Svemester

Söderköping i Östergötland förknippar vi oftast med glass, Göta kanal, Madicken och Söderköpings brunn. Många har besökt de pittoreska små gatorna i stan men inte lika många har hittat till en av de största historiska skatterna i stan. Drothemskvarteren.

Hela Söderköping är ju lite grann som en sagostad, det ska erkännas. Och det är väl kanske inte så konstigt när man fick agera kuliss till filmerna om Madicken en av mina absoluta favoritberättelser av Astrid Lindgren.

Varje sommar anordnas guidade turer där du får följa med till de platser där Lisabeth fick gå när hon fick en ärta i näsan och så vidare. Men när du klarat av det där, du sett en slussning i kanalen och kanske tagit en glass på ett av de många ställen som erbjuder det här, då tycker jag att du ska dra dig undan den värsta trängseln och besöka kvarteren som de allra flesta verkar missa när de är i Söderköping. Drothemskvarteren.

Drothemskvarteren

Söderköping är en gammal stad. Man räknar numera att Söderköping är en stad från 1200. Och tiden innan det har den växt kraftigt. På den tiden fanns det tre stora kyrkor och ett kloster i staden som var ett maktcentrum i liknande rang som Stockholm. Här står kröningen av bland annat en kung och två drottningar.

Här läser du mer: Stegeborgs slottsruin – ett besök i Vasaborgen med blodig historia

Vill man få en glimt av hur staden såg ut på medeltiden ska man bege sig till Drothemskvarteren.

Med hjälp av omfattande arkeologiska utgrävningar har man hittat grunderna till hus från både 1200 och 1300-talen. Den bebyggelse man ser idag, ”hospitalsstugorna”, har dock tillkommit under 1700- och 1800-talet.

En lite mindre skala – nu precis som då

I Drothemskvarteren är allt i en annan skala. Vi vandrar runt bland de små låga trähusen som ibland är så låga att vi kan se över dem. De är placerade på små tomter med smala, smala gränder mellan. I utkanten av kvarteren höjer sig Drothemskyrkan mäktigt över de låga husen. Precis som då. Redan på 1000-talet fanns det en träkyrka här. Man har hittat runstensdelar, stavkorshällar och en ung flickas grav med ett unikt krucifix i, från den tiden. Nuvarande Drothems kyrka är från sent 1200-tal.

Franciskanerklostret i Söderköping

1235 etablerade franciskanerna ett kloster här och till det en tillhörande klosterkyrka. När en tiggarorden anlade ett kloster i en stad var det en stor och mäktig stad.

Klosterkyrkan var en stor gotisk tegelkyrka. Vid arkeologiska utgrävningar har man hittat rester av kyrkans långhus och kor samt efter flera andra byggnader. Efter reformationen rivs klostret och området skänker man till hospitalet. Runt hospitalet och hospitalskyrkan fanns fattigstugorna. Hospitalet lades ned 1786.

Skvallertorget – Söderköpings minsta torg

Men det är inte bara husen och gränderna som är i miniformat. Här i Drothemskvarteren finns också stadens minsta torg, Skvallertorget. Och sommarmånaderna bjuder stockrosorna på prunkande prakt. Ja rosorna är i vissa fall mer nästan lika höga som husen.

Jag är inte förvånad över att Madicken är inspelad i Söderköping, jag är mer förvånad att det inte var här Astrid levde och verkade och fick inspirationen till varenda idyll som finns beskrivet i hennes böcker.

En plats väl värd ett besök.

Hitta hit: För att hitta till Drothemskvarteren i Söderköping kan du ta sikte på Drothems kyrka som du hittar här. (Karta från Google Maps)

Det känns lite som att vi tog augustis sista sommarlördag och gjorde den till den allra allra bästa. Vi hade inte kunnat få en bättre inramning på vår första tur ut till den plats jag hört så mycket om – Harstena. En liten ö i den yttre delen av Gryts skärgård. Som den gamla Karlskronabo jag är så älskar jag vattnet och havet men har ändå inte nyttjat det faktum att Östergötland faktiskt också har en skärgård. Inte förrän nu när det blev dags att besöka Harstena.

