Resebloggare-arkiv — Sida 49 av 53

Story hotel Riddargatan Sthlm och frukostmisären – en hotellrecension

30 november, 2018

Vad skulle du säga är det bästa med att bo på hotell?
En helt ovetenskaplig bedömning jag gör på stående fot är att de allra flesta av oss skulle säga frukosten. Komma ner till dukat bord och slippa disken. What´s not to like liksom. Möjligen det som saknades på Story hotel Riddargatan.

Själv har jag under olika delar av min tid som bloggare haft tanken om att göra en grej av att bedöma de olika hotell jag bott på utifrån det betyg jag ger deras äggröra. För just det är bland det första jag plockar åt mig var jag än är.

Frukost på Story hotel Riddargatan

Frågan är då vilket betyg ett hotell skulle få om det inte ens har just äggröra på frukosten. För just det var fallet på Story hotel Riddargatan i Stockholm där jag och min vän Fia möttes upp för ett av våra tjejdygn.

Bor du på hotell i Frankrike kan du vara ganska säker på att frukost inte ingår utan måste köpas till. Men lika naturligt som det för oss här i Sverige är att det ingår frukost lika naturligt är det att äggröra är ett stående inslag i just denna frukost.

Döm om min förvåning när det då inte gick att hitta på Story hotell i Stockholm.

Som små osaliga själar strosade vi runt i frukostmatsalen för att se om vi missat någon del av uppdukningen. Men nej. Det enda varma som återfanns var några kokta ägg.

Plus för croissant-utbudet

Med en kopp kaffe i ena handen och en halvhjärtat rostad macka i den andra satte vi oss snopet ner och avnjöt de övriga delarna. Och är det en sak de får plus för så är det ”croissant-utbudet”.

I övrigt var vi ändå nöjda med vår vistelse på detta hotell vi bokade via Secret Escapes.

Kanonläge inte långt från Stureplan och mycket fräscht. Rummet var stort och rymligt och ganska olikt alla andra hotellrum jag bott i. Får det något minus så är det nog att det var ganska kalt. Men det vägdes upp av snygga detaljer såsom kanske det snyggaste handfat jag sett.

I hotellets nedre plan ligger Ling Long, en restaurang och bar i supermysiga lokaler.

För övrigt hade vi ett alldeles enastående härligt dygn i Stockholm. Som brukligt är fastnade vi med lite bubbel och färsk frukt på hotellet på fredagskvällen medan vi uppdaterade varandra på allt som hänt sedan sist.

Tjugo år och halva livet

Vi firar tjugo (!) års vänskap i år Fia och jag. Halva livet har vi känt varandra. Och den 13 december är det exakt tjugo år sedan vi båda klev in på samma utbildningstillfälle och träffades för första gången. Sedan skulle det dröja några månader till innan vi blev vänner på riktigt och spenderade timtals i fikafåtöljerna på Lobby i Karlskrona.

Vi var och är båda duktiga på att dokumentera våra liv i kalendrarna och det har bringat oss många skratt att läsa igenom våra noteringar från förr.

Mest skratt denna gången rev nog ändå den brevkorrespondens ner som skedde november till december 1999. Jag befann mig på reseledarskola på Mallorca i två månader och Fia dokumenterade i upp till fjorton sidor långa brev allt om vardagen där hemma med klipp från lokaltidningen, reklam från krogen som var vår gemensamma arbetsplats och servetter från kebab-haket vi hängde på efter avslutade arbetspass.

Vår vänskap startade i ett djungelinspirerat casino på K i Karlskrona 1999. Aldrig hade vi väl trott att vi skulle sitta och läsa våra brev och noteringar tjugo år senare på Casino Cosmopol i Stockholm.

Tack för ännu ett oförglömligt dygn min vän. Oavsett var livet leder oss finns vi kvar för varandra.

Nyfiken på fler hotell tips? Läs också fler av mina hotellrecensioner här

Världens muggar

28 november, 2018

Vad har Stockholm, Dubai, Antalya, Helsingfors, Los Angeles, Marseille, Barcelona och snart Paris gemensamt, förutom att jag ganska nyligen varit på alla dessa ställen? Jo muggar med alla dessa namn står på min bokhylla på jobbet. Världens muggar.

