Resebloggare-arkiv — Sida 35 av 53

På Löfstad slott där tiden stannat

3 september, 2019

Luciadagen 1926 går fröken Emilie Piper, Löfstad slotts sista ägare, ur tiden. Hon tar sitt sista andetag i sitt privata sovrum på Löfstad slott i just den sängen du ser på bilden nedan. Emilie Piper var i rakt nedstigande led åttonde generationens arvinge till slottets byggherre Axel Lillie. Men den åttonde generationens ägare blev också den sista. Emilie Piper förblev ogift och utan barn och vid sin död testamenterade hon Löfstad slott till Riddarhuset och Östergötlands musem för att bevara det och göra det tillgängligt för allmänheten. Drygt 92 år senare är jag en av de som får ta del av hennes historia.

Bevarat så som decemberdagen 1926

Det är bevarat som det var den där decemberdagen 1926 när Emilie, som var mycket sjuk kände att slutet var så nära att hon hastade tillbaka till sitt slott. Slottet där hon föddes och där hon ville avsluta sina dagar i jordelivet.

Det dröjde ytterligare 16 år innan slottet öppnades för allmänheten, Emelies syster Sophie var fortfarande i livet. Men när Sophie avled 1940 påbörjades arbetet med att göra Löfstad slott til det museum det är idag.

Mellan Norrköping och Linköping

Löfstad slott ligger mellan Norrköping och Linköping i hjärtat av Östergötland. Och åker du E4:n genom vårt landskap kan du omöjligt missa skyltarna mot Löfstad slott. Åker du söderut har du till och med en chans att se tinnarna och tornen på slottet bland trädkronorna på höger sida om vägen. Men kör inte bara förbi, jag rekommenderar att du svänger av och gör ett besök.

Löfstads slott byggdes mellan 1637 och 1660 av Axel Lillie d.ä. och gick alltså därefter i arv i åtta generationer. Det är unikt så tillvida att det aldrig lämnade släkten. Även om det kan verka så då slottet ägts av både familjerna Lillie, de la Gardie, von Fersen och Piper. Den enkla förklaringen till det är att detta slott kunde ärvas av familjens döttrar som sedan i samband med giftermål bytte namn.

Slottet brinner 1750

Genom åren har slottet genomgått flera stora förändringar. Bland annat efter den stora brand som förstörde slottet 1750, det enda som klarade sig var den ena flygeln. Men trots de förändringar som är gjorda kan man se spår av 1600-talets pampighet både på utsidan och insidan. Inte minst när det gäller inredning.

Löfstad slott är inte öppet för turer på egen hand men under sommaren sker flera guidade turer om dagen. Spana in Löfstad slott hemsida för mer information.

Gillar du slott lika mycket som jag?
Följ gärna mitt slottskonto på INSTagram @svenskaslottsguiden

Från de pampiga salongerna till det privata

I slottet får du höra om och se allt ifrån de stora salongerna och hur det kunde gå till vid middagsbjudningar till postgången i slutet av 1800-talet. Men du får också besöka Emilies pappa Charles Emil Pipers privata kontor. Där ligger hans glasögon kvar på skrivbordet än idag.

Allra störst intryck gjorde ändå besöket i Emilies privata delar på mig. Hennes sovrum där hon tog sina sista andetag som är bevarat precis som det var den där dagen. Och den privata salongen dit bara de allra närmaste kom.

En stor eloge till den duktiga guiden som med inlevelse berättar historien om slottet och Emilie.

I väntan på Emilie på ärende

Det är en del i marknadsföringen att framhäva att det är bevarat precis som det var. Som om Emilie bara är ute ett ärende och snart kommer tillbaka. Men det är så mycket mer än bara marknadsföring. Det är precis så det känns.

Har du inte tiden att tajma in en av de guidade visningarna kan du ta en tur i den stora slottsparken. Där kan du bland annat se det minnesmonument av Axel von Fersen d.y. som hans syster Sophie lät sätta upp efter mordet i Stockholm. Det finns också en handelsträdgård. Och i slottets norra flygel ligger ett värdshus där du kan slå dig ner för en fika och njuta av samma miljö och utsikt som Emilie gjorde på sin tid.

Vill du också göra ett besök hittar du till slottet såhär.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här.

Jag kom, jag sov, jag segrade

2 september, 2019

Jag hade inte mer än landat på Gran Canaria i onsdags innan jag somnade. Jag nämnde det i förbifarten i inlägget i torsdags. Att jag trots att det bara vara en timmes tidsskillnad toksomnade innan klockan slagit åtta. Och så fortsatte jag.

Dag två gick jag och la mig efter frukost och sov ett par timmar. Hade sedan fantastiskt svårt att komma igång men tänkte att jag lät den första hela dagen bli vad den blir.

Dag tre gick jag upp, tog en promenad på en halv mil och åt sedan frukost. En stund senare somnade jag när jag lyssnade på Sommarprat och sov flera timmar. En stark molande huvudvärk hade också parkerat hos mig.

Dag fyra var tröttheten något bättre. Huvudvärken något sämre. Och jag började fundera på exakt hur mycket jag egentligen behövde denna ledigheten egentligen.

Dag fem hade vårt kaffe tagit slut. Vi har inte frukost på hotellet utan fixar den själv här hemma i lägenheten och snabbkaffet vi inhandlat samma dag vi kom hade tagit slut.

När jag sträcker mig efter samma sort vi haft innan konstaterar jag att vi av misstag köpt koffeinfritt kaffe förra gången. Kaffet med koffein slinker ner i varukorgen. En stund senare har min andra kopp slunkit ner och huvudvärken börjar så sakteliga försvinna.

