Resebloggare-arkiv — Sida 32 av 53

Ett överlevnadskit för nya bloggare

10 november, 2019

Härom veckan fyllde Lite mera rosa som blogg ett år. Tanken var såklart ett storslaget ettårsinlägg med pompa och ståt. Men känslan infann sig inte och det blev inte så. Det är lite så det är med denna bloggen. Jag har bloggat i tolv år lite drygt men när jag startade denna bloggen var det på ett helt annat sätt. Jag bloggade inte bara för skojs skull utan ville ha ett tänk bakom bloggen och det som publicerades. Under året har det varit både en styrka och en bromskloss men på köpet har jag hittat ett överlevnadskit för mig som ny bloggare. Inläggen från de där bloggarna som redan har gjort det ett tag och som delar med sig av sina erfarenheter. I detta inlägget har jag samlat alla guldkornen jag hittat under året och skapat ditt överlevnadskit som ny bloggare.

Inget annat är mer på sin plats än att börja med att tacka alla er bloggare som jag har följt under året och som på ett eller annat sätt har bjudit på både avgörande hacks och strategier för bloggandet men också oändligt med inspiration. Det har jag skrivit om tidigare bland annat här. Vad vore blogglivet utan er.

Till dig som ny bloggare – följ hjärtat

Till dig som hittat hit för att söka inspiration och kunskap. Som av en eller annan anledning vill börja blogga men inte vet var du ska börja. Till dig säger jag – börja med att följa hjärtat. Vänta med att spana in alla rubriker här nedan. Börja med att skriva för att du vill om det du vill. För om du älskar det du gör då är det svårt att misslyckas. Se till att drivas av en önskan och en passion för att skriva och skriva om det just du skriver om. Det är den bästa början du kan få. Sen kan du börja titta på allt det där andra som contentplanering, SEO och kanske göra det hela till ett företag.

Content & planering

Jag började ganska tidigt ha en planering. I analog form såklart. Jag älskar det analoga. Egentligen planerade jag nog inte så mycket de första månaderna. Jag hade nog i och med det bara möjligheten att planera men fyllde nog snarare i efterhand i vad jag verkligen hade publicerat. Och fortfarande ett år senare så är det lite olika beroende på hur livet ser ut hur mycket jag hinner planera och hur mycket jag bara fyller i i efterhand för att ha koll.

Anledningen till att jag faktiskt ens kom på tanken att skriva detta inlägg var dock ett mycket välskrivet och enkelt inlägg av den alltid så inspirerande Sara Rönne på traningsgladje.se. Jag önskar att hennes inlägg hade varit skrivet när jag började min planering. Och just den tanken fick mig att inse att jag ville sammanställa alla de där inläggen och all den informationen som jag själv haft möjlighet att ta del av under året som gått.

Sara skriver enkelt och opretentiöst (som vanligt) om hur hon planerar sitt innehåll. Läs och inspireras!

SEO

Som jag har kräkts på dessa tre bokstäver. När jag började förstå att detta var något jag behövde hålla koll på så övervägde jag på riktigt att lägga ner alltihop. Det var innan jag hittade Jennifer!

Jennifer Sandström hittar du på jennifersandstrom.se och jag tycker att du skall hitta henne av fler anledningar än SEO. Hon skriver fängslande och rappt om allt ifrån resor och upplevelser till att lära sig finska och företagande. Men hon är min absoluta guru när det gäller SEO. Alltså search engine optimization. Hon förklarar på svenska, inte tekniska, hur man ska använda sig av olika verktyg och hur man skall sökordsoptimera sina inlägg steg för steg. Alla hennes inlägg om SEO hittar du samlade här och det är en riktig överlevnadsguide för en nybörjare. Lite som ett flytta hemifrån-kit från IKEA. Ja du förstår.

Att våga hoppa

Kanske är du inte i läget att du funderar på att säga upp dig och satsa på bloggen på heltid. Det är inte jag heller. Ändå tycker jag att Moa på lyckligochlevande.nu berättar så fängslande om sitt eget beslut att göra just det.

Det behöver inte vara ditt mål just nu eller ens aldrig. Men det är inspirerande att läsa. Och nu alldeles nyligen gjorde hon ett litet bokslut som var lika inspirerande.

Och hur det kan gå om man hoppar

En av de där bloggarna jag läser dagligen som är en av de stora inspirationerna är resfredag.se. Bakom den bloggen står Annika som precis som jag räknar Karlskrona som hemma.

Hon har hoppat. Hon gör detta på heltid. Något jag ännu bara drömmer om. Och för bara några veckor sedan summerade hon två och ett halvt år som egen företagare. Det är så häftigt att läsa.

Återigen. Jag har just nu inte just de där planerna. Men det är inte att förakta att inspireras för en eventuell framtid. Gör det du också.

Ta betalt

Oavsett om du planerar att satsa på att bli influencer eller vill göra samarbeten med företag inom din nisch, eller om du inte planerar något om det men skriver så bra att du blir uppnosad av någon som vill samarbeta med dig så kommer du förr eller senare till det faktum att du ska ta betalt. Och betalt ska du ta. Det är vår skyldighet att inte jobba gratis.

Men hur mycket ska man ta betalt? Googlar du ”Hur tar jag betalt vid samarbete” dyker hon upp – allas vår guru när det kommer till sociala medier och influencing. La Linda – Linda Hörnfeldt. Hon som startade Influencers of Sweden. Hon som är pionjär inom detta. Och naturligtvis har hon skrivit om detta på sin egen blogg.

Utöver alla dessa första-hjälpen-inlägg för dig som ny bloggare så kryllar denna världen, och inte minst resebloggarvärlden, av bjussiga bloggare som skriver om både med och motvind. Och har vi inte skrivit om det så upplever jag att vi alltid är öppna för en fråga i ett DM. Det kan ju till och med mynna ut i inte bara ett svar utan ett helt nytt inlägg med mer bjussigheter.

