Hemester-arkiv — Sida 11 av 12

En lista om att resa i Sverige

10 april, 2020

Vad är det som gör att det är så kul att skriva listor? Lika kul som att skriva en egen är det att hoppa på någon annans och göra sin egen variant. Som idag när jag ska skriva en lista om att resa i Sverige som Annika på resfredag.se var först med och som Lisa på letsgoexplore.se redan har hunnit göra sin egen variant av. Mitt enkla svar på detta är att man får fantasiresa lite. Man får liksom gå igenom i detta fallet sitt eget Sverige och resa i tankarna. Och med det sagt är det väl lika bra att gå rakt på sak.

Här kommer en lista om att resa i Sverige. Hissarna och dissarna från Lite mera rosa.

#1. Min favoritplats i Sverige

Risken är egentligen stor att hela den här listan skulle kunna bli en enda hyllning till staden i mitt hjärta. Karlskrona. Men faktum är att på senare år har andra pärlor kommit att segla upp och dela pallplats med min tidigare hemstad. Men om jag ska välja min favoritplats i Sverige. Då blir det ändå Karlskrona och en bra start på listan.

Läs mer: Din guide till Mitt Karlskrona

#2. Ett ställe jag inte vill resa tillbaka till

Jag hoppade medvetet över denna punkten. Jag svarade på varenda punkt ända ner till nummer 25 för att gå tillbaka hit. Men nej, jag kan verkligen inte komma på något. Hittills har jag inte besökt en enda plats i vårt avlånga land dit jag inte vill åka tillbaka. Jag lovar att återkomma om någon plats varit så otrevlig att jag skulle ha lyckats förtränga den så till den milda grad att jag inte minns den.

#3. Bästa utsiktsplatsen i Sverige

Kitchen & Table Clarion Hotel Arlanda AIrport

Jag tror mig ännu inte har besökt just den. Jag har i ärlighetens namn inte besökt så många utsiktsplatser utomhus. Det har säkert att göra med mitt obefintliga intresse för skidåkning. På senare år har jag dock lockats av att vandra i de svenska fjällen när snön har vikt hädan. Och då hoppas jag på att få uppleva en sådan utsiktsplats. Istället väljer jag utsikten från en av mina favoriter bland skybarer. Den på Clarion Arlanda Airport. Att därifrån sitta och se planen lyfta och landa är oslagbart och i dessa tider dessutom efterlängtat. Och numera har Clarion Arlanda fått en syster i Comfort Hotel Arlanda Airport. Även det hotellet med fina utsiktsmöjligheter.

Läs mer: Clarion Hotel Arlanda Airport – bästa hotellet på Arlanda & Prisvärt hotell på Arlanda – Comfort Hotel Arlanda Airport

#4. Mitt bästa loppisställe

Detta kan vara punkten jag faktiskt går bet helt att svara. Jag har nämligen ingen som helst aning. Jag har aldrig stannat på en loppis. Det skulle kunna vara av självbevarelsedrift. Att jag vet något undermedvetet att jag skulle kunna få med mig för mycket. Har jag missat något är kanske min spontana fråga till dig som läser?

#5. Jag drömmer om att resa till

Var drömmer jag inte om att resa till är väl den stora frågan. Men om jag ska välja en resa jag drömmer om så är det den som går väldigt väldigt långt norr ut. När jag skriver min bucketlist över resor börjar jag alltid med tre punkter. Treriksröset, se midnattssolen och se norrsken. Allt kan man göra i nordligaste Norrland. Dock inte vid samma tillfälle av förklarliga skäl. Men det är i alla fall dit jag drömmer om att resa.

#6. Mitt lyckligaste barndomsminne från en resa i Sverige

Här kan jag inte välja ett enda minne. Det är omöjligt. Men jag kan välja ett sätt att resa som jag och min mamma gjorde varje sommar under stora delar av min skoltid mellan årskurs ett och sex. Jag bodde ensam med min mamma som hade det man då kallade förtidspension. Det var därmed inga stora pengar vi kunde lägga på resor och när jag gick i nionde klass sträckte sig mina reserfarenheter inte längre än Skåne, Småland, Öland och Blekinge.

Men varje sommar under låg- och mellanstadiet kostade mamma på sig ett Sommarkort på Skånetrafikens bussar och plötsligt låg hela landskapet framför mina fötter. Från busshållplatsen som låg nästan precis utanför huset där vi bodde tog vi oss vidare och besökte som jag minns det nästan hela Skåne. Från Båstad och Torekov till Briomuseumet i Osby och Bromölla. Via Kivik och Åhus till Smygehuk och Lund. Skåne känner jag mer eller mindre som min egen ficka tack vare det där sommarkortet. Och fortfarande ligger landskapet mig varmt om hjärtat. Kanske var det där och då resenären i mig vaknade.

Läs mer: På resande fot genom livet – min resehistoria

#7. Min finaste fikaupplevelse

Här behöver jag inte gå så långt tillbaka i tiden. Det var inte många veckor sedan vi en lite halvtråkig söndagseftermiddag styrde kosan mot ett bageri jag hört talas om så många gånger. Boställets vedugnsbageri. Vackert beläget på den östgötska slätten utanför Linköping.

Läs mer: Boställets vedugnsbageri – Fikatips i närheten av E4:n vid Linköping

#8. Sveriges bästa hotellfrukost

Den första och kanske enda kategorin där det liksom inte finns annat än ett svar. Jag har ju för tusan gubbar till och med skrivit ett helt inlägg om detta och stuckit ut hakan och utsett just detta. Och för mig är Sveriges bästa hotellfrukost den på Clarion Hotel Post i Göteborg. Men med tanke på hur mycket jag gillar hotellfrukost så är jag öppen för tips att testa för att ändra mig.

Läs mer: Sveriges bästa hotellfrukost – Clarion Hotel Post

#9. Sveriges bästa hotellupplevelse

Jag tror faktiskt aldrig att jag kommer att kunna utse detta. För någonstans tror jag verkligen att det beror på så många faktorer och kan ändra sig från tid till tid. Som liten åkte vi varje sommar på en liten avstickare från Skåne, då la mamma till lite på Sommarkortet och vi åkte bussen hela vägen till Karlshamn. Där bodde vi i Vägga på ett litet pensionat som hette Oskar och som enligt tillförlitliga källor också gett namn till Jonas Gardells film med samma namn. Just de där upplevelserna minns jag tillbaka på som magiska.

När vi i november 2016 efter en oerhört stressig period på jobbet åkte till Stockholm och checkade in på Scandic Park var just det tillfället ett av mina absolut bästa hotellminnen. För att jag just då behövde det som allra mest.

Ett annat supermysigt hotell där helhetsupplevelsen med rum och personal var rakt igenom genuin var när vi bodde på Clarion Collection Victoria i Jönköping. Och då höll jag nästan på att glömma Yasuragi.

Nej, jag tror inte jag kan utse en enda hotellupplevelse som den bästa. Det finns för många bra och förhoppningsvis kommer det bli fler.

#10. Sötaste staden i Sverige

Jag tror att jag kommer få förmånen att besöka städer som kommer att slås med denna om guldplatsen. Men i skrivande stund är det den staden där jag ser mig själv bli gammal. Sigtuna.

Läs mer: Där jag ser mig själv bli gammal

#11. Skog, hav eller fjäll?

Tveklöst. Nu och för alltid. Havet. Sedan vi möttes första gången är det kärlek. Om än med några svackor. Havet är och förblir min stora kärlek.

Läs mer: När vågen kom

#12. Bästa tågresan genom Sverige?

Jag kan inte gå i god för detta men det jag tror är den bästa tågresan genom Sverige och en resa jag mer än gärna vill göra är den som grundaren av denna lista satt som sin bästa tågresa genom Sverige. Nattåget mellan Stockholm och Kiruna. En vacker dag ska jag åka den. Och även den som utsetts till Sveriges vackraste. Den på Kinnekulle.

#13. Hit åker jag helst på roadtrip

Svaret är enkelt. Jag åker helst på roadtrip till nya platser på vägar jag aldrig tidigare åkt.

#14. Bästa bok att läsa om Sverige

Även här minns jag tillbaka till barndomen. Till den där tiden då Skåne, östra delarna av Småland, Blekinge och Öland var allt jag kände till. Hemma hade vi då en stor och tjock bok som jag inte vet var mamma hade fått tag på. Pärmarna täcktes av en ganska suddig bild på de skånska rapsfälten i full blom och över hela framsidan stod med stora bokstäver SVERIGE.

Varje landskap i hela Sverige gicks igenom i boken och jag minns att den till slut höll på att falla sönder av mitt bläddrande. Genom den boken fantasireste jag och lärde mig allt om vårt land. Saker jag fortfarande har nytta av.

#15. Vänern eller Vättern

Sjöar har aldrig kommit speciellt högt upp på min lista och jag har ingen närmare relation till någon av dessa. Men en sommarkväll 2014 åkte jag och min vän Anna till en stuga vid Nedralid. Och den kvällen, just den kvällen, får avgöra att valet ändå faller på Vättern. Varför? Se omslagsbilden.

