Reseskribent-arkiv — Sida 42 av 53

Att uppleva Paris på egen hand – en reseberättelse

15 april, 2019

I december 2018 åkte jag på egen hand till Paris. Jag har skrivit om hur planerna såg ut och om hur stolt jag var över mig själv för att jag gjorde resan men när det kommer till hur det egentligen var har det inte skrivits många ord. För en tid sedan fick jag frågan. Men hur var det att uppleva Paris på egen hand? Jo, såhär.

Lika säker som jag hade känt mig sedan den där dagen i juli när jag bestämde mig för att göra resan. Lika osäker kände jag mig när jag satte mig på tåget upp till Arlanda på kvällen den 1 december. När Andreas vinkade av mig och gick tillbaka mot bilen var en tår nära ögonvrån och jag kände mig ensammast i hela världen. Vad hade jag nu hittat på och hur tänkte jag?

En resa för att skriva

När tåget rullade ut från Linköpings station tog jag upp datorn och började skriva. Det var ju det hela resan handlade om. Att skriva. Och det jag hade drömt om så länge skulle nu bli verklighet. Jag skulle bara komma till rätta med mina tvivel först och komma tillbaka till säkerheten i att det skulle bli en bra resa.

Några timmar senare steg jag av det sista trappsteget på den oändligt långa rulltrappan från tågperrongen under Arlanda och klev in på en av de bästa platserna jag vet. Jag andades flygplatsluften och när jag promenerade upp emot Clarion Arlanda för att checka in på mitt rum för natten spred sig åter leendet över mina läppar. Jag var på väg.

I maj 2017 besökte jag Paris för allra första gången. Då i sällskap med min sambo och det fanns nog en anledning att jag valde en stad jag redan besökt för min allra första solo-resa. Jag ville känna mig lite hemma.

Det var därmed inte alls obekant för mig att kliva in på Charles de Gaulles flygplats utanför Paris. Jag kände igen vägen mot tåget som skulle ta mig in mot stan och behövde egentligen bara fokusera på att hitta till en annan tunnelbana än förra gången när jag hoppade av vid Gare du Nord. Jag kunde njuta av varje sekund och jag njöt i fulla drag.

På egen hand

Det var ett sargat Paris jag kom till denna dag och just det har jag berättat mer om tidigare. Efter att ha checkat in på mitt rum och gjort mig hemmastadd strosade jag ut i den franska huvudstaden med enda mål att hitta ett Starbucks. Där skulle jag handla en kaffe och nyttja WiFi för att göra min allra första noteringar på resan. Men jag hade ju ingen brådska.

Att strosa ut från hotellet och styra stegen precis dit du vill är att resa på egen hand. Eller inte behöva undra om ditt sällskap vill gå till höger eller vänster. Att inte behöva fråga om sällskapet också kan tänka sig att ta en tur in i kyrkan du passerar. Och inte fråga om det är okej att du bara tittar in i butiken du blir nyfiken på på vägen. Att se ett café och spontant styra stegen in och beställa ett glas vin eller en croissant. Det är att uppleva på egen hand. Och lika fint som det är att ha någon att dela det med lika fint känner jag det är att uppleva precis det just du önskar.

Att stanna upp och bara titta på en vacker byggnad. Att beundra den lite extra länge och ta bilder från precis alla vinklar du vill. Eller att inte orka gå den sista biten och ta tunnelbanan bara en station. Det är att uppleva något på egen hand.

Starbucks och häng på rummet

Klockan hade hunnit bli nio innan jag ens lämnade rummet min andra dag i Paris. Den lilla vattenkokaren och pulverkaffe räckte gott för mig att starta dagen på. Jag öppnade dörren till min franska balkong och lät Paristrafiken ackompanjera mina tryck på tangenterna. Och flera timmar senare begav jag mig sedan ut för en snabb, men sen frukost.

Tvärtemot hur jag hade tänkt mig mina dagar begav jag mig sedan snabbt tillbaka till hotellrummet och datorn för att skriva vidare.

Vid mitt senaste besök i Paris såg jag nästan allt det där man måste se, Eiffeltornet, Triumfbågen, Notre Dame och Seine. Champs Elyseé såg jag från hop-on-hop-off-bussen och där ville jag gärna strosa denna gången men i övrigt var det bara Sacré-Cœur som stod på to-do och uppleva-listan vid mitt besök på egen hand.

Väderprognosen såg dyster ut och regnet strilade ner utanför fönstret. Regnjackan som jag köpt i Paris förra gången hade varit på sin plats men den hade jag lämnat hemma.

Champs Elyseé i regn

En timme efter lunch gav jag mig ändå ut för att äta och med siktet inställt på just Champs Elyseé. Jag hade kanske föreställt mig mitt strosande på en av världens mest berömda gator på ett lite mer glamouröst sätt men å andra sidan smakade min crêpe med Emmentaler-ost och ett glas vitt extra gott när jag genomblöt hittade en plats på en av caféerna mellan alla de exklusiva butikerna.

Triumfbågen Paris — Triumfbågen i regn snabbt förevigad för att inte vattenskada telefonen

Till och med en shoppingpåse var bättre kittad än jag för vädret…

Google maps avslöjade att avståndet till en vacker vy över Eiffeltornet inte var så långt som jag trott och när regnet för en stund avtog lite begav jag mig ut. Strosade förbi lyxhotell efter lyxhotell och ännu lyxigare butiker än de på Champs Elyseé och undrade om det kanske till och med var inträde för att gå på just den gatan. Och sedan som genom ett trollslag öppnar gatan upp sig efter ett hörn och där ligger Seine och en bit bort Eiffeltornet.