Lärdomen av detta då? Att jag tydlig är mer beroende av koffein än vad jag trodde men att jag med tanke på mängden kaffe jag dricker om dagen inte känner någon större oro.

Men också att det inte behöver ligga någon djupare orsak bakom. Jag trodde ju på allvar att jag måste vara fullständigt utarbetad så trött som jag var. Nu var tack och lov inte så fallet för mig. Det var bara lite riktigt kaffe som behövdes.

Glöm inte att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

(Rese) sommaren 2019 i backspegeln

1 september, 2019

Våra somrar tenderar allt som oftast inte att bli så reseintensiva och sommaren 2019 är inget undantag. Det är ju så vi jobbar. Vi brukar stanna på hemmaplan på somrarna och förlägga resorna till andra delar av året. Det är därmed inte de stora och långa resorna du kommer att få läsa om i detta inlägget som sammanfattar sommaren 2019.

Koordinaterna för dagen när jag sätter mig ner för att sammanfatta sommaren 2019 är 27.782408 -15.516620 eller i klartext rum 284 på Tui Family life Bahia Feliz Tres Vidas på Gran Canaria. Precis som förra året väljer vi att avsluta sommaren med lite ledighet och värme när alla andra är tillbaka från sina semestrar.

För även om jag har förstått att vädret även hemma i Svedala ihärdigt hänger kvar vid sommartemperaturer så är sommaren slut. Det finns oändligt många sätt att räkna på det. Själv räknar jag de månader som i kalendern kallas sommarmånader och det är juni, juli och augusti. Och det är också de månader jag ser tillbaka på när sommaren 2019 skall summeras.

Juni

Resemätta och en trasig bil

Vi började sommaren ganska resemätta och lite lätt jetlaggade efter vår resa jorden runt på 8 dagar. Och redan den andra sommarmånadsdagen hände det som fick ganska stor inverkan på resten av sommaren. Vår bil bestämde sig för att börja krångla. Jag hade satt mig vid ratten för att köra minstingen till kalas när lampor som inte ska lysa och text som inte ska synas uppenbarade sig på instrumentpanelen. Lilleman fick åka med kompisen och Andreas fick börja leta verkstad.

Det skulle dröja nästa två månader ända fram till den 18 juli innan bilen var helt pigg igen och det kom som sagt att påverka sommaren. Såhär i efterhand är jag ganska nöjd med effekten, men hade du frågat mig i början av juli hade du troligen inte fått samma svar.

Smaka på Stockholm och tjejdygn

Några dagar in i juni satte jag mig på tåget och åkte till Stockholm för ett tjejdygn tillsammans med min allra bästa vän Fia. Denna gången stod hon för bokningen. Vi brukar turas om och har hittills varit i Jönköping, på Grand Hotel Saltsjöbaden, The Winery hotel, Story hotell Riddargatan och så nu då när vi bodde på Hotell Birger Jarl men spenderade en hel del tid i Kungsträdgården och på matfestivalen Smaka på Stockholm.

Minigolf i Berg och Midsommar i Aaruhus

Innan det blev midsommarhelg hann vi tillsammans med barnen med en tur ut till Berg och deras minigolfbana som ligger precis vid Göta kanal och slussarna. Det var så långt vi vågade ta bilen just då och det hjälpte också till med en fin start på det som blev ganska många bra hemesterupplevelser denna sommaren. Modeordet som det gick lite inflation i men som jag verkligen tagit på fullaste allvar.

När hela Sverige sedan förberedde midsommarens sill och nubbe satte vi oss i en bil som fått första hjälpen och därmed skulle klara av att ta oss tur och retur Arlanda. Vi åkte upp tidigt och hann flightspotta lite innan vi passade på att göra två loungebesök före planet lyfte mot vårt grannland i väster och dess näst största stad Aarhus.

Rasmus Seebach och småplan

Anledningen till att vi spenderade midsommarhelgen i Danmark var egentligen Rasmus Seebach. Det var en lite gråare vårmorgon än vanligt som Andreas försökte pigga upp sin lite dämpade sambo. Det gjorde han med lite Rasmus Seebach i högtalarna och innan jag visste ordet av även med bokade biljetter till hans konsert i Aarhus på midsommardagen. Och så var saken biff som man brukar säga.

Helgen i Aarhus blev fantastisk och den har jag berättat mer om här. Det var kul att flyga med lite mindre plan vilket jag noterade mina tankar kring här och så insåg jag ju faktiskt att jag på RIKTIGT nu blivit av med all min flygrädsla vilket jag också skrev ett helt inlägg om. Och bara en sån sak är ju värd att uppmärksamma.

Promenader i närområdet och slutet på juni

Av de små noteringarna jag gör dagligen i min kalender kan jag tyda att det var en ganska sliten Cornelia som avslutade juni detta året. Trots att planen var att jobba stora delar av sommaren tog jag någon spontant ledig dag och passade på att upptäcka det vackra i närområdet till fots och vips var den första halvan av 2019 över.

Juli

Hemester med stort H

Efter en riktig vardagsvecka som start på juli påbörjade jag sedan sommarens projekt. Att uppleva så mycket som möjligt i mitt absolut närområde. Och då menar jag verkligen mitt absoluta närområde.

