Det finns slott och så finns det slott. Det finns slott som grevar och baroner byggt för många hundra år sedan och så finns det slott utan någon direkt kunglig glans alls. Och så finns det slott där kungen faktiskt bor. Som Drottningholms slott utan för Stockholm. Trots mitt kungliga intresse var det i slutet av juli i år första gången jag besökte slottet. Men troligen inte den sista.
Istället för att bara åka förbi skyltarna mot Drottningholm på väg mot Arlanda svängde vi denna gången av mot Ekerö. Slottet som jag sett så många gånger på bild var om möjligt ännu mer magiskt i verkligheten och ligger fantastiskt vackert vid Mälaren när man närmar sig Lovön.
Eller som Andreas sa. Tänk va gött och va kungen och tänka ”snart hemma” när man närmar sig det där.
Jag håller med honom. Det måste vara en ganska härlig känsla, även om säkert kungen också blir hemmablind.
Sveriges första världsarv

1991 blev Drottningholms slott, dess trädgårdar och flertalet byggnader där runt om Sveriges absolut första världsarv på Unescos lista. Och det är inte svårt att förstå varför. Drottningholm är det bäst bevarade 1600-talsslottet i hela Sverige. Men redan 1579 fick slottet sitt namn. Då var det dock enbart ett stenhus uppfört av Johan III till hans drottning Katarina. 1661 övertog Hedvig Eleonora byggnaden men redan dagen innan nyårsafton samma år totalförstördes den i en brand. Därefter började det slott vi ser idag ta form och än idag är Hedvig Eleonora i allra högsta grad närvarande i slottet. Som i dess inredning men även i dessa parker som hon var med om att anlägga.
Läs mer: här har jag samlat inläggen från alla mina slottsbesök.
Hemma hos kungen
Tio år innan Drottningholm blev världsarv, 1981, valde kungen och drottningen att flytta från Stockholms slott till just Drottningholm med sin nybildade lilla familj. Och där bor de kvar än. I den södra flygeln har de fortfarande sin bostad.
Som besökare får vi strosa runt i de centrala delarna av slottet och det är mäktiga vyer som möter en när man träder in genom entrén med Mälaren i ryggen. Vårt besök tajmades inte med någon av de guidade turer man kan ta så det får jag spara till nästa gång. Men mycket kan man läsa sig till och i vissa fall gäller det att bara strosa runt och njuta.



Drottningholms slottspark och ännu fler världsarv
Känner du dig klar med det invändiga besöket i slottet tycker jag att du ska strosa ut i parken. Passa på att ta lite foton av slottet. Strosa sedan lite längre in i parken och besök ditt andra kungliga slott för dagen.


Sverige har elva kungliga slott och två av dem ligger faktiskt just här. Förutom det mest uppenbara Drottningholms slott så är även det lilla rosa (!) lustslottet Kina slott ett av de kungliga slotten.
Kina slott vid Drottningholm

Kina slott stod klart 1753 och var då en överraskningspresent från dåvarande kung Adolf Fredrik till hans drottning Lovisa Ulrika. Ett litet slott i all enkelhet alltså. Här finns mängder med orginalföremål bevarade. Missa inte heller att traska upp till de fristående delarna där du bland annat kika på och läsa om hur de på ett finurligt sätt löste servering utan att tjänstefolket vare sig syntes eller märktes.
Innan du åker vidare tycker jag sedan att du slår dig ner i caféet intill Kina slott. Själv valde jag favoriträtten våfflor med chevré. Gudomligt gott. Eller kungligt gott vore mer korrekt.

Fyra av elva kungliga slott – check!
På min lista över 100 saker innan jag dör som jag jobbar på står att besöka alla de kungliga slotten. Detta var mitt tredje och fjärde. Tidigare har jag besökt och till och med bott på Rosersbergs slott. Jag har även besökt Tullgarns slott. Four down seven to go alltså.
Lite bonusläsning: Har du inte hört talas om vår tidigare närkontakt med kungen och drottningen, klicka dig vidare hit och läs om när Kungen förstörde upplevelsen i business class.