Det svåra med att skriva denna typ av inlägg är ni vet det där ”ingen nämnd ingen glömd”. Nu nämner jag de facto ett antal bloggare här ovan. Därmed inte sagt att ni inte är så många fler som bidragit till både inspiration och livsnödvändig överlevnadsfakta i bloggvärlden.

Tack till Er Alla! Vilket gäng vi är.

Vart är jag på väg?

7 november, 2019

Kan du ta ledigt 25 till 28 november?
Det var lite mer ett påstående än en fråga och det kom från min kära sambo för några veckor sedan. Semestern är nu inlagd och jag ska vara tillgänglig från den 24:e eller snarare kvällen den 23:e har jag fått veta. Vart är jag på väg? Har ingen som helst aning.

När jag summerar 2019 får jag som det ser ut nu kalla det överraskningarnas år. Det var inte länge sedan jag begav mig på solo-semester till okänd destination och hamnade i Gent.

Nu är det troligen dags igen. Jag vet ju inte för jag har verkligen inte fått några som helst ledtrådar. Jag vet faktiskt inte ens om vi ska resa någonstans. Men jag vet att jag ska vara ledig från jobbet och vara tillgänglig från kvällen den 23:e till den 28:e november. Det är ganska många dagar tänker jag och spånar på om vi ändå inte skall resa någonstans.

Mest troligt är det min födelsedag den 16 november som ligger till grund för det hela men jag har fått veta att det inte skall avslöjas något den dagen. Avslöjandet kommet i direkt anslutning till själva ledigheten som jag förstår det. Så nu är det bara och vänta.

Hade du spruckit av nyfikenhet eller hade du varit lika cool som jag?

Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Mitt brandgula hjärta och jag – och lite Petter Stordalen

4 november, 2019

Ni vet när två människor man så länge tänkt passar så bra ihop plötsligt blir ett par. Eller när Daimen kommer i limited edition i just din favoritsmak. Som när jag läste den bästa boken jag någonsin läst, Eat, Pray, Love och det på sista sidan står att boken ska bli film med Julia Roberts, min absoluta favoritskådis, i huvudrollen. När kombinationen som är match made in heaven blir verklighet. Lite så kändes det för mig i onsdags när jag fick veta att Petter Stordalen köper Ving.

Förlåt alla kollegor som arbetar för andra bolag i branschen men mitt hjärta kommer alltid att vara brandgult. Jag är otrogen ibland. Men hjärtat kommer för alltid att vara brandgult.

För exakt tjugo år sedan spenderade jag november och december i Alcudia på Mallorca. Där gick jag reseledarutbildning för Ving. Och där blev mitt hjärta brandgult. Eller orange. Men jag gillar brandgul mer som ord. Så det får bli brandgult.

Ving + Petter = sant

Trots att jag aldrig jobbade för Ving eller ens i resebranschen över huvud taget blödde mitt hjärta när Thomas Cook gick i konkurs i september och framtiden för Ving var oklar. Lika mycket gladdes jag när man lyckades rädda situationen.

Det fanns inte i min värld att det skulle kunna bli den nya ägare det nu blev som presenterades i onsdags. Petter Stordalen. Han som tagit platsen som den person jag ser upp till mest. Han fick ta över förstaplatsen när Ingvar Kamprad lämnade jordelivet för ett par år sedan.

För liksom mitt hjärta klappar extra för Ving klappar det också extra för Nordic Choice-hotellen. Jag kan inte förklara det. Det är bara alltid något alldeles extra på de hotellen.

Nordic Choice-favoriter

Här i Linköping har vi ett av mina absoluta favorithotell i koncernen med Quality hotel The Box. Det var inte många dagar sedan jag stack ut hakan och sa att Sveriges bästa hotellfrukost finns på Clarion Post i Göteborg. Sedan länge är ett av mina favorithotell Malmö Live. Och så har vi ju Arlandas bästa hotell – Clarion Hotel Arlanda Airport.

Men det är inte bara de där stora lite lyxigare hotellen i kedjan jag gillar. Ett av de mindre Quality Hotell Winn i Göteborg fick en alldeles speciell plats i hjärtat när vi spenderade en natt där efter hemkomsten från Thailand. Scrolla längst ner i detta inlägg för att hitta min berättelse om den vistelsen.

Kan jag välja så väljer jag alltid ett Nordic Choice-hotell.

Hjärtat och glädjen och Petter

Det finns ett hjärta i den koncernen och nu är det brandgult. Ving är nordiskt igen. Jag hoppas och tror att vi kan få se lite nyheter när Ving blir en del av Nordic Choice och Nordic Choice blir en del av Ving. Kanske inte bolagsmässigt på pappret. Men i hjärtat. Från hjärtat på Petter Stordalen. För det är så det känns. Att hjärtat finns med i hans rörelser. Hjärtat och glädjen. Och det är som ni vet ett tema som ligger mig varmt om hjärtat.

Grattis Ving till Petter och grattis Petter till Ving. Jag kan inte tänka mig en bättre kombination. Mitt hjärta har ni redan. Nu återstår att se när jag får åka med detta flygbolag första gången i ommålade plan.

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

När jag summerar 2020

3 november, 2019

Nej, jag har inte sluntit på tangenterna. Jag har inte skrivit fel. Jag menar precis det jag skriver här ovan. När jag summerar 2020. Idén kom igår och resulterade i att sambon fick ett uppdrag av mig. Uppdraget var – när vi summerar 2020, vilka tre platser vill du ha besökt om du får välja en i Norden, en i Europa och en i världen.