Vi väljer att åka med Skärgårdskompaniet från Fyrudden men det går även att åka med Östgötatrafiken. Lite mer om de olika färdalternativen hittar du längst ner i detta inlägg.

1,5 timme båtresa via Ämtö

Båtresan från Fyrudden med ett kort stopp på Ämtö och sedan ut till Harstena tar en och en halv timme och det säger mig att vi ändå ska en bit ut från fastlandet även om båten går i ett skönt och makligt tempo. När vi landar på Harstena helt enligt tidtabell kan jag inte för mitt liv förstå var tiden tagit vägen. Tog det verkligen en och en halvtimme? Jo klockan vittnar i alla fall om det.

Att göra på Harstena

Vi väljer att åka tur och retur med Skärgårdskompaniet. Båten går från Fyrudden vid 10 och vi är framme på Harstena vid 11:30. Båten tillbaka går sedan 15:00 och jag ska erkänna att jag tittat på kartan och vad som går att göra och funderat på om det kommer att bli långtråkigt kanske. Ön är inte stor. Men jag hade inte behövt oroa mig. Utan att gå händelserna i förväg känner vi när vi måste bege oss ner mot båten igen att dagen gick alldeles för fort och att vi gärna hade stannat längre.

Lunch på Loftet

Sjön suger heter det som bekant och vi passar på att avnjuta lunch på direkten så att vi har energi för resten av dagen. I hamnen, precis intill där Skärgårdskompaniets båt lägger till, ligger Loftet. Öns restaurang. Och vilken utsikt! Vilken atmosfär.

Vi avnjuter varsin Harstenatoast med god aptit.

Näckrossjön och öppet hav

Efter lunch beger vi oss upp emot den lilla grusvägen där skyltar visar oss på rätt väg emot övriga sevärdheter. Jag har siktet inställt på näckrossjön och bageriet.

Men innan vi kommer fram dit passerar vi den ena idylliska platsen efter den andra. Små röda hus i bästa Astrid Lindgren-anda kombinerat med havet och skärgården i bakgrunden. En oslagbar kombination.

Och bara tio minuter senare når vi fram till den lilla sjön. Det kan vara så att näckrosorna är överblommade för säsongen för på bilder jag ett har de varit långt många fler än vad de är idag.

Vi ger oss ut på klipporna som skyddar sjön från havet och slår oss ner och där blir vi sittande en bra stund.

Den sena augustisolen värmer sitt allra bästa. Vågorna kluckar i det närmaste hypnotiserande in mot klipporna och jag ser öppet hav i horisonten. Det är längesedan sist. Och jag njuter till fullo.

Trankokeri o Byskolan

Bara en liten bit längre ner på ön kan man besöka trankokeriet. Det byggdes 1911 och användes för att smälta ner och och koka sälspäck. På den här tiden var tranolja, sälhudar och sälkött en viktig näring för de boende på Harstena. I dag är trankokeriet ett museum och numera är säljakt inte tillåtet och det upphörde här på Harstena 1940. Men säljakten är ändå en stor del av Harstenas historia som du kan lära dig mer om här på Trankokeriet.

En bit upp ligger en annan del av museet. Du hittar det i den gamla byskolan från 1921. Skolverksamheten här lades ner 1965 och numera används lokalerna till att berätta det mesta om Harstenas historia. Den ena berättelsen mer spektakulär än den andra. Missa inte historien om Harstenasonen som emigrerade till Amerika.

Bageriet och bullen som blev en Hallongrotta

Jag har hört så mycket gott om Harstenabageriets bullar ändå när jag står där framme vid den enkla disken och ska beställa kan jag inte slita ögonen ifrån de gigantiska Hallongrottorna. Och så blir det en sådan. Sambon väljer en Kärleksmums. Och vi får helt enkelt komma tillbaka en dag och testa de berömda bullarna.

