Resor - allt och lite till om resande— Sida 43 av 50

I SAS Business Class från Los Angeles

17 februari, 2019

Utöver det faktum att kungen med bara sin blotta närvaro tog över hela upplevelsen fick jag naturligtvis med mig lite intryck från min allra första resa i SAS Business Class mellan Los Angeles och Arlanda. Och just det tänkte jag berätta mer om nu. Och det är nog inte bara kungens fel att jag känner att jag måste göra det igen.

Jag har redan berättat att resan i Business class möjliggjordes av att vi hade samlat Eurobonus-poäng med AMEX. Det innebar att vi inte betalade fullpris för denna resa. Istället gav vi 1226 kronor för hela resan tur och retur Arlanda Los Angeles. Vi åkte i SAS Plus på ditvägen och i SAS Business på hemvägen. Men upplevelsen blev ju inte sämre för det.

Lounge-hopping

I upplevelsen att flyga Business ingår också naturligtvis möjligheten att innan resa uppehålla sig i en eller flera lounger som man ges tillgång till i och med biljetten.

Och det var inte alls länge sedan jag knappt visste vad det var. Jag var befriande okunnig skulle man kunna säga. I samband med våra senaste resor har vi haft kort som gett oss Priority pass och har då besökt exempelvis Pontus in the airs AMEX-lounge på Arlanda. Jag har förvisso ätit den absolut godaste pastan någonsin där. Men i övrigt måste jag säga att jag inte är jätteimponerad. Men för att inte låta allt för bortskämd är det självklart alltid fördelaktigt med kostnadsfri mat och dryck. Framför allt på en flygplats där maten annars tenderar att sno en hel del av reskassan.

United Polaris Lounge LAX

Nu besökte vi två lounger på Los Angeles flygplats. Den ena var Uniteds Polaris lounge. En sprillans ny lounge som öppnade så sent som den 12 januari 2019. Dit har man endast tillträde om man åker Business Class. Från Tom Bradley-terminalen (den terminal där i stort sett alla internationella flyg går från) är det en ganska lång väg till den nya loungen. Men det var absolut värt det. 22 minuter tog det att gå enkel väg och ja, det är så långt bort du kan komma i princip.

I Uniteds Polaris lounge hittar du en väl tilltagen yta med sköna fåtöljer och utsikt över flygplanen på plattan och en av landningsbanorna. Lite längre in i loungen finns restaurang-del där du kan välja lite mer casual style och käka buffé eller beställa från menyn. I loungen finns också en tyst avdelning med möjlighet till en lugn stund och även en dusch.

Star Alliance Gold-lounge LAX

Efter lite lunchbuffé i Polarisloungen traskade vi de 22 minuterna tillbaka till vår terminal och slog oss ner i Star Alliance Gold-loungen. Och ska jag vara helt ärlig (och det brukar jag ju vara) så trivdes jag absolut bättre där än i Polaris-loungen. Självklart kan jag med objektiva ögon se att det är lyxigare i Polaris-loungen men den avslappnade stämningen i Gold-loungen tilltalade mig mer. Också väl tilltagen med gott om plats både inne och ”ute” med utsikt över terminalen. I Gold-loungen finns också en omtalad utomhusterass som dessvärre var stängd just för tillfället.

Buffén i Gold-loungen var något mindre väl tilltagen än i Polaris-loungen men hade definitivt ett bra utbud. Men min favorit var solklart ostbordet. Jag kanske inte är den typiska businessresenären men jag hade nöjt mig bra med ”bara” det.

Det blev nästan lite för mycket service i Polaris-loungen vilket säkert också berodde på att vi var få besökare där utöver att det är mer av deras koncept. Den vanliga Polaris-besökaren förväntar sig kanske mer lyx och upp-passning än vad undertecknad gör.

SAS Business class

En stund senare var det dags att boarda vår Airbus 330 till Stockholm. På grund av gediget snöoväder i Stockholm var flighten ungefär en och en halv timme försenad. Men hur är det man säger, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Våra platser för dagen var 1 F och 1 H längst fram i planet och det ger snäppet mer privacy såklart.

SAS Business Class-kabin är i mitt tycke mycket snygg. Avskalad och stilren utan för mycket krusiduller som det annars verkar vara lätt att det blir när flygbolagen skall försöka bräcka varandra i lyx.

SAS har väl tilltagna säten, gott om avlastningsutrymme, snygga färger, bra avskildhet och den goda smaken att ha en 1-2-1 konfiguration vilket gör att alla säten har direkt access till gångarna.

Första intrycket

Så hur kändes det då att sätta sig där? Lite såhär…

Ganska märkligt måste jag säga. Innan ”boarding completed” var jag mest fundersam över om det var okej att jag lastat av täcke och kudde på den lilla platsen under skärmen. Jag råkade trycka till på en knapp som justerade stolen när jag lutade armbågen på bordet. Sedan visste inte hur jag skulle lyckas få tillbaka den till ursprungsläget igen. Mitt i kaoset hade jag glömt att ta ur mina hörlurar ur väskan som nu var förpassad till bagagehyllan. Det har aldrig hänt förr. När det sedan visade sig att det i dessa säten är någon typ av trepunktsbälte då gav jag nästan upp. Kände mig inte alls speciellt hemma utan som en utomjording som nyss landat.

Och så kom bubblet

Det var en befrielse när flygvärdinnorna kom med den välbekanta brickan med champagne och juice och första sippen bubbel var ljuvlig. Och sen kom kungen och ja… det har jag ju redan berättat om.

Mitt i allt ståhej glömde jag bort att sippa vidare på bubblet. När flygvärdinnan passerat för femte gången och spanat in mitt ännu inte tomma glas halsade jag resten och lyckades med mycket möda och stort besvär spänna fast bältet. Vi skulle lyfta.

Det var ett inte så stilla Stilla havet vi lyfte över denna gången. Men som vi brukar säga, ovanför molnen skiner alltid solen.

Kapten varnade för turbulenta områden att flyga igenom men det märkte vi mycket lite av.

In flight service

Så snart vi var uppe i luften började serveringen och den startade i vanlig ordning med det jag i Flygvärdinnepodden lärde mig kallades för ”hottisarna”. De varma små handdukarna för att fräscha upp oss. Därefter kom flygvärdinnan med dukar och tog fram bordet för att påbörja dukningen. Någonstans här undrade jag om jag verkligen hade kommit rätt.