Jag hade ju ett litet försprång och var redan klar med min lista så han fick en stund på sig. Jag hade inte funderat så mycket utan skrev ner de platser som kom till mig när jag tänkte tanken. Ibland tror jag att vi tänker för mycket. Låter inte hjärtat utan hjärnan styra. Men nu lät jag hjärtat helt bestämma mina platser. Såhär såg våra listor ut.

Norden

Till att börja med fick jag som vanligt googla vad som egentligen är Norden och vad som är Skandinavien eftersom jag alltid blandar ihop dessa två. Vill ju definitivt inte komma med faktafel här i bloggen. Nu hade förvisso våra platser klarat sig både inom Norden och Skandinavien men området jag hade i åtanke var Norden.

Min plats: Lofoten – Andreas plats: Tromsö

Här hamnar vi ganska nära varandra ändå även om jag ännu inte har hunnit undersöka vilka möjligheter det finns att ta sig emellan dessa platser. Här kryper det också fram att Andreas nog egentligen inte har samma längtan att uppleva vårt Norden som jag och att han absolut trots valet av Tromsö kan tänka sig Lofoten.

Anledningen att jag valde Lofoten är för att det kommit upp i olika sammanhang den senaste tiden som en ”måste”-plats att besöka. Jag ogillar verkligen ordet ”måste”-plats. Därav fnuttarna.

Min vän Eva-Lena var där i våras och någonstans i cyberspace läste jag någons reseberättelse som kungjorde att detta var den första och hittills enda plats som fått hen att börja gråta av upplevelsen. En sådan plats är kanske okej att kalla måste-plats ändå. I alla fall till jag själv gjort bedömningen.

Europa

Här har vi inga problem med den geografiska avgränsningen. Men däremot så blev resmålet jag skrev ner inte det jag vare sig själv trott eller det min sambon trodde. Jag har på senare tid pratat en hel del om Budapest. Nu blev det istället en helt annan Europeisk huvudstad som fick komma med på listan.

Min plats: Athen – Andreas plats: Lissabon

Jag tror att ögonen öppnades för Athen i samband med att jag skrev listan över huvudstäder jag besökt och inte. När jag insåg hur många gånger jag varit i Grekland men faktiskt inte i Athen. Jag som älskar historia har inte varit i historiens vagga i Europa. Ungefär därifrån tror jag att mitt plötsliga infall att skriva Athen kommer.

Andreas val av Lissabon kommer efter att ha stått en stund framför den världskarta vi har ovanför soffan. Andreas önskan och blick är nog generellt inställd lite längre bort än min och han får leta efter en plats i Europa han skulle vilja åka till. Lissabon är ett resmål som varit på tapeten ett tag nu och därmed faller valet på det.

Världen

Det blir ganska svårt när man plötsligt har hela världen att välja mellan. Men om man gör som i den akademiska världen och helt klassiskt försöker avgränsa sig så kan man komma en bit på väg. Även om jag har hela världen att välja på så har jag endast det kommande året att tänka inom. När jag nästa år vid denna tiden ungefär, kanske lite senare, summerar året som gått. Vilken plats i världen vill jag då ha hunnit besöka. Resterande platser kan jag ju ta kommande år.

Min plats: Bali – Andreas plats: Bali

Nämen hallå där. En plats vi har gemensamt. Då ska det väl mycket till att vi inte också kommer dit tänker jag.

Bali har funnits på Andreas lista konstant ett längre tag. För egen del har den hoppat lite upp och ner. Det senaste året har den fallit tillbaka lite i rent självbevarelsesyfte. När vi i början av året tog beslutet att ta det lite lugnt med resandet under 2019 hade jag som mål att ändå i september befinna mig i totalt semestermode just på Bali.

Men – sen ändrade vi våra planer lite efter omständigheterna som var och jag insåg att jag inte skulle befinna mig där. Därmed åkte det ner ett par pinnhål. Men nu har det åkt upp igen och även om jag hoppas få besöka även någon annan plats i världen under det kommande året så har Bali återigen blivit lite av en dröm.

Läs också: Såhär såg våra resplaner ut när 2019 tog sin början

Det var våra listor. Nu vill jag veta dina tre platser du hoppas ha besökt när 2020 summeras. Let me know i kommentarsfältet nedan. Eller varför inte via en egen lista. Glöm inte att länka här nedan i så fall.

Och så till sist, en liten uppmaning att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Stallmästaregården – staycation på en pärla mitt i Stockholm

29 oktober, 2019

Vi kan ha tajmat vår staycation på Stallmästaregården till några av höstens absolut vackraste dagar. Hagaparken utanför fönstren gnistrade i alla de där nyanserna av gult och orange som bara syns en kort stund, ibland timmar, innan den första höststormen kommer. Just då checkade vi in för staycation på Stallmästaregården i Stockholm.

Kanske får jag inte räkna det som en staycation eftersom jag inte bor i Stockholm. Men min vän Fia gör det så därför blir det en staycation. Vi har blivit ganska duktiga på att hålla i vår tradition och ungefär en gång i halvåret ses vi på något ställe. Denna gången var det min tur att boka och jag kände instinktivt att vi behövde en stunds avkoppling snarare än sus och dus och cityliv. Och förra fredagen checkade vi in på Stallmästaregården. Det blev en riktig fullträff.

Stallmästaregården via Secret Escapes

Jag får härmed utnämna Secret Escapes till ett vinnande koncept när det gäller att hitta mysiga ställen. Jag letar alltid där för att hitta bra deals och framför allt mysiga ställen. Stallmästaregården i Solna precis intill Hagaparken fick jag upp ögonen för helt nyligen och efter en snabb googling hittade jag positiva ord även på min bloggkollega Lisas blogg. Sagt och gjort så var bokningen klar.

I vår deal ingick boende i superior-rum, tvårätters middag med ett inledande glas champagne och frukostbuffé.