Regnet hade upphört. Timmarna hade gått och solen som var på väg neråt börjar tränga igenom molnen. Jag beskådar Flame of Liberty på Place d´Alma som kommit att bli en plats för minnet av Prinsessan Diana som omkom i tunneln under monumentet. Och så bestämmer jag mig för att sätta mig på en servering och avnjuta ett glas vitt till.

Eiffeltornet och sol

Runt hörnet på huset som precis skymmer utsikten över Eiffeltornet från min plats på restaurangen ser jag ett alldeles magiskt sken och när vinet är uppdrucket tar jag mig åter ner till vattnet och får beskåda den allra vackraste av solnedgångar.

Jag står en lång stund och bara insuper känslan. Känslan över att jag står där. I Paris. På en resa för att skriva. Och hur lyckligt lottad jag är som har möjligheten att göra just det.

Sedan unnar jag mig lyxen att ta metron tillbaka till hotellet och ägnar resten åt kvällen till att skriva.

Jag vaknar senare än vanligt min tredje dag. Har skrivit långt in på småtimmarna och under natten konstaterat att det är ett lyhört hotell jag bor på. Frukost avnjuter jag denna dag på hotellet och skriver inte många rader innan jag beger mig ut på Paris gator igen. Jag tar metron till Montmartre och hoppar av på en station som skall visa sig ligga många trappsteg under gjord.

Många trappor upp till Montmartre

Jag kommer småsvettig upp till de vackra små gatorna i Montmartre och med mobilens hjälp kryssar jag mig upp genom gränderna mot Sacré-Cœur. Passerar underbart vackra små hus och väggmålningar. Passerar ett par som poserar för bröllopsbilder och upptäcker bland de gulligaste Starbucks jag sett och de ena huset vackrare än det andra.

Så händer det igen. Bakom ett hörn öppnar gatan upp sig och framför mig tornar den gigantiska Sacré-Cœur upp sig. Nedanför den vackra basilikan ligger hela Paris för mina fötter. Utsikten är enastående men svår att ta in.

Jag väljer att gå in i i kyrkan och slår mig ned en stund i en bänk. Kyrkor ligger mig varmt om hjärtat. Jag går gärna in men det var längesedan jag tog mig tid att sätta mig ner en stund. Det är svårt att ta in storheten i denna byggnad. Svårt att ta in att jag är där.

Så oändligt stort, så makalöst vackert.

Jag tar trapporna ner mot nya gränder i Montmartre och när jag gått några kvarter och inte längre har Sacré-Cœur i sikte slinker jag in och köper en crêpe to-go att äta på min fortsatta promenad.

På promenad utan karta eller mål

Kartappen är nedstängd. I varje gathörn tittar jag åt alla håll och väljer det håll dit husen är som vackrast. När crêpen är avnjuten och fötterna trötta låter jag google berätta var närmaste metrostation finns och konstaterar att jag promenerat så långt att jag nästan är hemma. Jag bryr mig inte om metron utan promenerar den sista biten tillbaka till hotellet. Fotograferar solen som är på väg ned bakom Paris ståtliga hus och det sötaste Mc Donalds jag någonsin skådat.

Med själ och hjärta fyllt till bredden av inspiration ägnar jag några timmar till åt tangentbordet. Sedan packar jag ihop mina saker och beger mig ut på Paris gator en sista gång innan hemfärd.

Maten för dagen intar jag på det där vackra McDonaldset jag passerat tidigare. Jag planerar för en tidig kväll innan hemresan imorgon. På väg hem till hotellet igen kan jag ändå inte låta bli att fastna på en av Paris uteserveringar. Det är den 4 december och jag sitter ute och avnjuter ett glas rött, franskt såklart.

Mitt lilla hotell och där uppe där det lyser där bor jag.

På egen hand i en drömstad

Jag summerar några underbara dygn i en riktig drömstad. Jag är tacksam för att jag kan och tacksam för att jag vågar och vill uppleva världen. På egen hand eller tillsammans. Det finns en tjusning med både och. Men jag är säker på att det inte är sista gången jag upplever på egen hand.

Har du åkt på en solo-resa eller skulle du vilja göra det? Eller skulle du absolut inte kunna tänka dig att göra det? Dela gärna med dig av dina tankar i en kommentar nedan.

Vill du läsa fler inlägg från mina resor till Paris kan du klicka dig vidare hit.

Jorden runt på 8 dagar

14 april, 2019

Det var lite av en ingivelse när vi bokade. En fredagskväll i mitten av mörkaste december. Efter en lång jobbvecka och på målrakan in mot julledigheten slog vi till. Och bokade en resa jorden runt på 8 dagar.

Vi ska inte vara borta i flera månader och vi ska inte besöka de sju underverken. Det blir ingen backpacking och vi ska inte se besöka mängder med platser. Nej vi ska göra precis som det låter. Vi ska åka jorden runt. På åtta dagar.

Jorden runt på 8 dagar -varför?