Den stora utmaningen var solklart för mig att vänja mig vid de många valen. Man är ju van att bli tilldelad den mat som finns på brickan. Här skulle allt väljas och jag var nära på nervös inför varje gång serveringsvagnen syntes i gluggen. Men kabinchefen för dagen, Petra, som för övrigt också var med på flygningen till Los Angeles och tittade storögt på mig när hon kände igen mig från resan dit, var helt fantastisk och guidade igenom varje steg. Bara det att det fanns en meny att välja ifrån, en riktig. Och det är nog säkert inte vanligt att ha lika tacksamma kunder i Business som den hon hade på 1H just denna dag.

SAS Meny Business Class — SAS tjusiga meny

Före middagen serverades varma nötter och lite dricka. Jag var så imponerad av att nötterna var varma att jag av chocken beställde vitt vin. Min kära flygvärdinna Petra, undrade då lite försynt om det inte skulle vara lite Champagne istället och det klart att det skulle.

Läs också: SAS Business class meny vintern 2019/2020

Middagen är serverad

En stund senare anlände förrätten och här fanns det lite olika att välja mellan såklart, jag valde kalv med en grönsallad. Och denna gången ett glas vitt på riktigt. Mycket gott. Men det absolut sötaste var ändå den lilla oljeflaskan i riktigt glas.

Skönt att ha kungen bredvid också, han är väl om någon proffs på att ha många bestick att välja mellan om man skulle ha dålig koll.

Till huvudrätt valde jag pastan och rött vin, och om jag inte hade varit så mätt efter både loungehopping, nötter och förrätt hade jag slukat den. Nu fick jag inte i mig hela portionen. Kan man fråga om doggybag nästa gång tror ni?

Till dessert en vit chokladkaka. Det fanns inte mycket att tycka illa om kring det.

Amenity kit

Inför resan hade jag som mål att under flygningarna spendera så mycket tid som möjligt med att skriva. Kanske framför allt på hemresan då jag verkligen hade alla möjligheter till en perfekt arbetsplats i det rymliga sätet. Jag kan härmed informera om att jag tryckte på exakt inga tangenter på vägen hem. Den stora anspänningen inför resan och kungens ”apperance” gjorde sig påmind och efter maten valde jag att öppna upp amenity-kitet från Filippa K, bädda upp sängen och slockna!

Sju timmars sömn senare

Jag slocknade till och med innan jag hann fotografera innehållet i den lilla necessären, tur att jag tog med den hem så att jag kan fixa det i efterhand om ni är nyfikna. Än mindre förevigade jag sätet i fullt liggläge.

-Dra ner för fönstren så du inte vaknar av soluppgången över Island tipsade Petra innan jag slöt ögonen och vaknade cirka sju timmar senare.

Det kan vara bland de vackraste ord jag någonsin hört.

Dra ner för fönstren så att du inte vaknar av soluppgången över Island.

Om man förstår vad jag menar förstår man, annars går det nog inte att förklara.

Sju timmar senare vaknade kungen med morgonfrisyr och jag med mascaran en bit ner på kinderna och blev serverade en smarrig frukost som jag inte heller riktigt tog för mig av på grund av de många valen.

Men någon typ av äggskapelse, lite grönsaker, varmt bröd, frukt, juice och kaffe slank det ner innan vi lämnade solens strålar ovanför molnen och landade på ett snöigt Arlanda.

Summa summarum SAS Business Class

En lika gedigen recension som den för SAS Plus blev det inte i Business. Av två anledningar. Trötthet och Kungen. Men en liten sammanfattning ska jag ändå ge. De största fördelarna jag såg med Business var solklart dessa:

Att kunna sova en hel natt! Åker du ett nattflyg är det ju helt outstanding att faktiskt kunna sova ordentligt på planet.
Att ha gott om utrymme att jobba. Åker man ett dagflyg finns det inget som hindrar dig att jobba hur mycket du än vill. Bättre arbetsplats kan du nog inte önska dig.
Kvalitén på maten. Som på en bättre restaurang. Och det bidrar ju såklart också till att man landar som en ny människa snarare än som ett vrak.

Ja det var nog faktiskt det.

För precis som i plus är det stora värdet inte att få äta med riktiga bestick och dricka i riktiga glas och bli serverad med en duk på bordet. Fast det klart att det kändes oerhört lyxigt. Jag hoppas att jag aldrig någonsin kommer att bli så bortskämd att jag tar det för givet. Det vill jag vara för evigt tacksam för.

Pris

Även i detta fall vill jag återigen poängtera att vi alltså betalade resan med Eurobonuspoäng och voucher. Hela resan tur och retur i SAS Plus på utresan och SAS Business på hemresan kostade oss 1226 svenska kronor.

Vill du läsa mer om mina tankar kring kreditkort och bonuspoäng kan du klicka dig vidare hit. En bit ner i inlägget kan du läsa mer om mina tankar kring det.

En jämförelse mellan olika biljetter

Men i just detta fall vill jag jämföra priset mellan ordinarie resa och biljetter. Allt för att bedöma om jag utifrån min erfarenhet tycker det är värt att betala de extra kronorna för att åka i Business.

Därför kommer här ett prisexempel taget från verkligheten.
Säg att du åker Arlanda till Los Angeles mellan den 20-25 februari. Priset för en vuxen tur och retur skulle då bli:

I SAS Economy – 7 048 kronor
I SAS Business – 29 582 kronor
Alltså drygt tre gånger så mycket. Business Class skulle kosta dig 22 498 kronor.
Så till den stora frågan då, skulle jag betala det?

SAS Business class – är det värt det?

Om jag hade haft obegränsat med pengar och åkte nattflygning. JA!
Annars är svaret nej.
Så mycket är SAS Business class inte värt. Men om du har möjligheten att komma över en billig biljett eller har tjänat in bonuspoäng då tycker jag du ska ta chansen. Det tänker jag göra – IGEN. För jag måste ju göra det igen så att jag förhoppningsvis kan göra en något mer närvarande review av upplevelsen.