Centralt men i en egen liten bubbla

Stallmästaregården ligger egentligen supercentralt men så snart du går in på den mysiga lilla gården bland de små gula husen är det som att du är långt från huvudstadens stress. Framför dig ligger Brunnsviken och Hagaparken. Och skönheten i utsikten är vi inte ensamma om att se.

Det sägs att orsaken till att det över huvud taget blev en Stallmästaregård som det är idag var att Drottning Kristina på 1645 red förbi och såg platsens skönhet. Hon bestämde sig för att fira midsommar i salen hos stallmästare Ebbe Håkansson som efter händelsen öppnade värdshus på platsen. Utan Drottning Kristinas förtjusning för snart fyra hundra år sedan hade vi kanske inte kunnat checka in för en stunds avkoppling. Tack Kristina!

Rummet

Precis som vid vår vistelse på Grand Hotel Saltsjöbaden så tog vi oss inte så långt utanför hotellets omgivningar. Det är så det ska få lov att vara ibland. Fia hade varit sjuk under veckan och passade på att ta en tupplur i de magiskt sköna sängarna medan jag satte mig framför datorn och sippade på lite bubbel.

Rummet var personligt och inrett med diverse udda detaljer. Utsikten som gjord för inspiration.

Rummen ligger i små flyglar med en vacker innergård i mitten. I höstrusket kunde man bara få en idé om hur mysigt det är sommartid.

Runt om i hotellet finns mysiga små gemensamhetsytor med lågt i tak och öppna spisar.

Tvårätters med bubbel

Middagen serverades i den ganska nyligen omgjorda restaurangen med utsikt över Brunnsviken och Hagaparken. I vår deal fick vi möjlighet att välja två rätter helt fritt från menyn. Förrätt och varmrätt eller varmrätt och dessert. Eller kanske förrätt och efterrätt som Fia funderade på. Det blev till slut varmrätt och dessert.

Jag hade siktat in mig på rödingen som tyvärr var slut. Istället fick det bli lax. Till efterrätt choklad fondant. Vansinnigt god även om man inte helt lyckats med ”rinnet”. Det är inte många som gör det. Både bubbel och framför allt vin till maten var outstanding.

Vi satt kvar så länge att servitriserna meddelade att vi gärna fick sitta så länge vi ville men att vi då fick beställa ytterligare dricka i receptionen. Så härligt familjärt att ge den möjligheten. Men eftersom vi satsade på att öppna frukosten dagen därpå såg vi det som ett tecken på att det var dags att krypa till kojs.

Hagaparken i höstskrud

Vi vaknade till en solig morgon. Och kanske var det meningen att de skulle ha problem med ugnarna till frukosten för den varma maten lät dröja något. Vi traskade ner till öppning och tog en kopp kaffe och en smörgås. Sedan tog vi på oss och vandrade ut i Hagaparken. Målet var att få en skymt av Haga slott och spana in mitt sjätte kungliga slott, Gustav III:s paviljong.

Jag har läst om och sett mängder av bilder från hurtigare personer än undertecknad som brukar vara ute och motionera i Hagaparken. Och nu förstår jag varför. Det kan som sagt också varit så att vi tajmade in höstens absolut vackraste dag för telefonens fotoalbum ser ut såhär. Det fullkomligt sprakade om naturen.

Vyerna från Ekotemplet ut över Brunnsviken var övernaturligt vackra och stegen vi fick ihop togs inte i något löpartempo. Istället gick vi sakta och betraktade allt omkring oss. Till sommaren blir det definitivt återbesök för att se parken i sommarskrud och för att besöka den kungliga begravningsplatsen.

Frukost nummer två och dags för utcheckning från Stallmästaregården

När vi kom tillbaka från vår runda var äggröran framställd och vi unnade oss en andra frukost. Blickade en sista gång ut över Brunnsviken och insöp lite extra av atmosfären i detta historiens första Wärdshus.

Jag kommer gärna tillbaka och håller utkik efter nästa erbjudande hos Secret Escapes. Vill du göra detsamma kan du klicka dig in här och precis som jag prenumerera på deras erbjudanden som landar rakt ner i mailen.

Nästa gång är det Fias tur att boka men gången därpå är det min tur igen. Fyll gärna på med förslag för mig att ta i beaktande för nästnästa träff.

Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för dagliga uppdateringar. Tack för att du vill läsa mina tankar.

Sveriges bästa hotellfrukost – Clarion Hotel Post

27 oktober, 2019

Nu tänker jag sticka ut hakan och helt egenmäktigt utse i min mening Sveriges bästa hotellfrukost. Kan jag verkligen göra det? Har jag varit på alla hotell i hela Sverige och testat alla? Svar nej! Men OM det mot förmodan finns en som är bättre än denna så är jag inte sämre än att jag kan ändra mig. Välkommen med ditt bidrag så ska jag undersöka vid tillfälle. Men fram till dess är den ohotade ettan på tronen Clarion Hotel Post i Göteborg.

Smaken är som bekant som baken och visst kan det finnas de som inte hittar något som faller dem i smaken på Clarion Hotel Post. Men då betvivlar jag att de kan hitta det på så många andra ställen heller.

Post en tisdag i oktober

En gång förr har jag bott på Post och det var så många år sedan att jag inte har en aning om när det var. Men jag minns att jag gillade det och när min övernattning vid min föreläsning i Partille bokades till just detta hotell blev jag inte besviken.

Välkommen till Post och receptionsdisken helt i kristall.

Clarion Hotel Post ligger på krypavstånd från centralen och ett stenkast från både Nordstan, Avenyn och Trägårn. Men vid detta besök hann jag inte så mycket mer än en kort sväng i Nordstan för nödvändiga inköp innan jag landade och laddade upp på hotellet. Där landade jag även efter föreläsningen som jag ska berätta mer om vad det lider.