På vägen från bussen till kontoret smet jag in i St Larskyrkan och beskåda de urgamla utgrävningarna. När jag på väg till en dag på en annan del av mitt jobb, Universitetssjukhuset i Linköping fick syn på en skylt med ett fornminnesmärke på tog jag en avstickare och hittade jättegrytor från Istiden. Lunchtimmen en annan dag ägnade jag till en guidad tur i Linköping fantastiska domkyrka.

Östergötland med barnen

Lagom till barnen kom hem från en vecka på Kreta var bilen åter i gammal hederlig form och vi gav oss ut på upptäcktsfärd lite längre bort men ändå väldigt nära.

Barnen fullkomligt älskade besökte på Björkö 4H-gård och det spontana stoppet i Vreta klosterkyrka utsåg jag för någon vecka sedan till sommarens absolut bästa ögonblick. Sedan körde vi på av bara farten och rev av både Fenomenmagasinet och Flygvapenmuseum när vi ändå var igång.

Östgötakusten och en oväntad grav

Med bilen som möjligt transportmedel vidgade vi våra vyer och en eftermiddag efter jobbet styrde vi kosan mot östkusten. Trots att jag älskar havet och saknar det mycket har besöken vid de delar av Östergötland som gränsar till vatten inte varit många. Nu åkte vi ut mot Arkösund och njöt av svalkan en av sommarens absolut varmaste dagar.

På vägen passade vi på att stanna till på Maurizbergs slott och kika lite. Ett lite mer oväntat stopp gjordes vid Häradshammars kyrka där det visade sig att Zarah Leander är begravd.

Slott för hela slanten

Juli månads sista dagar ägnade jag sedan åt mina absoluta favoritgöromål. Slott och flygplan.

Sista fredagen i juli ägnade jag lunchtimmen till ytterligare en guidad visning. Denna gången av Linköpings slott. Senare samma eftermiddag åkte jag ut till ett av de mindre östgötska slotten, det i Ljung för ytterligare en guidad visning. Sa jag att jag tog hemestern på allvar?

Dagen därpå hade Andreas bokat en övernattning på Arlandas bästa hotell och från ett av de mindre kända slotten slog vi på väg till Arlanda på stort och besökte ett av de mer kända svenska slotten. Drottningholm och Kina slott. Det var faktiskt mitt fösta besök.

Flightspotting och AC

Tanken med besöket på Arlanda över natten var nog snarast att få möjlighet till AC när kvicksilvret kröp för högt men självklart också lite flightpotting och tid att skriva i den kreativa atmostfären på Arlanda.

Augusti

Arboga

Juli hade just blivit Augusti när vi satte oss i bilen och åkte mot Västmanland för att ett sommarbesök hos Andreas syster med familj. Inget ont om Arboga men vi tog oss ändå därifrån en liten stund under besöket.

Resesommaren 2019 Open Art Örebro — Örebro slott

Det blev Örebro som fick äran och därmed ett besök vid sommarens sjätte slott. Förvisso beskådades det bara från utsidan men med den Open art-utställning som pågick i staden så var utsidan också lite utöver det vanliga.

Slott nummer sju besöktes en dryg vecka senare. Ytterligare lite hemester stod då på agendan och resulterade i en guidad tur på Löfstad slott utanför Norrköping.

Resesommaren 2019 Löfstad slott — Löfstad slott

Jakten på det försvunna munkklostret

Vid mitt besök på Linköpings slott tidigare under sommaren fick jag berättat en historia jag tidigare bara hört fragment av. Det är historien om det gamla munkklostret i Linköping.

I årtionden om inte snart ett sekel hade Linköpings skolbarn vallfärdat till huset på bilden ovan. Det som sågs som resterna av det gamla munkklostret. Linköping har en lång historia och det var viktigt att känna till den. Under 1200-talet fanns ett Franciskanerkloster i Linköping. Mycket gamla byggnader är bevarade men just den har under åren förstörts. Det enda som återstod var denna byggnad. Trodde man. Man har i och för sig inte, trots mängder av utgrävningar, hittat några kvarlämningar från den tiden och huset i sig är inte så gammalt. Men klostret måste ha legat där, det måste det. Så dit åkte man. Skolklass efter skolklass.

På 1990-talet lanserar en arkeolog tesen att klostret inte alls legat där utan några kvarter bort. Vid det nuvarande Hospitalstorget. Några år senare skall torget göras om och innan man gör det påbörjas utgrävningarna. En novemberdag 2015 gör arkeologerna ett mäktigt fynd. Under Hospitalstorgets gatsten hittar man inte bara lämningarna efter klostret utan efter en hel klosterkyrka. Och som i ett trollslag skrivs historien om.

Och kvar blev små guldcirklar i marken

När utgrävningarna är klara fylls torget igen och den dittills bortglömda historien är nu på god väg att glömmas bort igen. I Hospitaltorgets stenläggning syns några guldfärgade runda plattor i märkliga formationer. Men inte ens jag som verkligen letar efter dem ser dem enkelt. På två ställen på torget finns oansenliga skyltar med text som beskriver den bortglömda skatten från 1200-talet. Men inte mer än så. På en av skyltarna står det: ”På 1800-talet rivs många av de gamla hospitalsbyggnaderna. Vid den här tiden är kunskapen om klostret borta. Inget vet att det som förstörs är franciskanernas gamla klosterbyggnader.”

Och vad gör vi nu, nu när vi har chansen att bevara minnet för eftervärlden? Vi glömmer och gömmer det igen. Min högsta önskan hade varit att vi hade kunna få njuta av det som finns där under. Av vår historia. Öppna upp med glas så att vi kan vandra över och förundras istället för att tro att man råkat tappa en femkrona på marken. Jag gör i alla fall vad jag kan och en dag efter jobbet promenerar jag inte direkt till bilen utan tar en tur förbi torget. Läser, fotograferar och sätter mig ner en stund och funderar på hur det en gång var.

