Resebloggare-arkiv — Sida 34 av 53

Hej från Gent

28 september, 2019

I min bloggplanering stod det att jag fredagen den 27 september skulle publicera ett inlägg. Rubriken på det inlägget var Hej från ? Jodå, jag har en planering för bloggen, vilka inlägg som skall publiceras när. Och fredagen den 27 september skulle jag anlända till en för mig då okänd ort efter att på morgonen ha öppnat ett kuvert på Arlanda. Men det blev inte riktigt så. Hej från Gent!

Visst åkte jag till Stockholm dagen innan. Och visst infann jag mig på Arlanda vid 5 som det stod i brevet från Trip me up. Mer om det kan du se på min Instagram i Höjdpunkten Trip me up under min profil. Fyra minuter i tolv klev jag sedan av spårvagnen vid Korenmarkt i Gent och rakt in i en saga. Eller i alla fall en drömvärld för mig.

Ingen annanstans….

Jag ska skriva så mycket mer om detta. Om Gent. Om överraskningsresan. Och om hur det kändes. Men jag nöjer mig med att citera ett par rader från brevet som låg i kuvertet jag öppnade där klockan 5 på Arlanda.

Ingen annanstans kan du hitta lika mycket historia per kvadratmeter som i stadens vackert restaurerade historiska hjärta som helt gjorts om till en fotgängarzon.

Ni som vet vet. Jag älskar historia. Och det är verkligen så här. Var du än går, vilket gatuhörn du än rundar bjuder på ännu en byggnad av värde.

Tills vidare njuter jag

Jag har nästan ett dygn kvar i den här underbara staden och att publicera ett inlägg igår enligt schema var inte ens att tänka på. Uppfylld av allt jag hunnit uppleva, uppfylld av fenomenet att åka på överraskningsresa, uppfylld av en Belgisk våffla och även det faktum att jag stigit upp redan klockan 4:15 samma morgon så somnade jag istället tidigt igår. Istället kommer det ett hej från inte bara ? utan Gent idag. Lördagen den 28 september.

Är det okej att vilja åka på överraskningsresa varje helg?

Önskar dig en fantastiskt lördag.

Alla inlägg från min resa med Trip Me up. Från planering och bokning till när jag öppnar kuverten och resan har jag samlat här. Trevlig läsning.

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

MovEat Linköping – vi var på premiären

24 september, 2019

Ta ett armband värdigt stora åkbandet på Liseberg. Lägg till det en karta med tio utpekade platser. Dit navigerar du dig på valfritt sätt och i valfri ordning. På varje plats visar du upp ditt armband och mot det erhåller du restaurangens egna delikatesser för provsmakning. Baam. Där har du MovEat. För ett par veckor sedan var det premiär i Linköping och vi var där.

Tack vare en annons i något socialt medie snappade jag upp nyheten som skulle komma till stan och hakade såklart på. Har du testat? Vi gör det gärna igen. Och kanske i en annan stad än vår egen.

Jag brukar säga att det inte är i denna bloggen du får tips på gourmetrestaurangerna med de flesta Michelin-stjärnorna. Jag har berättat att jag gärna äter på McDonalds en gång i varje stad jag besöker och att reskassan inte spenderas på lyxmiddagar.

När jag fattade tycke för ett matevent

Därmed kan det ju tyckas högst märkligt att jag lovordar ett matevenemang på detta sätt. Och jag är lite förvånad själv över att jag fattade tycke för idén. Såhär beskriver MovEat själva evenemanget.

MovEat är kul, kreativa och anspråkslösa mat- och dryckesvandringar som man gör i egen takt, själv eller tillsammans med vänner och andra matglada. Upptäck lokala pärlor och häng med olika mathjältar på mysiga delis, doftande bagerier, originella kryp-in, mysiga krogar och coola barer. Ställen som drivs av lokala personligheter med en passion kring mat och dryck och som är måna om att lyfta fram sina kvarter. Det vill säga, att verka för det som gör skillnad.

Tio restauranger skulle ingå dessa skulle vi besöka under några timmar en lördageftermiddag i september. Jag tyckte det kändes mysigt med ett event där man skulle få röra sig runt stan. Och förhoppningen var också såklart att det skulle bli populärt och ge stan lite extra liv. När vi bokade visste vi inte vilka restauranger som skulle ingå. Det fick bli en överraskning.

Förberedelser och uppdateringar

Under veckorna som gått har evenemanget på Facebook för MovEat Linköping kontinuerligt uppdaterats med information om fler och fler av de restauranger som skulle ingå och några dagar innan eventet gick av stapeln offentliggjordes även menyn. Ett vanligt alternativ och ett veganskt alternativ på varje restaurang och detta var vad vi skulle bli serverade på vår rundtur.

Sista starttiden – nu kör vi

Det fanns fyra starttider att välja emellan, 11, 11:30, 12 och 12.30. Vi valde den sista och infann oss en stund innan på den restaurang som var utsedd till startrestaurang, Cabo.

I varje stad utses en restaurang till den första, resterande nio får man sedan ta i vilken ordning man vill. Ja du behöver faktiskt inte börja äta på den första restaurangen heller, du kan välja att gå tillbaka dit. Men det är vid den första restaurangen du möter upp MovEats personal och får ditt armband och instruktioner så då passar det ju bra att börja där.

MovEat Linköping Cabo Mexican — Kön ringlade sig lång trots att vi var i bra tid. Kul med stort intresse och MovEats personal var snabba och effektiva.

MovEats personal tog emot på ett trevligt, proffsigt och välkomnande sätt och så var vi igång.

MovEat Linköping – restaurang #1 Cabo

Vi valde att börja med Cabo som också var vår startrestaurang. En restaurang vi aldrig tidigare testat. På pappret var det också den meny jag var mest osäker på vad jag skulle tycka om. Cabo Ceviche – limemarinerad vit flundra.

Stämningen på restaurangen var hög. På varje restaurang gavs möjligheten att köpa dricka av valfritt slag till maten och för att passa till de lite mindre rätterna så gick det att köpa halvglas.

Vi slog på stort direkt och beställde en halv Frozen Margarita. Vi blev inte besviken på vare sig den eller maten. Jag ska inte gå händelserna i förväg med betyget men detta var solklart en av våra favoriter.

Inte bara matmässigt hade Cabo lyckats. Man hade också lyckats med både stämningen, mottagandet och tanken bakom att presentera kvällens meny på en egen liten flyer med ett erbjudande om rabatt vid bokning under de kommande veckorna. Snyggt och en bra start på vårt evenemang.

MovEat Linköping – restaurang #2 Zana´s

Inte heller vårt val av andra restaurang hade vi testat på förr. Restaurang Zana´s var ny för oss. Den ligger dock i en lokal vi besökt tidigare när det låg en tapas-restaurang där.

Zana´s fokuserar på pizzor och lokalt producerade råvaror och vi blev positivt överraskade av mycket goda pizzaprov. Tre varianter erbjöds alla med hemmagjord tomatsås och mozzarella i grunden. Deras Avocado med just avocado, ruccola, citronolja och örtolja. Milano med ugnsbakad aubergine, zuccini, marinerad oxfilé, parmesanost och vitlöksolja eller Happy Prawns med handskalade räkor, avocado och citronolja. Lokalen hade i mitt tycke mist lite av sin charm men maten var toppen och vi kan absolut tänka oss att återkomma.

Efter en riktig fullträff med arrangemang och mottagande på Cabo hade Zana´s i MovEat-sammanhang en hel del att leva upp till vilket man inte riktigt lyckades med. Men det var lätt att ha överseende med när maten var så god som den var.

