Att åka tillbaka eller uppleva nytt?

2018-11-24 09.15.34

Du har rest runt halva jordklotet och upplever ditt livs drömresa i en storstad eller på en karibisk strand. Du har efter en tuff jobbvår packat väskorna och spenderar en välbehövlig vecka med kalasväder på en solstol med all inclusive. Eller så har du just bestigit det där berget du övat så intensivt inför under lång tid.

När du är just där, mitt i din drömresa, oavsett om det är nära eller långt borta, så kan det hända att du tänker att HIT, hit måste jag komma tillbaka. För att i nästa sekund börja drömma om alla nya platser du vill besöka.

I backspegeln och framåt

Under början av 2000-talet åkte jag flera gånger tillbaka till platser jag redan besökt. Cypern åkte jag till två gånger inom loppet av sex månader år 2000, men till olika hotell och med olika resesällskap. Mallorca har jag åkt till av olika anledningar och med olika resesällskap fler gånger än jag kan minnas och Kreta har fått besök två gånger.

I mitt nya liv, med mitt nya intresse och min nya passion för att resa går tankarna på annat sätt men ändå inte. När jag nu jobbat med att flytta över blogginlägg om mina resor från min tidigare blogg och hit och samtidigt passat på att återuppleva och korrekturläsa det jag skrivit, märker jag att jag ofta skriver om att jag vill åka tillbaka till alla platser jag varit på. Och en av de platser vi besökt har vi faktiskt åkt tillbaka till. Och då gjorde vi det med besked. Vi åkte inte bara tillbaka, vi åkte tillbaka till exakt samma hotell, och exakt samma bungalow exakt ett år efter vårt första besök. Det var Rhodos 2016 och Rhodos 2017 och hotellet var Sunprime Miramare beach. Och vet ni. Jag skulle kunna tänka mig att åka tillbaka igen. Det är lite som mitt home away from home.

Men analyserar jag alla de andra gångerna jag tänker att jag vill åka tillbaka så kanske jag innerst inne inte riktigt menar det. För om jag måste välja mellan att åka tillbaka till något jag redan upplevt eller uppleva nya platser så är valet enkelt. Jag vill fortsätta uppleva resten av världen och allt jag ännu inte sett.  Och ändå kan jag garantera att jag varje gång jag åker till en ny plats troligen kommer att ha en önskan om att åka tillbaka. Kanske är det av självbevarelsedrift för att man där och då inte vill åka hem. Och kanske är det så att tanken att man aldrig mer kommer att komma tillbaka till den underbara plats man just då upplever är för svår att ta in.

Hur tänker du? Finns det någon plats du har svårt att aldrig få återvända till? Eller ser du framåt utan nostalgi?

2018-04-24 13.03.18_1


Läs också:

Hur resandet fick en stor del i mitt liv och tankarna om hur jag tog mig hit.

 

 

Lämna ett svar