Clarion Hotel Post ligger i det gamla posthuset som byggts om till ett av Göteborgs finaste hotell. Och visst finns det minnen från posttiden kvar. Bland annat skrovet från en gammal postbil som fått bli konst i entrén.

Spa & takpool med utsikt över hela Göteborg

I hotellet finns ett spa och även en takpool på våning tretton med utsikt över hela Göteborg. Poolen håller 30 grader varmt året om. Tyvärr hade jag missat detta faktum och packade inte med baddräkten. Men det ger å andra sidan mig en anledning att komma tillbaka.

Hotellet inrymmer bland annat den japaninfluerade restaurangen Vrå och en härlig bar med möjlighet till lättare käk vilket jag nyttjade när jag ganska tom i sinnet återvände till hotellet efter min föreläsning. En räkmacka och ett glas bubbel i den supermysiga barmiljön var perfekt innan sängdags.

Rum 1266

Under vistelsen huserade jag i rum 1266 på näst översta våningen med en makalös utsikt över hela Götet och mer specifikt Ullevi, både gamla och nya.

Rummet var mysigt och men inte extraordinärt och med tanke på att jag bara någon natt innan sovit i de makalösa sängarna på Quality hotel The box här i Linköping var dessa sängar något av en besvikelse. Jag har för vana att alltid sova till höger eller i den högra sängen. Men när jag kröp ner för att sluta de blå visade det sig att någon före mig nog haft något helt annat för sig. Sängen gnisslade så snart jag rörde mig i den.

Som själv i ett dubbelrum hade jag såklart kunnat byta säng. Men jag orkade helt enkelt inte och jag sov ändå gott hela natten. Kanske för att jag var så trött att jag inte rörde mig speciellt mycket. Men ett hett tips till hotellet som jag tyvärr inte kom ihåg att meddela när jag checkade ut är att kolla upp om man kan byta höger säng i rum 1266.

Sveriges bästa hotellfrukost

En av anledningarna att jag glömde att meddela sängläget vid utcheckning var troligen det faktum att jag en stund innan upplevt Sveriges Bästa Hotellfrukost.

Jag hade inga direkta förväntningar när jag knatade ner strax efter halv sju. Frukost serveras i samma delar som baren och min vana trogen gjorde jag en snabb flyby för att se vad som fanns. Nej, förlåt, låt mig rätta mig själv. Detta blev ingen snabb flyby. Detta är solklart den största frukosten jag upplevt. Här fanns ALLT och lite till.

Allt det som normalt finns på en frukost men även tonfisksallad och rågbrödssnittar, omelett och stekt ägg, overnight oats och shot av spenat, ingefära och chili. Röror, röror och röror. Frukt och grönt. Riskakor. Rostbiff. Bröd i mängder. Flera sorters croissanter. Olika typer av längder för lite sött efter maten. Och plättar med sprutgrädde på kran.

Överbevisa mig gärna

En gnisslande säng kan jag leva med. Mitt betyg på hotellet sätter jag gärna efter frukosten och jag har varit med om många fantastiska. En av dem är på systerhotellet Clarion Arlanda Airport men nu måste jag säga att Clarion Hotel Post tar platsen på tronen gällande frukosten.

Men som sagt. Jag är inte sämre än jag kan ändra mig. Ge mig gärna anledning att boka en ny resa för att besöka hotellet med den bästa frukosten enligt dig. Berätta med en kommentar här nedan så ska jag göra allt för att testa.

Nyfiken på att boka och avgöra själv? Här hittar du direktlänken till bokningen. (annonslänk)

Resor

Då, nu och imorgon

22 oktober, 2019

Med blicken stadigt fäst i fjärran på nya äventyr samtidigt som jag njuter av att vara i och uppleva nuet summerar jag de äventyr jag har haft förmånen att få vara med om. Det är inte konstigt att man känner sig lite splittrad ibland med en fot både i då, nu och imorgon. Alla lika viktiga.

Då

Det är bara några dagar kvar av detta decenniet. Är det bara jag eller har man blivit mindre uppmärksam på decennierna sedan vi gick in i 2000-talet. Tog millennieskiftet all energi vi hade för detta? Vi går in i 20-talet när 2019 blir 2020. Och jag lockas alltid att summera och knyta ihop säcken när går över dessa gränser. Hur såg livet ut för 10 år sedan och vad har hänt sedan dess? Ett härligt sätt att inse hur mycket man egentligen hinner med och upplever trots att vi många gånger lever i övertygelsen att tiden går för fort och vi inte hinner någonting. Men den sammanfattningen blir det nog ett helt eget inlägg av så småningom.

Nu

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Jag har verkligen blivit bättre på, och inte bara bättre på utan riktigt bra på, att leva i nuet. Att njuta av där jag är just nu och främst ser jag det på att mina tendenser att fundera på det som komma skall inte är så betungande.

Ett av de allra bästa exemplen på det är från när vi var på väg till Arlanda för att påbörja vår resa jorden runt på 8 dagar. Vi hade sedan länge planerat att vi skulle äta på Chop chop i Rosersberg kvällen innan och trots att hela världen bokstavligen låg framför mig såg jag bara fram emot Chop chop. När måltiden väl var över blickade jag framåt mot San Francisco.

Allt för många gånger har jag varit så fokuserad på vad som komma skall att jag helt missat att leva här och nu och njuta. Men det är en sak som det här sista decenniet har inneburit – att jag blivit bättre på att leva i nuet.

Imorgon

Sara Rönne skrev igår på sin Instagram: ”Jag drömmer inte om så mycket. Jag planerar för det istället.”