MovEat Linköping – restaurang #3 Hagdahls kök

Hagdahls kök har jag besökt förr för lunch. Kvällstid har mitt jobb haft ett par tillställningar där som jag dock missat. Hagdahls kök ligger i samma kvarter som Konsert & Kongress och Östergötlands museum. För dagen var takterassen öppen och i solen där uppe avnjöt vi Ost Royal med tryffel & friterad svartrot. En meny som på pappret var en riktig favorit. Jag är en stor tryffelfantast.

Menyn levde upp till ordet smakportion och var liten men lagom. Jag hade önskat mig ytterligare lite smak på osten. Men i övrigt mycket gott.

Det jag främst tar med mig från Hagdahls är vad synd det är att inte terrassen där uppe med utsikt över domkyrkan och parken används mer.

MovEat Linköping – restaurang #4 Beer & Burger

Stopp nummer fyra skulle bli Beer & Burger en restaurang jag bara varit på en gång tidigare för ganska många år sedan. Beer & Burger ligger i det som nu är Clarion Collection hotell Slottsparken här i Linköping.

Här togs vi emot av en mycket trevlig servitör med humorn i högsta hugg. Vi slog oss ner i en av de nästan lite för sköna sofforna, beställde en öl och njöt av en riktigt god slider i form av – Senapsstekt högrevsburgareburgare. Dillmajonäs, bacon, silverlök och västerbottenost.

Om det var för att detta var portion nummer fyra eller om det helt enkelt var så trevligt låter jag vara osagt men någonstans här kände jag att jag kunde sitta kvar. Behövde liksom inte mer. Jag får återkomma till en analys av detta lite längre fram i inlägget.

MovEat Linköping – restaurang #5 A piece of cake

Av de tio stoppen var två caféer och ett en ostbutik. Första tanken var att spara caféerna till sist men som jag hintade om ovan började porttionsstorlekarna till trots magen kännas ganska full vid detta laget. Vi bestämde oss för att bryta av med lite fika och på vägen mellan Beer & Burger och nästa inplanerade stopp låg A piece of cake. Ett av Linköpings nyare fik. Inhyst i samma lokaler som en inredningsbutik och supermysigt inrett med klassiskt vintage-stuk hittar du hembakat tillsammans med uddastolar, glas och tallrikar.

Här bjöds det på Frötosca med grädde to die for. Kakan var så luftig och grädden så perfekt vispad att jag en stund funderade på om det var på riktigt. Miljöerna var supermysiga. Men tyvärr är caféet så poppis att det var ganska fullt och inte heller hade man varit tydlig med var vi som deltog i MovEat skulle ta vägen vilket blev lite av ett antiklimax. Men när det väl var ordnat njöt vi i fulla drag av vår kaka och till det lite vatten för att inte fylla magarna i onödan. Vi var ju bara halvvägs.

MovEat Linköping – restaurang #6 Norins ost

Är det något jag älskar så är det ost. Alla ostar. Till allt. Och Norins ost har jag därmed besökt innan för att handla hem något gott.

Idag hade man dukat upp i affären för MovEat. Organisationen var mycket bra. Och här hittar vi också MovEats absolut bästa initiativ om du frågar mig.

Precis som caféerna fanns inget alkoholtillstånd att falla tillbaka på och butiken serverar vanligtvis inte dricka men för att erbjuda oss gäster att skölja ner ostarna med något bjöd man på must från trakten. Istället för att ta betalt hade man satt upp en skylt med qr-koden för Tappra barns swishkonto och ville man fick man skicka valfritt bidrag till Tappra barn istället för att betala för musten. Tappra barn kan ni läsa mer om här. Och är ni i Linköping tycker jag att ni ska besöka Norins ost. Inte bara för att de har goda just ostar utan för initiativet med bidrag till Tappra barn. Bra där!

Ostarna då? Tomme Brebis Papillon, Comté Reserve och Norins norrbotten serverat med Mörsjö tunnbrödschips och Lisas marmelad Jordgubb/Balsamico. Fantastiskt gott alltihop – såklart.

MoveEat Linköping – restaurang #7 Stångs Magasin

Nästa stopp var Stångs Magasin. Här har jag ätit vid flera tillfällen. Både middag, lunch och deras mycket populära julbord. Stångs är en av de få restaurangerna som är beläget vid vatten i Linköping, precis bredvid Stångån mitt emot Scandic city.

Här kan vi prata om en av Linköpings lite mer ”fine dining”-restauranger och jag hade därmed också lite förväntningar här.

Grillat svenskt kycklinglår i salladsblad med gurka, morot & chilimajonnäs sa menyn när den kom och det gjorde jag inte direkt några volter av. Kyckling kan vara det svåraste att bjuda mig på för att få mig nöjd men ska någon lyckas så ska det väl vara Stångs.

Vi äntrade restaurangen och talade om att vi var på MovEat. Blev hänvisade till ett bord i mitten av restaurangen där det stod en bricka med salladsblad med kyckling i. Bredvid låg små vita servetter att fånga salladsbladet i. Därefter fick vi slå oss ner var vi ville.

Vi tog vårt lilla salladsblad och slog oss ner på en ganska tom uteservering. Efter en stund kom en servitris och gav oss möjligheten att köpa nåt att dricka. Men då hade jag redan hunnit ta en tugga av kycklingen för att konstatera att det också var den enda tuggan.

Kryddning var inget man hade slösat på oss MovEat-gäster och därmed var kycklingen utesluten att avnjuta. Nej Stångs. Här har ni lite att förbättra. Annars kan ni hoppa över deltagande nästa gång.

MovEat Linköping – restaurang #8 Healthies

För att åter igen bryta av lite var planen att nu besöka det andra caféet på rundan. Healthies är också ganska nytt här i Linköping. Ett fik med precis som det låter nyttiga fikaalternativ. Första besöket för mig.

Jag ska inte ljuga, mig lurar ingen att en rawfood-kaka är en riktigt kaka. Det är ungefär som att säga att frukt är godis. Men det vi bjöds på, Morotskaka och rawfoodpaj med blåbärsmousse, var riktigt gott som alternativ till vanlig fika.

Här hade man också ordnat med en egen disk för MovEat och vi kände oss varmt välkomna och omhändertagna.

Nu började dock de åtta inmundigade rätterna kännas och jag funderade allvarligt på om jag skulle orka mera. Aldrig någonsin har jag varit så mätt som jag var då och ändå styrt mina steg så bestämt mot en kebab.

MovEat Linköping – restaurang #9 Cook Najs

Cook Najs ligger vägg i vägg med restaurangen vi startade vid Cabo och Cook Najs har jag varit på en gång tidigare. Då för lunch. Här serveras kebab och förra gången var jag inte imponerad.

Köttet skall som jag förstår det vara av lite bättre kvalité och utan att gå händelserna i förväg till sista stoppet så är jag ingen köttfantast. Definitivt ingen finsmakare.

På Cook Najs blev vi väl omhändertagna och serverade en nästan fullstor portion Dönerkebab med sallad, gurka/tomat, picklad rödkål, tabbouleh, vitlökskräm och mild tomatsås. Otroligt nog slank allt utom brödet ner. Köttet var fortfarande inte min favorit men med de supergoda dressingarna blev det succé. Våra mellannamn var nu matkoma ändå hade vi en sista restaurang kvar. Den restaurang jag besökt flest gånger förr.

MovEat Linköping – restaurang #10 Aioli

Vi tänkte avsluta på topp. Aioli är känt för sina supergoda Tapas och jag har varit här både en och tio gånger.

På Aioli hittade vi dagens andra portion som gjorde skäl för namnet smakportion men det gjorde mig inget. Tvärtemot vad jag kanske trott blev detta också dagens andra gång jag tog en tugga och sedan sköt maten åt sidan. Men det är inte Aiolis fel. Det är mitt totala ointresse och avsmak för viltkött. Sotad Cognacsgravad hjort med picklade kantareller och timjansmajo.