Ordet flygskam platsar då rakt inte i denna resa. Här ska spenderas ca 50 timmar ovan molnen. Och jo resan kommer sig egentligen av att jag ska övervinna en av mina rädslor. Jag trodde länge att jag aldrig skulle komma till USA. Var det något jag var mer rädd för än att flyga så var det nämligen att flyga över vatten. Att ta sig över Atlanten såg jag som ett oövervinnerligt hinder. Nu har jag varit i USA tre gånger på ett och ett halvt år. I en av de resevloggar vi följer såg jag en resa över Stilla havet och bestämde mig för att jag måste göra det. Men för att ta sig över Stilla havet måste man ju först ta sig TILL Stilla havet. Och på den vägen är det.

ARN-LHR-SFO-SIN-DOH-ARN

För den oinvigde har jag inte satt mig på tangentbordet. Nej ovanstående är flygplatskoder och betyder i klartext: Stockholm/Arlanda – London/Heathrow – San Francisco – Singapore – Doha – Stockholm/Arlanda. Och den rutten skall vi göra på de åtta dagar vi är iväg.

Den 22 maj flyger vi med SAS från Arlanda till London och fortsätter sedan vidare därifrån (utan ny Starbucks-mugg p.g.a. Starbucks finns bara i terminal 5) med Virgin Atlantic till San Francisco.

I San Francisco stannar vi i hela fyra dagar till den 26 maj. Då lyfter vi och åker 16 timmar och 20 minuter över Stilla Havet till Singapore med United Arlines flight UA1. Och under de 16 timmarna blir den 26:e den 28:e maj och Andreas 33:e födelsedag den 27:e går upp i rök.

I Singapore stannar vi i dryga två dygn när vi troligen behöver brottas med lite jetlag för att hinna uppleva så mycket som möjligt innan vi den 30 maj lyfter med Qatar Airways och mellanlandar i Doha innan vi flyger vidare hemåt till Stockholm och Arlanda.

Flygplanstyper kommer

För de av mina läsare som är lite mer intresserade av flygplanstyper än andra lovar jag att återkomma med mer info. Av erfarenhet vet jag att det kan ändra sig från planering till verklighet. Men att det blir tre helt nya flygbolag för mig är jag ganska säker på. Både Virgin, United och Qatar är nya för mig. Och denna gången blir det inga premiumsäten som sist om inte någon har en bra dag och uppgraderar oss.

Hela rutten flyger vi dock med olika allianser och tjänar poäng på resorna. Hur mycket och varför vi tjänar just så mycket ber jag att få återkomma till i ett annat inlägg. Och till dess får du gärna läsa mer om poängsnack här.

Rad 33 blev rad 16

Efter lite funderande blev vi nu i veckan några tusenlappar fattigare och lite mer benutrymme rikare på vår långa flight mellan San Francisco och Singapore. Rad 16 är bokat och det skall ge oss lite mer möjlighet att sträcka på benen och kanske till och med sova en liten stund. Men i övrigt blir placeringen i planen en överraskning.

San Francisco och Singapore-tips

Jag har naturligtvis dammsugit nätet och bloggar på tips vad vi inte får missa i San Francisco och Singapore men dina egna favoriter mottages såklart tacksamt i kommentarsrutan här nedan. Kanske de gömda pärlorna det inte pratas så mycket om?

Har du också åkt jorden runt eller gjort någon liknande resa? Berätta i en kommentar.

Följ gärna Lite mera rosa på Bloglovin, Facebook och Instagram för ännu mer vardagsinspiration.

Destination okänd blev…

9 april, 2019

Minns ni Linda, min kollega som ska åka med Apollos Destination okänd? I fredags kom ett mail. Med destinationen. Och plötsligt var den inte okänd mer.

Hon hoppades på Egypten och ville helst inte åka till Grekland. Dit gick senaste resan i maj 2018. Då till Rhodos. Men Grekland är ju stort och många öar att välja emellan.

Trumvirvel

I fredags kom ett mail från Apollo och slutdestinationen blev.

Rhodos.

Samma ställe som senast men i alla fall ett annat hotell.

Tjusningen?

Det är ju just det som är Destination okänd. Ibland blir man glatt överraskad. Ibland lite besviken. Linda är av naturen en som inte deppar ihop och det ska bli spännande att se vad hon fick för sina 2 lax hon betalde för resan. Ha det så fint i Faliraki Linda. Vi inväntar en trip-report.

Såhär lyder Apollos egen beskrivning av resorna:

Live a little: Upptäck något nytt med Apollo. Det händer något med oss när vi reser. Vi slappnar av, blir friare och öppnar upp för nya intryck. Nya maträtter, nya människor, nya stilar, nya gångstilar. Vi kallar det Live a little!

Har du själv en resa bokad till Destination okänd eller känner du någon som bokat? Let me know i en kommentar nedan.

Fler inlägg om Lindas resa till Destination okänd hittar du här

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Skybar – mina bästa tips i Sverige och världen

4 april, 2019

Kanske är det för att jag tidigare inte vågade som jag nu fascineras något alldeles nästan osunt av olika skybarer, eller takbarer om man föredrar att kalla det det. Eller för den delen även utsiktsplatser högt upp i olika möjliga och omöjliga hus som jag kommer över på våra resor. Så just därför – skybar – mina bästa tips både här i Sverige och i världen.