Är du nyfiken på hur du kan betala dina vardagsinköp med AMEX och tjäna bonuspoäng? Vill du också kunna åka tur och retur Los Angeles i SAS Plus och SAS Business class, två personer, för bara 1226 kr. Klicka dig vidare hit och läs mer.

Läs mer på Lite mera rosa

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

När kungen ”förstörde” upplevelsen i Business class

13 februari, 2019

Det är söndagen den 3 februari och vi har spenderat 24 timmar i Los Angeles, de sista fem av dem i två olika lounger på Los Angeles International airport. För allra allra allra första gången ska jag och mitt kära resesällskap svänga vänster när vi gått in i flygplanet. Vi ska åka Business class. Aldrig någonsin trodde jag väl att detta skulle bli tillfället när kungen ”förstörde” upplevelsen i Business class.

Dagen innan avresa bokar Andreas om platserna. Vi har först platserna i mitten längst bak. SAS Business class i Airbus 330 är konfigurerade 1-2-1. Alltså ett säte vid fönstret och två i mitten och när vi bokade kändes det mysigt att sitta bredvid varandra. Men han vet ju hur mitt fotoarkiv brukar se ut efter en flygresa och vill dessutom se till att vi får uppleva ytterligare lite utrymme som man får just på första raden. Därför bokar han om oss till 1F och 1H. Jag får fönsterplatsen och kan dokumentera som jag brukar.

Business class för första gången

Så är vi äntligen där. Det pirrar lite i magen och jag kan inte motstå att filma lite diskret när jag går in och ”letar upp” min plats. Jag har sett otaliga videos, otaliga reviews och det känns nästan som att jag redan har varit där.

I sätet väntar kudde och täcke samt amenity-kit och jag slår mig ner i det generöst tilltagna sätet. Andas djupt och inser att jag är så lyckligt lottad att få uppleva detta. Den stora skärmen sitter så långt från sätet att jag nästan inte når fram att peka på den. Att det finns en fjärrkontroll ska jag (trots att jag sett det på alla de där You Tube-videona) inte inse förrän vi är på väg att landa i Stockholm.

Jag tittar runt mig och trycker på knappar och har ingen aning om vad som händer. Råkar komma åt en annan knapp och upp åker ett fotstöd. Jag känner mig ännu inte helt hemma men andas med ett leende från öra till öra och tänker att jag har ju faktiskt riktigt gott om tid på mig att vänja mig. Rutten skall ska ta närmare 11 timmar.

Det efterlängtade bubblet

Så kommer flygvärdinnan med en liten bricka med juice och champagne och jag väljer självklart champagne. Jag fotograferar eftersom jag ska skriva detta inlägget och jag vill kunna berätta om varje detalj, varje känsla. Jag försöker fotografera min kära sambo på andra sidan gången. Men som vanligt går det inte. Han har en förmåga (likt Chandler för er som känner er Vänner-historia) att bli stel som en pinne och få ett ansträngt leende så fort han ser en kamera. Men jag försöker ändå. I sökaren ser jag att det anländer några fler passagerare. Jag tittar upp och ger ifrån mig ett i allra högsta grad oidentifierat ljud.

På andra sidan planet – i färd med att slå sig ner på de andra två platserna på rad ett – står kungen och drottningen!

Kungligt sällskap

Det finns säkert de av er som är republikaner och inte skulle bry er, kanske till och med helst vilja byta plats. Det finns kanske de av er som inte är vare sig rojalist eller republikan och att sitta bredvid kungen är lika exalterande som att sitta bredvid svärmor. Jag är inte rojalist så till vida att jag kämpar för det ena eller det andra.

Men jag är en liten flicka vars mamma var född samma år som kungens syster Prinsessan Margareta. Jag är en liten flicka som själv är född samma år som Kronprinsessan Victoria. En liten flicka som suttit timmar och åter timmar och tittat på mammas gamla bokmärken på hagasessorna och som växt upp med vår kungafamilj och som till och med kan dra historien hur det kommer sig att vår kungafamilj är ingift släkt med spanska kungahuset, vet du hur det är möjligt?
Jag har varenda årsbok som givits ut om kungafamiljen, jag har sett vartenda program genom åren och javisst, självklart har jag kronprinsessans bröllop på DVD.

Kanske kan du då bara ens ana hur stort det var att inse att vi nu skulle få spendera vår resa hem ”tillsammans” med det svenska kungaparet. Det är ju faktiskt inte många som kan säga att man sovit bredvid kungen. Men det kan numera faktiskt Andreas göra.

Förstörde han verkligen upplevelsen, kungen?

Så – titeln på detta inlägget då? När kungen ”förstörde” upplevelsen i Business class. Självklart förstörde han inte upplevelsen. MEN – han tog över upplevelsen – såklart.

Jag kan erkänna att jag tänkte mer på att vi satt bredvid kungen och drottningen än att vi satt i Business class. Så jag vet inte – kanske borde kungen bjussa på en ny resa i business class när han själv stannar hemma?

Och min Business class- review? Den kommer i ett helt annat inlägg. Ett inlägg utan fokus på kungen och bara fokus på just Business class.

Men på frågan om det blev fullt fokus på att skriva och jobba är svaret nej. Fokus blev på kungen och på sömn. Men mer om det i detta inlägget.

Vill du också flyga business class med kungen? Börja med att samla SAS Eurobonuspoäng för att kunna boka poängresor till superbra priser precis som vi, läs mer om hur du gör för att komma igång här.

Vill du läsa mer om vår resa i SAS Plus gör du det här och lite mer ingående om resan och mindre om kungen när det gäller SAS Business class här

Läs mer på Lite mera rosa

Och så till sist, en liten uppmaning att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar.

Tack för att du läser mina tankar.

SAS plus mellan Stockholm och Los Angeles – såhär lyxigt är det

12 februari, 2019

Har ni möjligen under årets första månad hört mig ”tjata” om att vi ska spara och inte resa? Hur kommer det sig då att ni för en dryg vecka sedan kunde hitta mig på ett plan tur och retur Stockholm Los Angeles? Det kan kräva sin förklaring. Och den förklaringen kommer dessutom att innehålla information om att åka i SAS Plus och hur lyxig det kan vara.

Förutom att döva vårt allra värsta resesug innan vi i mars tar båten till Tallin så hittade Andreas en bonusresa tur och retur Los Angeles för inte många kronor alls.