Istället koncentrerade jag mig på den avslutning jag planerat för hela rundan. Det avslutande glaset bubbel.

MovEat Linköping en sammanfattning

På väg hemåt fortfarande i svår matkoma försökte vi summera vår upplevelse i några olika kategorier.

Bästa upplevelse

Min bästa upplevelse var solklart på Beer & Burger. Trevligt mottagande. Härlig atmosfär. God mat. Det kändes som att de verkligen hade ansträngt sig för evenemanget.

Sämsta upplevelse

Min sämsta upplevelser var inte helt oväntat Stångs. Och det känns som att jag kan ta allt det ovanstående och sätta inte framför som grund för den åsikten. Mottagandet var inte speciellt trevligt. Atmosfären som egentligen alltid är härlig i deras lokaler var för dagen sval. Maten var under all kritik och här hade man absolut inte lagt några fingrar i kors för evenemanget.

Bästa smak

Förvånansvärt nog så blir det Cabo, den maträtt jag innan trodde att jag skulle gilla minst som får detta utnämnande. Det blev en överraskning och en riktigt fräsch och trevlig smaksenasation. Cabo, vi kommer tillbaka.

Bästa initiativ

Solklart Norins ost som passade på att både underlätta för oss som gäster genom att inte skapa köer för att betala dryck och ge möjligheten att skänka en slant till Tappra barn.

MovEat – summa summarum

Redan på väg till restaurang två pratade vi om att detta var något vi hoppades skulle komma tillbaka till stan. Men i nästa andetag dryftade vi också möjligheten till att detta skulle bli en möjlighet för oss att ta oss till städer runt om i Sverige som vi inte kanske har på vår lista att åka till.

Varför inte låta MovEat ta oss till nya resemål? Och så gick jag in och kikade var det finns redan. Titta in du med och kolla om det finns i din stad.

Här i Linköping hade vi redan ett hum om de restauranger vi skulle besöka och behövde inte använda karta och kompass. I en för oss ny stad skulle den delen bli ytterligare ett moment – ett ganska kul sådant tror jag.

Så vem vet? Kanske blir det ett återkommande inlägg har på bloggen om vi besöker MovEat i andra städer.

Har du besökt ett MovEat-evenemang? Berätta gärna mer. Vilken stad? Vad tyckte du? Kan du kanske rekommendera oss vilket som bör vara vårt nästa MovEat?

Allt det där otippade som aldrig händer mig på resa – och lite mera kungligt

22 september, 2019

För en tid sedan publicerade Anna på New York My Bite en jätterolig lista. 11 otippade saker jag varit med om på resor. Åh va kul tänkte jag, kommenterade och kände att det ska jag också skriva en lista om. Så jag började fundera. Och jag funderar fortfarande. Det händer banne mig ingenting otippat på mina resor. Hur kul var den insikten?

Det enda otippade som händer mig verkar vara på samma tema. För alla händelser, och det är inte många, som jag kommer på har en sak gemensamt. Kungligheter.

Kronprinsessan Victoria – Öland 1996 eller 1997

Det första tillfället finns inte förevigat på bild. Det var före mobilkamerans tid och troligen hade jag ändå varit alldeles för starstrucked för att komma på tanken att ta en bild.

Året var 1996 eller 1997. Det finns nedtecknat i en gammal dagbok men de är inlåsta med anledning av pinsamhetsgrad och kommer inte att plockas fram för att få fram ett exakt årtal.

Jag och min kompis Linda hade åkt till Öland. Vi bodde hos min bror och gjorde Öland osäkert på dagarna och Strand i Borgholm på kvällarna. Men inte värre än att Linda körde bil. I entrén höll det på att ta stopp. Det var 20-årsgräns och det hade ingen av oss fyllt ännu. Men vi lyckades få vakterna att tro att vi kört hela vägen från Karlskrona till Borgholm bara för detta event och antagligen tyckte de synd om oss, för vi fick komma in.

Där på dansgolvet mitt i livligt stuffande ger jag ifrån mig ett litet tjut och försvinner sedan mot toaletten. Jag hade fått syn på kronprinsessan och Linda som kände mig ganska väl förstod allvaret och storheten i detta tillfälle.

Jag tog mitt förnuft till fånga, började andas igen och återvände till dansgolvet. Där gick jag helt sonika fram, hälsade, sa några väl valda ord (tyckte jag just då) och grattade i förskott innan jag återgick till min egen kväll och lämnade henne i fred.

Frågan är väl hur hon kom in? Hon hade ju inte heller fyllt 20, vi är ju faktiskt födda samma år.

Prinsessan Birgitta – Mallorca 1999

Mitt kungliga intresse har jag från min mamma. Hon var född samma år som kungens äldsta syster prinsessan Margareta och hade följt Hagasessorna under hela sin uppväxt. Därmed har jag stenkoll på kungens alla fyra systrar trots att de numera inte får så mycket plats i våra svenska medier och inte heller syns vid så många officiella sammanhang.

November och december 1999 spenderade jag på Mallorca på reseledarskola för Ving. En av våra lediga dagar tog jag och en kompis bussen ner till Palma för lite shopping och sightseeing. Och vem stöter jag på där om inte kungens syster Prinsessan Birgitta. Hon bor på Mallorca sedan många år tillbaka men oddsen att springa på henne är väl ändå inte så stora. Oddsen att jag skulle känna igen henne är nog ännu mindre.

Min vän Anna som var med fattade ingenting och det gjorde inte heller någon annan på skolan när jag glatt berättade. Jag var ganska ensam om min glädje kan man säga.

Kronprins Frederik – Köpenhamn 2009

Ganska exakt tio år senare var det dags igen. Vi var i Köpenhamn på specialuppdrag men innan eventet skulle gå av stapeln skulle jag passa på att se om jag kunde hitta en Ordning & Reda-affär för att göra det årliga kalenderinköpet.

Med mobilkartan i högsta hugg svängde vi runt hörnet vid Illum mitt i den danska huvudstaden men där blev det stopp. Mängder med folk. Röda mattan och avspärrningar och vi hamnade på något märkligt sätt nästan längst fram. Spända på vad som skulle hända stannade vi en stund.

Det tog inte lång tid förrän svarta bilar med tonade rutor körde upp framför oss. Ut kliver kronprinsen av Danmark, Frederik. Han skulle inviga något och vi hade hamnat på rätt plats vid rätt tillfälle.

Om jag hittade någon kalender? Absolut. Det året var den lila om jag inte missminner mig. Och den ligger i Ordning & Reda-påsen på bilden som inleder detta inlägg.

Kungen & Drottningen – Solliden 2010

Det är den 19 augusti 2010. Vi bor i Kalmar men tar bilen över till Öland för att möta upp min före dettas moster och kusin för en liten utflykt på Solliden. Det är en vecka till beräknad förlossning av vårt första lilla yrväder.

Vi promenerar runt i Solliden-parken och umgås. Njuter av det vackra vädret. Bestämmer oss sedan för att ta en våffla i våffelstugan på området. Vi beställer och slår oss ner.

Just när vi fått in våfflorna kommer en servitris fram till vårt bord, hon har med sig en liten reserverat-skylt och ser lite lidande ut, bedjande liksom och sen säger hon:
– Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, men det är så att kungaparet kommer hit om 20 minuter och ska äta lunch och jag har glömt att reservera bord, de brukar vilja sitta här, tror ni att ni kan byta bord eller vara färdiga till de kommer.

Inget snack om saken som du säkert förstår. Vi packade lite snabbt ihop vår fika och flyttade till ett annat bord med fin utsikt över vårt första bord. Sen väntade vi och väntade.