Visst har jag haft möjligheten att njuta av utsikten i världens nu högsta byggnad, Burj Kahlifa i Dubai men det är inte bara höjden som fascinerar och jag skulle faktiskt inte sätta den upplevelsen högre på listan än exempelvis takbaren på plan 18 på Steam hotell i Västerås eller min absoluta favorit hittills Skybaren på våning 25 i Malmö Live.

Och på tal om att jag tidigare inte vågade eller i alla fall hade väldigt svårt för höga höjder. Första besöket på Malmö Live var i juli 2016. Det var med stor skräck jag ställde mig i hissen och tryckte på 25. När dörrarna öppnades strök jag bokstavligen längs väggarna och vågade knappt titta ut. Och jag minns att jag på fullaste allvar kände att hela golvet gungade och sviktade under mig. Det var naturligtvis säkert bara min hjärna som spelade mig ett spratt men där och då var det på fullaste allvar.

Jag har inte besökt den sista takbaren i mitt liv och min tanke är att detta inlägg ska få leva och uppdateras vartefter jag får möjligheten att uppleva fler. Men fram till dess. Här listar jag takbarer – högt och lågt. Nära och lite längre bort.

The skybar på Mai Khao Lak i Khao Lak

Inte så många våningar upp men med en vidunderlig utsikt. Här var vi på besök i januari 2018 och spenderade 8 dagar på detta TUI-hotell. Den delen där Skybaren är belägen är den delen av hotellet som ligger längst bort från stranden och som också har en åldersgräns. Det är helt enkelt vuxen-delen av hotellet.

I Skybaren kan man både avnjuta middag och dricka och endast något gott att dricka om man så önskar. För de kvällar när åskan gick och det hällregnade fanns det en del inomhus men annars föredrog vi utomhusdelen. Mer om vår vistelse på Mai Kao Lak läser ni här.

The Steam hotell

I det gamla ångkraftverket i Västerås ligger The steam hotell och mer om vårt besök där kan du läsa här. En av de delar som fick min mesta kärlek förutom att jag fullkomligt avgudar hela stället, var baren och restaurangen på våning 18. Vi var där mindre än ett dygn och jag hade gärna avnjutit mer av utsikten från översta våningen men nu fick jag både sippa lite bubbel och äta en av de bästa hotellfrukostar jag någonsin ätit just här uppe så jag ska inte klaga. Därmed inte sagt att jag inte kommer tillbaka.

Clarion Malmö Live Skybar

Vad finns mer att säga om detta ställe som jag inte redan har sagt? Kanske inte mycket. Inte många fler superlativ går att frambringa men jag tänker att jag samlar dem alla här så slipper du klicka dig vidare till de övriga inlägg jag har ägnat åt detta ställe.

På våning 25 med utsikt över hela Malmö, Öresund och bron men även med en fin vy över Köpenhamn och Kastrup finns Skybaren på Malmö Live. Bar och restaurang ligger i hotellet Clarion Malmö Live och därmed är det Marcus Samuelssons Kitchen & table du hittar i ena delen. I andra delen med direkt utsikt mot sundet och bron finns baren där jag upplevde att golvet gungade under mig den där dagen i juli 2016.

Oavsett om du bor på hotellet eller inte är du välkommen upp. Passa på. Ta ett glas bubbel eller det som passar dig bäst. Missa inte de fantastiska mandlarna på snacksmenyn – Valencia almonds.

Melia Barcelona Sky

Inför vår kryssning med Symphony of the seas laddade vi upp med ett dygn i Barcelona. Andreas som har bott i Barcelona en tid för några år sedan ville vis mig sina gamla kvarter och då passade vi på att besök Melia hotell och deras takbar 24 Cielos Terrace. Och som namnet antyder kunde vi 24 våningar upp njuta av en makalös utsikt över Barcelona.

Vårt besök gick av stapeln i april när man fortfarande kunde anse vädret något ostabilt. Därför var taket fortfarande på. Men för varmare dagar finns möjlighet att öppna upp för solen att skina in på besökarna. Både mat och dryck finns att tillgå här uppe. Vi valde varsitt glas rosé. Sommarens första.

Lounge 24 Tallinn

Det blev en regntung vy vi fick ta del av från Lounge 24 på Radisson Blu Sky hotell i Tallinn. Vi spenderade nyligen ett dygn i den estniska huvudstaden och en av punkterna på min agenda var såklart att besöka en av de skybars staden har att erbjuda. Lotten föll på Lounge 24 som tyvärr var reserverad dagen med mest sol. Men å andra sidan erbjuder ju livet inte alltid solsken och lugnet som infinner sig sådär många våningar upp är till och med större med regnet smattrande på rutan.

Vi avnjöt varsin kopp kaffe och blickade ut över Tallinn, men nästa gång, för en nästa gång blir det, då får vi nog slå till på lite käk också.

Lounge 24 ligger som sagt i hotellet Radisson Blu Sky men du behöver inte vara gäst på hotellet för att besöka skybaren. Ta bara hissen upp till just våning 24 och njut.

Än har jag inte upplevt den sista skybaren och var jag än kommer är målet att uppleva staden några våningar från ovan. Inlägget uppdateras kontinuerligt. Fler besök på skybarer har jag skrivit om här.

Har du tips på en favoritbar jag inte får missa? Kommentera gärna här neranför.

Med Apollo till Destination okänd – vi följer med

3 april, 2019

Ni har väl sett Apollos nya koncept Live a Little till Destination okänd? Förutom att just aprilskämtets ingående tilläggstjänster att anlända med fallskärm och att dejta en kärlekskrank local kanske inte är verklighet så är det i allra högsta grad verklighet att du kan boka en resa till helt okänd destination.