#16. Stockholm, Göteborg eller Malmö?

Malmö – älskade Malmö. En av de där städerna jag kallar hemma. Under några år 1999 till 2001 pendlade jag dit varje vecka. Mellan 2006 och 2009 bodde vi i en vindsvåning precis bredvid Gustav Adolfs torg och kanalen. Malmö har för alltid en plats i mitt hjärta. Där blir hösten aldrig vinter. Där försvinner aldrig löven helt från träden. Malmö är det närmaste vi kommer kontinenten här i Sverige.

#17. Favoriten bland svenska nationalparker

Här åker skämsmössan fram. Inte bara fick jag googla för att se vilka som är svenska nationalparker. Det visar sig därefter att jag inte har varit i en enda. Ridå!

Uppdatering 2022: Det går sakta (mycket sakta) men säkert framåt. Sedan listan skapades har jag hunnit besöka i alla fall en av dem – Tivedens nationalpark.

Det besökte kan du läsa mer om här.

#18. En svensk restaurang jag ständigt återkommer till

Vad räknas till en svensk restaurang, måste den bara servera svenska mat? För i så fall tror jag att jag går fullkomligt bet här (också). När jag tänker på restauranger i Sverige som jag återkommer till så finns båda i Malmö. Men båda serverar internationell mat. Det handlar om Mosaik och Lemongrass. Så det får bli mitt svar.

#19. Sveriges mest romantiska plats

Precis som när det gäller den bästa hotellupplevelsen så tror jag att detta kan vara olika. För visst handlar det också om sällskapet och tillfället. På en av våra första bilresor från Andreas hemstad Arboga tillbaka till Linköping stannade han plötsligt till. Det var vid Hjälmaresund och han visste att jag älskade vatten. Platsen i sig kanske inte är den mest romantiska men tanken gjorde tillfället och platsen till något jag minns. Annars kan du nog skriva upp varje liten vattengnutta där du kan se solen gå ner som en av de mer romantiska platserna.

#20. Öland eller Gotland?

Min erfarenhet av Gotland sträcker sig till ett tillfälle. Det tillfället var fantastiskt härligt och jag skulle gärna åka tillbaka men här väljer jag ändå Öland. Här bor min bror. På Öland har jag spenderat tid sedan jag var liten. Både med familj och med vänner. Känslan när jag når krönet på Ölandsbron är det närmaste jag kommer en utlandssemesterkänsla här hemma i Svedala.

#21. Favoriten bland svensk husmanskost

Och på tal om Öland. Kroppkakor såklart!

#22. Svenskt godis som alltid finns med på bilresan

Här inser vi att vi faktiskt ganska sällan har med godis på bilresan. Men skulle vi ha det skulle valet falla på Gott & Blandat eller möjligen Ahlgrens bilar.

#23. Här firar jag helst midsommar, påskafton och julafton

När jag tänker tillbaka på dessa tre svenska storhögtider och var de har firats finns det absolut ingen röd tråd. Jag har inga traditioner av att ha firat högtider på samma ställe i någon typ av föräldrahem. Jag har inte ens en tradition att alltid ha firat dessa högtider, men det är en annan historia.

Istället tänkte jag tillbaka för att minnas de tillfällen jag firat som är de jag minns med det största leendet på läpparna. Och då kommer jag att tänka på tre specifika tillfällen.

Midsommar i en stuga i Kollevik i Karlshamn.

Något av de första åren på 2000-talet har vi tagit bilen från Malmö till Karlshamn för att möta upp min numera före detta svärmor. Med mig i bagaget har jag mängder med jobb. Det var en hektiskt tid just då. Midsommaraftonen spenderar jag vid det lilla köksbordet i stugan med datorn framför mig medan regnet öser ner utanför fönstret. En stund senare tar vi en promenad längs med strandpromenad in till Utvandrarmonumentet. Jag minns även att våra ganska nyinköpta regnkläder från Ullared fick bekänna färg. Det gick inget vidare.

Midsommaraftonen minns jag dock som en av mina bättre någonsin.

Påsk i en stuga i Åhus

Även här trillar jag tillbaka till ett av de första åren på 2000-talet. Vi kör rakt över Skåne från Malmö till Åhus och en stuga precis vid havet. Vi strosar runt i Åhus och äter Otto-glass och på kvällen grillar vi vid stugan. Enkelt och alldeles magnifikt.

Julafton i Sälen

2008 är första gången jag besöker de svenska fjällen. Vi bokar spontant ett rum på Hotell Bügelhof i Sälen. Vi äter julbord på Harrys som står för restaurangdelen av hotellet och när mörkret sänker sig på julaftonskvällen och snöflingorna trillar ner utanför fönstret är vi i stort sett ensamma i hotellets lobby.

Så vad vill jag säga med detta. Det spelar inte så stor roll för mig var jag firar dessa högtider. Men jag gör det gärna enkelt och i liten skala.

#24. Saker jag saknar med Sverige när jag är utomlands

Det finns inte så vansinnigt mycket jag saknar när jag är utomlands. Men det jag skulle säga att jag uppskattar mest när jag landar i Sverige igen är bekvämligheten att kunna göra mig förstådd på mitt eget språk. Kunna läsa skyltarna och förstå vardagens alla detaljer vi tar för givet.

#25. Favoriten bland svenska slott

Så avslutar vi listan med ett riktigt favoritämne. Det finns ju en hel kategori bara för slott här i bloggen. Jag älskar verkligen slott. Varje slott har sin charm, sannerligen. Stockholms slott är magiskt att besöka. Få möjlighet att gå igenom alla de salar vi ser vid de högtidliga tillfällena på TV. Drottningholm. Den magiska parken. Sveriges första världsarv. Kungens hem faktiskt. Linköpings eget slott. Där jag faktiskt i mitt liv som journalist fick ta en liten titt i det sovrum som alltid står förberett för kungaparet. Och så alla de där slotten man inte får lov att gå in i av en eller annan anledning.

Men mitt favoritslott just nu måste ändå bli Husby säteri. Slottet jag och min vän Linda övernattade på helt ensamma den sista dagen i februari. Det är verkligen en historia för sig. En historia jag fortfarande undrar om den verkligen är på riktigt.

Måste jag utse det vackraste slottet i Sverige? Då faller valet på Stora Sundby slott. Svårslaget.

Detta var min lista. Hur skulle din lista se ut om du skulle skriva en lista om att resa i Sverige. Kommentera gärna om du har gjort en likadan lista. Berätta gärna om du gör din egen så kan jag länka.

Annika på Resfredag har skrivit sin lista här

Påsklov i Vadstena

8 april, 2020

Första påsklovsdagen satte vi oss i bilen och styrde kosan till Östergötlands historiska centrum. Det är en egen utnämning. Men jag tycker att det är med all rätt jag utnämner Vadstena till just det. Här finns Vadstena slott och Pilgrimscentrum och precis intill Vadstena Klosterkyrka med resterna av det anrika klostret planerat av det mest kända av de svenska helgonen och tillika Europas skyddshelgon Heliga Birgitta. För en historieintresserad är det rena julafton. Och även för barnen var det spännande att inleda med påsklov i Vadstena.

Vi prickade in påsklovets absolut finaste dag för vårt besök och väg 206 mellan Mantorp och Vadstena visade upp Östgötaslätten på ett magiskt sätt. Det är speciellt att närma sig Vadstena. Man anar Vättern och ser tornen och spirorna på både slottet och kyrkan på långt håll. Vi hade fyra mål för dagen, eller egentligen fem. Leksaksmuseum, VaS Vitreum Glasbruk, Klosterkyrkan och Slottet. Utöver det skulle vi hitta något trevligt ställe för lunch och jag tycker vi lyckades med allt.

En dag på påsklov i Vadstena

Leksaksmuseum

Vi började med ett besök på Slottsgården och Leksaksmuseum. Slottsgården är inte bara museum. Fint beläget precis bredvid slottet så har det både hotell, café, konferensmöjligheter och ja, museum då. Innanför caféets lokaler hittar man en riktig skatt för den leksaksintresserade med allt ifrån stora installationer med modelltåg och järnvägar till gamla skolbänkar och Lego.

Barnen hittade en overhead-apparat som inte ingick i utställningen men som orsakade nästan mer intresse och nyfikenhet än det som egentligen skulle beskådas. Den åldrande modern fick berätta för storögda barn om overhead-maskinens förträfflighet innan vi kände oss färdiga och gav oss ut på upptäcktsfärd i Vadstena.

VaS Vitreum Glasbruk

Sommartid kan jag tänka mig att området vid hamnen och slottet sjuder av liv i de gamla husen. Bland annat har VaS Vitreum en liten bod med glasförsäljning där. Vi balanserade på de gamla järnvägsspåren förbi bodarna på väg mot de lokaler där glasbruket har sin verksamhet året runt.