Matmarknad och stadsfest

Augusti betyder Stadsfest i Linköping och till det matmarknad. Detta året resulterade det spektaklet endast i en lunchlangos. Vi får ta nya tag till ett annat år. Nu laddade vi i stället för den sent inbokade veckan på Gran Canaria.

Summa summarum sommaren 2019

Det blev en sommar med mängder av upptäckter på hemmaplan. Och ändå är listan på saker jag hade hoppats hinna med men inte hann milslång. Alla de där sakerna sparar jag. Kanske till en höstweekend. Kanske till nästa sommar. Va härligt det är att det finns så mycket att se att man aldrig någonsin blir färdig. Tack sommaren 2019 – du blev till slut alldeles alldeles perfekt.

Missa inte att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Företagande

Social Media Academy – ett lördagstips hur du lyfter dina sociala medier

31 augusti, 2019

Reklamsamarbete med Social Media Academy

Det är på dagen, nästan på sekunden, exakt tio år sedan jag för första gången satte min fot på Linnéuniversitetet i Kalmar och påbörjade min utbildning i Journalistik- och medieproduktion. Jag skulle bli journalist. Och första dagen spenderade jag som bilden nedan visar. Med ett blått band i huvudet som nolla. Det var både första och enda dagen. Klassens tant, redan då 31 på väg mot 32, var inte så sugen på det där med nollning.

Min utbildning var som namnet också antyder inte en utbildning för bara skrivande journalistik. Och ganska omedelbart blev vi också upplysta av våra lärare som de allra flesta hade en fot kvar i arbetslivet, på någon redaktion eller som egen företagare, att journalist på ett tidningshus som man varit tidigare det skulle inte finnas kvar länge till. Nej, de flesta stora tidningshusen skulle nu bli mediehus. Och skrivande journalister förväntades inte bara skriva utan producera annan typ av media.

Videoreporter på 24Corren

Detta är tio år sedan. Under min korta men intensiva karriär som journalist, jag valde ju sedemera att gå tillbaka till mitt kontor med journalistiken som den ”hobby” du tar del av just nu. Men under min korta tid som journalist på Östgöta Correspondenten i Linköping såg jag precis det som mina lärare berättat för oss om. Tidningshuset blev ett mediehus. Själv hade jag min plats på tidningens TV-kanal men det hände både titt som tätt att jag producerade text till både web och tidning. Allt emellan varven som vi läste in toppnyheterna till husets radiokanal.

Nya titlar på CV:t

När mina före detta studiekamrater nu för tiden uppdaterar med sina nya tjänster på LinkedIn är det sällan jag ser de klassiska titlarna som redaktör eller journalist. Istället står det ”Content Process manager”, ”Content Manager”, ”Content Marketing Specialist” och så vidare. Det var inte detta vi läst och fick universitetspoäng i. Men det är så dagens samhälle ser ut. Vill du jobba med kommunikation då behöver du kunna sociala medier inte bara pressutskick.

Oavsett om du vill jobba som Content manager på ett företag eller om du precis som jag vill jobba för att ditt eget lilla företag skall nå ut i sociala medier behöver du praktisk kunskap. Och där inte universiteten och högskolorna eller kanske inte ens KY-utbildningarna hänger med. Där gäller det att ta hjälp från någon som jobbat i branschen länge. Någon som själv har sett vad man behöver komplettera med när nyexaminerade kommunikatörer kommer ut på sitt första jobb.

Jag upptäckte Alexandra Bylund när jag själv sökte efter poddar och kunskap. Allt för att börja kryssa mig runt i världen av algoritmer, hashtags, captions och enhetliga flöden. Och sedan den dagen för ganska många månader sedan nu när jag lyssnade på första avsnittet av hennes Sociala medier- och kommunikationspodden så har hon varit en ständig källa till kunskap och inspiration.

Jag är därför superstolt över att ha blivit utvald som Affiliate för Alexandras utbildning Social Media Academy. En webbutbildning för dig som vill bli proffs på sociala medier oavsett om du är egenföretagare eller vill jobba som Social media manager.

Det unika med denna utbildningen är att den är framtagen efter de behov Alexandra själv sett när nyexaminerade kommunikatörer kommit ut på sitt första jobb. Utbildningen är alltså framtagen med erfarenhet av vad det är som behöver kompletteras och stärkas. Konkreta saker du behöver kunna för att jobba med sociala medier.

Gratis webinar till dig

Blir du nyfiken på att veta mer om utbildningen kommer jag att berätta mer inom kort. Men titta gärna redan nu in på utbildningens hemsida och boka in dig på ett gratis webinar med titeln: ”Så lyfter du företagets sociala medier till nästa nivå”. Där du får handfasta tips och tricks för hur du lyckas bättre på sociala medier. Anmälan gör du på länken ovan. Och det finns flera tider att välja mellan.

Nu hägrar frukosten här nere på Gran Canaria. Önskar er en härlig sista lördag i augusti.

Hej från Gran Canaria

29 augusti, 2019

– Va skönt att för en gångs skull komma fram och inte vara jetlaggad sa Andreas när vi landade på Gran Canaria igår.
– Verkligen, sa jag.
Innan klockan slog åtta hade jag lagt mig och sov gott.

Hej från det svenskaste av det utländska vi har. Det får man väl ändå fortsatt kalla det trots bubblare som både Thailand, Spanska solkusten och Mallis med flera.