Allting började i mars i Dubai när vi gick in på Starbucks för att köpa en islatte innan vi tog en promenad i Marinan. Där på hyllan som så många gånger förr stod muggarna. Men denna gången drogs min blick till färgsättningen på den lokala muggen. Lila, turkost och guld och riktigt snyggt. Och jag kunde inte motstå den. Den fick följa med hem.

En samling världens muggar

Där och då föddes en liten tanke. Förutom ett litet Eiffeltorn (rosa såklart) som hänger på min nyckelknippa så har jag inga minnen från städerna och platserna vi besökt. Jag är inte så mycket för kylskåpsmagneter eller prydnadssaker (om det inte är presenter från barnen). Men kaffe gillar jag och kaffemuggar likaså. Och från och med resan till Dubai har en eller flera muggar följt med hem från varje resa.

Bild från bokhyllan i början av oktober, sedan dess har fyra ytterligare muggar tillkommit.

Från kryssningen fick jag med mig endast en – från Marseille. I Barcelona skulle jag ha handlat en på hemresan. Men efter att jag blev dålig i Rom så orkade jag inte så jag fuskade och bad Andreas köpa hem en till mig när han var där i september. I Palma fanns bara Spanienmuggar, och det tyckte jag inte ”gilldes” och Starbucks har inte varit välkommen till Italien tidigare. Nu vet jag att det skall vara på G eller ha öppnats ett Starbucks på Termini i Rom, Italiens första faktiskt. Men när vi var där så hade det inte hunnit öppnas.

När det höll på att ta en ände med förskräckelse

Därefter har jag hämtat hem en mugg i Antalya, en i Helsingfors och två i Los Angeles. Där hade de nämligen börjat sälja den nya varianten, Been here. Och dessutom en julversion av den som jag var tvungen att köpa på mig. Nu i helgen fick Stockholmsmuggen följa med hem och det höll på att ta en ände med förskräckelse när man på shoppen i centralen hade inte mindre än tre varianter av muggar. En vanlig av den gamla modellen You are here. En mugg med ”Sweden” på och en julvariant likt den jag köpte i Los Angeles.

Såhär gick dialogen med sambon som var kvar på hemmaplan.

Nästa helg får det rosa Eiffeltornet en kompis när jag tar med mig en mugg från Paris. Sedan får jag vänta till i mars 2019. Då hoppas jag få med mig både Köpenhamn och New York hem.

Har du något du alltid köper med dig hem från städerna du besöker som ett minne?

Läs också mina reseberättelser från platserna där jag köpt muggarna

The Steam hotel och skyhöga förväntningar – en hotellrecension

27 november, 2018

Det kan väl inte ha undgått någon att ett arton våningar högt och hundra år gammalt ångkraftverk i Västerås har blivit hotell. Ett helt sekel efter att huset byggdes invigdes The steam hotel i augusti 2017. Ett drygt år senare åkte vi dit. Jag med skyhöga förvängningar.

Besöket hade stått högt på önskelistan ända sedan invigningen och blev verklighet när vi hade vägarna förbi Västerås för att titta på Pernilla Wahlgrens show ”Kort, glad och tacksam”. En show som för övrigt var riktigt riktigt bra!

Ny kraft och energi, till ditt förfogande

Hotellet ingår i ESS group. Och några av de övriga hotell som ägarna till detta ligger bakom är Ystad Saltsjöbad, Falkenberg Strandbad & Hotel Pigalle i Göteborg. Ingen dålig skara hotell minsann.

Man gör ingen hemlighet av att man sätter byggets originalverksamhet i fokus. Genomgående i hela huset dras paralleller mellan ångkraftverkets dåvarande kraftbidrag med dagens möjlighet att samla kraft i hotellets spa på våning sju.

Hotellets slogan lyder The Steam Hotel – Ny kraft och energi, till ditt förfogande.

Huset är alltså arton våningar högt och kulturminnesmärkt. Och överallt i lokalerna hittar man svartvita bilder från tiden då det byggdes uppblandat med bilder från den varsamma och väl genomtänkta renoveringen i samma stil som originalbilderna.

Höga förväntningar som infriades på The Steam hotel

Jag hade höga förväntningar, något som inte alltid är så positivt. Man riskerar att bli grymt besviken. Men det visade det sig inte var någon risk här.