Res billigare och bättre – tipsen

I mitt inlägg Mina tips för att resa billigare berättade jag om hur man kan samla poäng, SAS Eurobonus, bara genom att välja att betala sina vardagsinköp med kreditkort som Amex och Eurobonus Mastercard. Det har vi gjort i snart ett år nu och poäng och voucher gav oss möjligheten till en resa i SAS Plus och/eller Business för bara kostnaderna för skatter och avgifter när det fanns bonusplatser kvar. För några dagar sedan kom frågan.

-Vad skulle du säga om att åka till Los Angeles nästa helg?

Ordningsfascisten i mig behövde naturligtvis kolla av kalendern både under aktuell helg, dagarna före och efter. Och det dröjde inte många minuter innan svaret var ja. Jag såg framför mig nästan ett dygn med en enda möjlig aktivitet. Att skriva. Hur ofta har man den möjligheten utan att vardagens måsten pockar på uppmärksamhet. Om det blev så? Kanske inte riktigt, jag kommer att återkomma till det – i nästa inlägg – det om hemresan i SAS Busienss.

24 timmar i Los Angeles

Utöver det såg jag såklart fram emot 24 h i Los Angeles och ett besök på Eggslut något jag inte trodde skulle hända på mycket länge och som jag längtat efter ända sedan… i november när vi var i Los Angeles sist. Om det nu blev så? Kanske inte riktigt det heller, jag återkommer till det också – i inlägget om våra timmar i LA.

Sagt och gjort, några sista detaljer klarades ut och mitt under ett möte på jobbet kom det en liten alert i telefonen att resan var bokad.

9:50 på lördagsmorgonen skulle SK939 ha lyft från Arlanda men på grund av en försenad ankomst från ett kylslaget Chicago dröjde det till strax efter 10 innan vår A330-343 med registreringsnummer LN-RKR lyfte mot ”drömmarnas stad”. Med väderförhållandena för dagen fick vi dessutom lite bonustid i planet med en restid på hela 11:05 och en ordentligt nordlig rutt över nordligaste Grönland. På utresan skulle vi alltså husera i SAS Plus något jag aldrig tidigare åkt på långflygning utan bara passerat för att inta den egna platsen i Economy.

Vid första anblicken måste jag säga att Plus-sätena nog inte ser så mycket mer ut för världen en economy-sätena och jag har varit tveksam till att betala extra för produkten. Jag återkommer till ämnet igen men först en liten recension av komforten i SAS Plus.

SAS Plus – Sätena

Är man van vid vanliga economy-säten är ett plus-säte att jämföra med att sätta sig i en mjuk fåtölj. Det är betydligt mjukare säten med mer stoppning. De känns också bredare. Lite oklart dock om det bara var som det kändes. Nackstödet är mer justerbart både på höjd och bredd.

SAS Plus – Benutrymme

Benutrymmet är amazing (37-38 tum enligt specifikationen). Och inte bara det. Det lilla fotstödet som går att fälla ner gör jättemycket för känslan och möjligheten att variera sättet att sitta.

SAS Plus – Bekvämligheter

I SAS plus får du ett litet amenity-kit bestående av sovmask (nu väljer jag solklart ändå min egen jag redan skrivit om här i alla fall), tandborste, liten tandkräm och öronproppar (något som inte heller användes då mina Sony fick följa med även denna resa). Själva påsen som amenity-kitet kommer i är sedan en skopåse för att gömma undan skorna i under den långa resan. Utan att låta allt för otacksam måste jag säga att amenity-kitet kanske mer är för syns skull än speciellt användbart. Men visst är det en fin gest.

I stolen väntar dig också en kudde och ett riktigt skönt täcke som blev en klar favorit och som jag nog kommer att ha svårt att klara mig utan på kommande resor.

Skärmen i Plus-sätena är också riktigt mycket större än de i ekonomi-sätena. I tum är skillnaden 12 tum mot 9 tum i ekonomi.

SAS Plus Skärm — Min skärm användes som vanligt mest till att visa var vi befann oss.

Men det bästa med plussätena förutom benutrymmet är nog ändå hur mycket de går att fälla, det blir riktigt bekvämt och inte ens svårt att ta en tupplur.

En annan sak jag uppskattar mycket är att bordet plockas upp ur ett utrymme mellan sätena som på raden längst fram i ekonomi. Bordet sitter alltså inte fast i sätet framför, utrymmet du får är därmed helt oberoende av hur mycket personen framför väljer att fälla sitt säte och jag kunde med gott om plats ha min dator uppe för att skriva. Det är ingen dålig arbetsplats. Min favorit.

SAS Plus – In flight service

Maten som serveras i SAS plus är ganska lik den i ekonomi. Huvudrätten är densamma men man får lite finare förrätt och efterrätt. För dagen riktiga godingar. En förrätt med räkor och äggröra och en efterrätt som tycktes komma direkt från chokladhimlen. Huvudrätten – jag valde torsk – var däremot inte riktigt i min smak.

I plus får du dessutom riktigt glas, riktiga bestick och dryck i valfri form (och även mängd) ingår.

Fem, sex timmar in på flighten serverades sedan ostmacka, kaffe och lite snacks, precis när man som mest började bli lite sugen. Och innan vi landade i LA bjöds det sedan på en kall rätt med parmaskinka.

Generellt sett är jag mycket imponerad av inflight-servicen i SAS Plus. Även om själva huvudrättens huvudrätt inte var så imponerande så var resten mycket bra. Det känns såklart lite extra lyxigt med riktiga glas och riktiga bestick. Men det allra största pluset går till SAS personal som var på tårna hela tiden, alltid fanns där och var mycket generösa och uppmärksamma.

Regn i Los Angeles

Och lite drygt elva timmar senare landade vi i ett regnigt Los Angeles. Men lagom till vi tagit oss igenom immigrationskontrollen så sprack solen igenom och vi fick en riktigt härlig eftermiddag och kväll.

SAS Plus – det samlade betyget

De största fördelarna jag såg med Plus-sätena var solklart dessa:

Möjligheten till recline, ett ord jag sällan säger på svenska. Men helt enkelt möjligheten att fälla sätet. Så stor skillnad mot ekonomi och därmed också större möjlighet att få landa utvilad.
Hur bordet fälls upp. Det är så stor skillnad på att ha bordet i mitten och fälla upp det mot att fälla ner det från stolsryggen framför dig. Framför allt när man som jag tänker sig att man ska jobba lite framför datorn på vägen.