Som så många andra av hennes ”säg” tar jag det till mig och gör det till mitt eget. Siktet är inställt i fjärran på nya äventyr. Men jag drömmer inte om så mycket. Hittar jag något jag vill sätter jag gärna ett mål när det ska hända. Det behöver inte hända imorgon. Men jag vill gärna ha ett mål. Jag tror stenhårt på att det är så det händer.

Mitt då, nu och imorgon just nu

I skrivande stund sitter jag för andra gången på andra gången på fem dagar på Linköpings tågstation. Då var jag på väg till Stockholm för att umgås med min vän Fia. Nu är jag på väg till Göteborg för att hålla min allra första föreläsning om Hälsoångest. Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och jag hoppas och tror att det inte är sista gången jag får föreläsa i detta ämne.

Mitt då just nu

Mitt då är ändå just nu de här sista tio åren, omedvetet har jag börjat summera. Var var jag för tio år sedan. Vad har hänt på vägen och vem är jag nu?

Mitt nu är just nu det som händer som jag hoppas är början på något större. Min föreläsning som jag levt så mycket i nuet kring att jag kanske inte förberett så mycket som jag borde. Inte på pappret i alla fall. Men i verkliga livet har jag nu på ett eller annat sätt levt elva år med den. En förberedelse så gott som någon.

Mitt imorgon just nu

Mitt imorgon är inte bara en sak. Det är mina mål och tankar för vad jag vill förmedla till dig. Min dröm om att kunna berätta mer om just hälsoångesten. Men mitt imorgon är också november, mind födelsemånad. Månaden som 2019 innebär besök hos en kär vän, konferens med jobbet på Söderköpings brunn och så något helt okänt för mig. Några dagar i slutet av november har jag fått order om att ta ledigt. Vad som händer vet jag inte. Det vet bara Andreas.

Men mitt imorgon är också inledningen på nästa decennium. Ännu så länge ganska obokat förutom en kväll på Oscars med 4good och förhoppningen om en resa till varmare breddgrader i januari. Det blir så om det är meningen. Då dyker dealen upp och då ligger jag kanske på en solstol i Vietnam om några månader. Den som lever får se. Och lever det gör jag. För en gång ska vi alla dö men alla andra dagar ska vi leva.

Vilket är ditt då, nu och imorgon?

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa både på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

En weekend i Gent – som en resa i tiden med Trip me up

20 oktober, 2019

Ingen annanstans kan du hitta lika mycket historia per kvadratmeter som i stadens vackert restaurerade historiska hjärta.
Så stod det i det lilla kompendiet som Trip me up hade satt ihop för att introducera mig till staden jag skulle anlända till inom några timmar. För en historieintresserad lät det lite för bra för att vara sant. Fem timmar senare blev jag varse att det var alldeles alldeles sant. Att resa till Gent är som att resa till en sagostad flera hundra år tillbaka i tiden. Här kommer mina favoriter från min weekend i Gent.

Gents historia går tillbaka ända till 600 e.Kr. när det i trakterna grundades ett kloster. Då kallades staden Ganda. Och det som kanske inte är så känt är att Gent en gång i tiden var en av Europas största städer. Under medeltiden var Gent större än både London och Köln och med undantag av Paris den största staden norr om Alperna.

De tre tornen

Jag anländer till Gent en fredag vid lunchtid och tar spårvagnen från den vältrafikerade tågstationen till stadens hjärta Korenmarkt. Torget i den gamla delen av Gent. Jag hoppar av spårvagnen och senast jag fann mig själv häpna på samma sätt som jag gör när jag sakta lyfter blicken uppåt och fäller nacken bakåt tills jag nästan trillar baklänges, var längesedan. Framför mig tornar en gigantisk katedralliknande byggnad upp sig, bredvid den ett torn ännu högre och lite längre bort ytterligare en gigantisk kyrka. Någonting säger mig att det är de tre tornen som utgör stadens kända siluett jag beskådar.

Målet är ändå att så snabbt som möjligt göra mig av med bagaget på det hotell som skall bli mitt hem för natten och jag kryssar mig fram mellan spårvagnsspår och kullerstenar genom små gränder med hus som gjorda för vilken Disneyklassiker som helst. Jag rundar ett hörn och där snirklar Floden Leie sig fram. Bakom nästa hörn möter mig doften av Belgiska våfflor. Och inte långt ifrån mitt hotell dyker det sedan upp mitt bland uteserveringar och små butiker – Gravensteen. Det nära 1000 år gamla slottet som liksom växer upp ur vattnet.

Kärlek vid första ögonkastet

Det har tagit mig mindre än 10 minuter att ta mig från spårvagnen till mitt hotell och jag har redan sett mer historia än på flera år. I Gent är allting nära. Och allt är en del av historien mitt i en levande och väl omhändertagen liten stad. Det finns bara ett sätt att förklara det som just hänt. Kärlek vid första ögonkastet. Detta är mina åtta historiska pärlor i den stad som nu finns närmast mitt hjärta. Tack vare en överraskningsresa med Trip me up.

Sint-Niklaaskerk (Saint Nicholas Church)

Sint Niklaaskerk är inte den mest kända kyrkan men det är definitivt en av de mäktigaste. Precis vid torget Korenmarkt ligger den och är ett magnifikt monument från 1100-talet. Kyrkans torn utgör en naturlig lanterna när solens strålar sprids genom de stora öppna valven. Fram till 1442 var det i detta torn man höll vakt och skyddade staden från fienden.

Kyrkan har generösa öppettider och det är gratis att göra ett besök.

Belfort (Belfrey tower)

1442 var det dags för stadsvakten att flytta några meter bort från tornet i Sint Niklaaskerk till det ganska nyligen färdigställda klocktornet Belfort. Dessa klocktorn byggdes runt om i Flandern och Frankrike och symboliserade frihet och makt. Tornen ses som en symbol för friheten och ansågs vara den säkraste platsen i staden.