Vi hade inte så många timmar på oss att uppleva The steam hotel denna gången och fick ta vara på varje sekund. Och så snart jag klev in i den pampiga entrén med oändliga meter i takhöjd visste jag att jag kommer att komma tillbaka.

De historiska vingslagen ger lokalerna och hotellet en magisk stämning som en blandning mellan ett chict boutiquehotell och en mysig fjällstuga.

Gemensamhetsytorna med flera öppna eldar och mysiga möblemang under gigantiska kristallkronor med de röda tegelväggarna ständigt närvarande inbjuder till avkoppling.

Rummen

Inte heller rummet lämnade något att önska. I nummer 1611 på 16:e våningen sov vi gott även om vi inte spenderade överdrivet mycket tid på just rummet. Magisk utsikt över Mälaren och kaffemaskin på rummet får extra plus från mig utöver ett generellt supermysigt rum.

Och för en liten städfascist som mig får detta en guldstjärna i kanten. Vad skådar mitt öga? Något har trillat ner under sängbordet. 1-0 till Steam!

Korridorerna som leder till rummen är helt svartmålade men med en väl genomtänkt belysning skapar de en känsla av att vara tillbaka 100 år i tiden.

The topfloor bar – The Steam hotel

Innan kvällens show passade vi självklart på att åka upp till våning 18 och baren med utsikt över hela Västerås. Och till och med hissarna är genomtänkta ut i fingerspetsarna. Vackert utsmyckade inuti och visaren för aktuell våning riktigt retro.

Frukosten på The Steam hotel

Vår vistelse i Västerås sträckte sig mellan en söndag och en måndag. Och det kändes lite extra lyxigt att vakna upp en måndagsmorgon och ha några extra lediga timmar innan arbetsveckan tog sin början. Att vi sedan fick spendera de första timmarna med hotellfrukost kan ha haft lite extra positiv effekt.

Frukosten på ett hotell är viktig för mig. Det behöver inte vara överflöd men det skall vara väl genomtänkt. Som på Quality hotell Winn i Göteborg där vi bodde efter att vi kom hem jetlaggade och trötta från Thailand i januari. Mer om det kan du läsa här.

Frukosten på Steam var som allt annat på hotellet väl genomtänkt och hade det lilla extra. Att sedan möblerna i frukostmatsalen som är samma lokaler som baren på 18:e våningen, var rosa gjorde ju inte det hela sämre.

Voltage lounge – ny energi på våning sju

På våning sju hade vi gärna spenderat mer tid än vad vi nu hade möjlighet till. Steams spa heter Voltage lounge och som tidigare nämnts är hela den sjunde våningen på hotellet vigd åt just spaet med den självklara höjdpunkten utomhuspoolen med utsikt över hela Mälaren. Hit kommer vi definitivt tillbaka för att njuta och tanka ny energi.

Jag hade som sagt sjukt höga förväntningar på The Steam hotel och de uppfyllde varenda en av dem.

Detta är inget samarbete, jag är inte köpt att säga detta och jag kan också avslöja att jag är relativt kräsen när det gäller hotell och dess faciliteter. Men här kunde jag koppla av. Detta hotellet hade allt jag kan önska mig.

Efter frukost och en stund med kaffe och dator i sängen packade vi mycket nöjda ihop oss och åkte hemåt mot en arbetsvecka med den bästa starten på länge.

Är inte spa livet så säg? Vill du läsa fler av mina recensioner så klicka dig vidare hit.

Läs mer på Lite mera rosa

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Att åka tillbaka eller uppleva nytt?

25 november, 2018

Du har rest runt halva jordklotet och upplever ditt livs drömresa i en storstad eller på en karibisk strand. Du har efter en tuff jobbvår packat väskorna och spenderar en välbehövlig vecka med kalasväder på en solstol med all inclusive. Eller så har du just bestigit det där berget du övat så intensivt inför under lång tid.

När du är just där, mitt i din drömresa. Oavsett om det är nära eller långt borta, så kan det hända att du tänker att HIT, hit måste jag komma tillbaka. För att i nästa sekund börja drömma om alla nya platser du vill besöka.

I backspegeln och framåt

Under början av 2000-talet åkte jag flera gånger tillbaka till platser jag redan besökt. Cypern åkte jag till två gånger inom loppet av sex månader år 2000. Men till olika hotell och med olika resesällskap. Mallorca har jag åkt till av olika anledningar och med olika resesällskap fler gånger än jag kan minnas. Och Kreta har fått besök två gånger.