VaS Viterum är ett familjeägt glasbruk där den fjärde och femte generationen nu driver vidare de 120 år gamla familjetraditionerna. Bland annat är det VaS Vitreum som står bakom de vackra fönstren i Maria-koret i Linköpings domkyrka som jag var och tittade på förra sommaren. En av världens största handgjorda glasgravyrer.

Vi hade turen att få se glasbrukets formgivare och glaskonstnär Mikael Kenlind tillverka ett alster från grunden. Det var med stora och till en början lite förfärade ögon som vi bevittnade arbetet alla tre faktiskt. Inte ens för en luttrad smålänning född i mitten av glasriket går obemärkt förbi detta.

Lunch på Gamla Konditoriet

På vår väg mot klosterområdet passerade vi sedan det som blev lunchstället för dagen. Gamla Konditoriet precis intill torget serverade pannkakor till de små och toast till mamman i supermysiga lokaler. Och med vädret på vår sida intog vi den på den lummiga bakgården.

Vadstena klosterkyrka

Med påfylld energi spatserade vi vidare på Vadstenas supermysiga gator, förbi torget och ner emot vattnet och klosterområdet. Här återfinns de äldsta delarna och byggnaderna i Vadstena. Bland annat det kloster som Den Heliga Birgitta grundade 1370. Numera återstår bara ruinerna som går att utforska närmare bakom kyrkan ner emot Vätterns strand.

Vi tog även en tur in i kyrkan och tände ljus för de som inte längre är med oss. En fin gest vi försöker göra så ofta vi kan och som barnen också uppskattar mycket. När ljusen var tända landade barnen i pysselhörnan och jag fick en egen stund att vandra runt. Bland annat förvaras det som i alla fall sägs vara relikerna efter Heliga Birgitta här.

Vadstena Slott

Från Klosterkyrkan vandrar man sedan med fördel den vackra strandpromenaden till Slottet. Vi tog en liten avstickare och kände på Vätterns kalla vatten innan vi promenerade bort och in igenom de stora portarna till slottets innergård för dagens huvudaktivitet. En liten skattjakt på slottet. Påsken till ära har slottets grundare, ingen mindre än Gustav Vasa, bjudit in ett antal släktingar på middag. Men gästerna har försvunnit och barnens uppgift är att hitta dem i slottets olika vrår. Varje släkting bjöd på en ledtråd och tillsammans lade man sedan ihop ledtrådarna och fick fram ett årtal.

Som belöning fick barnen varsin klubba och ett bevis på att de klarat uppgiften. Ska vi tro det certifikatet är de numera adlade av ingen mindre än herr Vasa själv.

Slottet kommer få ytterligare ett besök av undertecknad – då på en guidad vandring. Rundvandringen som borde ta en timme tog barnen mindre än hälften. Så går det när man är mer intresserad av uppgiften än det historiska värdet om man säger så. Men kanontornet fascinerade både små och stora och var slottets stora behållning för oss alla.

Påsklov i Vadstena

I bilen på väg hemåt utvärderade vi sedan dagen. Bäst var slottet tätt följt av glasblåsningen. Minst bra var leksaksmuseum. Men allt var toppen och vi kan varmt rekommendera Vadstena för både påsklovsfirare och andra.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om familjeweekend på Vildmarkshotellet i Kolmården och besök på Björkö 4H-gård och Fenomenmagasinet.

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

En natt helt ensamma på Husby säteri

2 mars, 2020

Det är en öronbedövande tystnad som slår emot mig när jag öppnar bildörren och kliver ut på gårdsplanen framför det gamla slottet. Det är nästan lite overkligt tyst. Som om vi tagit steget in fast vi tagit steget ut. Den stora slottsporten vittnar inte om att receptionen ligger innanför men skylten nere vid vägen pekade hitåt och det finns ingen annan dörr. Vi hänger väskorna över axeln, trycker ned det gamla handtaget och stiger in. In på Husby säteri.

Redan innanför dörren slår historien emot oss. En pampig entré med pelare, skulpturer och maffiga målningar på väggarna. Den stora slottstrappen skymtar in till vänster och så den lilla receptionsdisken till höger. Ett äldre par kommer in bakom oss och tar trappen upp. Receptionsdisken är obemannad med en skylt som uppmanar oss att ringa ett nummer för incheckning.

Mannen som svarar på andra sidan låter förvånad.
– Ska ni bo här frågar han?
Men han lovar att någon ska komma och hjälpa oss. Så vi väntar.

Det började såhär

Hela idén om en övernattning började i november när vi besökte Söderköpings brunn bara en bit bort. När det sista vinglaset var uppdrucket och vi passerade receptionen började vi prata med nattreceptionisten. Vi pratade om historien kring brunnen och undrade nyfiket om det spökade. Men så mycket av den varianten fanns det inte på Söderköpings brunn. För att få den upplevelsen skulle vi åka till Husby säteri och bo i svit nummer tre berättade hon. Och nu var vi här. Slottsweekend var bokad. En natt inklusive, afternoon tea och trerätters middag på ankomstdagen, inträde till relaxen och frukost. Och ett speciellt önskemål att få bo i svit nummer tre.

– Välkomna hörs från trappan.
En brunbränd kvinna med förkläde och vit skjorta tar de sista trappstegen ner och stegar in bakom receptionsdisken. Jag och Linda pratar i mun på varandra. Rasande uppspelta inför vår vistelse.

– Afternoon tea serveras på våning två, berättar Anette om vi ska tro namnskylten på bröstet. Och jag tänker att vi tar betalningen där. Vi gör såhär. Vi går upp och öppnar upp rummet som ligger på våning tre så ni får göra er hemmastadda och så kommer ni ner när ni känner er klara.
– En sak till bara, när vill ni ha frukost imorgon bitti?

Jag och Linda tittar på varandra och sedan på Anette.
– Vi äter när de andra äter eller måste man bestämma, säger jag.

– Ni kommer att vara själva här på slottet i natt säger Anette. Hon tar upp den stora nyckeln som legat framför oss på disken och räcker fram den emot oss.

– Och ni har ju önskat svit nummer tre så det blir säkert speciellt säger hon och ler.

Svit nummer tre på Husby säteri

Vi hänger återigen våra väskor över axeln och så traskar vi efter Anette uppför trapporna. På en avsats står ett gammalt skåp med glasdörrar. Innanför är dockor uppradade på hyllorna. De blickar ner på oss och vi blickar tillbaka. Det kan hända att vi väljer att inte gå tillbaka just dit när mörkret har fallit.

Vi passerar de stora glasdörrarna till matsalen och tar trapporna upp till våning tre. Där finns sviterna i slottet. Sex sviter. Den mest hemsökta är nummer tre. Wilhelminas svit. Direkt innanför dörren till trapphuset finns den och jag är inte säker på att jag är redo när Anette sätter nyckeln i låset och öppnar upp. Allt jag har sett och läst om just detta rum och plötsligt står jag där. Tittar på sängarna som sägs både bädda sig själva och visa upp spår av att någon tagit en vilopaus utan att någon varit i rummet. Tittar på garderoben vars dörr sägs öppna sig utan förklaring.

Anette visar oss det viktigaste. Hälsar oss välkomna ännu en gång och så lämnar hon oss åt vårt öde i svit nummer tre.

Jag går fram till den där garderobsdörren jag velat känna på så länge och undersöker om det är möjligt att den skulle kunna öppna sig av sig själv. Inte en chans. Jag trycker till dörren lite extra för att säkert veta att den är stängd. Sedan ringer vi hem till nära och kära och berättar om vår kommande natt – ensamma på Husby säteri.

Afternoon tea på Husby

Afternoon tea-buffén väntar och vi lämnar rummet. Men innan vi går en våning ner måste vi undersöka alla andra skrymslen och vrår på vår våning. Bekanta oss med vårt hem de kommande tjugofyra timmarna.

Biblioteket känns lugnt. Vi spanar in i konferensrummen och känner ett sting av obehag inför en tavla och så traskar vi vidare mot de delarna som bär på de flesta historierna. Salongen i slutet av korridoren där det sägs att man sett ett par sitta i en soffa.

Och så biljardrummet. Längst bort i slottet. Rummet man inte bara passerar utan verkligen måste styra stegen mot. Där man ska kunna se en dam som står och blickar ut genom fönstret. Och där lever biljardkloten sitt eget liv. Det sägs till om med att hela bordet flyttar sig ibland.

Kloten ligger i sina hål. Vi måste såklart plocka upp dem och lägga dem i ordning. Den vita kulan en bit ner och de övriga kulorna som en triangel. Själva formen lägger vi tillbaka på stolen där vi hittade den. Och så lämnar vi rummet.

En våning ner är det hög ljudvolym. Afternoon tea på Husby är en populärt evenemang och matsalen är full. Ett bord vid fönstret står tomt, det är reserverat för oss. Vi hittar Anette och gör henne uppmärksam på att vi är där. Hon presenterar oss för Sussi som ansvarar för serveringen.

Kändisar på Husby

– Jaha, är det ni, säger hon och ler ett finurligt leende. Ni får säkert trevlig. Det är jag som serverar er ikväll.

