Posts by tag

Att göra i Östergötland

114 posts

Är du på jakt efter saker att göra i Östergötland? Då har du kommit rätt.

Här listar jag mina bästa tips i mitt hemlandskap. Från norr till söder och café till fornminne. Från medeltiden till nutidshistoria. Östergötland har något att erbjuda för alla. Familjen, paret eller soloresenären. Oavsett om du vill pilgrimsvandra eller lyxa till det med en spavistelse.

Varmt välkommen till Östergötland.

Letar du efter något speciellt? Förhoppningsvis hittar du det du söker här. Saknar du något? Tveka inte att höra av dig så berättar jag mer.

Boställets vedugnsbageri – Fikatips i närheten av E4:n vid Linköping

10 mars, 2020

Några minuter med bil från E4:an vid Linköping finns ett riktigt smultronställe att besöka. Oavsett om du åker förbi på väg genom landet eller bor i närheten tycker jag att du ska knappa in Boställets vedugnsbageri i GPS:n och göra ett besök.

Vägen till Boställets vedugnsbageri går bara dit. Där tar det stopp. Sedan är det bara åker och åker. Östgötaslätten breder vackert ut sig bakom ladan där bageriet och caféet är inrymt sedan 2011.

Bakningen som hantverk

Här är bakningen ett hantverk. Bröd och kakor görs på lokala råvaror och inte nödvändigtvis på samma mjölsorter från dag till dag. Det viktiga är att det är lokalt producerat av bra kvalité och du kan läsa mer om processen, hur varmt ugnen eldas och vilka gårdar i närheten de olika råvarorna kommer ifrån på Boställets egen sida.

Oavsett om du stannar till för att köpa med lite bröd hem eller väljer att stanna på en fika undgår du inte den genuina atmosfären i ladugården.

Här hänger symboliskt de gamla skyltarna med kossornas namn kvar i taket. Och det är en rakt igenom speciell atmosfär både inne i ladan och utanför på slätten.

Läs också: Fler upplevelser i Östergötland

Du har inte vägen förbi – du tar vägen förbi Boställets vedugnsbageri

En blåsig söndag i februari har vi inte alls vägarna förbi, man har inte det till Boställets vedugnsbageri. Man tar vägen förbi. Och det gör vi. Vi blåser nästan bort när vi hoppar ur bilen och stormen tar tag. Slätten visar upp magiska vyer med regntunga moln in över Linköping. Och det gör inget alls att få öppna dörren och känna doften av hembakat. Ännu mindre gör det att smaska i sig en god vaniljbulle och en kopp kaffe från de udda kopparna.

Hit kommer vi tillbaka.

Boställets vedugnsbageri har också fått en plats hos White Guide på listan över rekommenderade caféer. Mycket välförtjänt om du frågar mig.

Boställets vedugnsbageri

Hitta hit
Besök med barn?
JA! På Bostället är barnen välkomna – vintertid finns en liten hörna med leksaker inomhus. Sommartid bjuder utemiljön in till lek.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och besök på några av våra slott som Ljung, Löfstad och Husby Säteri.

Mer att läsa på Lite mera rosa

Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

En natt helt ensamma på Husby säteri

2 mars, 2020

Det är en öronbedövande tystnad som slår emot mig när jag öppnar bildörren och kliver ut på gårdsplanen framför det gamla slottet. Det är nästan lite overkligt tyst. Som om vi tagit steget in fast vi tagit steget ut. Den stora slottsporten vittnar inte om att receptionen ligger innanför men skylten nere vid vägen pekade hitåt och det finns ingen annan dörr. Vi hänger väskorna över axeln, trycker ned det gamla handtaget och stiger in. In på Husby säteri.

Redan innanför dörren slår historien emot oss. En pampig entré med pelare, skulpturer och maffiga målningar på väggarna. Den stora slottstrappen skymtar in till vänster och så den lilla receptionsdisken till höger. Ett äldre par kommer in bakom oss och tar trappen upp. Receptionsdisken är obemannad med en skylt som uppmanar oss att ringa ett nummer för incheckning.

Mannen som svarar på andra sidan låter förvånad.
– Ska ni bo här frågar han?
Men han lovar att någon ska komma och hjälpa oss. Så vi väntar.