En halvtimme sena kom så kungen och drottningen spatserande, kungen i keps och jeans och drottningen i jeans och kavaj. Tyvärr blev det inte så att de satte sig vid ”vårt” bord. Restaurangen hade hunnit bli ganska full och de valde istället att sätta sig i en annan byggnad som också tillhör caféet. Och dessvärre väntade jag lite för länge med att ta upp kameran och missade tillfället att få en bild.

Det blev ändå ett namn

Men fun fact om denna lilla historien – utöver att vi ”träffade” kungaparet – var att vi då en veckan innan beräknad nedkomst gick i valet och kvalet mellan två olika namn för vårt lilla hjärta i magen. Ett av namnen hade viss kunglig glans, det andra inte. Vi var ganska övertygade om att vi skulle bli varse vilket av namnen vi skulle välja på ett eller annat sätt och på väg till bilen efter Solliden-besöket skojade vi och sa att om värkarna kom igång under dagen visste vi vilket namn vi skulle välja. Lite senare samma kväll började det som skulle visa sig vara värkarna och 13:01 dagen därpå såg vår egen lilla prinsessa dagens ljus.

Kungen & Drottningen – februari 2019

2019 var det dags igen. Ni som följt mig ett tag vet ju att min första businessclass-resa hem från Los Angeles i februari ”förstördes” av kungen.

Kungen på SAS Business class — Nära kungen-upplevelsen

Det är naturligtvis en grov överdrift. Att få sitta bredvid kungaparet under en hel flygresa från Los Angeles till Arlanda är för mig som ni förstår vid detta laget bara ett rent nöje. Men på journalistlinjen var jag aldrig bäst på att komma på lockande rubriker och denna gången tror jag ändå att jag fick till en rubrik som kan locka till intresse.

Har du missat berättelsen om när Andreas sov bredvid kungen? Då kan du klicka dig vidare hit.

Nej, det blir inte mer otippade händelser än så för mig. Har du varit med om något riktigt otippat? Varför inte skriva om det? Här i kommentarerna eller i ett eget inlägg om du har en blogg. Kanske har du haft en nära kungligheten-upplevelse? Dela gärna med dig.

Min överraskningsresa med Trip me up – en första hint

17 september, 2019

Minns ni att jag ska på överraskningsresa? Jag berättade om det här. Och nu börjar det närma sig. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har öppnat postlådan med lite extra försiktighet de senaste dagarna. Men inget kuvert med Top Secret-stämpeln på. Men idag kom en första hint.

Man får egentligen inte veta så mycket alls när man bokar resan på tripmeup.se. Det är ju det som är grejen. Jag valde en Europaweekend. Jag har angett hur länge jag kan vara borta. När jag kan åka. Var jag varit senast och lite av mina intressen. Jag berättade lite mer om vilka val jag gjorde i mitt tidigare inlägg. Men utöver det vet jag inget.

Packningen – den vanligaste frågan

Den vanligaste frågan jag fått när jag berättat om min resa är hur jag ska veta vad jag ska packa med tanke på att jag inte har en aning om vädret. Det har inte bekymrat mig nämnvärt. Jag har tänkt att jag får packa lite av varje. Men det visade sig att jag skulle få veta mer än vad jag hade vågat hoppas.

Det kom ett mail…

För igår på förmiddagen plingade det till i min telefon. Ett mail med rubriken ”Snart är det dags…!” låg i inkorgen. Och jag öppnade med illa dold iver. Såhär stod det.

Lite mer info än vad jag trodde jag skulle få faktiskt. Positivt. Proffsigt. Tror ni att jag öppnade dokumentet? Självklart gjorde jag det. Och ni ska självklart få veta (nästan) precis det jag fick veta.

Pittoresk sagostad

I filen som medföljde mailet stod det såhär:

Det är alltså en pittoresk stad med unik historia. Jag skall infinna mig på Arlanda vid 5 på morgonen för att ha gott om tid. Och staden för tankarna till en sagovärld. Vad tror ni? Är jag nåt nyfiken. Galet – är svaret.

På sida nummer två i dokumentet fanns också lite uppgifter om väderprognosen för mina tre dagar på resmålet samt uppgifter om hur mycket bagage jag fick ha med mig. Men de uppgifterna behåller jag för mig själv för att inte avslöja exakt allt. Men visst var det skönt att ha ett litet hum om temperatur i alla fall.

Min överraskningsresa – en första hint

På Instagram och Facebook har mina följare fått gissa var de tror att jag ska. De allra flesta gissar på staden på bilden som inleder detta inlägg. Prag. Vad tror du? Lämna gärna en gissning i kommentaren nedan.

Alla inlägg från min resa med Trip Me up. Från planering och bokning till när jag öppnar kuverten och resan har jag samlat här. Trevlig läsning.

Allt det där jag redan hunnit

15 september, 2019

Vänd dig inte om. Se framåt. Att titta bakåt brukar ofta ganska felaktigt förknippas med att älta eller ångra. Men så behöver ju faktiskt inte vara fallet. Att blicka bakåt kan lika gärna vara att stolt se tillbaka på de man redan hunnit. Det man redan åstadkommit. Att se saker på nya sätt och ge möjlighet för det man upplevt att bli lärdomar. Just nu skriver jag på ett inlägg om 100 saker jag vill göra innan jag dör. Jag trodde det skulle bli enkelt. Men det var lättare sagt än gjort. Inspirerad av Gunilla på 4000mil.se väljer jag istället att blicka bakåt och fundera på det jag redan hunnit. Allt fantastiskt jag redan har på min lista.

Medie- och barnprogram

Sommaren mellan nian och första året på gymnasiet blev jag plötsligt osäker. Visste inte vad jag ville. Restaurang eller media. Det var inte lätt för en femton, snart sextonåring att veta och inte kunde jag förlita mig på mina föräldrars råd. Jag tog ett klokt beslut kan jag se såhär i efterhand. Jag gick ett öppet år, läste basämnen och praktiserade inom de olika branscherna. Dels på ett värdshus utanför Karlshamn och dels på Radio Blekinge. Och ett år senare hade jag bestämt mig. Jag skulle läsa media.

Ytterligare tre år senare hade jag bestämt mig för att inte bli journalist. Ändå började jag jobba på TV-produktionsbolag. Under den där korta tiden hann jag med både program för TV3 och ZTV och Rummel & Rabalder för TV4. Och döm om min förvåning när jag faktiskt hittade några avsnitt av Skandia Beachvolleytävlingarna 1997 uppladdade på YouTube. Skämskudde på. En fantastisk erfarenhet. Men jag var ändå på väg.

Vingskolan

Vägen bar till ett jobb inom något jag inte alls hade läst till men som det sedan blivit bra mycket mer av under åren. Nämligen IT och telefoni på dåvarande Sonera Sverige AB. Hur det kom sig att jag under åren på Sonera valde att fylla i en pappersansökan och skicka in till Ving vet jag faktiskt inte.

Varifrån min längtan efter att resa kommer har jag faktiskt ingen aning om då jag inte alls hade det med mig hemifrån. Men någonstans i någon av alla de resekataloger jag bar hem hittade jag en annons om att man kunde bli reseledare för Ving. Jag sökte och kom in och hösten/vintern 1999 spenderade jag två månader i Alcudia på Mallorca och läste till Vingguide. Jag blev godkänd men tackade nej till jobberbjudande. Planen var faktiskt aldrig att jobba som guide.

Bartenderskola & Casinochef

Istället stannade jag på hemmaplan. Jobbade som säljkoordinator dagtid och på restaurang nattetid. Tänk vad man orkade då. Jag följde hjärtat och hann med att utbilda mig både till croupiere och bartender, för det sistnämnda åkte jag tillbaka till Mallorca faktiskt. Med de utbildningarna åkte jag sedan halva södra Sverige runt. Öppnade upp nya casinon, anställde personal och jobbade i servisen. Allt nattetid såklart. För på dagarna var jag tillbaka på kontoret.