I mitt nya liv, med mitt nya intresse och min nya passion för att resa går tankarna på annat sätt. Men ändå inte. När jag nu jobbat med att flytta över blogginlägg om mina resor från min tidigare blogg och hit. Och samtidigt passat på att återuppleva och korrekturläsa det jag skrivit, märker jag att jag ofta skriver om att jag vill åka tillbaka till alla platser jag varit på. En av de platser vi besökt har vi faktiskt åkt tillbaka till. Och då gjorde vi det med besked. Vi åkte inte bara tillbaka, vi åkte tillbaka till exakt samma hotell, och exakt samma bungalow exakt ett år efter vårt första besök. Det var Rhodos 2016 och Rhodos 2017 och hotellet var Sunprime Miramare beach. Och vet ni. Jag skulle kunna tänka mig att åka tillbaka igen. Det är lite som mitt home away from home.

I haven´t been everywhere but it´s on my list

Men analyserar jag alla de andra gångerna jag tänker att jag vill åka tillbaka så kanske jag innerst inne inte riktigt menar det. För om jag måste välja mellan att åka tillbaka till något jag redan upplevt eller uppleva nya platser så är valet enkelt. Jag vill fortsätta uppleva resten av världen och allt jag ännu inte sett. Och ändå kan jag garantera att jag varje gång jag åker till en ny plats troligen kommer att ha en önskan om att åka tillbaka. Kanske är det av självbevarelsedrift för att man där och då inte vill åka hem. Och kanske är det så att tanken att man aldrig mer kommer att komma tillbaka till den underbara plats man just då upplever är för svår att ta in.

Hur tänker du? Finns det någon plats du har svårt att aldrig få återvända till? Eller ser du framåt utan nostalgi? Vill du helst åka tillbaka eller uppleva nytt?

Läs mer om: Hur resandet fick en stor del i mitt liv och tankarna om hur jag tog mig hit.

Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Drömmiga skrivdagar i Paris

19 november, 2018

Det var torsdagen den 19 juli och det var en av de där veckorna när jag höll ställningarna på jobbet när övriga hade semester. Efter jobbet bestämde jag mig för att hoppa över den planerade städningen. Istället korkade vi upp lite bubbel och kollade på en film mitt i högsommarvärmen. Det blev en favorit som jag sett tidigare. 100 steg från Bombay till Paris. En liten feelgoodpärla med bland annat Helen Mirren. Filmen handlar om en färgstark familj från Indien som öppnar en indisk restaurang i en liten by i södra Frankrike. De blir snart ovänner med den fina Michelin-belönade restaurangen på andra sidan gatan. Och i synnerhet med dess kyliga ägare, Madame Mallory.

Utan att spoila hela historien så måste jag för att berätta min historia, avslöja att sonen i den indiska familjen som är den duktiga kocken, av olika anledningar hamnar i Paris för att praktisera på en fin restaurang. I en scen i filmen ser man honom gå över Pont Neuf mitt i ett nyårsfirande Paris. Scenen är stämningsfull och känslosam. Och då fick jag en ingivelse.

– Jag ska åka till Paris i december och skriva, sa jag högt rakt ut i luften.

Sex dagar senare var biljetterna bokade. Och måndag om två veckor sluter jag om en stund ögonen för lite sömn efter min andra dag i den franska huvudstaden.

Kan man annat än älska Paris?

Jag har varit där en gång förr. Det är ett och ett halvt år sedan nu och då hade jag med mig min kära sambo och utforskade staden. Denna gången blir det en annan upplevelse. Planen är som följer.

Med mig på resan följer dator och skrivböcker, idéer och skrivlust. Jag ser mig själv vakna tidigt för att ta med mig datorn till ett närbeläget café. Där avnjuter jag en kaffe och en croissant eller två medan jag skriver dagens första berättelser och spånar idéer. När det närmar sig lunch och dagsljuset är som bäst beger jag mig ut på stadens gator och upplever det jag inte hann med sist eller det jag vill se igen. Strosar på de magiska små bakgatorna och insuper atmosfären innan jag avnjuter en lättare lunch. Framåt kvällningen hämtar jag återigen upp datorn för att slå mig ner i någon takbar eller på en mysig restaurang och skriver sedan vidare ackompanjerad av ett glas rött.