Det började såhär

Hela idén om en övernattning började i november när vi besökte Söderköpings brunn bara en bit bort. När det sista vinglaset var uppdrucket och vi passerade receptionen började vi prata med nattreceptionisten. Vi pratade om historien kring brunnen och undrade nyfiket om det spökade. Men så mycket av den varianten fanns det inte på Söderköpings brunn. För att få den upplevelsen skulle vi åka till Husby säteri och bo i svit nummer tre berättade hon. Och nu var vi här. Slottsweekend var bokad. En natt inklusive, afternoon tea och trerätters middag på ankomstdagen, inträde till relaxen och frukost. Och ett speciellt önskemål att få bo i svit nummer tre.

– Välkomna hörs från trappan.
En brunbränd kvinna med förkläde och vit skjorta tar de sista trappstegen ner och stegar in bakom receptionsdisken. Jag och Linda pratar i mun på varandra. Rasande uppspelta inför vår vistelse.

– Afternoon tea serveras på våning två, berättar Anette om vi ska tro namnskylten på bröstet. Och jag tänker att vi tar betalningen där. Vi gör såhär. Vi går upp och öppnar upp rummet som ligger på våning tre så ni får göra er hemmastadda och så kommer ni ner när ni känner er klara.
– En sak till bara, när vill ni ha frukost imorgon bitti?

Jag och Linda tittar på varandra och sedan på Anette.
– Vi äter när de andra äter eller måste man bestämma, säger jag.

– Ni kommer att vara själva här på slottet i natt säger Anette. Hon tar upp den stora nyckeln som legat framför oss på disken och räcker fram den emot oss.

– Och ni har ju önskat svit nummer tre så det blir säkert speciellt säger hon och ler.

Svit nummer tre på Husby säteri

Vi hänger återigen våra väskor över axeln och så traskar vi efter Anette uppför trapporna. På en avsats står ett gammalt skåp med glasdörrar. Innanför är dockor uppradade på hyllorna. De blickar ner på oss och vi blickar tillbaka. Det kan hända att vi väljer att inte gå tillbaka just dit när mörkret har fallit.

Vi passerar de stora glasdörrarna till matsalen och tar trapporna upp till våning tre. Där finns sviterna i slottet. Sex sviter. Den mest hemsökta är nummer tre. Wilhelminas svit. Direkt innanför dörren till trapphuset finns den och jag är inte säker på att jag är redo när Anette sätter nyckeln i låset och öppnar upp. Allt jag har sett och läst om just detta rum och plötsligt står jag där. Tittar på sängarna som sägs både bädda sig själva och visa upp spår av att någon tagit en vilopaus utan att någon varit i rummet. Tittar på garderoben vars dörr sägs öppna sig utan förklaring.

Anette visar oss det viktigaste. Hälsar oss välkomna ännu en gång och så lämnar hon oss åt vårt öde i svit nummer tre.

Jag går fram till den där garderobsdörren jag velat känna på så länge och undersöker om det är möjligt att den skulle kunna öppna sig av sig själv. Inte en chans. Jag trycker till dörren lite extra för att säkert veta att den är stängd. Sedan ringer vi hem till nära och kära och berättar om vår kommande natt – ensamma på Husby säteri.

Afternoon tea på Husby

Afternoon tea-buffén väntar och vi lämnar rummet. Men innan vi går en våning ner måste vi undersöka alla andra skrymslen och vrår på vår våning. Bekanta oss med vårt hem de kommande tjugofyra timmarna.

Biblioteket känns lugnt. Vi spanar in i konferensrummen och känner ett sting av obehag inför en tavla och så traskar vi vidare mot de delarna som bär på de flesta historierna. Salongen i slutet av korridoren där det sägs att man sett ett par sitta i en soffa.

Och så biljardrummet. Längst bort i slottet. Rummet man inte bara passerar utan verkligen måste styra stegen mot. Där man ska kunna se en dam som står och blickar ut genom fönstret. Och där lever biljardkloten sitt eget liv. Det sägs till om med att hela bordet flyttar sig ibland.

Kloten ligger i sina hål. Vi måste såklart plocka upp dem och lägga dem i ordning. Den vita kulan en bit ner och de övriga kulorna som en triangel. Själva formen lägger vi tillbaka på stolen där vi hittade den. Och så lämnar vi rummet.

En våning ner är det hög ljudvolym. Afternoon tea på Husby är en populärt evenemang och matsalen är full. Ett bord vid fönstret står tomt, det är reserverat för oss. Vi hittar Anette och gör henne uppmärksam på att vi är där. Hon presenterar oss för Sussi som ansvarar för serveringen.

Kändisar på Husby

– Jaha, är det ni, säger hon och ler ett finurligt leende. Ni får säkert trevlig. Det är jag som serverar er ikväll.