Så visar hon oss till bordet efter att vi har beställt in varsitt glas vin. Detta kommer att kräva starkare saker än te, det är en sak som är säker.

Buffén dignar av godsaker. Mängder av olika matpajer, ceasarsallad, röror och snittar. På andra sidan är godsaksbordet om möjligt ännu större. Minisemlor slåss om utrymmet med pajer, småkakor och tårtor. Vi kommer inte att behöva gå hungriga härifrån. Men vi har av någon anledning ingen större matlust. Det sjunker sakta in. När Sussi går hem och stänger dörren efter sig ikväll är det bara vi kvar. Och spökena då.

Ett glas vin i de vackra salongerna

När afternoon-tea gästerna börjar droppa av tar vi ett glas vin till i baren som Sussi visar oss. Det skulle inte var helt omöjligt att gå vilse i de olika rummen och salarna.

Planen på att besöka relaxen med bubbelbad och bastu skjuter vi på framtiden. Vi trivs så bra i slottet och går ogärna därifrån de få meterna ner till relaxen. Det är ju faktiskt för upplevelsen på slottet vi är här. Relaxa kan vi göra en annan dag och timmarna går fort.

Klockan närmar sig middag och vi ska bege oss upp till rummet för lite piff. Medan Linda pratar i telefon tar jag mig en tur bort till biljarden.

En del av mig vill verkligen uppleva något när jag är här. En del av mig tror på allt det där. En annan del är skeptisk. Jag tror på kontakt. Men att det är ganska märkligt att kontakten skulle ske genom biljardklot som flyttar på sig. Jag har haft förnimmelser. Men å andra sidan, vem kan säga att det är på riktigt. Men jag är nyfiken. Jag har aldrig sett något med blotta ögat. Inga siluetter. Inget som rört sig.

Mot biljardrummet

Det är med försiktigt kaxiga steg jag går mot biljardrummet. Ensam. Jag ser den nedre delen av bordet och som i slowmotion men i en millisekund inser jag att den delen av bordet jag ser borde ha innehållit den vita kulan. Jag hinner inte stoppa mig själv utan svänger runt och ser hela bordet i mitt synfält. Där ligger den vita kulan. Precis intill triangeln av de andra kulorna. Det tar en stund innan jag sedan ser att plastformen som hjälper till att forma kulorna till en triangel inte längre ligger kvar på stolen där Linda la den. Den ligger runt kulorna.

Jag backar ut ur rummet och går med raska steg mot vårt rum för att berätta.

Vi går båda tillbaka och det är lite svårt att tro det vi ser. Det har funnits folk på slottet och vi kan inte utesluta att någon av de som befunnit sig en våning ner tagit en avstickare en trappa upp. Kulorna i triangeln är helt omflyttade. Det kan faktiskt ha en helt naturlig förklaring. Så vi flyttar tillbaka den vita kulan och tar bort triangelformen och så lämnar vi åter igen biljardbordet.

Tillbaka till biljardrummet

Några snabba drag med mascaran, några lockar i håret och andra skor. Sedan är vi redo för kvällens middag. Det har gått en lite dryg halvtimme sedan vi lämnade biljardbordet och nu är vi ensamma i slottet förutom vår servitris och en kock som förbereder middagen åt oss en våning ner. Vi kan inte låta bli att titta till kloten en gång till.

Mörkret har hunnit lägga sig över slottet och nu måste vi gå hela vägen in i rummet och passera biljardbordet för att tända lampan. Jag lyser upp med min mobil och redan innan Linda trycker på lampknappen ser vi det. En kula, nummer 15, har brutit sig ur från de andra och ligger nu en bit upp på bordet. Men ingen vindpust i världen kan ha flyttat på kulan som i en båge brutit sig loss och liksom rundat en annan kula på väg upp mot änden av bordet. Vi släcker lampan och går med raska steg därifrån.

Trerätters middag med fokus på annat

Trappan ner till salongen tar vi med snabba steg och Sussi får nu höra precis allt om våra upplevelser. Hon har hört det förr. Tar det med ro. Och så bedyrar hon att vare sig hon eller kocken skulle ha haft tid att springa runt på plan tre för att flytta biljardkulor. De har haft annat att stå i.

Vi försöker för allt vi är värda att hitta en logisk förklaring. Och den första händelsen kan jag inte bortskriva som helt naturlig. Men den andra. Jag har svårt att tro att personalen skulle ha tid att gå och flytta på kloten och inte bara det. Vilket antiklimax det hade varit om de hade blivit påkomna. Nej. Vi kan nog utesluta Sussi och kocken och då återstår bara jag och Linda och någon av oss var det inte.

Middagen serveras. En fantastisk trerätters med gott vin till. Förrätten en Toast Skagen med spröda rischips som smälter i munnen. Till huvudrätt älgstek med sötpotatispuré, bakad tomat, broccoli, pepparsås och rotfruktsgratäng. Och till efterrätt en limepannacotta med kaneläpple och limesocker.

Men hur magiskt maten än smakar finns det annat som pockar på min uppmärksamhet. Jag skulle i ärlighetens namn vilja åka tillbaka och låta bli att besöka våningen ovanpå och bara fokusera på maten. Det är den värd.

Efter middagen flyttar vi oss några meter bort till en av de vackra soffmöblemangen. Vi fyller på vinglaset och smuttar på varsin whiskey. Klockan närmar sig tio och vi vet att vi snart blir ensamma. Men vi gör vad vi kan för att hålla Sussi kvar, bara en liten stund till.

Ensamma en natt på Husby säteri

Strax efter tio är det ändå dags att avrunda. Vi tackar för oss och går upp till vår svit. Linda har varit uppe på rummet en stund tidigare och för att utmana ödet lite har hon lagt upp kuddarna på sin säng på rad för att se om de ligger kvar när vi kommer tillbaka. Jag har inte själv sett hur hon lagt dem och hon tog ingen bild. Jag får tro på hennes ord.

Men innan vi går in till oss för natten tar vi ännu en tur genom salarna på våning tre. Hjärtat bultar hårt när vi går igenom de mörka rummen som bara lyses upp av min mobillampa. Men det känns lugnt. Tystnaden som lade sig när vi kom är tillbaka. Energierna och stämningen som tidigare var laddad är borta och när vi som sista rum besöker biljardrummet har inget hänt. Vi traskar tillbaka till vår svit.

Det ser ut som att kuddarna ligger kvar som de ska. I övrig är allt också orört i rummet. Men när vi närmar oss sängen ser vi att den kudde som ligger längst ner mot fotgaveln ligger snett. Det är som att någon har snurrat den. Linda visar hur hon la den. Jag kan bara tro på hennes ord. Hon skakar på huvudet och kan inte begripa vad som händer.

-Nej, jag måste gå på toa säger hon. Kvar står jag och blickar ner på sängen. Tar några foton för att ha som minne. Så tittar jag upp.

-Linda, är det du som har öppnat garderobsdörren?

En meter bakom mig är nu garderobsdörren som ingen av oss rört öppen på vid gavel. Utan minsta ljud.

En god natts sömn och slottsfrukost

Klockan närmar sig midnatt och vi känner oss klara för idag. Jag kan inte svara för Linda men innan jag sluter de blå ber jag en stilla bön om att natten ska bli lugn. Just i den stunden är jag ganska nöjd med det jag har fått uppleva.

Jag vaknar sju timmar senare. Solen har börjat gå upp och skapar en magisk himmel utanför vårt slottsfönster. Garderobsdörren är fortsatt stängd och rummet badar i ljus. Förtrollningen är bruten och vi är utsövda.

En våning ner väntar slottsfrukosten på bara oss. Det är slottsägaren själv som serverar och vi passar på att förhöra oss om hans upplevelser som barn. Själv har han inte upplevt så mycket trots att han faktiskt har växt upp i slottet. Hans pappa köpte Husby på 70-talet. Då var slottet svårt nedgången och det som nu är de vackra salarna vi fått uppleva var renoveringsobjekt som en mäklare hade klassat som något för den händige. Det var så slottet såg ut när Fredriks pappa Christer tog med sig familjen och stolt visade upp vad han hade köpt. Christer och hans fru väckte slottet ur en närmare 100-årig Törnrosasömn och har varsamt renoverat varje vrå av det sedan dess. Kanske är det därför slottsherren och andra andar spökar lite då och då. Kanske vill de inte riktigt vakna ur Törnrosa-sömnen.

Husby säteri idag

Numera driver Fredrik Husby vidare tillsammans med sin hustru Irené. Husby säteri erbjuder mängder av evenemang. Ett av dem är vi på just då. Slottsweekend. Till påsk dukas det upp stort påskbord. En annan helg kan du vara med och lösa en mordgåta på slottet. Utöver det brukar slottet användas för både konferenser, fester och bröllop. De vackra lokalerna och fantastiska omgivningarna bjuder verkligen in till det.

Själva försöker vi förstå vad som just har hänt. Att vi avnjutit nästan ett dygn på Husby säteri. Ätit och druckit gott i de vackra salongerna. Träffat fantastiska människor som bjudit oss på egna och andras berättelser. Och sovit helt ensamma på det stora slottet. Eller ja – frågan är väl om vi egentligen var helt ensamma på Husby säteri.