Läs också: Du har väl inte missat att den svenska resebyrån Trip me up säljer överraskningsresor till Europa och Skandinavien. Resmålet förblir en överraskning tills du kommer till flygplatsen. Läs mer här.

I februari släppte man biljetterna och en av de som bokat är min kollega Linda.

Senast om två dagar, två veckor innan avresa, skall hon få veta vart hon ska. Bokningen gjorde hon redan i februari, ganska snart efter att Apollo lanserade det. Och sedan dessa har hon gått i en förväntansfull ovisshet.

Destination okänd med vissa val

Destinationen är okänd men det finns möjlighet att göra vissa val vid bokningstillfället. Avreseort går att välja samt storstad eller sol & bad. Och så skall du också välja mellan en helt öppen variant du betalar 2000 kronor per person för och kan hamna på vilket hotell som helst. Eller den lite dyrare varianten som kostar 3000 kronor per person där du är garanterad ett fyrstjärnigt hotell.

Linda valde att åka från Arlanda till sol & bad och den lite billigare varianten för att vara lite extra vågad. Avresa sker någon gång mellan torsdag till söndag vecka 16 och snart får hon alltså veta destinationen och exakt avresedag.

Live a Little – en succé

Och Linda verkar inte vara ensam om att gilla konceptet.

Jag ringde Apollo för att fråga om en sak för en tid sedan och då berättade de att de fått släppa fler biljetter för att intresset varit så stort.

Nu hoppas Linda på värme. Gärna upp emot 25 grader. Senaste resan gick till Grekland så helst vill hon inte åka dit men det är ju inte så mycket att göra åt om det blir det. Men hon blir inte ledsen om det blir Egypten. Allt är ju möjligt med Destination okänd.

Missa inte att följa bloggen vidare för att höra mer om Lindas äventyr.

Såhär lyder Apollos egen beskrivning av resorna:

Fler inlägg om Lindas resa till Destination okänd hittar du här

Följ gärna Lite mera rosa på Bloglovin, Facebook och Instagram för ännu mer vardagsinspiration.

När rädslan och ångesten kommer tillbaka

2 april, 2019

Donk!
Jag vaknade av att jag med en smäll rullade ner på golvet och slog i huvudet. Var var jag och vad var det som hände? Plötsligt blev jag medveten om röster i korridoren och golvet som sluttade kraftigt. Jag reste mig upp till hälften och kollade klockan. 00:47. Siffrorna lyste ilsket rött. Känslan av obehag växte sig starkare och jag förstod att jag var tvungen att ta mig ur hytten.

1994

Året är 1994. Jag går på Medieprogrammet i Karlskrona och vill redan då bli journalist. Den 28 september förliser Estonia. Hemma i Karlskrona sitter jag och förfäras. Men inte bara av händelsen utan av hur journalisterna behandlar de överlevande som i princip inte hunnit ur livbåtarna innan de får en mikrofon upptryckt i ansiktet. Och jag bestämmer mig för att jag inte vill bli en av dem. En av journalisterna som i det närmaste går över lik för en historia. Men kärleken att berätta bevarar jag och istället skriver jag annat än journalistiska texter. En av dem heter ”Jag var med på Estonia” och du kan läsa början av den texten här ovan. Det är en text skriven i kursen svenska under mitt första år på medieprogrammet.

2009

Femton år senare har jag kommit till rätta med mina känslor för händelserna efter Estonia. Jag följer min dröm sedan barnsben och börjar läsa till journalist.

Tjugofem år senare går jag på båten som ska ta mig till Tallinn. Båten som kanske passerar precis över platsen där hon ligger 80 meter ner i havets djup. M/S Estonia.

Donk!
Jag vaknar av en kraftig smäll. Vad var det? Jag reser mig halvvägs upp och kollar klockan på mobilen. 00:38. Det är totalt mörkt i hytten och jag känner paniken som sprider sig i kroppen. Känslan är bekant. Fartyget kränger till. Besvärligt väder hade prognosen sagt. Men det ska inte påverka fartyg av denna storleken. Så känner jag hur den kommer krypande. Krampen i benen och smärtan i magtrakten. Jag sträcker på benen för att få bort känslan men istället blir den bara värre. Den är tillbaka.

2019

I helgen var vi på en weekendresa i Tallinn. För några veckor sedan hittade jag av en slump den handskrivna texten från första året på medieprogrammet 1994. Att säga att jag såg det som ett tecken vore en underdrift. Jag höll känslan i schack trots en relativt hård vind när vi gick på båten i fredags men när mörkret lagt sig och hyttdörren var stängd kunde jag inte längre stoppa den.

Rädslan som jag kommit över när jag flyger. Som jag är så stolt över att jag har klarat av att hantera. Som jag trodde var borta men var beredd på att den skulle kunna komma tillbaka när jag som minst anar det. Den kom tillbaka. Men istället för i luften på vattnet.

Jag var lika ledsen som rädd när jag låg där med paniken personifierad i små korta ytliga andetag. Ledsen för att det kändes som ett nederlag. Ena sekunden talade förnuftet för att det inte ens var i närheten av hårt väder och rörelserna och ljuden helt normala. Andra sekunden talade paniken för att jag borde sett alla tecken på att inte gå på.