Till Gran Canaria med en gammal bekant

Sedan igår strax efter lunch befinner vi oss alltså i Bahia Feliz på Gran Canaria. Vi har haft span på sista minuten-resor ett tag. Och med vi menar jag mest Andreas som är den som fixar sådant i denna familjen. Och nu är det definitivt fyndläge på resor.

I torsdags hittade han en resa och slog till och sex dagar senare var det igår dags att kliva på planet. Och inte vilket plan som helst. Exakt samma plan som för ett och ett halvt år sedan gjorde oss ett helt dygn försenade till Thailand. Då under brittisk flagg som G-OBYK nu under svenska flagg som SE-RFR. En 20 år gammal Boeing 767.

Tui Family Life Bahia Feliz

Det blev en riktigt klassisk charter och vi bor på ett av Tui:s flaggskepp här nere. Tui Familiy Life Bahia Feliz. Vi bor i en Select Familylägenhet med egen terass och solbäddar och begränsad havsutsikt som det heter. Ser det inte som så begränsad men klagar inte. Solbäddarna här hos oss lär bli flitigt använda då själva poolområdet var lite mer välbesökt än vad jag önskar mig. Tur då att det finns alternativ.

Solen har hunnit tillräckligt högt över horisonten för att börja skina på palmerna utanför mitt fönster och det börjar bli dags för dagens sysslor. Morgonpromenaden. Solstolshänget och den kalla ölen ni vet.

På återhörande.

Om konsten att inspireras av andra men ändå vara sig själv

27 augusti, 2019

Det är något som gnagt i mig. Något som tagit över min skrivlust. Som stoppat fingrarna från att dansa över tangenterna. Något som måste ut. Något som måste skrivas. Det skulle kunna misstas för kritik mot det ytliga i våra sociala medier. Men jag skulle inte vilja se det så. För det ser jag bortom, det ytliga alltså. Det är något annat. Det handlar om den ädla konsten att kunna inspireras av andra men ändå vara sig själv.

Ett brev till bloggen

Kära blogg. För ett år sedan fanns du inte ens. För ett år sedan var lite mera rosa en hashtag på vissa av mina inlägg på mitt privata instagramkonto. En hashtag på de inlägg där jag mer eller mindre medvetet ville berätta om den där vardagsglädjen jag prioriterade så högt och ville främja.

Så en oktoberdag föddes idén om dig. Om en helt egen blogg fylld med inspiration och glädje. Upplevelser och resor. Nära och långt borta. Och det var egentligen bara en domänregistrering bort innan du kom till och såg dagens ljus. Det känns som ett annat liv. Livet innan du fanns.

Tio månader senare är du nu redan fylld med mängder av inlägg. Både nya och gamla. Själv är jag fylld med mängder av idéer. Både nya och de som funnits med mig en tid. Och under dessa månader har jag gått igenom en mängd olika faser.

Nybörjarens oövervinnerlighet

Precis som när jag började viktblogga för tolv år sedan kan det ha funnits en liten tanke om att jag kanske var den första resebloggaren. Att jag kom på något unikt. Att jag liksom uppfann resebloggen.

Det är lite av en överdrift, för visst hade jag lite koll på att det redan fanns och jag hade också lärt mig att jag sällan är först på något. Men jag kunde väl aldrig ana att denna världen var så stor.

Jag kände mig nog ganska oövervinnerlig de där första veckorna kanske till och med månaderna. Jag skapade inlägg, skapade idéer. Bestämde mig för tema på bloggen. Skapade min grafiska profil. Möjligheterna var oändliga.

Uppstartens nyfrälsning

Efter hand hittade jag fler som var som jag. Ett nätverk började sakta uppdagas. Det var både fantastiskt och skrämmande. Jag ansåg mig ännu inte tillräckligt bra för att vara en del av dem. Behövde skriva mer, visa att jag var här för att stanna. Jag såg upp till dem. Inspirerades. Tänkte att en dag ska jag också göra allt det där dom gör.

Jag ska bli en av dem.

Vardagens verklighet

Så kom den där dagen när jag föll. Föll ner i vem-tror-du-att-du-är-gropen. Dagen när jag insåg hur långt alla andra utom jag kommit. Dagen när jag började tvivla på mig själv.

Jag läste på och funderade. Att skapa artiklar, som borde vara det mest naturliga för mig som journalist, var en börda. Jag gick vilse på stigen mellan det personliga skrivandet och det redaktionella. Visste inte vad jag skulle välja och försökte för mycket.

Jag förlorade mig i det tråkigaste jag vet. SEO. Och lyssnade mer på de gröna, orangea och gud förbjude röda gubbarna i Yoast än på min egen kärlek till det skrivna ordet.

Jag såg mig runt på alla de andra och insåg att jag inte hade vågat, inte hade kommit lika långt och naturligtvis inte var lika bra. Plötsligt blev det en börda istället för inspiration.

Jag hade inte vågat säga upp mig och leva min dröm som Moa eller Jennifer. Skriver inte lika fängslande och rappt som Gunilla eller Daniel. Jag gör inte lika spännande resor som Lisa och Annika. Och kommer aldrig att bli lika väletablerad som Rosita och Lina. Aldrig att ta lika coola bilder och skriva så bra captions som Isabelle eller skriva så insatt, detaljerat och intressant som Ann-Louise. Och då har jag bara nämnt en bråkdel av alla jag följer.

Jag började tvivla.