Tio städer

Under mina snart 42 år på jorden har jag bott på tio orter. Startade i Emmaboda som liten, flyttade vidare till Vinslöv och Hässleholm under grundskolan. Asarum, Karlshamn och Karlskrona betade jag av under gymnasiet och några år efter det. När sambo och plugg fick bestämma flyttade jag sedan vidare till Linköping och efter det har jag sedan hunnit med Halmstad, Malmö och Kalmar innan jag 2011 för första gången flyttade tillbaka till en stad. Linköping.

Journalist

Det var studierna som tog mig tillbaka till platsen där jag en gång faktiskt föddes. Kalmar. Under min gymnasietid bestämt mig alltså för att inte bli journalist. Det var faktiskt Estoniakatastrofen som fick mig att ta det beslutet. Sättet som journalisterna behandlade de överlevande. När de stoppade mikrofonen under nästan på dem som nästan kom direkt från livbåtarna fick mig att se rött och tjugo år senare kunde jag hitta fog för min ilska i de pressetiska reglerna. För jag blev ju faktiskt journalist till slut. Efter många år inom telefoni och IT och flera år inom kundtjänst bestämde jag mig och närmare 33 år ung började jag 2009 plugga till journalist i Kalmar. Att följa mitt hjärta och våga testa hade jag inte släppt än.

Giftermål och skilsmässa

Jag har under dessa åren både gift och skilt mig. Och tankarna kring det finns nedtecknade. Jag såg det aldrig som ett nederlag. Utan som en lärdom. Vi lovar aldrig en vän evig vänskap. Hur ska vi då kunna lova en partner evig trohet.

Två små guldklimpar

Giftermålet gav mig också det bästa jag har. Mina två små. Älskade ni. Jag som aldrig trodde att jag ville ha barn. Så glad jag är att er andra mamma övertygade mig. Vi är inte längre gifta men för det älskar jag henne för evigt. Utan hennes envishet hade livet inte haft samma mening. Meningen som ni ger mig.

Jorden runt

Med alla erfarenheter och det som finns i bagaget tar sig livet nya vändningar. Nya blad vänds upp. Och nya världar öppnas. Nya kapitel skrivs. På senare år har resevärlden åter fått en plats i mitt liv. En viktig plats. Världen har blivit mindre och möjligheterna större. Jag ser inte längre världen som oövervinnerlig utan som nära och som min. Jag vet att möjligheten finns att se det jag önskar. En möjlighet jag är tacksam för på ett sätt jag inte tror att jag hade varit om jag inte själv hade fått kämpa för att se det så.

Att resa runt jorden är inte längre omöjligt utan står numera med på listan över saker jag redan hunnit med.

Klar med flygrädslan

Flygrädslan kom och gick. Slog till med full kraft någon gång 2008 och hängde med mig i dryga tio år tills jag vinkade farväl till den så sent som i år 2019. Ett medvetet slit gav utdelning. Nu är jag inte längre rädd och mina resor har därmed fått ytterligare en dimension.

Behöver inte räkna

Jag behöver inte räkna upp antalet länder jag besökt eller städer jag upplevt. Genom åren har jag lärt känna fler av våra landskap som mina egna och fortsatt besöka mina tidigare hemlandskap regelbundet. Sakta men säkert hittar jag nya saker att upptäcka både nära och långt borta.

Visst betyder tryggheten för mig och de små att det inte längre är lika lätt att bryta upp och hitta på något nytt någon annanstans. Men möjligheterna har också förändrats och vetgirigheten inom mig har jag inte tappat.

Lugnet i att räkna vardagen som trygg blandas stundtals upp med önskan om att lära mig mer av något annat. Jag är inte klar. Det finns fortfarande saker jag vill lära mig, vill upptäcka och se. Men på vägen minns jag allt det där jag redan hunnit med. Det där som redan finns på listan över saker jag kommer att ha hunnit med innan jag dör.

I din iver att hinna med allt det där du vill göra. Glöm inte att stanna upp och njuta av allt det där du faktiskt redan har hunnit med.

TUI Blue Tres Vidas Gran Canaria – en reseberättelse

12 september, 2019

Vet du vad Dantes inferno är? Jag erkänner att jag inte hade en blekaste aning. Men tack vare en veckas vistelse på TUI Blue Tres Vidas i Bahia Feliz på Gran Canaria förra veckan vet jag nu exakt. Men kanske inte av den anledningen du tror.

Vi följde även i år vår sedan förra året nystartade tradition att boka en sista minuten när augusti led mot sitt slut, när vi hade jobbat hela sommaren och alla andra var tillbaka från semestrarna.

Jag trodde nog att vi skulle hamna i Turkiet precis som förra året. Jag ville ha garanterat bra väder och såg gärna att man kunde leva utan att tänka på kostnaderna som ju den turkiska liran ger större möjlighet till än Euron. Men när Andreas hade scannat möjligheterna visade det sig att det absolut bästa alternativet var en destination vi svenskar ser mer som en vinterdestination – Gran Canaria.

Våra krav som ledde till målet

Vi ville ha en riktigt billig resa denna gången. Vi ville ha poolmöjlighet och vi ville ha så garanterat bra väder som det bara gick. Ingen storstad. Gärna en destination där vi redan varit så vi inte kände att vi ”behövde” uppleva massor. Vi ville känna att det var okej att ligga i en solstol och knappt röra sig från hotellområdet om vi inte absolut ville.

Denna gången var det charter som var målet och Andreas började scanna av utbudet när skolstarterna närmade sig. För vill man resa billigt (som jag skrivit mer om tidigare i detta inlägget) så är det ett av mina hetaste tips. Har du möjlighet att resa utanför loven så är det då du kan hitta de riktiga fynden. Gärna precis efter loven.

Det stora avgörandet som gjorde att det blev Gran Canaria var att de billigaste priserna vi hittade i Turkiet innebar hotell med en något lägre standard än vi önskade och till slut föll valet på TUI Blue Tres Vidas i Bahia Feliz på Gran Canaria.

Det kan ibland verka tröstlöst, som att priserna inte är så förmånliga. Men håll ut, ha tålamod och leta vidare. Plötsligt händer det och det där kanonerbjudande finns där mellan alla andra. Såhär såg det ut när vi bokade.

TUI Blue Tres Vidas

TUI Blue (tidigare Family life) är deras koncepthotell med inriktning på barnfamiljer. Vi har bott på ett sådan tidigare. I Khao Lak i Thailand. Och därmed visste vi lite vad vi gav oss in på. Dessa hotell måste verkligen var helt perfekta för barnfamiljer. Den aktivitet som inte finns här är inte värd att nämna. Eller vad sägs om aktiviteterna för veckan nedan?

För oss som inte reser med barn då? Jag ska återkomma till det.

TUI Blue i Bahia Feliz är uppdelat i flera hotelldelar med olika namn och vi bodde i det som kallas Tres Vidas. Huvudbyggnaden kallas Orquidea och utöver det finns också Las Pitas som ligger ovanför Tres Vidas och Playa Feliz som ligger lite mer avskilt på andra sidan Orquidea. Playa Feliz har också en egen reception och ett eget poolområde.

Transfer och läge

Bahia Feliz ligger strax söder om flygplatsen och med TUIs chartertransfer tog det ungefär 20 bekväma minuter att komma till hotellet. Och bekväma var det inte bara för att de inte tog så lång tid. Bussarna vi fick åka med hade knappt kommit från fabriken kändes det som. De luktade nytt och fräscht och var en fröjd att åka i.