Alla dessa torn finns med på Unescos världsarvslista. Och du behöver inte nöja dig med att se på tornet från markplan. Du har också möjlighet att åka hela vägen upp. På vägen upp kan du välja att stanna till på några olika etage och se utställningar hur tornet utvecklats under århundradena. Och är du sugen på lite extra motion går det även bra att ta trapporna upp.

Högst där uppe kan du gå runt tornet på en ganska smal balkongliknande avsats. Du har en magnifik utsikt över hela Gent här uppifrån. Men trots att jag besökt både världens högsta byggnad Burj Kahlifa, Top of the rocks i New York och takterrassen på Marina Bay Sands i Singapore så slog höjdrädslan till här. Spektaklet filmades och finns att beskåda under höjdpunkten ”Trip me up” på Instagram. Men tack vare bilderna så kan jag i alla fall njuta av utsikten i efterhand.

Tornet är öppet varje dag mellan 10-18 utom helgdagar. Det kostar en liten slant att gå in här. Och har du tänkt göra det och lite annat så skulle jag rekommendera att köpa ett CityCard. Själv köpte jag ett för 48 timmar och betalade 30 Euro. Då åker man också gratis på bussar och spårvagnar.

Sint Baafskathedraal (Saint Bavo-katedralen)

Det tredje tornet i Gentsiluetten hittar du på Sint Baafskatehdraalen, den andra gigantiska katedralen inom loppet av bara några hundra meter.

Detta är den äldsta kyrkan i staden och för den intresserade kan man här hitta en magnifik samling målningar och skulpturer som är flera hundra år gamla.

Den mest kända av dem behöver du lösa entré för att se. Det är gratis att gå in i kyrkan i övrigt och har du CityCard så ingår entrén i det. För altartavlan med målningen Home of the mystic lamb ska tydligen ses. Den anses vara en av världens viktigaste målningar och får inte fotograferas.

Gravensteen (Castle of the counts)

Är det något som Gent är lika känt för eller mer känt för än de tre tornen så är det Gravensteen. Slottet i form av ett medeltida fort som ligger mitt i Gent och då menar jag verkligen mitt i Gent. Omgiven av gigantiska murar och med en vallgrav som gör att det ser ut som att slottet reser sig ur vattnet.

Gravensteen (Castle of the counts) i Gent

Och det allra bästa är att du kan besöka stora delar av slottet. Jag är inte den som brukar plocka på mig en audioguide men här kändes det passande. Och efter att ha upplevt rundturen med hörlurar är det inte en rekommendation utan ett påbud att låna ett par lurar och lyssna. Historien om Gravensteen berättas på ett humoristiskt sätt och passar också på att ge oss som lyssnar små tankeställare om hur vi lever våra liv i sus och dus såhär på 2000-talet.

Vill du besöka Gravensteen ingår inträdet även här i ditt CityCard som jag gissar att du vid detta laget inser att du tjänar på att investera i.

St Michaelsbron

Stadens självklara selfieplats. Här har du en vidunderlig utsikt över de tre tornen men även floden Leie och Graslei och Korenlei som jag berättar mer om om en stund.

För mig som reste på egen hand var det i det närmaste ett heltidsjobb att besöka platsen mitt på dagen. Jag fick flera uppdrag att fotografera både par och andra soloresenärer som ville förevigas framför tornen.

Är du inte vansinnigt morgontrött rekommenderar jag dig ändå att ta en promenad innan alla andra vaknat. Då kan du som jag få bron helt för dig själv.

St Michaelskyrkan

En yngre och inte lika exploaterade kyrka hittar du precis bredvid St Michaelsbron. St Michaelskyrkan började byggas så sent som 1440. Ännu mer anmärkningsvärt är kanske att den inte var klar förrän 1825. Från utsidan var denna kyrkan den som imponerade mest på mig. Pompös känns som en underdrift.

Fun fact är att enligt planerna från 1662 skulle den bli ännu mer pompös än den är idag. Tanken var nämligen att kyrkan skulle få ett 134 meter högt torn men på grund av att det inte fanns ekonomiska medel att bygga det slutade det med att tornet bara blev 24 meter högt. Och tur var kanske det eftersom man senare upptäckte problem med underlaget där kyrkan står. Det hade inte klarat av ett så högt torn och hade tornet ändå byggts hade troligen Pisa haft en konkurrent.

St Michaelskyrkan i Gent — Dagens torn. 24 meter högt och det enda som är snett är bilden.

Vill du besöka St Michaelskyrkan är det gratis men öppettiderna inte lika generösa som i de övriga kyrkorna.

Graslei & Korenlei

På kajerna utmed floden Leie ligger de äldsta och därmed också både vackraste och mest fotograferade husen i staden. Här sjuder det av liv på både uteserveringar och där folk skapat spontana picknickplatser.

Och det är genomgående för Gent. Pulsen. Livet. Myllret av människor. Men inte på ett negativt sätt. Det känns snarast som att man går man ur huse för att uppleva och vara i sin stad och ta hand om den. Uppleva den.

Vrijdagmarkt

En bit bort men fortfarande i den gamla stadskärnan hittar du torget Vrijdagmarkt som jag har förstått fått sittnamn efter den marknad som hålls där varje fredag. Och när jag passerar för att lämna av mitt bagage på hotellet ett kvarter bort är det just både fredag och marknad.

Genom åren har det dock även ägt rum mindre lustiga event på detta torg och 1822 hölls den sista avrättningen med giljotin på platsen. Torgets äldsta hus dateras till 1300-talet och ligger i hörnet vid Kammerstraat. Här finns fortfarande den gamla klockan kvar som kungjorde att marknaden öppnade.