Ja det var nog faktiskt det.

För mig är det stora värdet inte att få äta med riktiga bestick och dricka i riktiga glas. Inte heller benutrymmet är det viktiga. Det finns säten även i ekonomi du kan välja (och betala bara lite mer för) som ger extra benutrymme.

SAS Plus – Priset

I vårt fall betalade vi alltså resan med Eurobonuspoäng och voucher och hela resan tur och retur i SAS Plus på utresan och SAS Business på hemresan kostade oss 1226 kr för båda.

Vill du också får möjligheten till det genom att samla SAS Eurobonuspoäng med AMEX. Ansök om ditt eget kort via denna länken. Då får vi båda en mycket generös välkomstbonus i form av ganska många extrapoäng och en skjuts i starten av poängsparandet. Vill du läsa mer om mina tankar kring kreditkort och bonuspoäng kan du klicka dig vidare hit och scrolla ner en bit i inlägget.

Men i just detta fall vill jag jämföra priset mellan ordinarie resa och biljetter för att bedöma om jag utifrån min erfarenhet tycker det är värt att betala de extra kronorna för ett Plus-säte.

SAS Plus – en prisjämförelse

Därför kommer här ett prisexempel taget från verkligheten.
Säg att du åker Arlanda till Los Angeles mellan den 20-25 februari. Priset för en vuxen tur och retur skulle då bli:

I SAS Economy – 7 048kr
I SAS Plus – 13 142kr
Alltså nästan dubbelt så mycket. Plussätet skulle kosta dig 6094 kronor.
Så till den stora frågan då, skulle jag betala det?

Det rungande svaret är – NEJ!
Då hade jag hellre åkt på en ny resa. Två resor i ekonomi slår högre än en i Plus

Så mycket är det inte värt. Men om du har möjligheten att komma över en billig biljett eller har tjänat in bonuspoäng då tycker jag du ska ta chansen.

Men efter att ha testa på att åka ekonomi i SAS Airbus 330 tur och retur till New York så vet jag att det också är helt överkomligt.

Är du nyfiken på hur du kan betala dina vardagsinköp med AMEX och tjäna bonuspoäng så att även du kan åka tur och retur Los Angeles i SAS Plus och Business, två personer, för bara 1226 kr. Klicka dig vidare hit och läs mer.

Läs mer på Lite mera rosa

Världen är så stor så stor – en reflektion kring att bli för otacksam

5 februari, 2019

En av de personer jag hittade och verkligen har börjat följa efter att jag bestämde mig för att satsa mer helhjärtat på att skriva här på Lite mera rosa, är Jennifer Sandström och med tanke på att hon inspirerar mig i vart och vartannat inlägg så borde hon vara en välkänd figur för er läsare nu. Hur jag hittade just Jennifer har jag ingen aning om men det var något i hennes sätt att skriva som tilltalade mig.

Den 1 november 2018 lade hon upp en bild på Instagram med följande text till:

Jag vill välja mina resmål med större eftertänksamhet. Jag vill inte åka från destination till destination och bli mättad på intryck. Jag vill inte att flygplatsen ska kännas som mitt andra hem. Jag vill inte att det ska bli vardag att befinna sig på olika kontinenter från den ena månaden till den andra. Jag vill inte prata om Sydamerika som om det bara är ett stenkast bort. Jag vill inte förlora tacksamheten över och ödmjukheten inför resandet.

Texten är ett utdrag ur en längre text som hon publicerade på bloggen den dagen. Det inlägget kan ni läsa i sin helhet här.

Och som den där texten fick mig att reflektera och fastna. Så till den milda grad att den tre månader senare resulterar i detta inlägg. Min första tanke var att jag inte alls håller med. För jag älskar verkligen flygplatser och jag vill att de skall kännas som mitt andra hem och jag vill känna att världen inte är så stor att den inte är nåbar för mig.

Men så tänkte jag lite till och förstod vad Jennifer menade. Och då var det bland de klokaste orden jag någonsin läst.

Jag har inte rest runt jorden i flera år. Jag skulle inte betraktas som en globetrotter. Istället har det blivit många resor på kort tid och kanske har jag lite grann hamnat i det negativa i det som Jennifer försöker måla upp en bild av.

Det har blivit så många resor bara under 2018 att jag inte kan förstå att det bara är ett år sedan jag var i Thailand och jag kan på allvar fundera på vart jag är på väg för att jag har så många resor i pipeline och ännu fler att blicka tillbaka på. Våra resor till Stockholm i slutet av förra året går ihop i ett enda virrvarr av tidpunkter och destinationer. Turkiet, Helsingfors, Los Angeles och Paris på bara två och en halv månad.

I morse fann jag mig själv på ett Starbucks i närheten av Venice beach i Los Angeles igen. På snabbvisit för att nyttja en voucher och poäng hos SAS som annars hade riskerat att gå förlorade.

Därför åkte vi från Arlanda på lördagen i SAS Plus och hem från Los Angeles igen på söndagen i SAS Business. Och då fann jag mig där med en latte och overnight oats på Starbucks. Jetlag-tacksam för att de öppnade i arla morgonstund. Och jag insåg att jag inte insåg hur extremt häftigt det är att jag med små medel kan befinna mig på USA:s västkust ena dagen och hinna hem lagom för att hämta barnen på skola och dagis lite drygt ett dygn senare.

Jag var inte i stunden. Jag var i resan hem som skulle genomföras några timmar senare. Jag var på jobbet dagen efter och hos frissan som är bokad några timmar senare.

Jag var till och med både två och tre månader framåt på resan till Tallin i slutet av mars och på resan till San Francisco och Singapore i maj. Men jag var INTE i nuet. I Los Angeles på Starbucks.

Men allt går att ändra på och jag fokuserade på nuet. För jag vill känna att jorden är min att upptäcka men jag vill inte tala om Los Angeles som grannen på hörnet. Jag vill vara tacksam över möjligheten jag har att upptäcka och resa.

Tack Jennifer för en aldrig sinande inspiration.

Digital detox – på semestern eller i vardagen?