När båten avgår tillbaka mot Fyrudden känns det som att vi precis bara har nosat på ön. Vi vill gärna gå lite längre och uppleva de små vandringsstigarna som tar en bort ifrån den mesta bebyggelsen på ön. Och ja, vi får helt enkelt bestämma redan nu att vi åker tillbaka.

Hur tar man sig till Harstena?

Det finns flera sätt att ta sig ut för dig som bestämt dig för att besöka Harstena.

• Väljer du att åka med Skärgårdskompaniet går det båtar både från Arkösund och Fyrudden. De flesta turerna går dagligen mellan slutet av juni och slutet av augusti varje år och mer information hittar du på Skärgårdskompaniets hemsida här. Där hittar du även mer info om deras turer på sälsafari och kvällsturer med mat och musik.

• Väljer du istället att åka med Östgötatrafiken går båten också från Fyrudden och det är linje 776 du ska leta efter. Här är det viktigt att veta att du måste förboka din resa senast 18:00 dagen innan. För mer info om det och andra Skärgårdslinjer. Kika in på Östgötatrafikens hemsida här. Dessa båtar går året runt.

Man behöver inte vara troende för att fascineras av Den Heliga Birgitta. I alla fall inte om man gräver lite djupare i hennes historia. Och här i Östergötland behöver man inte ens gräva speciellt djupt. Det är lite som att var du än vänder dig i vårt landskap så dyker hon upp. Att en kvinna född 1303 satte så stort avtryck på världen att hon helgonförklarades och sedan så sent som 1999 utsågs till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon är liksom ganska stort. Läser man sedan på lite mer kring hur hon levde sitt liv inser man att det inte kan ha varit helt enkelt på 1300-talets början. Häng med på en resa i Den Heliga Birgittas Östergötland och i hennes liv med en kanske lite mer okänd bonus på slutet.

Den Heliga Birgitta, eller Birgitta Birgersdotter som hon hette då, föddes omkring år 1303 i Uppland, man kan inte veta exakt var och exakt när. Hon var dotter till lagman Birger Persson som tillhörde Bjälboätten. Och både genom det och senare sitt giftermål hade hon anknytning till det politiska ledarskiktet i det medeltida Sverige. Det kan vara bra att ha i åtanke när vi går igenom Birgittas historia och hennes nära anknytning till exempelvis kungen av Sverige. Det är alltså ingen slump att Birgitta rör sig i det skiktet. Men det innebär också att Birgittas framtid är utstakad redan när hon föds. Det var så det gick till på 1300-talet.

Flytten till Östergötland

När Birgitta är runt elva år dör hennes mor. Hennes far ansåg att han inte klarade av att själv ge henne den uppfostran som anstod en flicka i hennes ställning. Och så kommer det sig att Birgitta kommer till Östergötland. Här bor hon hos sin moster Katarina Bengtsdotter på Aspenäs vid sjön Sommen. Och här hittar vi den första platsen i Birgittas Östergötland.

Aspenäs finns inte längre kvar men lämningarna efter den gamla gården finns kvar och går att besöka. På ägorna finns också en brunn som brukar kallas Birgittas källa. Här fick Birgitta några av de uppenbarelser som sedan kom att nedtecknas och göra henne känd för eftervärlden.

Giftermålet och flytten till Birgittas udde

Bara några år senare när Birgitta var i trettonårsåldern, giftes hon mot sin vilja bort med den artonårige Ulf Gudmarsson. Hon ville säkert hellre leva som jungfru och det sägs att hon lyckades övertala sin make att de första åren leva i avhållsamhet innan hon födde åtta barn i det som kom att bli ett mycket lyckligt äktenskap.