Vårt rum

Rummet var enligt specifikationen en enrummare med markterass och begränsad havsutsikt. Vi hade utöver det en så kallad Select Family-lägenhet som innebar att det fanns förberett för att koppla in TV-spelskonsoll i lägenheten. Något vi dock inte nyttjade.

Enrummaren var kanske inte vad jag skulle kalla en enrummare. Ingång skedde via terassen och vi kom direkt in det kombinerade köket och TV-rummet utrustat med fullt kök, köksbord, soffa, fåtölj och TV.

Några trappsteg upp och in till vänster hittar man sovrummet med stor skön Hästens-säng och generöst med garderober. Det charmigaste var ändå den lilla gluggen ut mot TV-rummet som kan ses på bilden av TV-rummet ovan och som gav hela lägenheten en fin öppenhet. Utanför sovrummet fanns också en liten yta med extra bäddsoffa. Inte ett eget rum men för oss som bara var två en fin avlastningsyta.

Längst in i lägenheten låg badrummet. Stort och rymligt med dusch och eget handfat för de allra minsta.

Nu klassas detta som en enrummare så då får jag köpa det. Men det var en rymlig enrummare och detaljerna med gluggen och den lilla trappan upp till sovrumsdelen gjorde det mycket för trivseln och rymden i vår enrummare. Och om det var begränsad eller ganska obegränsad havsutsikt det kan vi ju diskutera. Men jag klagar inte.

De olika hotellen på TUI Blue Bahia Feliz

Vi kan säga olika mycket om de olika hotellområdena då vi som sagt bodde på ett av dem och rörde oss olika mycket på de övriga av olika anledningar men några korta ord om de olika kommer här:

Orquidea

Orquidea är alltså huvudbyggnaden. Här ligger två stora all inlcusive-matsalar, här hittar du en liten supermarket, arkadspel, lekytor, hangout-ytan och huvudreceptionen.

Här hittar du också hotellets största poolområde. Märkväl att jag skrev största inte stora. I denna poolen sker de mesta aktiviteterna och här finns också det mesta för de mindre i sällskapet. I närheten av Orquidea hittar du även lekplats och lekhus.

Här hittar man restaurang Taverna och Sultan som serverar både lunch och middag. Den senare av dem är lite mer fine dining och trots att den ligger helt i närheten av barnområdena har man lyckats skapa en riktigt lugn liten oas.

I Orquidea hittar du också hotellets spa, som vi dock inte besökte.

Playa Feliz

Playa Feliz ligger söder om Orquidea och har en egen reception, ett eget poolområde, egen supermarket och egen restaurang. Utöver det huserar även Theas coffeshop här och det stället blev vi lite av stammisar på.

Playa Feliz består av en eller tvåvåningslängor av lägenheter. Och hit skulle jag rekommendera att du går om du reser utan barn men vill hänga vid poolen. Detta poolområdet är något mindre men också mindre fullt. Hit kan du komma vid 10 och utan problem hitta en plats för din solstol. Ljudnivån är också något lägre här. Både i poolen och när det sker aktiviteter.

Las Pitas

Las Pitas var det område där vi var minst och som jag också kan säga minst om. Enda tillfället vi egentligen var där var vid incheckning då den sker för både Las Pitas och Tres Vidas i en provisorisk liten incheckningskiosk på Las Pitas.

Hotellet har rejäla nivåskillnader och det är upp till Las Pitas och de övre delarna av TUI Blu Tres Vidas som dessa nivåskillnader ligger. Genom att låta oss som bodde på Tres Vidas och Las Pitas checka in här kunde vi i alla fall med bagaget i högsta hugg njuta av nerförsbacke på väg till rummen.

Tres Vidas

TUI Blue Tres Vidas då. Vår hotelldel. Som består av lägenheter av olika storlek på markplan med terrass eller på ovanvåningen med väl tilltagen balkong. Stora nog att rymma både liten sittgrupp och två solsängar.

Här trivdes vi mycket bra i rum 284. Trots närheten till Orquidea var det lugnt och tyst om man inte räknar med bruset från havet och vågorna.

Restauranger och omgivningarna

Bahia Feliz är ett litet område i sig som består i stort sett bara TUI Blue´s hotell och några hotell till. Fun fact är att vi faktiskt bodde granne med det hotell där Costa Del Sol på Kanal fem spelas in och i vissa scener av programmet kan man se byggnaderna på Las Pitas.

Vi kikade på programmet veckan innan vi åkte och skojade lite om att vi skulle åka dit. När vi sedan kollade på söndagens avsnitt på plats och såg grannhotellets skylt kan ni ju gissa att vi tyckte det hela var lite komiskt.

Utöver restauranger och faciliteter som finns på hotellområdet finns det precis över gatan ett litet centrum med ett litet torg och runt om restauranger, prylaffärer och ett par större mataffärer. Här finns också lite pubar och så det ganska kända nöjesstället Garbos som många säkert besökt även om man inte bott i området.

Hittar vi något vi gillar så brukar vi när vi är på denna typen av semester hålla fast vid det. Första kvällen hämtade vi hem pizza från La Plaza som ligger mitt på torget och de kvällar vi valde att äta ute så valde vi sedan att gå tillbaka till La Plaza. Supergod mat. Vi testade både pizza och Ceasarsallad. Vitlöksbrödet var gudomligt.

Men vi var också ganska duktiga och åt lunch och även middag på hemmaplan. Det är ju fördelen med att ha eget kök och närheten till bra affärer.

Strandnära

TUI Blu Bahia Feliz ligger precis vid stranden med möjlighet till härliga promenader precis vid havet – ljuvligt att höra vågorna.

Lite söderut till Meloneras

En av eftermiddagarna kunde vi inte hållas oss. Då haffade vi en buss och tog oss ner till Meloneras där vi var senast vi var på Gran Canaria. Vi strosade runt på strandpromenaden, besökte Lopesan Baobab Resort som vi bodde på förra gången. Käkade på favoritrestaurangen och såg sedan solen gå ner i Atlanten.

Plus och minus med TUI Blue Tres Vidas Bahia Feliz

För ett av de stora minusen med hotellet vi bodde på var läget. Och då menar jag inte läget som att det var långt till vattnet eller att motorvägen störde. På kartan kan det se ut som att det är nära till vägen och visst. Men den hördes inte alls.

Nej det jag saknade i läget vid Bahia Feliz var att man varken såg soluppgången eller solnedgången över havet. Och det förstod jag när vi besökte Meloneras att det betyder ju mycket för mig.

Ett annat minus var nog att Bahia Feliz kändes ganska litet. Det är i princip hotellområdet och det lilla köpcentrumet och torget. Thats it. Det funkade en vecka men längre än så skulle nog ge mig lite stresspåslag.

På plussidan lägger jag definitivt standarden på rummen. Den väl tilltagna uteplatsen. Hur man hade skapat avskildhet trots att vi hade grannar precis bredvid. Det passade perfekt. Och möjligheten att faktiskt kunna dra sig tillbaka från de lite stojjigare områdena kring poolen.

Ett annat plus var att vi hittade det lite lugnare poolområdet på Playa Feliz som vi kunde välja att spendera vår pooltid vid.

Kort sagt så finns det en plats för alla här. Oavsett om du åker med eller utan barn. Du skall bara se till att välja var du spenderar dagarna och kvällarna.

Dantes inferno

Så hur var det med Dantes inferno då. Ja inte hittade jag det vid poolen på Orquidea i alla fall som en annan gäst hade gjort. I en av de få recensionerna vi hittade, detta fallet på TripAdvisor, beskrevs poolområdet på Orquidea som Dantes inferno. Även om jag nu inte visste exakt vem Dante var så klingade ordet inferno ganska negativt i mina öron. Men jag ville bilda mig en egen uppfattning.