Så visar hon oss till bordet efter att vi har beställt in varsitt glas vin. Detta kommer att kräva starkare saker än te, det är en sak som är säker.

Buffén dignar av godsaker. Mängder av olika matpajer, ceasarsallad, röror och snittar. På andra sidan är godsaksbordet om möjligt ännu större. Minisemlor slåss om utrymmet med pajer, småkakor och tårtor. Vi kommer inte att behöva gå hungriga härifrån. Men vi har av någon anledning ingen större matlust. Det sjunker sakta in. När Sussi går hem och stänger dörren efter sig ikväll är det bara vi kvar. Och spökena då.

Ett glas vin i de vackra salongerna

När afternoon-tea gästerna börjar droppa av tar vi ett glas vin till i baren som Sussi visar oss. Det skulle inte var helt omöjligt att gå vilse i de olika rummen och salarna.

Planen på att besöka relaxen med bubbelbad och bastu skjuter vi på framtiden. Vi trivs så bra i slottet och går ogärna därifrån de få meterna ner till relaxen. Det är ju faktiskt för upplevelsen på slottet vi är här. Relaxa kan vi göra en annan dag och timmarna går fort.

Klockan närmar sig middag och vi ska bege oss upp till rummet för lite piff. Medan Linda pratar i telefon tar jag mig en tur bort till biljarden.

En del av mig vill verkligen uppleva något när jag är här. En del av mig tror på allt det där. En annan del är skeptisk. Jag tror på kontakt. Men att det är ganska märkligt att kontakten skulle ske genom biljardklot som flyttar på sig. Jag har haft förnimmelser. Men å andra sidan, vem kan säga att det är på riktigt. Men jag är nyfiken. Jag har aldrig sett något med blotta ögat. Inga siluetter. Inget som rört sig.

Mot biljardrummet

Det är med försiktigt kaxiga steg jag går mot biljardrummet. Ensam. Jag ser den nedre delen av bordet och som i slowmotion men i en millisekund inser jag att den delen av bordet jag ser borde ha innehållit den vita kulan. Jag hinner inte stoppa mig själv utan svänger runt och ser hela bordet i mitt synfält. Där ligger den vita kulan. Precis intill triangeln av de andra kulorna. Det tar en stund innan jag sedan ser att plastformen som hjälper till att forma kulorna till en triangel inte längre ligger kvar på stolen där Linda la den. Den ligger runt kulorna.

Jag backar ut ur rummet och går med raska steg mot vårt rum för att berätta.

Vi går båda tillbaka och det är lite svårt att tro det vi ser. Det har funnits folk på slottet och vi kan inte utesluta att någon av de som befunnit sig en våning ner tagit en avstickare en trappa upp. Kulorna i triangeln är helt omflyttade. Det kan faktiskt ha en helt naturlig förklaring. Så vi flyttar tillbaka den vita kulan och tar bort triangelformen och så lämnar vi åter igen biljardbordet.

Tillbaka till biljardrummet

Några snabba drag med mascaran, några lockar i håret och andra skor. Sedan är vi redo för kvällens middag. Det har gått en lite dryg halvtimme sedan vi lämnade biljardbordet och nu är vi ensamma i slottet förutom vår servitris och en kock som förbereder middagen åt oss en våning ner. Vi kan inte låta bli att titta till kloten en gång till.

Mörkret har hunnit lägga sig över slottet och nu måste vi gå hela vägen in i rummet och passera biljardbordet för att tända lampan. Jag lyser upp med min mobil och redan innan Linda trycker på lampknappen ser vi det. En kula, nummer 15, har brutit sig ur från de andra och ligger nu en bit upp på bordet. Men ingen vindpust i världen kan ha flyttat på kulan som i en båge brutit sig loss och liksom rundat en annan kula på väg upp mot änden av bordet. Vi släcker lampan och går med raska steg därifrån.

Trerätters middag med fokus på annat

Trappan ner till salongen tar vi med snabba steg och Sussi får nu höra precis allt om våra upplevelser. Hon har hört det förr. Tar det med ro. Och så bedyrar hon att vare sig hon eller kocken skulle ha haft tid att springa runt på plan tre för att flytta biljardkulor. De har haft annat att stå i.

Vi försöker för allt vi är värda att hitta en logisk förklaring. Och den första händelsen kan jag inte bortskriva som helt naturlig. Men den andra. Jag har svårt att tro att personalen skulle ha tid att gå och flytta på kloten och inte bara det. Vilket antiklimax det hade varit om de hade blivit påkomna. Nej. Vi kan nog utesluta Sussi och kocken och då återstår bara jag och Linda och någon av oss var det inte.