Precis som så många gånger tidigare på 10 000 meters höjd.

På väg hem natten till i går kom känslan tillbaka. Den fick vara med mig en stund. Jag konstaterade att den fanns där. Att den har sin plats i det som är jag men att den inte är relevant. Så talade jag om för mig själv att det var dags att sova och några timmar senare vaknade jag av att Andreas hade varit och hämtat kaffe.

Resor

Aprilskämten med restema – hela listan och favoriten

1 april, 2019

I SVT´s morgonsoffa i morse konstaterades att aprilskämtet var i det närmaste dött och att det är allt färre som aprilskämtar. Men det verkar inte gälla resebranschen. Eller vad säger ni? Har ni sett aprilskämten med restema? Vissa med lite mer finess än andra och vissa riktiga fullpoängare.

Ving berättar om semesterfiraren Jan ”Julle” Andersson som varit försvunnen sedan han åkte på semester för 40 år sedan och nu återfunnits på nuvarande Sunprime Atlantic View på Gran Canaria.

TUI lanserar ett hotellkoncept endast för barn mellan 6-11 år där det serveras efterrätt till förrätt och frukost till middag. Minibaren ersätts av minifrysar. Jag skulle gissa att det skulle vara populärt koncept. Om det hade varit på riktigt förstås.

Apollo å sin sida utökar sitt nyligen lanserade ”Live a little”-koncept med flera olika tillägg. Som att göra entré på ditt resmål med fallskärm eller dejta en kärlekskrank ”local”.

Luftballong och skidanläggning i Skåne

Rolfs flyg & buss öppnar upp för storstadsresor med luftballong och byter samtidigt namn till det mer beskrivande namnet Rolfs flyg, buss & luftballong.

ESS group som bland annat ligger bakom både Steam hotell och Ystad Saltsjöbad storsatsar på skidåkning i världsklass på hemmaplan. Och inte i fjällen utan i just Ystad när de lanserar Ystad Winter Wonderland.

Snö är även temat på Birka cruises nya koncept birkabacken som ska erbjuda skidåkning till sjöss året runt.

Och som om det inte vore nog på vintertemat så offentliggör STF att de i maj öppnar en helt ny fjällstuga på Hammarbybacken i Stockholm.

Hotell Victory och champagnebad

Ett av mina egna favorithotell Clarion Collection hotell Victoria i Jönköping skriver på sin Instagram att efter att två år i rad ha vunnit Collection hotell of the Year tyckte man att det var dags att det skulle synas i deras namn. Namnbytet har gått igenom lagom till första april och numera heter hotellet Clarion Collection hotell Victory.

En annan nyhet som låter lite för bra för att vara sann (och även som ett visst mått av alkoholmissbruk) är The Lamp hotell & spa i Norrköping som till påsk planerar att fylla badkaret med Veuve Clicquot. Tre champagne-badtider per kväll erbjuds mellan den 18-20 april. Inte kan det väl vara en sanning.

The Winery hotell berättar stolt på sin Instagram att vinet nu inte bara flödar i kranarna i baren utan även i handfaten på rummen, nästa projekt är att hitta en passande tandkräm till.

Även bloggkollegor hänger på

Men det är inte bara de stora resebolagen som satsar på aprilskämt. En resebloggarkollega släpper idag nyheten om att Arlanda beach öppnar i höst. För den flygrädda eller den som av annan anledning inte fill flyga – ta tåget till Arlanda och stanna på marken på semestern.

Men bäst av dem alla

Jag tycker många har lyckats bra i år. Men för att hitta den bästa måste jag nog i år ta er med till vårt grannland i sydväst, Danmark. För högaktuellt i dessa tider är ju detta med tidsskillnader.

TUI i Danmark ligger steget före och ger nu semesterfirarna mer valuta för pengarna när de tar bort tidsskillnaden på utvalda destinationer.

”Tidsforskelle er i mange tilfælde, som vi ser det, unødvendige. Vi tilpasser derfor afrejsetider og tilrettelægger driften af vores hoteller, så gæsterne slipper for ’mistet ferietid’ og unødvendig jetlag,” siger Mikkel Hansen, pressechef for TUI i Danmark.

TUI skriver i sitt pressmeddelande att vissa lokala samarbetspartners, bland annat i Thailand är oroliga för att det skall skapa förvirring. Men researrangören känner sig säker på att de extra timmarnas semester detta skapar är till gagn för resenärerna.

Och inte bara det. Detta öppnar också upp för en helt ny tjänst i bolaget som nu söker efter en Time Difference Satisfaction Lead.

Mitt pris för bäst aprilskämt 2019 tillfaller definitivt TUI Danmark.

Vilken är din favorit? Eller har jag missat någon i flödet. Kommentera gärna nedan och gör listan komplett.

Följ gärna Lite mera rosa på Bloglovin, Facebook och Instagram för ännu mer vardagsinspiration.

Omslagbild från TUI Danmark

Sommartiden avskaffas eller blir permanent – 2021 utbryter kaoset

30 mars, 2019

Kan vi prata om detta med sommartid och vintertid. Eller kanske normaltid som många kallar det. Det har alltid funnits. Nej, jag vet att det inte ALLTID har funnit. Men för mig som är född 1977 har det alltid funnits. Men nu ska sommartiden avskaffas.