Andas och börja om

Det var ett tag sedan det där hände. Jag har fortsatt skriva. Fortsatt läsa och inspireras. Men jag har också omvärderat mina tankar och känslor. Det är inte lätt men jag vet att det är det jag behöver.

Jag har börjat traska vägen tillbaka. Tillbaka till mig själv och varför jag gör detta. Till att våga bjuda på mer av mig själv. Som till exempel detta inlägget. Jag fokuserar på min grundpelare. Att prioritera glädjen. Bryr mig mindre om underrubriker och nyckelordsfraser. Ser alla andra fantastiska resebloggarkollegor och deras inlägg som inspiration. Vågar ta avstamp i deras inlägg och hitta idéer eller göra egna varianter och på så sätt även kunna marknadsföra andra genom mina inlägg.

Och i arbetet med detta är ni andra både nämnda och inte nämnda fantastiska bloggkollegor så viktiga. Era bjussiga inlägg som berättar om er verklighet. Era kommentarer på mina Instagraminlägg. Er hjälp med länkar. Allt detta är fantastiskt. Och jag är stolt över att vara en del av en så bjussig bransch som denna.

Att inspireras av andra men ändå vara sig själv

Men det allra viktigaste är att jag är mig själv. Gör detta på mitt sätt. För min egen skull. För om jag gör det så tror jag också att jag inte kan misslyckas. Allt handlar om den ädla konsten att inspireras av andra men ändå vara sig själv.

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Cityscape Lounge – Se San Francisco från ovan

25 augusti, 2019

Det är få saker jag är lika mån om att göra när jag kommer till en ny stad som att söka upp bästa skybar och göra ett besök och så skedde också vid vårt besök i San Francisco i maj i år. En snabb googling visade att det var Cityscape Lounge på Hilton som var målet och vi blev inte besvikna.

Cityscape Lounge 46 våningar upp

På 46:e våningen och med panoramavy över hela San Francisco avnjöts ett par glas bubbel. Men först efter att min sambo som uppenbarligen ser mycket yngre ut än sina 33 jordsnurr fått visa legitimation.

Cityscape Lounge hittar du alltså i Hilton som ligger några kvarter från Union Square. Hotellet är uppdelat i flera olika torn och Cityscape Lounge hittar du i torn nummer ett. Bra skyltat och lätt hittat från huvudentrén.

Panorama och molnkonstellationer

San Francisco är ju inte känt för att visa upp blå himmel och sol alla dagar på året och så var inte heller fallet denna dag. Men vyn blir inte mindre spektakulär för det.

Cityscape Lounge är beläget på hela det fyrtiosjätte våningsplanet. Och du har möjlighet att välja om du önskar vyn ner emot finansdistrikten eller upp över Golden Gate. Enda hindret är om någon del av restaurangen möjligen är reserverad.

Vi valde vyn över downtown och finansdistrikten och satt kvar en stund och såg molnen komma och gå. Kunde ändå inte låta bli att gå varvet runt för att se ut över hela San Francisco, Golden Gate och Alcatraz.

Är du lika barnsligt förtjust i takbarer som jag? Klicka dig då vidare och läs om mina besök på andra skybarer världen över och hemma i Sverige.

Nästa gång vi besöker San Francisco tittar vi nog upp i skybaren på Virginhotellet, men denna gången satte ingen mindre än Richard Branson själv stopp för det. Har du missat berättelsen om det kan du läsa om det här.

Och så till sist, en liten uppmaning att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Jag ska på överraskningsresa – de luxe

22 augusti, 2019

Jag har bokat en resa. Vart? Ingen som helst aning faktiskt. Det är helt sant. Nästan. Jag vet att jag ska till Europa. Det vet jag. Men utöver det. Ingen som helst aning. Med ett kuvert i handen åker jag upp till Arlanda och så får jag se vart jag ska när jag öppnar det. Det blir en överraskningsresa på riktigt.

För en tid sedan började ju Apollo med sin Destination okänd inom Live A Little-konceptet och därmed möjligheten att kunna boka en överraskningsresa. Jag gillade verkligen grejen och har skrivit en del om det här i samband med att min kollega Linda åkte på en sådan resa i maj. Och jag hade absolut kunnat tänka mig att testa det, och vem vet, kanske blir det min tur en dag. Jag har hört mycket gott om det.

Ännu lite mera överraskningsresa

Men min spontana tanke som jag också vet att Linda tänkte var att man skulle vilja veta ännu senare vart man skulle. Hos Apollo får man veta ett par veckor innan vart man ska. Jag skulle absolut kunna tänka mig att få veta på flygplatsen.

Och döm om min glädje när jag då för en tid sedan får se att det startat ett företag som pysslar med exakt det här i Sverige. Trip me up heter företaget och de anordnar weekendresor och långhelgsresor inom Europa och Skandinavien. Du väljer vilken typ, om du vill resa på egen hand eller tillsammans med någon eller några. Du får även bestämma en budget på resan där det finns ett lägstabelopp att förhålla sig till. Ange ett datum för avresa och lite kring dina intressen samt de tre senaste städerna du varit i. Klicka på boka och betala. Sedan är det bara att vänta på det magiska kuvertet. Och det är precis det jag gör nu.

Inom kort kommer jag att öppna brevlådan och hitta ett kuvert från Trip me up. I det ligger alla detaljer för min resa. Och då är det upp till mig att inte tjuvkika såklart.

Mina val vid bokningen

Jag bokade resan på kvällen den 15 augusti och fick bokningsbekräftelsen dagen efter fredagen den 16 augusti. Jag valde en weekendresa i Europa och som avresedag valde jag den 27 september som var den tidigaste jag kunde välja då man skall välja minst sex veckor framåt i tiden.