Middagen serveras. En fantastisk trerätters med gott vin till. Förrätten en Toast Skagen med spröda rischips som smälter i munnen. Till huvudrätt älgstek med sötpotatispuré, bakad tomat, broccoli, pepparsås och rotfruktsgratäng. Och till efterrätt en limepannacotta med kaneläpple och limesocker.

Men hur magiskt maten än smakar finns det annat som pockar på min uppmärksamhet. Jag skulle i ärlighetens namn vilja åka tillbaka och låta bli att besöka våningen ovanpå och bara fokusera på maten. Det är den värd.

Efter middagen flyttar vi oss några meter bort till en av de vackra soffmöblemangen. Vi fyller på vinglaset och smuttar på varsin whiskey. Klockan närmar sig tio och vi vet att vi snart blir ensamma. Men vi gör vad vi kan för att hålla Sussi kvar, bara en liten stund till.

Ensamma en natt på Husby säteri

Strax efter tio är det ändå dags att avrunda. Vi tackar för oss och går upp till vår svit. Linda har varit uppe på rummet en stund tidigare och för att utmana ödet lite har hon lagt upp kuddarna på sin säng på rad för att se om de ligger kvar när vi kommer tillbaka. Jag har inte själv sett hur hon lagt dem och hon tog ingen bild. Jag får tro på hennes ord.

Men innan vi går in till oss för natten tar vi ännu en tur genom salarna på våning tre. Hjärtat bultar hårt när vi går igenom de mörka rummen som bara lyses upp av min mobillampa. Men det känns lugnt. Tystnaden som lade sig när vi kom är tillbaka. Energierna och stämningen som tidigare var laddad är borta och när vi som sista rum besöker biljardrummet har inget hänt. Vi traskar tillbaka till vår svit.

Det ser ut som att kuddarna ligger kvar som de ska. I övrig är allt också orört i rummet. Men när vi närmar oss sängen ser vi att den kudde som ligger längst ner mot fotgaveln ligger snett. Det är som att någon har snurrat den. Linda visar hur hon la den. Jag kan bara tro på hennes ord. Hon skakar på huvudet och kan inte begripa vad som händer.

-Nej, jag måste gå på toa säger hon. Kvar står jag och blickar ner på sängen. Tar några foton för att ha som minne. Så tittar jag upp.

-Linda, är det du som har öppnat garderobsdörren?

En meter bakom mig är nu garderobsdörren som ingen av oss rört öppen på vid gavel. Utan minsta ljud.

En god natts sömn och slottsfrukost

Klockan närmar sig midnatt och vi känner oss klara för idag. Jag kan inte svara för Linda men innan jag sluter de blå ber jag en stilla bön om att natten ska bli lugn. Just i den stunden är jag ganska nöjd med det jag har fått uppleva.

Jag vaknar sju timmar senare. Solen har börjat gå upp och skapar en magisk himmel utanför vårt slottsfönster. Garderobsdörren är fortsatt stängd och rummet badar i ljus. Förtrollningen är bruten och vi är utsövda.

En våning ner väntar slottsfrukosten på bara oss. Det är slottsägaren själv som serverar och vi passar på att förhöra oss om hans upplevelser som barn. Själv har han inte upplevt så mycket trots att han faktiskt har växt upp i slottet. Hans pappa köpte Husby på 70-talet. Då var slottet svårt nedgången och det som nu är de vackra salarna vi fått uppleva var renoveringsobjekt som en mäklare hade klassat som något för den händige. Det var så slottet såg ut när Fredriks pappa Christer tog med sig familjen och stolt visade upp vad han hade köpt. Christer och hans fru väckte slottet ur en närmare 100-årig Törnrosasömn och har varsamt renoverat varje vrå av det sedan dess. Kanske är det därför slottsherren och andra andar spökar lite då och då. Kanske vill de inte riktigt vakna ur Törnrosa-sömnen.

Husby säteri idag

Numera driver Fredrik Husby vidare tillsammans med sin hustru Irené. Husby säteri erbjuder mängder av evenemang. Ett av dem är vi på just då. Slottsweekend. Till påsk dukas det upp stort påskbord. En annan helg kan du vara med och lösa en mordgåta på slottet. Utöver det brukar slottet användas för både konferenser, fester och bröllop. De vackra lokalerna och fantastiska omgivningarna bjuder verkligen in till det.