Vad tror ni? Låter det inte alldeles alldeles underbart?

Jag är fullt medveten om att den där scenen från filmen där snön låg i drivor i ett juligt Paris antagligen ersätts av en höstruskigt scenario. Men det gör inte så mycket – inte när jag får spendera tre dagar i Paris för att skriva.

Läs också:

Om mitt första och hittills enda besök i Paris i maj 2017. När kapten på planet när vi närmade oss inflygning hälsade oss välkomna med orden:
– Då möter vi våren i Paris med duggregn och tio grader.
Tack och lov ordnade det upp sig och vi fick några fina dagar.

Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Dagspa på Quality The Box

14 november, 2018

Söndag förra veckan passade vi på att testa Linköpings nyaste spa. Det var inte länge sedan Quality Hotel the Box slog upp dörrarna och jag hade hört ryktas att de hade ett spa som var väl värt ett besök. Så efter att ha ägnat förmiddagen åt storstädning passade det ypperligt att spendera eftermiddagen på dagspa på Quality The Box.

Vardagslyx

Visst låter det lyxigt? Nästintill lite ouppnåeligt. Inget man kan unna sig bara sådär. Men glöm inte bort att det går att åka på spa utan att ta i från tårna. Vi förknippar spa med flera dagars frånvaro hemifrån, övernattning, behandlingar och ganska många riksdaler som lättar från plånboken. Riksdaler som kanske inte alltid är möjliga att frambringa. Har du något liknande i din egen stad? Ta med dig någon du tycker om en eftermiddag och bara njut.

The Wellbox på The box är 600 kvadratmeter stort och inhyser såväl jacuzzi, fotbad, torrbastu, ångbastu, utomhuspool som en pool med champagnebubblor. I inträdet ingår förutom tillgång till spaavdelningen, lån av badrock, handduk och tofflor samt frukt, vatten och juice, även tillgång till gymmet under dina tre timmar. Och är du sugen på något annat finns en trevlig liten bar att handla ifrån. Det enda som förvånade mig lite var att det låg på första våningen. Jag vet inte varför jag hade fått för mig att det skulle ligga högst upp i byggnaden.

Se till att boka din tid så att du säkert får tillgång när du tänkt dig. Spaet är poppis men platserna begränsade för att det inte skall bli för fullt.

Läs mer: Fler berättelser från spabesök

Välj dag och pris

Passar du på att göra ditt besök måndag till torsdag eller på söndagen kostar inträdet 245 kronor per person för tre timmar. Inträde fredag och lördag är något dyrare. Ganska överkomligt och väl värt varenda krona.

Vid vårt besök var det ganska mycket folk vid ett-tiden när vi kom men framåt slutet av tiden minskade det rejält och den sista stunden var vi nästintill helt ensamma i hela anläggningen.

Utöver spa-anläggningen är the Box ett supermysigt hotell med riktigt härliga lokaler som verkligen inbjuder till kreativitet (och så är de mycket rosa vilket jag såklart gillar). Det dröjer nog inte länge innan ni hittar mig jobbandes härifrån en dag.

Mer att läsa på Lite mera rosa

Los Angeles bästa airbnb

12 november, 2018

Det är fjärde gången jag testar boende via airbnb när vi är ute och reser. De tre tidigare gångerna har vi bott i Paris, Stockholm/Arlanda och New York via airbnb. Ganska snabbt efter att vi bokat resan till L.A. hittade Andreas vad som verkade som ett riktigt toppenboende. Och toppenboende visade sig vara en grov underdrift. Han hittade Los Angeles bästa airbnb.

Skall ni till Los Angeles kan jag varmt rekommendera att kolla upp om det är ledigt hos superhostarna Alex och Dennis i Mount Washington.

Alex och Dennis poolhus på airbnb

När vi anlände efter mörkrets intrång i torsdags kväll möttes vi av det allra mysigaste boendet. Högt upp på berget med milsvid utsikt bor vi i Alex och Dennis poolhus.

2018-11-08 18.19.02 — Vår bakgård med supermysig sittarea och möjlighet att grilla

Los Angeles airbnb — Och innanför dörrarna väntade detta.