Birgitta och Ulf bodde på det som idag kallas Birgittas udde vid sjön Boren. Naturligtvis är det ett namn som tillkommit senare. Ulfåsa är ett mer korrekt namn för den tiden och troligen var det en stor gård avskuren mot omvärlden med inte mindre än två vallgravar och med vatten på tre sidor om udden.

Idag återstår endast ruinerna av en stenbyggnad men denna har kvar ett valv och det är möjligt att gå ner i det som var källaren. En ganska häftig upplevelse ändå även om jag normalt ogillar källare.

I 28 år levde Birgitta och Ulf familjeliv här. Under denna tid blev Birgitta rådgivare åt den unga drottning Blanka som vistades mycket på deras Kungsgård i Vadstena. På Ulfåsa fanns både kapell och frustuga och där ska Birgitta ha utspisat fattiga och vårdat sjuka.

Du kan besöka Birgittas udde via en del av Östgötaleden. En 2,5 kilometer lång vandring enkel väg. Karta och mer information hittar du på Naturkartan här och väl där kan du från din mobiltelefon ringa ett nummer och lyssna på en guidad tur på udden.

Det nya Ulfåsa eller Alvastra kloster

Birgittas fromhet skulle på många sätt att prägla även maken Ulf. Bland annat gjorde de gemensamma pilgrimsfärder till Nidaros och till Santiago de Compostela. En bedrift idag och jag gissar att bedriften inte var mindre på 1300-talet. På vägen hem från Spanien, insjuknade dock Ulf.

Väl hemma bosatte sig Birgitta och Ulf vid Alvastra kloster där Ulf dog runt år 1344. Och här går historierna lite isär. Vissa menar att Birgitta efter det övergav Ulfåsa och byggde ett nytt Ulfåsa en bit bort ifrån det vi idag kallar Birgittas udde. Andra säger att hon fördelade sina egendomar till arvingarna och fattiga för att själv leva enkelt i anslutning till klostret i Alvastra.

Läs mer: Alvastra klosterruin – den vackra klosterruinen vid Ombergs fot

Men att Birgitta lät sin vigselring falla i Ulfs grav som det brukar sägas kan vi nog räkna med. Ulf är begravd vid Alvastra kloster och här kan vi med säkerhet säga att Birgitta levt och verkat under sina år i Östergötland.

Efter Ulfs död tilltar antalet uppenbarelser. 1346 testamenterar Kung Magnus och Drottning Blanka Vadstena kungsgård till klosterverksamhet och det är här Birgitta planerar att starta sitt kloster. Det kloster hon i sina uppenbarelser fått till sig att hon ska starta.

Den Heliga Birgitta och Rom

1349 och med ett tydligt syfte beger sig Birgitta till Rom. Återigen måste jag påminna oss här om att det är 1300-tal och moderna transportmedel är ännu inte uppfunnet. Att ta sig till Rom bör rimligtvis inte varit något man gjorde i en handvändning. I Rom planerade Birgitta att få godkänt av påven att starta en ny klosterorden. Något hon alltså fått till sig att göra i sina uppenbarelser.

Problemet var bara att påven sedan 1309 fanns i den franska staden Avignon samt att kyrkan förbjudit inrättandet av fler ordnar. Detta hindrade dock inte Birgitta som i en uppenbarelse fått veta att hon skulle få se påven och kejsaren mötas i Rom. En just då så osannolik händelse att den ledde till en del munterhet hos de som fick höra det.

Var det något Birgitta verkar ha haft gott om var det tålamod. Det dröjer 19 år innan hennes önskan slår in. 1368 återvände påven till Rom och den 21 oktober möttes han och den tysk-romerske kejsaren i staden. Birgitta fick alltså rätt till slut. Det hon också gjorde vara att lämna sin ordensregel till påven som tog emot den för granskning. Den 5 augusti 1370 blev den godkänd i en reviderad version som Birgitta troligen inte var särskilt nöjd med.