Med barn hade jag absolut velat spendera min tid på Orquidea. Det hade varit perfekt. Och visst kan jag tycka att poolen inte är dimensionerad för hotellets storlek men något Dantes inferno tycker jag inte att det var.

För efter att ha undersökt saken var Dante en italiensk författare och poet som levde på 1200-talet. Hans mest betydande verk som kommit att förändra hela den moderna berättarkonsten heter Den gudomliga komedin. Det är ett epos i tre delar där delen som heter Inferno är berättelsen om en vandring genom helvetet. Och nej. Det kan jag verkligen inte hålla med om.

Men jag tackar recensenten på TripAdvisor. Utan honom eller henne hade jag varit en kunskap fattigare.

Tack och hej Bamse och Gran Canaria

För denna gången säger vi tack och hej Bamse, Gran Canaria och Tui. Tack för ännu en härlig resa. Välbehövlig.

Drottningholms slott – Sveriges första världsarv

10 september, 2019

Det finns slott och så finns det slott. Det finns slott som grevar och baroner byggt för många hundra år sedan och så finns det slott utan någon direkt kunglig glans alls. Och så finns det slott där kungen faktiskt bor. Som Drottningholms slott utan för Stockholm. Trots mitt kungliga intresse var det i slutet av juli i år första gången jag besökte slottet. Men troligen inte den sista.

Istället för att bara åka förbi skyltarna mot Drottningholm på väg mot Arlanda svängde vi denna gången av mot Ekerö. Slottet som jag sett så många gånger på bild var om möjligt ännu mer magiskt i verkligheten och ligger fantastiskt vackert vid Mälaren när man närmar sig Lovön.

Eller som Andreas sa. Tänk va gött och va kungen och tänka ”snart hemma” när man närmar sig det där.

Jag håller med honom. Det måste vara en ganska härlig känsla, även om säkert kungen också blir hemmablind.

Sveriges första världsarv

1991 blev Drottningholms slott, dess trädgårdar och flertalet byggnader där runt om Sveriges absolut första världsarv på Unescos lista. Och det är inte svårt att förstå varför. Drottningholm är det bäst bevarade 1600-talsslottet i hela Sverige. Men redan 1579 fick slottet sitt namn. Då var det dock enbart ett stenhus uppfört av Johan III till hans drottning Katarina. 1661 övertog Hedvig Eleonora byggnaden men redan dagen innan nyårsafton samma år totalförstördes den i en brand. Därefter började det slott vi ser idag ta form och än idag är Hedvig Eleonora i allra högsta grad närvarande i slottet. Som i dess inredning men även i dessa parker som hon var med om att anlägga.

Läs mer: här har jag samlat inläggen från alla mina slottsbesök.

Hemma hos kungen

Tio år innan Drottningholm blev världsarv, 1981, valde kungen och drottningen att flytta från Stockholms slott till just Drottningholm med sin nybildade lilla familj. Och där bor de kvar än. I den södra flygeln har de fortfarande sin bostad.

Som besökare får vi strosa runt i de centrala delarna av slottet och det är mäktiga vyer som möter en när man träder in genom entrén med Mälaren i ryggen. Vårt besök tajmades inte med någon av de guidade turer man kan ta så det får jag spara till nästa gång. Men mycket kan man läsa sig till och i vissa fall gäller det att bara strosa runt och njuta.

Drottningholms slott, Rikssalen — Rikssalen

Drottningholms slottspark och ännu fler världsarv

Känner du dig klar med det invändiga besöket i slottet tycker jag att du ska strosa ut i parken. Passa på att ta lite foton av slottet. Strosa sedan lite längre in i parken och besök ditt andra kungliga slott för dagen.

Sverige har elva kungliga slott och två av dem ligger faktiskt just här. Förutom det mest uppenbara Drottningholms slott så är även det lilla rosa (!) lustslottet Kina slott ett av de kungliga slotten.

Kina slott vid Drottningholm

Kina slott stod klart 1753 och var då en överraskningspresent från dåvarande kung Adolf Fredrik till hans drottning Lovisa Ulrika. Ett litet slott i all enkelhet alltså. Här finns mängder med orginalföremål bevarade. Missa inte heller att traska upp till de fristående delarna där du bland annat kika på och läsa om hur de på ett finurligt sätt löste servering utan att tjänstefolket vare sig syntes eller märktes.

Innan du åker vidare tycker jag sedan att du slår dig ner i caféet intill Kina slott. Själv valde jag favoriträtten våfflor med chevré. Gudomligt gott. Eller kungligt gott vore mer korrekt.

Fyra av elva kungliga slott – check!

På min lista över 100 saker innan jag dör som jag jobbar på står att besöka alla de kungliga slotten. Detta var mitt tredje och fjärde. Tidigare har jag besökt och till och med bott på Rosersbergs slott. Jag har även besökt Tullgarns slott. Four down seven to go alltså.

Lite bonusläsning: Har du inte hört talas om vår tidigare närkontakt med kungen och drottningen, klicka dig vidare hit och läs om när Kungen förstörde upplevelsen i business class.

Följ mig gärna på Instagram för dagliga uppdatering om resor och upplevelser

Saker jag aldrig gör när jag reser

8 september, 2019

Finns det något du aldrig skulle göra på en resa? För en tid sedan publicerade Anna på New York My bite en lista på saker som hon aldrig skulle drömma om att göra på resa. Och hon i sin tur hade fått inspiration av 4000mil.se Och bara några dagar senare reflekterade Rosita på Rositareser över det faktum att man ibland nästan får försvara att man inte gjorde det där som ALLA gör eller som bara är ett MÅSTE när man besöker en viss plats. Och så ska det ju absolut inte vara. Så med det i åtanke, här kommer listan på saker jag aldrig gör när jag reser.

Besöker trädgårdar

Japanese tea garden i Golden gate park San Francisco.
Obesökt!

Nej, jag besöker inga trädgårdar, de får vara hur gratis eller botaniska de vill. Det är ingenting för mig. Jag begriper mig inte på om det är en supersällsynt blomma från Amazonas djungel eller en vanlig orkidée och sedan tycker jag inte heller att det är så intressant. Så nej, trädgårdar hoppar jag över. Med ett undantag då. Gardens by the bay. Men å andra sidan är ju faktiskt den största turistattraktionen i den trädgården fejkträd. Så jag kanske kommer undan med det.

Besöker museum

Aaros Aarhus — Aaros Konstmuseum Aarhus.

Inte heller museum får min uppmärksamhet. Jag är inte så mycket för konst och inte heller så mycket för uppfinningar i stort så oavsett om det är ett konstmuseum eller ett naturhistoriskt, eller något annat, så ligger det inte på to-do-listan. Däremot besöker jag gärna slott eller kyrkor av historiskt värde. Därmed har jag besökt Paris, två gånger till och med, utan att vara inne på Louvren och New York utan att vara inne på Guggenheim. Ett museum som jag dock besökte var Aaros i Aarhus. Men det var inte för utställningarna utan för panoramavyn från Rainbow Panorama.

Besöker underjorden

Det fanns en tid för inte alls många år sedan när det bokstavligen gungade under mina fötter och snurrade i mitt huvud när jag åkte upp i Skybaren i Malmö live på våning 25. Och jag har ställt till lite av en scen och fått åka egen hiss upp tillsammans med en guide i Rockerfeller center i New York. Men numera har jag vant mig vid höjder och åker gladeligen upp i både Marina Bay Sands och Burj Kalifa. Men när det kommer till underjordiska besök då är det stopp. Och det är inte heller något jag har för avsikt att jobba för att jobba bort. Underjorden är helt enkelt inget för mig.

Lägger hela reskassan på Michelinkrogar

Visst gillar jag mat men jag är ingen matresenär som måste testa på det mesta av det bästa på de platser jag kommer. Jag nöjer mig snarare med det billigaste eller mest prisvärda och jag har redan tidigare berättat att vi oftast minst en gång under varje resa, oavsett om den går till Singapore eller Danmark, äter på Mc Donalds.