Utöver dessa val kan man göra några ytterligare val eller noteringar i bokningen. Jag valde att resa från Arlanda men att inte sätta några tider att förhålla sig till. Allt för att göra det så öppet som möjligt med så många möjligheter som finns. Jag ser helt enkelt till att sova på Arlanda natten till den 27:e för att kunna åka så tidigt som möjligt. Inte heller valde jag någon sista tid att komma hem igen.

Jag angav sedan de tre senaste städerna jag besökt i Europa men kan för er avslöja att jag faktiskt missade ange den stad jag verkligen besökte senast, Paris. Vi får väl se vad det innebär. Skulle det vara så att jag kommer till Paris finns det säkert någon mening med det.

Jag valde också att ange att jag kan tänka mig mellanlandning. Även här för att ge så många möjligheter jag kan och för att jag numera inte heller ogillar att flyga. Utöver det fick jag ange lite om mina intressen samt välja om jag kunde tänka mig storstad, mindre stad/by eller landsbygd. Jag valde de två första.

That´s it!

Kontrollfreaket då?

Det finns de som kallar mig ett kontrollfreak. Observera att jag kommer att använda det ordet ganska frekvent i de kommande meningarna och att det i alla förekommande fall inte är något illa menat utan rent positivt. Jag har själv kallat mig det och tänker nog att jag fortfarande är det. Vad säger den delen av mig om denna resan? Kanske borde just de delarna få ett helt eget inlägg?

När jag berättade om resan på Instagram och Facebook igår så var det en kommentar som dök upp flera gånger. Att man inte skulle vilja göra denna typ av resa för att man är lite av ett kontrollfreak och vill planera allt och förbereda sig. Läsa på och lägga upp rutter.

Min första tanke var då, men sån är ju jag också. Så vad har hänt? Jag har sovit på saken nu. Och jag vet faktiskt inte. Jag skulle fortfarande klassa mig som något av ett kontrollfreak. Jag älskar att planera. Göra to do-listor och scheman. Min analoga kalender är mitt liv. Men när det gäller att resa verkar jag tänka annorlunda. Där verkar jag kunna släppa taget och göra en överraskningsresa. Observera att det faktiskt var jag som på planet mellan San Francisco och Singapore för bara några månader sedan som blev högst överraskad när jag såg i kalendern att vi skulle stanna två och inte en natt i Singapore. Så kanske får jag gå av tronen som kontrollfreaksqueen när det gäller just resandet. Men jag behåller kronan för övriga delar av livet.

Överraskningsresa – nåt för dig?

Skulle du kunna tänka dig att göra en överraskningsresa? Eller har du kanske redan gjort en? Berätta gärna i en kommentar här nedan.

Alla inlägg från min resa med Trip Me up. Från planering och bokning till när jag öppnar kuverten och resan har jag samlat här. Trevlig läsning.

Att göra i Singapore – en reseguide

20 augusti, 2019

”Två dygn, det är alldeles för lite när du ska besöka Singapore.” Det kan ha varit den absolut vanligast förekommande kommentaren inför vårt stopp där på vår resa jorden runt. Två dygn i Singapore var absolut för lite men också alldeles alldeles lagom. För allt blir ju vad man gör det till. Och skulle man ha tillräckligt med tid på alla ställen man besöker skulle man ju till slut ha sett precis allt och inte ha något kvar att längta efter. Summa summarum hann vi nu till slut se det vi ville på våra två dygn. Och det vi inte hann se och blev nyfikna på tittar på när vi kommer tillbaka. Mina 6 favoriter. Singapore – en reseguide.

48 timmar i Singapore – en reseguide

Clarque quay & Boat quay

När vi besökte Clarque quay vår dag två i Singapore var det tidigt förmiddag och lugnet rådde i dessa kvarter som kvällstid är kända för lite mer party. Jag vet inte om det hade hjälpt om vi hade varit i Singapore fler dagar än två och jetlagen hade lagt sig något. Vi är inga nattsuddare ändå. Clarque quay skall nog upplevas lite senare på dagen för att verkligen göra sig rättvisa men det var på sätt och vis ganska harmoniskt att strosa omkring även när allt var stängt. Fortsätter du längs med Singapore river når du snart Boat quay med mängder av mysiga restauranger längs med vattnet. Själva valde vi att beskåda dess på håll från andra sidan vattnet för att istället spana in personen under nästa punkt.

Raffles statyn

Du kan nästan omöjligt besöka Singapore utan att på ett eller annat sätt besöka något med namnet Raffles i. Och kanske ska man i Singapore ha besökt det legendariska hotellet Raffles och druckit the. Men det gjorde inte vi. Istället nöjde vi oss med att titta på statyn över Raffles himself och reflektera lite över om han hade trillat ner från sin stenpedistal om han för en sekund eller två hade väckts till liv och vänt sig om. Singapore såg inte ut som det gör idag när herr sir Thomas Stamford Raffles landsteg ganska precis här en januaridag 1819. Men Singapore hade troligen inte heller sett ut som det gör idag om han inte landstigit just där.

Merlion

Sjölejonet. Som helst ska förevigas så att det ser ut som att vattnet som sprutar ur sjölejonets gap landar i ens händer eller ännu hellre mun. Många var de turister som försökte sig på den konsten. Vi var dock inte en av dem. Istället förevigade jag de som försökte och gick ett par steg längre ut för att föreviga just sjölejonet.