Historisk fakta:
Husby säteri är känt i historien sedan 1300-talet. Då som en del av Vadstena kloster. Den nuvarande huvudbyggnaden tillkom under Kurt Filip von Schwerins tid åren 1789-1795, och anges ritad av Jean Erik Rehn, som även ritat Sveriges första världsarv Drottningholms slott.

Oavsett om du är på spökjakt eller inte är slottet väl värt ett besök. Spana in deras egen hemsida här för att hitta nästa event som passar dig i kalendern.

Läs mer på Lite mera rosa

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och besök på några av våra slott som Ljung och Löfstad.

Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Julmarknad i Gamla Linköping

16 december, 2019

De första adventshelgerna är det Julmarknad i Gamla Linköping. Vi passade på att göra ett besök medan vi hade lite snö på marken redan den första december. Och känslan som infinner sig är lite att befinna sig i en Astrid Lindgren-värld. Jag hade inte höjt på ögonbrynet om Madicken eller Emil strosat förbi.

Gamla Linköping är ett friluftsmuseum beläget i utkanten av Linköping. Här kan man vandra runt på kullerstensgator och uppleva både natur och miljö som den var för hundra år sedan. Gamla hus från olika delar av Östergötland har flyttats och byggts upp här tillsammans med andra och bildar nu en helt egen liten stadsdel med autentiska byggnader från gamla tider.

Julmarknad i Gamla Linköping

Det är en miljö som gjord för en julmarknad. De i vanliga fall öppna små butikerna och museerna där man också kan uppleva vardagen i början av det förra århundradet samsas nu med marknadsstånd. Det doftar lika delar brända mandlar och pepparkaka på det lilla torget.

I vanliga fall är det fritt inträde i Gamla Linköping, men vid speciella evenemang, som detta, kostar den en liten slant att gå in. Barnen, de tre mellan 6 och 9 jag har med mig går in gratis medan jag swishar 50 kronor. Som hittat.

Mer att läsa: Varför inte passa på att bo en natt i Gamla Linköping när du är på julmarknad? Här finns underbart mysiga Hilma Winblads B&B.

Polismuseum och brända mandlar

Vi passar på att värma oss direkt med en strut nybrända mandlar. Sedan traskar vi in i det lilla polismuseet. Tittar på gamla uniformer och tittar på gamla polisutrustningar. På väggarna trängs berättelserna om brotten som begåtts i Östergötland. Allt från den stora bankkuppen 1854 till det tragiska polismordet i Malexander 1999.

Lite längre upp på torget ligger banken och sommartid spelas det gatuteater i Gamla Linköping. Rätt som det är kommer poliser i tidtypiska kläder i full utryckning då banken just blivit rånad. Det är levande och underhållande att besöka Gamla Linköping sommartid.

Nu är det fullt fokus på julaktiviteter men vi ser ändå till att besöka både polismuseet, brandkårsmuseet och den gamla banken. Även det numera ett museum.

Tomten, korvstoppning och Rudolf

En bit bort bland kvarteren får man lov att gå in i de gamla husen. Där visas pepparkaksbak i gammal järnspis och korvstoppning. Reaktionen när det informeras att det var tarmarna man använde för att stoppa korven i är obetalbar.

Det ligger det något mystiskt över stämningen redan vi går in i nästa lilla stuga. Där inne är tomten på besök. På gården utanför står renen och släden parkerad. Barnen hälsar, men den minste tvekar. Det verkar inte som att årets julkalender fått honom att tveka på tomten och om han finns.

Eldshow som avslutning

Mörkret har lagt sig när vi hälsat på tomten och vi rör oss bort emot Fenomenmagasinet och den utlovade eldshowen. Kvinnan som showar har en komisk talang vi vuxna skrattar gott åt medan barnen med gapande munnar betraktar en eldshow som vida överträffade mina förväntningar.

Vi lämnar vår julmarknad i Gamla Linköping med leenden på allas läppar och kommer garanterat återkomma flera år.

Östergötlands julmarknader 2021

Vill du besöka fler julmarknader i Östergötland? Här nedan ser du en lista uppdaterad 2021 med fler julmarknader runt om i Östergötland:

Mjölby hembygdsförening – 28 november 11-17
Habblarps trädgårdar – fre till sönd mellan 19 nov – 19 dec, fre 10-17, lör-sön 10-15
Ukna julmarknad – 28 november 13-17 (på gränsen till Östergötland)
Sjöstadsjul i Motala – 28 november 11-16
Söderköpingsjul – 27-28 november 10-16
Gammeljul på Vadstena slott – 26-28 november, fre 11-19, lör 11-17 och sön 11-16
Julskyltning i Borensberg – 27 november 10-16
Ljungsbro – 27-28 november 10-16
Valdemarsvik – Jul i viken – 27 november
Jul på Löfstad slott 4-5, 11-12 december, 11-17
Svarttorps gård utanför Rejmyre – 27 november, 10-16
Arbetets museum: Rättvis Design och hantverksmarknad – 27 november, 10-16

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och familjeweekend på Vildmarkshotellet i Kolmården.

(Rese) sommaren 2019 i backspegeln

1 september, 2019

Våra somrar tenderar allt som oftast inte att bli så reseintensiva och sommaren 2019 är inget undantag. Det är ju så vi jobbar. Vi brukar stanna på hemmaplan på somrarna och förlägga resorna till andra delar av året. Det är därmed inte de stora och långa resorna du kommer att få läsa om i detta inlägget som sammanfattar sommaren 2019.

Koordinaterna för dagen när jag sätter mig ner för att sammanfatta sommaren 2019 är 27.782408 -15.516620 eller i klartext rum 284 på Tui Family life Bahia Feliz Tres Vidas på Gran Canaria. Precis som förra året väljer vi att avsluta sommaren med lite ledighet och värme när alla andra är tillbaka från sina semestrar.

För även om jag har förstått att vädret även hemma i Svedala ihärdigt hänger kvar vid sommartemperaturer så är sommaren slut. Det finns oändligt många sätt att räkna på det. Själv räknar jag de månader som i kalendern kallas sommarmånader och det är juni, juli och augusti. Och det är också de månader jag ser tillbaka på när sommaren 2019 skall summeras.

Juni

Resemätta och en trasig bil

Vi började sommaren ganska resemätta och lite lätt jetlaggade efter vår resa jorden runt på 8 dagar. Och redan den andra sommarmånadsdagen hände det som fick ganska stor inverkan på resten av sommaren. Vår bil bestämde sig för att börja krångla. Jag hade satt mig vid ratten för att köra minstingen till kalas när lampor som inte ska lysa och text som inte ska synas uppenbarade sig på instrumentpanelen. Lilleman fick åka med kompisen och Andreas fick börja leta verkstad.

Det skulle dröja nästa två månader ända fram till den 18 juli innan bilen var helt pigg igen och det kom som sagt att påverka sommaren. Såhär i efterhand är jag ganska nöjd med effekten, men hade du frågat mig i början av juli hade du troligen inte fått samma svar.

Smaka på Stockholm och tjejdygn

Några dagar in i juni satte jag mig på tåget och åkte till Stockholm för ett tjejdygn tillsammans med min allra bästa vän Fia. Denna gången stod hon för bokningen. Vi brukar turas om och har hittills varit i Jönköping, på Grand Hotel Saltsjöbaden, The Winery hotel, Story hotell Riddargatan och så nu då när vi bodde på Hotell Birger Jarl men spenderade en hel del tid i Kungsträdgården och på matfestivalen Smaka på Stockholm.

Minigolf i Berg och Midsommar i Aaruhus

Innan det blev midsommarhelg hann vi tillsammans med barnen med en tur ut till Berg och deras minigolfbana som ligger precis vid Göta kanal och slussarna. Det var så långt vi vågade ta bilen just då och det hjälpte också till med en fin start på det som blev ganska många bra hemesterupplevelser denna sommaren. Modeordet som det gick lite inflation i men som jag verkligen tagit på fullaste allvar.

När hela Sverige sedan förberedde midsommarens sill och nubbe satte vi oss i en bil som fått första hjälpen och därmed skulle klara av att ta oss tur och retur Arlanda. Vi åkte upp tidigt och hann flightspotta lite innan vi passade på att göra två loungebesök före planet lyfte mot vårt grannland i väster och dess näst största stad Aarhus.

Rasmus Seebach och småplan

Anledningen till att vi spenderade midsommarhelgen i Danmark var egentligen Rasmus Seebach. Det var en lite gråare vårmorgon än vanligt som Andreas försökte pigga upp sin lite dämpade sambo. Det gjorde han med lite Rasmus Seebach i högtalarna och innan jag visste ordet av även med bokade biljetter till hans konsert i Aarhus på midsommardagen. Och så var saken biff som man brukar säga.