Mc Donalds Barcelona — Getostburgare to die for.

Det kanske får bli ett tema på bloggen. Resans donken liksom. Den bästa av dem alla var en Selectionburgare med getost i Barcelona gudomlig. Den på bilden ovan. Nej, resekassan sparar jag till annat än gourmetmiddagar.

Gör inte saker jag inte vill göra

Man skulle kunna sammanfatta listan på saker jag aldrig gör när jag reser med att jag helt enkelt inte gör saker jag inte vill göra. Det spelar ju ingen roll var på jordklotet jag är. Vill jag inte göra det hemma så gör jag det inte på resan. En sån sak skulle kunna vara bungyjump. Hade aldrig i livet gjort det hemma och tänker inte göra det utomlands. Likadant med karuseller. Det är helt enkelt ingenting för mig och även om en plats är känd enkom för en sådan sak så gör jag det inte.

Tack Anna för en rolig lista. Och tack Rosita för dina kloka tankar kring det viktiga i att göra sin egen resa.

Detta var saker jag aldrig gör när jag reser. Vad skulle du aldrig göra på resa? Gör gärna din egen lista och länka i kommentarerna.

Att göra i Aarhus – 7 tips i Danmarks näst största stad

5 september, 2019

Aarhus eller Århus – ja vad heter det egentligen? Har du sett båda stavningarna av namnet på Danmarks näst största stad har du inte sett fel. Det hette Aarhus, sen hette det Århus och nu heter det Aarhus. 1 januari 2011 bytte staden namn igen efter ett kommunalt beslut. Aarhus eller Århus. Här kommer en reseguide till kulturhuvudstaden 2017.

Aarhus är en stad med riktigt gamla anor. Den äldsta bebyggelsen i staden härstammar från 900-talet. Riktigt så gammal bebyggelse finns inte i Aarhus största sevärdhet Den gamle by.

Den gamle by i Aarhus

Många städer har ett friluftsmuseum med hus och byggnader från äldre tider. Men få städer har en helt egen liten stad i staden med byggnader från flera hundra år. Men det har Aarhus. Den gamle by är som en helt egen liten stad i staden.

Byn är indelad i olika århundraden med start på 1300-talet. När vi sedan närmar oss nutid blir det lite mer specifikt och skillnaden mot många andra liknande museum är att man även kan gå runt i tidstypiska kvarter från exempelvis 70-talet som blir en ordentlig nostalgitripp även för mig.

Runt om i byn finns personal med tidsenliga kläder. Möjlighet finns att gå in i många byggnader och på vissa ställen finns restauranger och bagerier som är öppna för besökarna. Även dessa i gammal stil såklart.

Ett besök kostar 135 danska kronor för vuxna. Barn går in gratis. Och det är pengar väl spenderade. Men se gärna till att ha gott om tid så att ni verkligen kan gå runt och njuta. Reser ni med barn finns det en lekplats att stanna till på och när vi var där fanns det brandbilar och andra räddningsfordon från olika tidsepoker att studera. Populärt hos både stora och små.

Byn är öppen 365 dagar om året men vid helger kan det vara lite andra öppettider än normalt. Titta gärna in här för mer information.

Aros konstmuseum

Du kommer inte ofta hitta tips om museum i mina reseguider men när det finns en glastunnel i regnbågens alla färger som ger en vy över hela Aarhus. Då kan inte ens jag bortse från ett besök.

Jag tänker också i rättvisans namn meddela att vi gjorde ett försök och strosade runt i de olika utställningarna. Vi är inte frälsta. Vi är nog helt enkelt inga konstmänniskor.

Glastunneln däremot. Wow! Rainbow Panorama heter den och när jag gick de första stegen blev jag nästan lite illamående men vande mig ganska snabbt. Och då är det bland det läckraste jag har upplevt. Testa gärna att gå åt olika håll då färgernas olika ordning ger olika perspektiv. Bilden i inläggets inledning är från denna fantastiska tunnel.

Dokk1

Detta hittar du i Aarhus hamn och detta var ett av de ställen vi inte hann med att besöka utan bara beskådade utanpå. Och det är inte heller fy skam. Majestätiskt tornar det upp sig och inrymmer kulturens mecka i Aarhus.

Salling rooftop bar

Det finns ingen stad jag kommer till där jag inte har googlat ordet skybar. Och googlar man det i samband med Aarhus får man garanterat upp Salling rooftop bar. Kärt barn har många namn. Takbar, rooftopbar, skybar. Men detta är då sannerligen en riktig takbar.

Planen var inte att besöka den första kvällen men så kom det sig att vi tog en promenad på gågatan och jag spanade uppåt och såg den utsiktsplats som är uppbyggd och som tronar högt över gågatan. Eller ja… I alla fall fyra fem våningar upp.

Salling rooftop bar ligger på taket över köpcentret Salling. Det är en riktigt mysig historia med mängder av sittplatser i alla möjliga och omöjliga konstellationer och små barer och hus likt växthus uppbyggda överallt och utan röd tråd. Mitt i alltsammans en scen. Och så den där utsiktsplatsen. Som en trampolin. Men med staket såklart. Och glasgolv längst ut. Och plötsligt står jag där ute med tårarna trillandes nedför kinderna och hasar mig ut på ren envishet och för att jag ändå vet att jag faktiskt varit uppe i världens just nu högsta byggnad. Men där var minsann inget glasgolv.

Vad du än gör, missa inte att åka upp till Salling rooftop bar och blicka ut över Aarhus och ta ett glas bubbel.

Aarhus å

Rakt genom Aarhus går ån med samma namn. Och längs med den tycker jag att du ska passa på att slå dig ner vid någon av uteserveringarna och njuta. Av atmosfären. Det är det närmaste vi kommer kontinenten här upp i norr.

Kyrkorna

Sankt Klemens kirke, Aarhus — Sant Klemens kirke

Vor Frue kirke, Aarhus — Sant Klemens kirke

Mitt i Aarhus tornar den upp sig. Domkyrkan. Sankt Klemens kirke. Byggd under 1200-talet, ombyggd under 13- och 1400-talet. Men det är inte Aarhus enda kyrka. Inte ens den enda domkyrkan faktiskt. Nej den gamla domkyrkan finns också kvar. Vor Frue kirke är stadens ursprungliga domkyrka från 1060 och den hittar du bara några kvarter från dagens domkyrka.

Har du spring i benen kan du om du så önskar betala några kronor och promenera upp i kyrktornet på domkyrkan. Men vi nöjde oss med utkiksplatserna på Aros och Salling.

Foodcourterna i Aarhus

Aarhus Street Food — Aarhus Central Food Market

Har du inte redan börjat bli hungrig så gissar jag att det är dags snart. Och här kommer jag inte att rekommendera en klassisk smörrebröd eller frikadellerna. Nej ta dig istället till någon av de två foodcourtsen som finns och välj och vraka bland både klassiska danska rätter och andra rätter från jordens alla hörn. Riktigt mysigt. Välj mellan Aarhus Central food market som ligger lite mer centralt och Aarhus streetfood som är ganska mycket större och beläget en bit längre bort ner mot hamnen.

Midsommar i Aarhus

2019 var året vi spenderade den svenska midsommaren i Aarhus och fick uppleva denna lilla stad som jag blev helt förälskad i och gärna kommer tillbaka till. Har du besökt Aarhus? Vad tyckte du? Och har jag helt missat något. Kommentera gärna. Tills vi hörs igen. Glöm inte att ta vara på varje dag. För det är ju dagarna som går som kallas livet.

Och så till sist, en liten uppmaning att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.