Hur det kommer sig att just det sjölejonet blivit så signifikativt och poppis vet jag inte. Men jag blev nyfiken på varför det var just ett sjölejon och varför det symboliserar Singapore och hittade denna förklaring. Singapore hette från början Singapura. Singa betyder lejon och pura betyder stad på malajiska. Namngivningen tillskrivs en prins vid namn Sang Nila Utama, som enligt folktraditionen som första levande varelsen på ön såg ett lejon och därför valde att kalla den Singapura. Inte svårare än så alltså.

Art science museum

Står du med Merlion i ryggen och blickar ut över marinan kan du sedan se alla de övriga tre måstepunkterna på min lista. För tvärtemot vad jag hade läst mig till tidigare är det inte långt mellan sevärdheterna i Singapore och vore det inte för hettan hade man enkelt tagit sig runt hela staden till fots. Hade jag varit du hade jag vänt mig om, sagt på återseende till Merlion och sedan svängt höger bort emot Art science museum. För att komma dit går du över Helix bridge som i sig också är lite av ett måste på listan även om den inte får en egen punkt här.

På andra sidan bron hittar du sedan Art science museum. Vid första anblicken ser det ut som en stiliserad hand som reser sig upp ur marken. Vi gick inte in. Museum hamnar nämligen på listan över saker vi inte brukar lägga tid på när vi är på resande fot och jag har besökt Paris utan att gå in i Louvren och New York utan att besöka Guggenheim. Men byggnaden i sig är väl värt att beskåda och även föreviga i mitt tycke.

Art science museum Singapore — Art science museum, Singapore

Marina Bay Sands

Och så ligger det ju faktiskt alldeles bredvid det som Singapore kanske numera är allra mest känt för. Marina Bay Sands.

Hotellet med världens mest berömda infinitypool på taket. Vi bodde inte på hotellet, denna gången. Och för att bada i poolen måste du på hotellet. Och en vacker dag ska det ske. Så är det bara. Istället åkte vi upp till skybaren på Cé la vie och mer om det besöket kan jag rekommendera dig att läsa här.

Ce La Vi Marina Bay Sands — Cé la vie 57 våningar upp på Marina Bay Sands

Men i övrigt är hela hotellet och dess omkringliggande byggnader sevärdheter och måsten i sig. Strosa omkring nere i den gigantiska lobbydelen. Åk en rulltrappa ner och hamna i casinot. Strosa vidare ut mot The shoppes at Marina Bay Sands. Ett gigantiskt köpcentrum med alltifrån lyxmärken till budget och lyxrestauranger till foodcourts.

The shoppes at Marina Bay Sands — The shoppes at Marina Bay Sand

Strosa sedan ut och fotografera byggnaden i alla möjliga och omöjliga vinklar och vrår. Det går inte att misslyckas med de bilderna.

Gardens by the Bay

Känner du dig klar med Marina Bay Sands följer du skyltarna från The shoppes (köpcentret) och beger dig ut mot Gardens by the Bay. Trädgården som ligger precis bakom Marina Bay Sands. Här ute finns det mängder med saker att uppleva. Cloudforest och Flowerdome är gigantiska växthus med både djur och växtlighet och förutom det är parken i sig värd att vandra runt i. Själva valde vi att beskåda fejkträden underifrån inte ovanifrån. Och precis som på Marina Bay Sands så förlade vi besöket till dagtid. Nästa gång får vi passa på att besöka det kvällstid. Ljusshowerna som utspelar sig här skall tydligen vara magnifika.

Hoppa över om du inte måste

Little India

Ett riktigt poppiskvarter som inte alls imponerade på mig var Little India. Vackra färger och härlig atomosfär, absolut men i övrigt vet jag inte riktigt vad man ska hitta på där. Missade jag något uppenbart? Berätta gärna i en kommentar här nedan.

Det vi vill besöka som vi inte hann

Det vi behövde prioritera bort som vi inte hann med denna gången då?

En tur i Singapore Flyer, Singapores eget skywheel. Ett besök på Sentosa Island. Och framför allt – mer tid på Changi. Det är inte för inte som Changi utsetts till världens bästa flygplats flera år i rad.

Läs mer: Besök i Plaza Premium Lounge Changi

Changi Singapore — Bara en glimt av Changi. Har egentligen allt kvar att se.

Bra att veta i Singapore

Är det så rent som det sägs i Singapore?

Kan man äta från gatan? Tja, både ja och nej. Det är helt klart olika från område till område. Men det märks att man värnar om sin stad. Det är ordning och reda och du ska inte ta lätt på reglerna att inte tugga tuggummi, äta eller dricka på tunnelbanan. Och vad du än gör, ta inte med dig frukten Durian ner i tunnelbanan.

Kollektivtrafik

Inget besök i Singapore utan kollektivtrafik. Tunnelbanesystemet är lättbegripligt och smidigt. Du kan ta tunnelbanan direkt från flygplatsen Changi och hela vägen in till stan. Vi valde att köpa ett Touristpass som gällde våra två dagar i Singapore. Återlämnar du sedan det fysiska kortet får du tillbaka en del av avgiften.

Vi valde sedan att betala återresan till Chang som enkelbiljett och här kan det vara bra att veta att en sådan resa bara går att betala med kontanter. Automaterna du måste köpa biljetten i tar bara kontanter och inte heller av några större valörer.

Det var mina 6 tips till Singapore. Hoppas du hittar något som lockar dig. Har du varit i Singapore och tycker att jag missat något. Kommentera gärna här nedan.

Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.