3 februari, 2019

En av de stora restrenderna när Ticket presenterar sin lista för 2019 är digital detox. Jag har tidigare skrivit om The Check Out Suite på Hotell Bellora i Göteborg, där du betalar mindre för rummet ju mindre tid du spenderar på sociala medier och då funderar jag på såklart på min egen inställning till ämnet.

Nu har de senaste resorna för min del gått till storstäder i form av Paris och Los Angeles, det har inte varit resor då jag legat på en solstol och kopplat av så digital detox har kanske inte haft samma funktion eller plats på de resorna. Men inte heller i Turkiet i augusti kopplade jag av eller ner från sociala medier. Och jag funderar i mitt stilla sinne om jag skulle må bättre av det. Som resebloggare kan jag också se det som lite kontraproduktivt att logga ut just under resan.

Men jag låter naturligtvis inte tankarna stanna där.

På senare tid har två tankar från andra resebloggare fastnat i mitt minne. Den ena är Jennifer som kopplade ner och av hela jul- och nyårshelgen och som beskrev det såhär när hon kom tillbaka:

Och apropå Instagram så var årets bästa beslut att ta en sociala medier-paus nu under jul och nyår. Har ännu inte laddat ner instagram-appen igen och är inte alls sugen på det. Det har varit underbart att vara utan. Idag öppnade jag Facebook igen och gick igenom och rensade bland alla grupper jag är med i. Klickat i unfollow och notifications off på de flesta nu. Också en befrielse.
– Jennifers blogg hittar du här

Och just den beskrivningen måste jag säga att jag lockades ganska mycket av trots min generella motvilja mot digital detox.

En annan tanke som slog rot kommer från Resfredags årsanalys från förra året. Där skriver Annika:

Jag kan vara betydligt bättre på att arbeta under normala arbetstider och inte låta jobbet med blogg, podd och övriga skrivuppdrag inkräkta på kvällar och helger.
– Annikas blogg hittar du här

Närmare min sanning

Och här tror jag vi närmar oss min sanning. Och om man lägger ihop Jennifers inlägg med Annikas har vi exakt mitt behov av digital detox, det är inte på resan jag behöver den, utan i vardagen.

Jag jobbar inte heltid med bloggen och att skriva. Tvärtom, jag jobbar heltid med annat och skriver, planerar och lever min blogg och allt runt om det övrig tid. Det vill säga kvällar och helger. Jag lever numera med ett anteckningsblock och penna på sängbordet i händelse av att jag inte kan sova eller vaknar med en bra inläggsidé i huvudet. Jag somnar oftast med tankarna på planeringen för kommande dagar när det gäller inlägg på både blogg och Instagram och jag sträcker mig efter telefonen för att uppdatera mig på de senaste inläggen i flödet redan innan jag har öppnat ögonen på morgonen.

Det är här jag behöver min digitala detox. Det är här jag behöver sätta gränser. Om det skall forsätta vara roligt och kanske till och med bli mer än bara en hobby får det inte uppta alla min vakna tid jag inte spenderar med mitt ”riktiga ” jobb och jag tror att jag får bra mycket mer gjort och blir mer effektiv om jag begränsar mitt jobb med Lite mera rosa till specifika tider.

En månads digital detox

Så, med start så fort jag kommer hem från Los Angeles där jag befinner mig när jag skriver detta så startar till att börja med en månads digital detox i vardagen. Här följer fyra konkreta punkter för mig att följa:

Ingen surftid på morgonen
Lägg en halvtimme av lunchen till att uppdatera mig på sociala medier
Max två timmar per vardag läggs på skrivande. Har jag barnen läggs denna tiden efter åtta på kvällen, de dagar jag inte har barnen förlägger jag tiden när jag själv önskar.
Helgerna (när barnen inte är hos oss) är tills vidare frizoner då jag får förlägga hur mycket tid jag vill på bloggen. Helgerna är min tid för producering av nya inlägg.

Och för att jag skall hålla mig till reglerna kommer varje måndag en ärlig statusrapport här på bloggen. Mest för min egen skull så att jag inte fuskar.

Hur ser du på digital detox, känner du behov av det på resan? Och vad är digital detox för dig?

Resor

Hej då Fritidsresor – kanske den bästa reklamen någonsin?

31 januari, 2019

På resetemat måste jag dagen till ära utan någon som helst substans mer än att jag kom att tänka på det i morse, lyfta fram det jag anser vara en av de absolut bästa reklamkampanjerna någonsin. Hej då Fritidsresor.

Det är oktober 2016 och vi skall vinka hej då till ett klassiskt varumärke. Klassiskt om man anser sig vara en del av resebranschen. Det händer fortfarandet att jag när jag skall fråga vilken researrangör man skall åka med, undrar om man skall åka med ”Fritte”. Det var ju så konkurrenterna kallades när jag själv gick reseledarskola 1999.

Hej då Fritidsresor. Nu heter vi TUI.

Nåväl. Det är oktober 2016 och Fritidsresor blir TUI – som vi svenskar fortfarande har lite svårt att uttala. I de stora svenska reklamfinansierade kanalerna rullar denna reklam.

Hej då Fritidsresor. Vi heter fortfarande Ving.

Det är ju en alldeles genialisk och tydlig reklam.
Men då skall Ving kontra men en, i alla fall i mitt tycke, ännu mer genialisk och faktiskt riktigt rolig reklam. Nämligen denna.

Minns ni den? Håller ni med mig?
Och inte ens Fritidsresor, eller jag menar TUI, kunde väl bli arg. Det är ju faktiskt gratis marknadsföring för dom också.

Connecta gärna med mig på mina sociala kanaler för daglig uppdatering

Lite mer att läsa på Lite mera rosa

Här bor du billigare om du skippar sociala medier – The check out suite

30 januari, 2019

Ett litet rum på Avenyn i Göteborg har blivit världskänt. Medier i bland annat USA, Israel, Thailand, Sydafrika, Nya Zeeland och Dubai har skrivit eller pratat om rummet. Och den enda anledningen är att man i rummet uppmuntras att inte spendera tid på sociala medier. Allt i The check out suite.

The Check Out Suite heter det och finns på Hotell Bellora i Göteborg och det är bara att erkänna det – ESS Group har gjort det igen. I ett samarbete med Länsförsäkringar i Göteborg och Bohuslän som jobbar förebyggande med digital hälsa för barn, ungdomar och familjer har man skapat ett rum där man uppmuntrar till att koppla ner sociala medier och vara social med varandra istället.