Mina favoriter men så mycket kvar att se

Min weekend i Gent var en överraskningsresa med Trip me up och jag inser att Gent antagligen aldrig annars hade fått ett besök av mig. Jag visste nämligen knappt att staden fanns.

Ovan har jag samlat åtta favoriter som jag hann ta till mig under mina dagar i Gent och jag kommer gärna tillbaka och upptäcker ännu mer.

Att åka till Gent

För att åka till Gent tar du lämpligen valfritt flyg till Bryssel. Från flygplatsen går det sedan direkttåg till Gent. Följ bara skyltarna mot tågen. Åk två våningar ner och där kan du köpa biljetter i flera automater. Var uppmärksam på att vissa tåg kräver ett byte. tågen går ofta och du kan enkelt söka efter tider här. En biljett kostar ca 13-15 Euro.

Att ta sig runt i Gent

Du anländer med tåg till St Pieters station i Gent. Detta är en av landets mest trafikerade tågstationer och en knutpunkt. Har du en stund över rekommenderar jag att strosa runt och beundra den vackra stationsbyggnaden. Spårvagnarna går sedan precis utanför tågstationen.

Vill du köpa biljett i automaterna som finns vid hållplatserna krävs det kontanter. Men väl inne i de gamla delarna av stan tar man sig med fördel runt till fots. Staden är liten och allt är nära och i de gamla delarna är det dessutom i stort sett bilfritt. Här samsas istället gång- och cykeltrafikanter med spårvagnar som i sakta mak tar sig genom staden.

Alla inlägg från min weekend i Gent med Trip Me up. Från planering och bokning till när jag öppnar kuverten och resan har jag samlat här. Trevlig läsning.

Hade du velat åka på överraskningsresa eller har du själv rst med Trip me up? Berätta gärna

Fem platser där jag vill bo

17 oktober, 2019

Annika på Resfredag började, Helena på Oh Darling fortsatte och även Ann-Louise på Från stad till strand har gjort sin lista. Listan på fem platser man kan tänka sig att bo. Listor där man får rannsaka sig själv gillar jag. Där man får analysera sig själv och kanske till och med lära sig något om sig själv. När det gäller just detta ämne inser jag efter en snabb analys att listan ser helt annorlunda ut idag mot vad den gjorde för tjugo år sedan. Här är de fem platser jag kan tänka mig att bo på.

Med en historia på 22 adresser under mina snart 42 levnadsår har jag flyttat i snitt lite mer än en gång vartannat år. Nu är ju inte fallet riktigt så illa men slår man ut det så är det exakt så. Därmed är inte en flytt det som spontant dyker upp i mitt huvud som mitt nästa drag. Men under många år var att flytta något som drev mig och något jag gjorde för att komma vidare och utvecklas. Även om jag inte har landat och känner mig hemma i min nuvarande stad så har jag ändå förlikat mig med tanken på att det är här jag kommer att stanna tills barnen är så stora att de kanske själva valt att byta adress.

Nedanstående lista är en blandning av städer som alltid funnits i mina drömmar som en möjlig stad att bo i och nya favoriter som av en eller annan anledning kommit upp på listan på senare år.

Oslo

Här har vi en gammal favorit. En stad jag länge trodde att jag skulle bo i. Jag vet egentligen inte varför. Men jag har alltid älskat det norska språket och mentaliteten hos de norrmän jag känner. Oslo har jag varit i tre gånger och jag älskar verkligen staden. Men allt eftersom åren går kanske det får bli den där drömmen som aldrig blev av.

Malmö

Det finns ett par städer i Sverige som är mer troliga än andra att jag flyttar till på ålderns höst när barnen är utflugna. En av dem är Malmö, min gamla hemstad. Jag älskar Malmö. Älskar känslan, det kontinentala. Närheten till Köpenhamn och Europa och att det vissa år aldrig blir riktig vinter där.

Sigtuna

En relativt ny ort på listan är Sigtuna. I mars 2013 satte jag för första gången min fot i Sigtuna. Jag åkte på en utbildning som hölls där och jag föll. Handlöst. Från första stund älskade jag denna lilla idyll. Med mitt sedemera stora intresse för flyg och en försiktig tanke om att en gång i livet på ett eller annat sätt få möjligheten att jobba på Arlanda skulle det dessutom inte vara helt opraktiskt att bo just i Sigtuna. Ska bara vinna på Lotto först.

Mallorca

Den enda lite längre utlandsvistelse jag har hittills i mitt liv är den från november och december 1999. Då gick jag på reseledarskola på Mallorca och tillbringade närmare två månader i Alcudia. Och även om jag försöker hitta andra ställen i Europa som skulle kunna vara potentiella möjliga platser att bosätta mig på i händelse av att jag skulle flytta utomlands så återkommer jag till Mallorca som den plats där jag känner mig hemma.

Toscana

Jag får verkligen fundera och kämpa fram en femte plats. Och kanske är det inte helt rätt. Men är det fem platser på listan så är det och som en blixt från klar himmel kommer den till mig. Och detta är verkligen mer av än dröm än realistiskt och det är väl så det ska vara. Toscana mina vänner. Har ni sett Under Toscanas sol har ni dessutom hela bilden klar för er över hur det ska gå till. Annars kan ni se på trailern här och få er en kort summering av själva förloppet.

Vad hände med Karlskrona?

Så vad hände med Karlskrona? Mitt älskade Karlskrona som jag hyllar i parti och minut. Den stad jag kallar hemma. Det är mitt hemma. Men det jag lämnade för sexton år sedan var då inte nu. Det var den jag var då inte den jag är nu. Jag vill ha kvar mitt Karlskrona som det var då. I minnet. Jag kommer att återvända och jag kommer att älska det. Men hemma som i den staden jag bor i blir det aldrig igen.

Detta är fem platser där jag vill bo. Häng gärna på och gör din egen lista.