Helgen i Aarhus blev fantastisk och den har jag berättat mer om här. Det var kul att flyga med lite mindre plan vilket jag noterade mina tankar kring här och så insåg jag ju faktiskt att jag på RIKTIGT nu blivit av med all min flygrädsla vilket jag också skrev ett helt inlägg om. Och bara en sån sak är ju värd att uppmärksamma.

Promenader i närområdet och slutet på juni

Av de små noteringarna jag gör dagligen i min kalender kan jag tyda att det var en ganska sliten Cornelia som avslutade juni detta året. Trots att planen var att jobba stora delar av sommaren tog jag någon spontant ledig dag och passade på att upptäcka det vackra i närområdet till fots och vips var den första halvan av 2019 över.

Juli

Hemester med stort H

Efter en riktig vardagsvecka som start på juli påbörjade jag sedan sommarens projekt. Att uppleva så mycket som möjligt i mitt absolut närområde. Och då menar jag verkligen mitt absoluta närområde.

På vägen från bussen till kontoret smet jag in i St Larskyrkan och beskåda de urgamla utgrävningarna. När jag på väg till en dag på en annan del av mitt jobb, Universitetssjukhuset i Linköping fick syn på en skylt med ett fornminnesmärke på tog jag en avstickare och hittade jättegrytor från Istiden. Lunchtimmen en annan dag ägnade jag till en guidad tur i Linköping fantastiska domkyrka.

Östergötland med barnen

Lagom till barnen kom hem från en vecka på Kreta var bilen åter i gammal hederlig form och vi gav oss ut på upptäcktsfärd lite längre bort men ändå väldigt nära.

Barnen fullkomligt älskade besökte på Björkö 4H-gård och det spontana stoppet i Vreta klosterkyrka utsåg jag för någon vecka sedan till sommarens absolut bästa ögonblick. Sedan körde vi på av bara farten och rev av både Fenomenmagasinet och Flygvapenmuseum när vi ändå var igång.

Östgötakusten och en oväntad grav

Med bilen som möjligt transportmedel vidgade vi våra vyer och en eftermiddag efter jobbet styrde vi kosan mot östkusten. Trots att jag älskar havet och saknar det mycket har besöken vid de delar av Östergötland som gränsar till vatten inte varit många. Nu åkte vi ut mot Arkösund och njöt av svalkan en av sommarens absolut varmaste dagar.

På vägen passade vi på att stanna till på Maurizbergs slott och kika lite. Ett lite mer oväntat stopp gjordes vid Häradshammars kyrka där det visade sig att Zarah Leander är begravd.

Slott för hela slanten

Juli månads sista dagar ägnade jag sedan åt mina absoluta favoritgöromål. Slott och flygplan.

Sista fredagen i juli ägnade jag lunchtimmen till ytterligare en guidad visning. Denna gången av Linköpings slott. Senare samma eftermiddag åkte jag ut till ett av de mindre östgötska slotten, det i Ljung för ytterligare en guidad visning. Sa jag att jag tog hemestern på allvar?

Dagen därpå hade Andreas bokat en övernattning på Arlandas bästa hotell och från ett av de mindre kända slotten slog vi på väg till Arlanda på stort och besökte ett av de mer kända svenska slotten. Drottningholm och Kina slott. Det var faktiskt mitt fösta besök.

Flightspotting och AC

Tanken med besöket på Arlanda över natten var nog snarast att få möjlighet till AC när kvicksilvret kröp för högt men självklart också lite flightpotting och tid att skriva i den kreativa atmostfären på Arlanda.

Augusti

Arboga

Juli hade just blivit Augusti när vi satte oss i bilen och åkte mot Västmanland för att ett sommarbesök hos Andreas syster med familj. Inget ont om Arboga men vi tog oss ändå därifrån en liten stund under besöket.

Resesommaren 2019 Open Art Örebro — Örebro slott

Det blev Örebro som fick äran och därmed ett besök vid sommarens sjätte slott. Förvisso beskådades det bara från utsidan men med den Open art-utställning som pågick i staden så var utsidan också lite utöver det vanliga.

Slott nummer sju besöktes en dryg vecka senare. Ytterligare lite hemester stod då på agendan och resulterade i en guidad tur på Löfstad slott utanför Norrköping.

Resesommaren 2019 Löfstad slott — Löfstad slott

Jakten på det försvunna munkklostret

Vid mitt besök på Linköpings slott tidigare under sommaren fick jag berättat en historia jag tidigare bara hört fragment av. Det är historien om det gamla munkklostret i Linköping.

I årtionden om inte snart ett sekel hade Linköpings skolbarn vallfärdat till huset på bilden ovan. Det som sågs som resterna av det gamla munkklostret. Linköping har en lång historia och det var viktigt att känna till den. Under 1200-talet fanns ett Franciskanerkloster i Linköping. Mycket gamla byggnader är bevarade men just den har under åren förstörts. Det enda som återstod var denna byggnad. Trodde man. Man har i och för sig inte, trots mängder av utgrävningar, hittat några kvarlämningar från den tiden och huset i sig är inte så gammalt. Men klostret måste ha legat där, det måste det. Så dit åkte man. Skolklass efter skolklass.

På 1990-talet lanserar en arkeolog tesen att klostret inte alls legat där utan några kvarter bort. Vid det nuvarande Hospitalstorget. Några år senare skall torget göras om och innan man gör det påbörjas utgrävningarna. En novemberdag 2015 gör arkeologerna ett mäktigt fynd. Under Hospitalstorgets gatsten hittar man inte bara lämningarna efter klostret utan efter en hel klosterkyrka. Och som i ett trollslag skrivs historien om.

Och kvar blev små guldcirklar i marken

När utgrävningarna är klara fylls torget igen och den dittills bortglömda historien är nu på god väg att glömmas bort igen. I Hospitaltorgets stenläggning syns några guldfärgade runda plattor i märkliga formationer. Men inte ens jag som verkligen letar efter dem ser dem enkelt. På två ställen på torget finns oansenliga skyltar med text som beskriver den bortglömda skatten från 1200-talet. Men inte mer än så. På en av skyltarna står det: ”På 1800-talet rivs många av de gamla hospitalsbyggnaderna. Vid den här tiden är kunskapen om klostret borta. Inget vet att det som förstörs är franciskanernas gamla klosterbyggnader.”

Och vad gör vi nu, nu när vi har chansen att bevara minnet för eftervärlden? Vi glömmer och gömmer det igen. Min högsta önskan hade varit att vi hade kunna få njuta av det som finns där under. Av vår historia. Öppna upp med glas så att vi kan vandra över och förundras istället för att tro att man råkat tappa en femkrona på marken. Jag gör i alla fall vad jag kan och en dag efter jobbet promenerar jag inte direkt till bilen utan tar en tur förbi torget. Läser, fotograferar och sätter mig ner en stund och funderar på hur det en gång var.

Matmarknad och stadsfest

Augusti betyder Stadsfest i Linköping och till det matmarknad. Detta året resulterade det spektaklet endast i en lunchlangos. Vi får ta nya tag till ett annat år. Nu laddade vi i stället för den sent inbokade veckan på Gran Canaria.

Summa summarum sommaren 2019

Det blev en sommar med mängder av upptäckter på hemmaplan. Och ändå är listan på saker jag hade hoppats hinna med men inte hann milslång. Alla de där sakerna sparar jag. Kanske till en höstweekend. Kanske till nästa sommar. Va härligt det är att det finns så mycket att se att man aldrig någonsin blir färdig. Tack sommaren 2019 – du blev till slut alldeles alldeles perfekt.

Missa inte att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Ett besök på Ljungs slott bland spöken och grevar

15 augusti, 2019

Några mil utanför Linköping i det lilla samhället Ljung ligger ett slott. Och det var en ren slump att jag ens fick höra talas om det. Inga skyltar leder nämligen dit. Det dyker upp ganska oväntat precis intill Motala ström och Göta kanal. Ljungs slott. Ett slott med en ganska namnkunnig byggherre.

Slottet byggdes under senare delen av 1700-talet av ingen mindre än greve Axel von Fersen d.ä. Och det räknas som ett av de viktigaste gustavianska minnesmonumenten i Sverige. Idag är det i privat ägo men ingen bor på själva slottet utan ägarna bor i de lite mindre friliggande sidoflyglarna. Under sommarhalvåret ombesörjer föreningen Ljungs slotts bevarande öppethållande och visningar av slottet och de som jobbar både i café, slottsbod och med visningar bär tidstypiska kläder. För dagen i den 30-gradiga värmen hade man dock valt att hoppa över perukerna för att inte få värmeslag.

Ägarlängd och spännande historier

Slottet var i familjen von Fersens ägor från uppförandet fram till 1868 och historien om den sista von Fersen som ägde slottet , grevinnan Louise, får man berättad för sig under den guidade turen. Det är en fascinerande och bitvis också ganska tragisk historia.