Checka ut från sociala medier
– och in på Hotell Bellora

Frihet under ansvar

Och det bygger inte på frihet under ansvar. Rummet är utrustat med den smarta lampan Skärmfri som kalkylerar priset efter hur mycket tid gästerna spenderar på sociala medier. När gästerna kopplar upp sina telefoner via hotellets WiFi räknar lampan tiden som du spenderar på Instagram, Facebook och Twitter. Lampans sken börjar på vitt och när den slår om till rött har rummet nått fullpris. Trettio minuter är maxtiden.

500 familjer och par har redan anmält intresse för att bo i rummet så man skulle kunna gissa att hotellet ser över möjligheten till flera likadana rum.

Jag reflekterar lite över om jag själv skulle bo i rummet. Visst skulle jag klara det men känner jag mig själv skulle jag nog behöva avinstallera apparna eftersom jag märkt att fingrarna omedvetet styr mot Instagram så fort jag stängt av larmet på morgonen.

Vad tycker du om idén? Hade du klarat det? Skulle du vilja klara det eller är det det dummaste du hört?

Sugen på en hotellvistelse? Hitta inspiration, läs mina övriga hotellrecensioner här.

Låter du upplevelsen styra resan?

23 januari, 2019

Hur menar hon egentligen tänker du nu.
Och vet du, det tänker jag också – lite.

Det är ju liksom svårt att inte uppleva om du reser. Och oftast när du reser så gör du det för att uppleva. Så vad tusan menar jag då med frågan om du låter upplevelsen styra resan?

På min bucketlist står bland annat att se norrskenet och att uppleva midnattssolen och det är egentligen exakt det jag menar. För att jag skall kunna uppleva båda dessa fenomen och naturföreteelser måste jag obönhörligen ta mig norr ut, gärna norr om polcirkeln för att verkligen uppleva det. Och visst finns det arrangerade resor för att uppleva detta men det är själva upplevelsen i sig som gör resan och därmed även får styra den, exakt var jag skall se det är ju liksom inte hugget i sten. Men nu kan jag ha tagit det steget ännu lite längre.

När det kommer till resmål och drömresor har jag absolut några platser jag verkligen skulle vilja besöka. Jag skulle gärna vilja åka till Mexico, jag vill kryssa i Karibien, jag vill se pyramiderna i Egypten och och så vidare och så vidare.

Men jag har märkt att jag på senare tid fått idéer på resor som inte nödvändigtvis behöver innebära att jag vill besöka en speciell plats.

Och det är det jag menar med frågan om du låter upplevelsen styra din resa. Det första exemplet är resan som är bokad till i maj. Den har jag redan berättat lite löst om och planerna tar nu form ytterligare. Vad vi skall se och var vi ska bo. Men resan i sig kom sig ur min dröm om, eller snarare genom att jag ville utmana mig själv, att flyga över Stilla havet. Varifrån och vart fanns ingen exakt tanke om. Istället blev det önskemålet att göra just den flygningen kombinerat med att just den resan just den dagen innebar att Andreas 2019 kommer att missa sin födelsedag som gjorde att just den resan blev bokad. Vi lät alltså i allra högsta grad upplevelsen styra själva resan.

Och vet ni – jag har redan en idé till.

Den föddes på nyårsaftonskvällen. Jag satt och funderade och ställde frågan om det skulle vara praktiskt möjligt att hinna fira samma nyårsafton två gånger på samma år. Och ja!
Det är fullt möjligt om än lite galet.

Firar du nyårsafton förslagsvis i Auckland hinner du till och med sova lite. Sedan tar du en tretimmarsflight till Cooksöarna för att fira ytterligare en nyårsafton med de sista som går in i det nya året.

Just dom planerna är i sin linda men absolut påbörjade. Flighter är kollade och tankar om datum är sagda. Nu skall vi bara bestämma vilket år. Kanske blir det 2020?

Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

I´m a suitcaser yes I am – en lista om restyper

21 januari, 2019

Min bloggkollega Annica på Resfredag har skrivit en riktigt rolig lista om restyper. Så pass att det gav en direkt craving efter att göra en egen variant. Et voilá, här kommer den.

Vem är du när du reser – en lista om restyper.

1. Dyka från poolkanten eller smyga i från badstegen/poolkanten?

Svar: Här är det ingen tvekan. Jag är badkrukan personifierad och smyger i från badstegen om jag smyger i alls och inte intar positionen som på bilden ovan. Enda anledningen att möjligen ta ut svängarna lite och hoppa i från sittande position på poolkanten är att göra lidandet kort när min arma kropp möter det kalla vattnet. Att bada i havet kommer inte på frågan om jag inte befinner mig på paradisö med kristallklart turkost vatten med temperatur om i runda slängar 30 grader.

2. Backpacker eller suitcaser?

Svar: Kan bara hålla med om att begreppet suitcaser är genigaliskt och direkt också erkänna att jag tillhör just den gruppen. Har ju till och med ägnat ett helt inlägg till kärleken för väskan på bilden ovan. Fröken ordning och reda (aka undertecknad) är inte mycket för ryggsäck över huvud taget och letar fortfarande efter en ny att ha som handbagage. Den skall gärna vara av lite hårdare material, inte lös och sladdrig, och ha många fack så det går att organisera. Hit me with era bästa tips. Tackar ödmjukast på förhand.

3. Packa kvällen före eller packa i god tid?

Svar: Här får väl de som känner mig hjärtinfarkt eller tror att jag ljuger och kanske går det lite stick i stäv med ovan nämnda fröken ordning och reda, men min väska packas kvällen innan. Jag har försökt att packa i god tid, men det går inte. På temat ordning och reda tror jag ändå att det handlar om att jag numera är så pass van att jag faktiskt har stenkoll på vad som ska med och skulle kunna packa i sömnen om jag behövde.

Och för att illustrera det närmare kan jag bjuda på min uppdatering på FB innan vi skulle åka till Thailand för ett år sedan. Observera att vi då skulle ta oss från Linköping till Landvetter också.