Jag kan minnas att både mamma och pappa ojade sig över när det infördes. Jag som redan hade svårt att sova, det var på nätterna den 2-åriga Cornelia hade som mest energi nämligen, fick med tidsomställningen ännu svårare.

En timme fram eller tillbaka tänkte jag. Det kan väl inte ha påverkat så jättemycket. Tänkte jag. Tills jag själv fick barn. Och jag abrupt fick inse att en enda timme kan rasera alla rutiner som någonsin skapats.

Framåt eller bakåt?

I övrigt har väl den stora snackisen i alla år varit hur man ska komma ihåg åt vilket håll vi ska dra klockan. Själv har jag använt mig av tumregeln att jag tycker att de känns som att vi går framåt när det är vår men bakåt när vi går mot höst. Det är en hemmasnickrad variant av ”att ställa fram utemöblerna på våren och ställa tillbaka dem på hösten”, som många har som kom-ihåg-hjälp. Det viktigaste är ju ändå att man kommer ihåg och inte drar åt fel håll.

Men på senare år så har ju ändå den nya tekniken hjälpt till att hålla ordning på det. Allt ifrån klockan i våra mobiler som ställer om sig själv till sociala medier där vi blir påminda på alla möjliga sätt.

Snart ställer vi om klockan för sista gången

Men nu är det snart slut och när vi ikväll ställer fram klockan till sommartid så kan det vara den fjärde eller femte näst sista gången vi gör det.

2021 har EU bestämt att sommar- och vintertid försvinner och varje land bestämmer själv vilken tid man stannar på under år 2021.

Och här undrar jag lite hur det kommer att bli. För visst har vi olika tidszoner i Europa redan idag men det är ändå hyfsat enkelt att hålla ordning på att Finland och länderna i linjer ner mot Grekland ligger en timme före oss och England och länderna ner mot Portugal och Kanarieöarna ligger en timme efter. Men… 2021 kan det vara slut med det.

Tänk dig detta scenario. Finland ligger idag en timme för oss. Norge och Sverige har samma tid.

Det kan bli ett enda virrvarr

Om Finland bestämmer sig för att stanna på sommartid, Sverige väljer att stanna på vintertid och Norge på sommartid skulle klockan kunna vara 15:00 i Finland, 13:00 i Sverige och 14:00 i Norge. Det kan bli riktig snurrigt alltså. Det ska bli riktigt intressant att se vad alla bestämmer sig för.

Och glöm nu inte att ställa fram klockan inatt, eller var det tillbaka? Hur håller du ordning på vilket håll klockan skall ställas om?

I antal länder ligger jag i lä

29 mars, 2019

I eftermiddag går färden mot mitt sjuttonde land. Sjuttonde av hur många? Ja om det tvista de lärde. Enligt FN är det 195, enligt USA något färre medan Australien har en lista på länder de handlar med som landar på i runda slängar 240. Ett intressant inlägg på ämnet hittar ni på Discovering the planet här. Oavsett hur många det är kan vi konstatera att jag har många kvar att besöka. Men till skillnad från många resebloggare och vloggare så är inte antalet mitt mål. Att jag ens räknade efter var mer en slump än en tanke.

Har ni läst mitt tidigare inlägg och min historia kring resandet vet ni att jag började resa sent. Det är i år 21 år sedan jag besökte mitt första land utanför Skandinavien. I halva mitt liv har jag alltså rest och upplevt och mer ska det bli. Men vi börjar från början.

Danmark

Danmark var det första land utanför Sveriges gränser som jag besökte och efter det har det såklart blivit många resor dit. Men min allra första resa till Danmark minns jag egentligen bara en sak av. Att jag var superkissnödig och att vi inte hittade en enda toalett förrän efter jättelång tid. Vi turade mellan Helsingborg och Helsingör med min syster och hennes familj och länge levde jag med tron att det inte fanns offentliga toaletter i Danmark. Sedan dess har det som sagt blivit många turer dit. Till Köge, till Köpenhamn, till Helsingör och till Bakken. I sommar ska vi på konsert med bland annat Rasmus Seebach och får då för första gången besöka Jylland och Aaruhs. Danmark är en härlig nära favorit med kontinental känsla.

Sri Lanka

Många år senare tog jag så i från tårna och besökte mitt andra land. Sri Lanka. Och mer om den resan har jag faktiskt redan berättat här.

Efter Sri Lanka är det lite svårt att ha koll på i vilken kronologisk ordning länderna kommer men jag skulle gissa att nästa land som får ett besök är:

Finland

Några år under sent nittiotal jobbade jag för det finländska telecom-bolaget Sonera i deras svenska del och då ingick en och annan resa till vårt grannland i öst. På den tiden hann jag inte mycket mer än att se flygplatsen och kontoret. Men sedan dess har det också blivit en och annan kryssning, den senaste i oktober förra året. Men så mycket mer än Helsingfors har jag ändå inte sett av Finland.

Tyskland

Land fyra som föräras ett besök bör vara Tyskland. Hit åker jag också tillsammans med företaget på en av de absolut största telecom-mässorna i världen på den tiden. CeBit-mässan i Hannover. Vi bor i en supermysig liten stad i närheten som heter Münster. Jag minns resorna som hektiska och Münster som en liten pärla.