2018-11-08 18.21.27 — Makalöst vackert kvällstid

2018-11-09 08.17.39-1 — Och lika vackert morgonen därpå

Läs också: Att bo i airbnb – erfarenheter från fem städer och två kontinenter

Vinter i poolhuset

Det är vinter i Kalifornien nu. Det innebär ganska kalla kvällar och kyliga mornar men temperaturen dagtid stiger upp mot 25-30 och det är behaglig värme. Vi vill utan tvekan återvända hit även under sommaren. Lugnet här uppe är fantastiskt trots att du har Downtown L.A. bara 30 minuter bort.

Utöver ett alldeles fantastiskt vackert boende finns allt du behöver här. Möjlighet att tvätta, WiFi, tillgång till pool och spabad i poolen, fri parkering ja det finns inget som saknas. Och har man som vi gjorde glömt ”converter” till amerikanska uttag så gör värdarna allt de kan för att hitta en butik som säljer det till dig.

Vi kände oss varmt varmt välkomna här och vi kommer definitivt tillbaka till Los Angeles bästa Airbnb.

Har du inte testat airbnb tidigare och är nyfiken. Registrera dig via denna länken så får du 360 kr i rabatt på din första bokning över 690 kronor. Via airbnb har jag definitivt hittat de mysigaste och mest genuina boendena jag bott i.

Läs mer: Fyra dagar i Los Angeles – En reseguide

Tack för att du delar mina tankar med mig. Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.

A380 blev A340

10 november, 2018

Writing to you directly från Los Angeles vänner.
Vi hade en fin resa hit. Har ni läst noga vet ni att jag var exalterad över att resan innebar att jag skulle få åka en Airbus 380 för första gången i mitt liv. Men A380 blev A340. Fast jag klagar inte.

Och för dig som är som jag var för bara några år sedan. När jag trodde att alla flygplan var likadana, typ. Så är en Airbus 380 världens största passagerarplan och har två våningar varav vi hade bokat platser på det övre planet.

Efter några hektiska dagar i början på veckan landade vi hemma runt niotiden i onsdags kväll. Lite mat i magen och den sista packningen klarades av. Sedan la vi oss för att få våra tre (!) timmars sömn innan vi skulle påbörja resan mot Arlanda. Men innan de där tre timmarna gått väckte Andreas med orden:

-Du kommer att få åka något annat än 380 idag.

Yrvaken var ordet. Och medan Andreas hade vaknat av ett större antal notifieringar från Lufthansa och vaknat till en stund. Konstaterade jag sömndrucket att vi istället för att flyga 380 från Frankfurt några timmar senare skulle flyga 340 från München. Inte fy skam det heller måste jag säga. Har aldrig flugit den flygplanstypen heller och att flyga fyrmotorigt i världens näst längsta plan gjorde mig absolut ingenting.

Det som är absolut mest värt att uppmärksamma är väl ändå hur smidigt det gick att bli ombokade. Anledningen till ombokningen var att vårt plan från Stockholm till Frankfurt blev inställt – varför vet jag fortfarande inte. Vi hade därmed ingen möjlighet att ta oss till Frankfurt i tid för att hinna med vårt plan till Los Angeles därifrån.

Frankfurt blev München

Utan att vi behövde göra någonting blev vi istället ombokade till planet mot München en dryg timme senare och hade där en kort stund innan vi boardade planet mot Los Angeles.

Så istället för att åka från Stockholm till Frankfurt 6:55 lyfte vi mot München kl 8:00. Och istället för att lyfta mot Los Angeles vid 10:20 lyfte vi 11:50. Med en medvind utöver det vanliga landade vi sedan i Los Angeles efter elva timmar och fem minuter i luften klockan 14:24 bara en timme och tio minuter senare än vi egentligen skulle landat. Effektiviteten och smidigheten hos Lufthansas ombokningsavdelning skall verkligen premieras det må jag säga.

Och inte gick det någon nöd på oss i 340:n heller. Från rad 58 (den sista av dem alla) njöt vi av en behaglig flygning över Grönland. Och när Mama mia – Here we go again finns i filmbiblioteket i inflight entertainment-utbudet behövs inte så mycket mer.