4. Sladda in på tågstationen/flygplatsen precis på håret eller vara där en timme innan deadline?

Svar: Bara en timme innan? Jag väntade på ytterligare ett alternativ. En timme innan är nämligen inte tillräckligt för mig, i alla fall inte om det rör sig om en flygresa. Åker jag tåg eller buss räcker det med en halvtimme men eftersom jag älskar flygplatser så är jag gärna där flera timmar innan. Det är en härlig del av resan för mig.

5. Paketresor eller sy ihop själv?

Svar: Svårt. Och vad räknas egentligen som en paketresa. Är charter paketresa? Jag är nog kanske inte så mycket för resor där jag under hela resan ”tvingas” göra saker i grupp. Men så länge jag tillåts uppleva min semester på egen hand så kan jag nog tänka mig både och. Jag är ju en sån som gillar charter.

6. Foodie eller naturjunkie?

Svar: Solklart foodie. Som det står i beskrivningen av vad du kan förvänta dig att hitta för innehåll i den här bloggen:

”Det är inte i denna bloggen du får följa med på bungyjump, ätandes larver i Amazonas djungel. Snarare hittar du mig på en filt framför Eiffeltornet, i en takbar blickandes ut över New Yorks skyline eller på en strand i Thailand, sådant som är lite mera rosa för mig. ”

7. Skidsemester eller sandstränder?

Första och bokstavligen enda gången på skidor

Svar: Inte heller här är svaret svårt. Glasklart sandstränder.
Skidor har jag bokstavligen stått på en gång i hela mitt liv – se ovan. Och om jag åkte eller inte tvistar de lärde. Skidorna var på och i min värld var lutningen på den nedre delen av barnbacken i Klövsjö ett mindre störtlopp, att hantera knappliften värt ett nobelpris i teknik och fysik. Slut på anförandet.

8. Återkommande favoriter eller nya destinationer varje gång?

Svar: Detta ämnet har jag ju faktiskt ägnat ett helt inlägg till. Och när jag nu skall svara på frågan vet jag inte om jag verkligen kom fram till något.
Hade jag haft obegränsat med ekonomiska medel hade jag velat göra både och. Nu tror jag det handlar mycket om att kassan inte tillåter det och att jag då väljer att lägga pengarna på att se saker jag inte redan sett men jag har absolut inget emot att komma tillbaka till platser, oavsett om det är för att jag inte har hunnit se allt som New York eller för att njuta av en plats jag vet att jag älskar som Sunprime Miramare på Rhodos.

9. Roadtrip eller tågresa?

Svar: Ännu en fråga som nästan är omöjlig att svara på. Jag älskar roadtrips. Älskar möjligheten att vara spontan. Svänga av korta eller långa omvägar och spontant ändra riktning helt.
Ändå finns det en charm med tåg. Ett lugn. Jag har en hemlig (inte hemlig nu längre verkar det som) dröm om att sätta mig på ett tåg och åka så långt norr ut jag kan komma. Men då handlar det nog också om just det, att verkligen ”komma bort”.
Roadtrips korta som långa ger mig en mer lustfylld känsla. Så efter lite överläggande med mig själv kommer jag nu fram till att svaret är roadtrip.

10. Systemkamera eller mobilkamera?

Svar: Solklart mobilkameran. Främst för att jag även efter flera fotokurser både på gymnasiet och universitetet fortfarande inte är vän med systemkameran men även för att mobilkameran alltid finns där. Den är simpel men ger ändå fantastiska och väl godkända bilder.

Systemkamera överlåter jag till Andreas att bemästra och så tar jag foto på honom med mobilkameran när han tar foton med systemkameran.

Promenad till lokala mataffären, han, jag och kameran.

11. Morgonmänniska eller kvällsmänniska?

Svar: Morgonmänniska. En dag när jag har vaknat upp tidigt känns bättre än när jag har sovit länge och somnat sent.

12. Spanien eller Italien?

Svar: Vid första anblicken en konstig fråga, ändå självklar. För jag förstår precis. Jag har varit mest i Spanien men svarar ändå Italien. För att jag älskar Italien. Historien. Maten. Språket. Och ja, visst skulle jag så gärna vilja lära mig italienska. Det står på min to do.

13. Läsk eller alkohol?

Svar: Ja visst borde man säga inget av dem – men då vore jag bra skenhelig och inte sanningsenlig. Och jag väljer alkohol. Ett glas gott italienskt rött eller ett glas Prosecco. Oslagbart.

14. Äkta böcker eller ljudbok?

En av de som jag har i pappersform men också har lyssnat på.

Svar: Här skulle jag först och främst vilja ändra på frågan till:
Pappersbok eller Ljudbok?
Varför då? Jo just för formuleringen äkta bok. Är en ljudbok då oäkta? Jag har på senare tid valt ljudbok 9 av 10 gånger men haft en inneboende känsla av att det liksom inte är lika ”fint” som att läsa en pappersbok. Att det inte ”gills”.

Jag har ett bokmärke (från Ordning & reda såklart se nedan) där jag på insidan skrev upp alla böcker jag läste. Jag funderade på om jag skulle skriva upp de böcker jag lyssnat på också men kände mig som en fuskare när jag skrev det och suddade ut det igen. Förstår ni mig?

Självklart ska vi främja det riktiga läsandet. Det stimulerar hjärnan som lyssningen inte gör men jag tycker att om man exempelvis på semestern föredrar ljudbok för att det är snäppet enklare i solstolen så är det okej.

Men precis som Annika är jag oerhört analog och jag älskar mina pocketböcker. Så mycket att jag till och med köpte böckerna och hade dem i hyllan fastän jag lyssnade på dem. Ja, du kan här få kalla mig lite galen.

Tack Annika för en härlig lista om restyper och den inspiration jag fick av den. Fick du också inspiration? Svara gärna på frågorna i en kommentar här nedanför eller i ett eget inlägg om du har en blogg. Och kommentera då gärna med länken så att jag kan få läsa dina svar.

Vill du läsa fler listor – många bloggare har hakat på:
Annas lista hittar ni här
Från stad till strands hittar du här
FlyingDrydens lista hittar du här
ReiseLindas lista hittar du här
Ladies Abroads lista hittas här
4000mils lista återfinns här
Marias memoarer har också skrivit en lista
Firstmorning har skrivit sin lista här
På vift har besvarat listan också, den hittar du här