Efter att Louise inte helt frivilligt förlorade ägarskapet har olika familjer från både Tyskland, Danmark och Sverige ägt slottet. Förutom perioden mellan 1939 och 1949 då militären la beslag på flera stora byggnader, bland annat Ljungs slott, för att kunna mobilisera sig för försvar under kriget. Dessvärre vidtog de inte så mycket försiktighet och slottet blev ordentligt både slitet och länsat under denna period. Föreningen Ljungs slotts bevarande ombesörjer nu tillsammans med ägarfamiljen ett försiktigt upprustande av slottet genom bidrag. Men man har också hittat och kunnat ta till vara på saker som stuvats undan i allehanda vindsutrymmen och förråd.

Tips! Vill du se mer slott?
På Instagram frossar jag vidare i slott på kontot instagram.com/svenskaslottsguiden
Titta gärna in och följ.

Tomma salar öppnar för fantasi

Därmed är slottssalarna vi vandrar igenom ganska tomma. För min del ökar det ändå snarast på min fantasi och ger möjlighet att själv måla upp bilden av greven och grevinnan på Ljung under sent 1700-tal. Och med guidens smakfulla utsvävningar och anekdoter kan jag leva mig in i slottslivet.

På slottets översta våning har man försökt återskapa några rum ur de olika tidsepokerna som slottet varit bebott men flera rum står också helt tomma och ödsliga. Och det är här vi hittar spökrummet. Har inte varje slott ett sådant?

Spökrummet på Ljungs slott

Till och med TV4:s Det okända har varit på besök på Ljungs slott och mediet sägs ha sagt att han sällan besökt ett hus med så mycket aktivitet. Flera personer ska också ha blivit både berörda och sett saker i spökrummet. En kvinna sägs sitta i ett hörn med ett dött barn i famnen till exempel. Själv märkte jag dock ingenting. I just det rummet…

Två andra rum berörde mig istället. Ett som vi fick gå in i och ett där det var avstängt och som jag fick se på avstånd. Kanske var det andra spöken än kvinnan med det döda barnet som ville prata lite med mig? Ja det får vi nog aldrig veta.

Ljungs kyrka och von Fersens grav

Bara några hundra meter bort ligger Ljungs kyrka och här vilar nu stoftet av både Axel von Fersen d.ä. och flera familjemedlemmar. Ganska otippat ändå att hitta minnesplatsen för dessa mäktiga personer i svensk historia i lilla Ljung i Östergötland.

Faktum är att Axel von Fersens begravning hölls i Stockholm men stoftet fördes ner till Östergötland när Ljungs kyrka var tillräcklig värdig. Ljung betydde tydligen mycket för honom. Och det tackar jag för en sisådär 225 år senare.

Vill du också besöka Ljungs slott. Här hittar du vägbeskrivning.

Du kan besöka slottet och caféet utan kostnad men vill du vara med på en guidad visnings kostar det 80 kronor och har du Kulturarvskortet betalar du bara hälften. Mer info om visningar och öppettider hittar du på slottets hemsida.

Läs gärna fler av mina inlägg om svenska slott här.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här.

Linköpings slott – Sveriges äldsta slott

6 augusti, 2019

En fredag i juli spenderade jag lunchtimmen med en guidad visning på Linköpings slott som faktiskt är Sveriges äldsta slott. Precis bredvid domkyrkan ligger det och är ganska oansenligt egentligen men likväl ett slott. Jag minns mycket väl när jag fick höra talas om det första gången. Då hade jag bott i Linköping i några år och besökt domkyrkan många gånger utan att ens ha sett det. Men nu skulle jag inte bara beskåda det utifrån utan även inifrån.

Året var 2011, jag var videoreporter på 24Corren och skulle göra en intervju med dåvarande landshövding Elisabeth Nilsson. Vi skulle mötas på slottet och jag fick googla alltså var det låg.

Intervju på slottet och kungens säng

Vi möttes där. Jag gjorde intervjun som jag inte för mitt liv kan minnas vad den handlade om. Och kanske finns det en naturlig förklaring till det. Jag fick nämligen en helt egen visning av slottet av Elisabet. Och inte bara i de delar som var representationsvåning. Jag fick också komma in i de rum som tillhör hovet och som alltid står redo för kungaparet och kronprinsessparet.

De allra äldsta delarna på Linköpings slott

En plats jag inte fick besöka då var den plats jag fick besöka på den guidade visningen. Den allra äldsta delen av slottet. I en liten liten oansenlig dörr till höger om det nuvarande slottstornet gick vi in och ner.

Och där finns de allra äldsta delarna av slottet bevarade. Där nere finns original-kalksten som byggde det som på 1100-talet var biskopsgården och grunden till dagens slott som alltså är Sveriges äldstas slott.

Biskopens boning

Slottet är nämligen från början inte just ett slott utan var istället tänkt som boning till biskopen och det var det också under flera hundra år. Linköping var då ett betydande kyrkligt fäste även om det inte var ärkebiskopssäte.

Vid reformationen på 1500-talet förändrades detta. Och det som idag är Linköpings slott har byggts om och till genom århundradena beroende på vad byggnaden använts till för stunden. Slottet som det ser ut nu är en byggnad som består av alltifrån delar av originalbyggnaden från 1100-talet, till ett torn som byggdes på 1200-talet som skulle tjäna som försvar till ringmuren från 1400-talet som används som yttervägg till flygelbyggnaderna. På 1500-talet bygger sedan Johan III det torn vi ser idag.

Landshövdingen flyttar in

Någon gång under 1700-talet flyttar landshövdingen in på slottet och än idag bor alltså han eller hon i slottets nedervåning. Men under flera hundra år var landshövdingen inte ensam om att bo på slottet. Då tjänade nämligen en av flyglarna som fängelse i staden. Mer om det får man också berättat under visningen.

I de allra äldsta delarna av slottet som bara går att se under en guidad visning får man också se den källa som finns bevarad. Det är oklart vad den använts till och om man haft någon typ av medicinsk verksamhet knuten till den. 12,5 meter djup är brunnen och vattnet smakar alldeles utmärkt. Det kan jag intyga i egen hög person.

Murbruk och återbruk

Linköpings slott är ett slott som gjort för att demonstrera återbruk. Under århundradena har slottets olika byggnader raserats och använts till nya delar på mängder av olika sätt. Och arkeologerna har gjort omfattande utgrävningar och mätningar för att se vilka delar som är från vilken tidsålder. Hur har man då kunnat göra det? Jo stenarna har många gånger varit detsamma men murbruket dem emellan har alltid gjorts nytt och därmed har man kunnat tidsbestämma de olika delarna med hjälp av murbruket och avancerade prover som gjorts på det.

Har du vägarna förbi Linköping kan jag varmt rekommendera en guidad visning i slottet som anses vara den bäst bevarade icke-kyrkliga byggnaden från 1100-talet i hela Sverige.

Här finns något för stora och små. Och för de lite mindre finns i museet möjlighet att bland annat testa på kläder tidstypiska för slottets lite äldre dagar.

Pris och plats

Ett besök i slotts- och domkyrkomuseet kostar 80 kronor för vuxen och 40 kronor för barn. Och vill du delta i den guidade visningen kommer du till slottet en timme innan det öppnar för allmänheten. Den guidade turen ingår då i den ordinarie entrén. Mer info hittar du här.

Har du för vana att besöka Kulturarv kan jag tipsa om att skaffa Kulturarvskortet för 200 kr. Bara här får du då halva priset och betalar 40 istället för 80 kronor. Kortet kan du använda över hela Sverige.

Läs mer: Kulturarvskortet – med rabatter till Sveriges kulturskatt

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om besök på flera slott i Östergötland Ljung, Löfstad och Husby Säteri.

Juli i mellanmjölkens land

31 juli, 2019

Och det blev morgon och det blev afton den sista dagen i juli. En julimånad som liksom både swishat och segat sig förbi. En juli i mellanmjölkens land både bokstavligt och bildligt talat.

Tänker jag tillbaka på juli 2019 så ter sig månaden vid första anblicken som ganska innehållslös. Dagarna har passerat. Jobb har utförts. Texter har skrivits. Men inte så mycket mer. Och det var också så vi tänkte att det skulle vara. Längtan efter upplevelser och resor har varit och är stor. Men samtidigt tror jag att det är nyttigt. Det är bra att längta.

Det bästa kanske inte hänt än?

Igår summerade min resebloggarkollega Annika på resfredag.se sina sommarkänslor i inlägget ”Det Bästa Kanske Inte Hänt Än? Ett inlägg som precis som Molly Sandéns låt med samma namn grep tag i mig ända in i märg och hjärta. En vacker skildring av tacksamheten i att få uppleva men samtidigt pusta ut lite i lugnet mellan livets olika resor. Och att se på livet precis så. Som att det bästa kanske inte hänt än trots allt det fantastiska som hänt.

För samtidigt som längtan efter nya äventyr är stor känner jag mig aningen mätt. Eller kanske snarare lite kräsen. Kräsen inför vad som ska komma härnäst. Resepausen har fått mig att reflektera. Stanna upp. Värdera och prioritera.