Lufthansa – SAS 0-1

Servicen på denna Lufthansa flight får dessvärre inte högsta betyg. Jag jämför med motsvarande på min SAS-flygning till New York för ett år sedan. Det är möjligt att det har att göra med kultur. Men kabinpersonalen hos SAS var definitivt mycket mer tillmötesgående än de hos Lufthansa. Jag skall ge dem en chans till på vägen tillbaka innan jag ger dem betyget men hittills är det 1-0 till SAS.

Några timmar senare hade vi klarat av immigration och upphämtning av bil hos Avis och landade i vad som är vårt Airbnb-hem de kommande fem dagarna. Och det mina vänner går inte av för hackor men det är värt ett helt eget inlägg.

Tack för att du delar mina tankar med mig. Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.

Maybe not that typical globetrotter

8 november, 2018

Jag är nog inte om man skulle granska det lite närmare en typisk globetrotter eller resebloggare. Visst älskar jag att resa och får abstinens om nästa resa inte skulle vara bokad men jag är nödvändigtvis inte speciellt kunnig eller påläst om vår värld. Vill jag besöka en plats är det troligen inte på grund av att en väldigt sällsynt art av något hittats där eller för att en känd konstnär står för utsmyckningen av ditten eller datten, utan troligen beror önskan på att jag vill besöka det allra mest turistiga platsen har att erbjuda.

När jag gick i grundskolan flyttade vi en hel del och jag lyckades därmed missa geografilektionerna kring Nordamerika. Det i sin tur har resulterat i att jag än idag har extremt dålig koll på USA:s geografi, vad som ligger på östkusten och västkusten och staternas geografiska förhållande till varandra eller för den delen namnen på de femtio ska vi inte bara prata om. Att New York ligger på östkusten och lite mer exakt var det ligger lärde jag mig inför resan dit för ganska exakt ett år sedan.

Att valet föll på resmålet vi nu är på väg till, Los Angeles, handlar mer om min sambos intresse för att hitta bra deals på flygbiljetter än att vi var exceptionellt sugna på just Los Angeles. L.A. är självklart en stad man vill besöka men inte det jag hade överst på önskelistan precis just den där dagen i maj när vi bokade resan.

Läs också: På resande fot genom livet. Om hur resandet blev den del av mig.

Scenariot var följande.

Solen sken, sommarvärmen var redan på plats. Jag hade huggit tag i gräsklipparen medan Andreas satt vid utemöblerna med datorn i högsta hugg och letade biljetter. Och det händer ganska ofta. Så det var inte alls bestämt att vi skulle boka något. Under en paus för att tömma den sprängfyllda gräsbehållaren meddelade han att han hittat ett klipp på resor med Lufthansa till L.A. i november. Nu var bara frågan om man skulle flyga över Frankfurt eller München. Själv hakade jag på gräsuppsamlaren igen och fortsatte klippa några längder till. Vid nästa paus var konstaterandet klar. Resan skulle definitivt gå via Frankfurt för då fick man flyga 380.

När sista gräslängden var klippt var det bokat och klart. Vi skulle åka till L.A. i november. Jag sprang in, hämtade mig något kallt att dricka och slog mig ner hos min sambo.

– LA i november alltså, sa jag. Kul. Då får man väl kolla lite vad man kan göra där?
– Ja Hollywood ligger ju där till exempel svarade Andreas.
– Det var som tusan svarade jag, ja det har man ju alltid velat se.

Och på den vägen är det. Det finns ställen jag har bättre koll på såklart men på USA-fronten erkänner jag min okunskap och blir ganska ofta glatt överraskad.

Så vad vill jag nu se i Los Angeles då.

Jo allt det där turistiga, Santa Monica, Venice beach, Hollywood-skylten, Hollywood boulevard och alla stjärnorna, Rodeo drive, Beverly hills – ja ni förstår. Kommer jag från L.A. och har en bra bild på de berömda bokstäverna på kullen och en på mig själv vid Ingrid Bergmans stjärna där på trottoaren, har jag dessutom kanske fångat en vacker solnedgång över och doppat tårna i Stilla havet för första gången i mitt liv, då är jag mer än nöjd. Det behöver inte vara svårare än så.

Ibland är inte resandet att uppleva det mest spektakulära eller det som ingen annan upptäckt. Ibland är resandet att uppleva det som är någon annans vardag och det som precis alla andra också vill se.

Off we go!

Läs också: Fyra dagar i Los Angeles – en reseguide

Tack för att du delar mina tankar med mig. Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.