Efter det beslutade påven att återigen lämna Italien av säkerhetsskäl, något som Birgitta absolut inte kunde acceptera. Hon profeterade att han skulle drabbas av ett hårt slag från Gud och bli sjuk, och när påven vistats i Avignon ett par månader dog han mycket riktigt.

Klosterorden, Birgittaleden och Klosterkyrkan

Så snart klosterorden var godkänd påbörjades planeringen av klostret i Vadstena. Det skulle ändå ta 14 år till 1384 innan klostret kunde invigas och vid den tiden hade Birgitta varit död i 11 år.

Hon dog den 23 juli 1373 i Rom och hennes kvarlevor fördes hem till Vadstena och anlände 1374. Vägen de färdades på svensk mark efter landstigningen i Söderköping och vidare till Vadstena är idag en pilgrimsled som heter just Birgittaleden.

Birgittaleden avslutas i Vadstena vid Klosterkyrkan, ett imponerande verk som är byggd efter de anvisningar Den Heliga Birgitta fick till sig i sina uppenbarelser. Klosterkyrkan skulle enligt Birgittas anvisningar inte vara prålig eller utsmyckad. Och det är den verkligen inte. Däremot är storleken häpnadsväckande. Det finns inget vapenhus och man kommer direkt in i den katedralliknande byggnaden. Det är svårt att inte bli slagen av förundran när man kliver in. Kyrkans blev till slut invigd 1480. Då hade Birgitta varit död i 107 år.

Vill du få historien berättade för dig i ännu större detalj med kunniga guider kan jag varmt rekommendera en av klostermuseets guidade visningar som tar dig runt både i det gamla klostret, i Klosterkyrkan och på Klosterområdet. Mer information om tider och priser hittar du här.

Vilar kvarlevorna efter Den Heliga Birgitta i Vadstena?

I ett inglasat skrin klätt i röd sammet på en avskild plats i Klosterkyrkan ska Den Heliga Birgittas kvarlevor vila. Det har gjorts undersökningar som visar att så kanske inte är fallet. Vad vet jag. Kanske är det det, kanske inte. Kanske är det lite för bra för att vara sant att just hennes kvarlevor 1374 färdades hela vägen till Vadstena från Rom och kom fram ”helskinnade”. Eller kanske är det för bra för att vara sant att de om de gjorde det sedan blev kvar här.

Oavsett så lever Den Heliga Birgitta och minnet efter henne kvar i Östergötland och var man än vänder sig i vårt landskap känns det som att hon har satt sin prägel. En resa i hennes fotspår blir en fin roadtrip i vårt vackra landskap.

Vill du övernatta i Vadstena, då kan du faktiskt övernatta i det gamla Klostret som till vissa delar är Vadstena Klosterhotell idag. Vill du istället göra det lite enklare finns det ett gästhem på det som idag är Birgittasystrarnas kloster i Vadstena. Det har varit stängt en period på grund av läget i världen, men är du intresserad hittar du mer information här.

Den Heliga Birgittas Östergötland – en liten bonus

Mitt emellan Linköping och Motala ligger Brunneby som kanske är mest känt för sitt musteri. Men strax intill ligger en liten liten oerhört söt kyrka. Och jajamen, visst finns det Birgitta-koppling även här.

Kyrkan är som så många andra om- och tillbyggd under århundradena. Men det finns uppgifter som säger att det var ingen mindre än den Heliga Birgittas morfar, lagmannen Bengt Magnusson som 1269 uppförde kyrkan för eget bruk.

Huruvida det är med sanningen överensstämmande låter jag vara osagt. Men som historieälskare får det vara min sanning som ändå gör kyrkan lite mer spännande.

Vill du lära dig mer om Heliga Birgitta?

• Här finns en intressant dokumentär från Sveriges Radio
• Här finns tre intressanta avsnitt om Heliga Birgittas historia från SVT på Öppet arkiv