Juli i mellanmjölkens land

Juli har spenderats i mellanmjölkens land. Hemma i fantastiska Sverige. Med hemester och svemester. På jakt efter det icke upplevda i min omedelbara närhet. Och då menar jag verkligen omedelbara. Som jättegrytorna från Istiden som låg på vägen till jobbet. Eller den guidade turen i Linköpings domkyrka bara några hundra steg från mitt jobb.

Jag har lärt mig mer om mitt nya hemlandskap som jag fortfarande jobbar på att kalla hemma. Upptäckt historien tillsammans med barnen och det Linköping har att erbjuda för de små med nya ögon.

I år är det 16 år sedan jag första gången flyttade till Linköping från min dåvarande hemstad Karlskrona. Jag saknade havet från dag ett och trodde länge att jag skulle komma tillbaka. Så blev det inte. Jag flyttade sen från Linköping, till Halmstad, Malmö och Kalmar. Men av alla de 10 orter jag bott under mina 42 år är Linköping den enda jag flyttat tillbaka till.

Trots längtan till havet har jag inte upplevt Östergötlands kust tidigare. Kanske har jag inte velat. Inte velat veta hur nära det är för att det ändå är för långt borta.

Arkösund och en oväntad grav

En eftermiddag i juli efter jobbet satte vi oss i bilen och åkte ut mot kusten och Arkösund. Och när jag öppnade bildörren och kände den salta vinden svalka i den trettioplusgradiga värmen blev det så tydligt att hemma bara är på lån i Linköping. En vacker dag ska jag tillbaka till havet.

Friheten att sätta sig i bilen med ett mål i sikte men möjligheten att stanna till där man önskar är oslagbar. Kosan var styrd mot Arkösund men på vägen hittade vi både Mauritzbergs slott och ganska otippat Zarah Leanders grav. Båda fick besök på tillbakavägen.

En annan fredag i juli använde jag ännu en lunchtimme till guidad visning i grannen till domkyrkan, Linköpings slott och senare samma dag besökte jag Ljungs slott utanför Linköping för ännu mer upplevelser i Östergötland.

Juli i slottens värld

Och när upplevelsesuget blev för stort och kvicksilvret i termometern passerat 30 med lite för många grader satte vi oss till slut i bilen på väg mot huvudstaden för en natt på hotell (läs AC).

Juli i mellanmjölkens land blev också juli i slottens värld. Och under Stockholmshelgen besökte jag slott nummer fyra och fem för månaden. Ni som följt mig ett tag och läst historien om när kungen ”förstörde” upplevelsen i businessclass vet att kungafamiljen är något som intresserat mig sedan barnsben. Ändå hade jag inte besökt Drottningholm. Men det gjorde jag sista lördagen i juli. Vilket kulturarv. Vilket mästerverk. Det är inte svårt att förstå varför Drottningholm och dess lilla granne Kina slott finns upptaget på Unescos lista över världsarv.

Den personliga mellanmjölken

Jag summerar juli i mellanmjölkens land med två kyrkor, fem slott, ett hav, två ganska otippade gravar, en jättegryta och lite flightspotting. Men också med lite personlig mellanmjölk. Utan den där fantastiska energin att skapa eller planera. Men med tillräckligt med energi för att bara vara. Det blev precis som det var tänkt. En månad av hemester och upptäckter alldeles nära. En månad av eftertanke och funderingar om hur resandet och upplevelserna ska se ut framöver. Och kanske är jag inte färdigtänkt än. Kanske tar jag även augusti till hjälp och funderar.

Men oavsett så lever jag precis som Annika med känslan av att det bästa kanske ändå inte hänt än. Och med siktet inställt på att göra allt som står i min makt för att se till att uppleva det bästa om och om igen. Hela tiden.

4H & 2F – eller Björkö 4H-gård, Fenomenmagasinet och Flygvapenmuseum

29 juli, 2019

Med bilen nyservad öppnade sig nya möjligheter och dagarna innan smällhettan infann sig på Östgötaslätten hade jag och de små några dagar att fylla med vad vi kände för för dagen. Det slutade alltså förutom med besöket i Vreta klosters kyrka med 4H och 2F som i Björkö 4H-gård, Fenomenmagasinet och Flygvapenmuseum.

Med eller utan fungerande bil är mitt mål att i sommar verkligen uppleva det våra närområden har att bjuda på. På egen hand har jag redan upplevt domkyrkan och lämningar från istiden. Tillsammans med barnen blir det andra upplevelser.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och familjeweekend på Vildmarkshotellet i Kolmården.

Björkö 4H-gård

En halvtimme hemifrån oss, en bit utanför Ljungsbro, hittar man Björkö 4H-gård. En bekant är engagerad i verksamheten och därför har jag sett henne dela uppdateringar från deras Facebook-sida. Annars hade jag nog faktiskt inte ens haft en aning om att den fanns. Kanske inte ens att konceptet 4H fanns kvar. Senast jag hörde om det var som barn. Men det visar sig att den är i allra högsta grad levande som organisation. Och nyfiken som jag blev läste jag på lite. 4 H står för de fyra orden huvud (för kunskap), hjärta (för medkänsla), hand (för färdighet) och hälsa (för ett sundare levnadssätt). Organisationen är internationell och startade i USA 1902. Det är en fröjd att lära sig nya saker varje dag. Detta var en sådan sak. Vill du veta mer om 4H så kan du klicka dig vidare hit.

Björkö 4H-gård ligger alltså en bit utanför Linköping. Ja egentligen en liten bit utanför samhället Ljungsbro som i sin tur ligger utanför Linköping. Gården är öppen för besökare alla dagar i veckan mellan 9:30-14. På gården finns får, getter, grisar, hästar, höns, kaniner, katter, myskankor och åsna. Men just nu på sommaren är åsnan på semester på Visingsö.

Hela bilden är lite som en floskel. Hur barnen öppnar bildörrarna och bokstavligen rusar ut i den svenska sommaridyllen. Men det är precis så det är. På riktigt. På gården kan flera av djuren gå fria och hos kaninerna är det fritt fram att hoppa in och klappa.

Och klappades gjorde det. Det är ett under att vi kom därifrån. Ljuvliga timmar på landet som avslutades med medhavd lunch. Hit kommer vi definitivt tillbaka.

Vill du också åka hit hittar du vägbeskrivning här. Besöket är helt gratis.

Fenomenmagasinet

Ett ställe vi besökt flera gånger tidigare men som alltid förnyas och där det alltid finns något man missade när man var där senast är Fenomenmagasinet.

Fenomenmagasinet hittar du i Gamla Linköping som är ett friluftsmuseum med en hel liten stadskärna uppbyggd som förr i tiden. Jag hoppas få anledning att återkomma till det men fokus för dagen var alltså bara en liten del av denna lilla idyll. Och när vi parerade de gamla kullerstensgatorna i regnet på väg dit så kändes det som helt rätt val.

Fenomenmagasinet är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Linköpings kommun och Region Östergötland. Och fokus är att förstå vardagliga fenomen som optik, elektricitet och kroppen. Man får testa på själv vid olika stationer och kan läsa fakta om experimenten vid varje station.

Favoriten vid detta besöket blev för både stora och små Däckargåtan som skulle lösas i ett rum. Klurigt var ordet och spännande. Alla samarbetade för att lösa gåtan och ta fast tjuven.

Ogillar du ormar eller spindlar rekommenderar jag dig dock att hoppa över den översta våningen i huset.

Besöket kostar 70 kronor per person och barn under 3 år går in gratis.

Fenomenmagasinet är öppet 10-16 alla helger samt alla lovdagar i Linköpings kommun. För mer information om avvikande öppettider – spana in deras egen hemsida.
Fenomenmagasinet hittar du här.

Flygvapenmuseum

I Malmslätt utanför Linköping, precis bredvid flygplatsen Malmen hittar du Flygvapenmuseum. Malmen är en av de få flygplatserna i landet som används helt militärt. Flygflottiljen F3 som tidigare låg här är nedlagd men inhyser numera flygskola med stridspilotutbildning och helikopterflottilj. Och har du tur så kryddas ditt besök på muséet med att en livs levande JAS landar eller lyfter ovanför ditt huvud.

Flygvapenmuseum består bland annat av en gigantisk hangar där det svenska militärflygetshistoria visas upp med riktiga plan från de allra första planen till dagens JAS 39 Gripen. Flightspotting på ett annat sätt än det jag är van vid.

Utöver det finns det en mycket spännande utställning om Kalla krigets historia där man kan besöka tidstypiska rum från andra delen av 1900-talet. En riktig nostalgitripp.

När de lite yngre besökarna tröttnar på ovanstående finns två lab där det går att testa på allt ifrån flygsimulator till att bygga egna flygande föremål av papp.

Flygvapenmuseum är ett av ganska många museum i Sverige som vi kan besöka helt utan kostnad. Vägbeskrivningen hittar du här.

Björkö 4H-gård, Fenomenmagasinet och Flygvapenmuseum

Reser du till Linköping med barn kan jag varmt rekommendera dessa tre aktiviteter. Lite av varje och något för alla. Jag tror inte ni blir besvikna.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och familjeweekend på Vildmarkshotellet i Linköping.