Spanien

I november 1999 drar jag till Mallorca i två månader för att gå reseledarutbildning för Ving. Det blir mitt femte land och ett minne för livet. Tjugo år senare har jag fortfarande kontakt med flera av mina studiekamrater. Vissa har jag träffat i verkliga livet flera gånger efteråt. Andra finns på Facebook och vi hörs inte alls men kan följa varandra. Några har jag träffat på ute i världen på mina resor. Mallorca blir som ett andra hem och jag kan inte riktigt räkna hur många gånger jag varit där sedan dess. Att komma till Mallis är som att komma hem.

Cypern

Några år i början av 2000-talet blir det flera resor om året till riktiga klassiska charterdestinationer i Europa och Cypern fick två besök år 2000. En gång i slutet av ett ganska kylslaget mars med Fia och nästa gång i ett betydligt varmare september med Hanna. Båda gångerna åkte vi till Agia Napa och ingen av gångerna fick jag besöka Famagusta.

Malta

Det var en tid av ö-besök verkar det som för i oktober 2000 landade jag på ännu en ö och mitt sjunde land. Malta. Det var jag och Fia som unnade oss ännu en semestervecka. Vi bodde i St Julians. Spelade på casino och vann ihop pengar till en båtresa till Sicilien men kunde inte åka på grund av storm. Istället åkte vi på utflykt på ön och fick se mirakelkyrkan i Mosta och de runda gatorna i Mdina.

Mirakelkyrkan kallas den eftersom det sägs att bomben på bilden nedan under andra världskriget trängde igenom kupolen på kyrkan och rullade fram till altaret mitt under en gudstjänst utan att detonera.
Kyrkans kupol är den tredje största i världen utan stöd i mitten.

Och så eder undertecknade utanför kyrkan. Minns ni dessa datumstämplar som kom med på kort som framkallades. Varför liksom? Och varför inte på baksidan?

Norge

Mitt åttonde land blir Norge och besöks med en kryssning från Helsingborg till Oslo. Vigelandsparken, Holmenkollen och Karl Johan upplevs på mitt första av hittills tre besök i grannlandet till väster.

Grekland

Efter lite stiltje på resefronten åker vi 2005 till Kreta och det blir mitt första besök i Grekland. Det är ju fullt möjligt att besöka en hel drös av resmål men fortfarande bara ett och samma land när det gäller Grekland. För sedan dess har Kreta fått ytterligare ett besök, Rhodos två och Skiathos ett men fler länder blir det ju inte för det.

Österrike

Som mitt tionde land besöker jag i juni 2008 Österrike. Vi bilar ner från Malmö och går på Sveriges inledningsmatch i fotbolls-EM. Vi besöker Mozarts barndomshem, Zlatan gör mål och sedan åker vi hemåt igen. Österrike blir dock ett favoritland som jag gärna skulle åka tillbaka till.

Turkiet

Åren som kommer återvänder vi till Mallis några gånger innan vi i september 2012 tillsammans med Fia och hennes familj åker till mitt land nummer elva. Turkiet och Side. Jag älskar värmen och maten och tänker att jag gärna åker tillbaka snart. Det ska dröja sex år innan jag åker tillbaka.

Jag och Andreas träffas i juni 2015 och därefter har det blivit helt galna 14 resor. Tolv tillsammans och två på egen hand eller med en vän. Men det första nya landet vi besöker tillsammans blir mitt nummer 12.

Frankrike

I maj 2017 åker vi till Paris i några dagar och jag blir förälskad. Jag har alltid haft en dröm om Paris, om det franska språket och den franska kulturen. Jag åkte tillbaka till Paris själv i december förra året och jag kan lova er att jag kommer att åka tillbaka.

I september 2017 kliver jag av planet som skulle ta oss till Malaga och många tror nog säkert att min flygrädsla tagit överhanden och att det kanske inte blir några fler resor för min del. Men det motbevisar jag när jag i november samma år i största hemlighet åker till mitt trettonde land.

USA

Jag och Eva-Lena spenderar 57 timmar i New York och jag övervinner en stor rädsla – att flyga över Atlanten.

Thailand

Några månader senare, i januari 2018, lyfter planet österut mot mitt fjortonde land, ett land jag egentligen mellanlandat i en gång tidigare när vi flög till Sri Lanka men det gills inte. Denna gången får jag uppleva landet på riktigt och njuta av Khao Lak.

Dubai

I mars 2018 tar vi en weekend i mitt femtonde land Dubai och mer om den resan kan du läsa här.

Italien

Land nummer sexton blir så Italien och inte mindre än tre stopp på vår kryssning med Symphony of the seas. La Spezia och Rom hann jag se lite mer av än Neapel då jag låg utslagen av mina tarmfickor. Men att det blir fler besök i Italien det är självskrivet.

Det bästa med Italien är nog ändå maten. Skulle jag hitta det sämsta med Italien får jag säga att det saknar Starbucks. Och det handlar självklart om min nyvunna samlarhysteri för deras muggar. Vart jag än ska är det första jag kollar efter om det finns Starbucks. Men i Italien kan jag leta hur mycket jag vill.

Mitt sjuttonde land som jag skall besöka imorgon kommer inte heller att ge mig någon ny mugg och det är såklart ett stort minus. Men jag ser ändå fram emot att uppleva Estland och Tallinn i några timmar. I maj lägger jag sedan till land nummer arton på listan, Singapore och innan året är slut så hoppas jag att land nummer nitton blir Bali.

Vet du hur många länder du har besökt och hur många är det i så fall?

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.