Själva försöker vi förstå vad som just har hänt. Att vi avnjutit nästan ett dygn på Husby säteri. Ätit och druckit gott i de vackra salongerna. Träffat fantastiska människor som bjudit oss på egna och andras berättelser. Och sovit helt ensamma på det stora slottet. Eller ja – frågan är väl om vi egentligen var helt ensamma på Husby säteri.

Historisk fakta:
Husby säteri är känt i historien sedan 1300-talet. Då som en del av Vadstena kloster. Den nuvarande huvudbyggnaden tillkom under Kurt Filip von Schwerins tid åren 1789-1795, och anges ritad av Jean Erik Rehn, som även ritat Sveriges första världsarv Drottningholms slott.

Oavsett om du är på spökjakt eller inte är slottet väl värt ett besök. Spana in deras egen hemsida här för att hitta nästa event som passar dig i kalendern.

Läs mer på Lite mera rosa

Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Julmarknad i Gamla Linköping

16 december, 2019

De första adventshelgerna är det Julmarknad i Gamla Linköping. Vi passade på att göra ett besök medan vi hade lite snö på marken redan den första december. Och känslan som infinner sig är lite att befinna sig i en Astrid Lindgren-värld. Jag hade inte höjt på ögonbrynet om Madicken eller Emil strosat förbi.

Gamla Linköping är ett friluftsmuseum beläget i utkanten av Linköping. Här kan man vandra runt på kullerstensgator och uppleva både natur och miljö som den var för hundra år sedan. Gamla hus från olika delar av Östergötland har flyttats och byggts upp här tillsammans med andra och bildar nu en helt egen liten stadsdel med autentiska byggnader från gamla tider.

Julmarknad i Gamla Linköping

Det är en miljö som gjord för en julmarknad. De i vanliga fall öppna små butikerna och museerna där man också kan uppleva vardagen i början av det förra århundradet samsas nu med marknadsstånd. Det doftar lika delar brända mandlar och pepparkaka på det lilla torget.

I vanliga fall är det fritt inträde i Gamla Linköping, men vid speciella evenemang, som detta, kostar den en liten slant att gå in. Barnen, de tre mellan 6 och 9 jag har med mig går in gratis medan jag swishar 50 kronor. Som hittat.

Mer att läsa: Varför inte passa på att bo en natt i Gamla Linköping när du är på julmarknad? Här finns underbart mysiga Hilma Winblads B&B.

Polismuseum och brända mandlar

Vi passar på att värma oss direkt med en strut nybrända mandlar. Sedan traskar vi in i det lilla polismuseet. Tittar på gamla uniformer och tittar på gamla polisutrustningar. På väggarna trängs berättelserna om brotten som begåtts i Östergötland. Allt från den stora bankkuppen 1854 till det tragiska polismordet i Malexander 1999.

Lite längre upp på torget ligger banken och sommartid spelas det gatuteater i Gamla Linköping. Rätt som det är kommer poliser i tidtypiska kläder i full utryckning då banken just blivit rånad. Det är levande och underhållande att besöka Gamla Linköping sommartid.

Nu är det fullt fokus på julaktiviteter men vi ser ändå till att besöka både polismuseet, brandkårsmuseet och den gamla banken. Även det numera ett museum.

Tomten, korvstoppning och Rudolf

En bit bort bland kvarteren får man lov att gå in i de gamla husen. Där visas pepparkaksbak i gammal järnspis och korvstoppning. Reaktionen när det informeras att det var tarmarna man använde för att stoppa korven i är obetalbar.

Det ligger det något mystiskt över stämningen redan vi går in i nästa lilla stuga. Där inne är tomten på besök. På gården utanför står renen och släden parkerad. Barnen hälsar, men den minste tvekar. Det verkar inte som att årets julkalender fått honom att tveka på tomten och om han finns.

Eldshow som avslutning

Mörkret har lagt sig när vi hälsat på tomten och vi rör oss bort emot Fenomenmagasinet och den utlovade eldshowen. Kvinnan som showar har en komisk talang vi vuxna skrattar gott åt medan barnen med gapande munnar betraktar en eldshow som vida överträffade mina förväntningar.

Vi lämnar vår julmarknad i Gamla Linköping med leenden på allas läppar och kommer garanterat återkomma flera år.

Östergötlands julmarknader 2021

Vill du besöka fler julmarknader i Östergötland? Här nedan ser du en lista uppdaterad 2021 med fler julmarknader runt om i Östergötland:

Mjölby hembygdsförening – 28 november 11-17
Habblarps trädgårdar – fre till sönd mellan 19 nov – 19 dec, fre 10-17, lör-sön 10-15
Ukna julmarknad – 28 november 13-17 (på gränsen till Östergötland)
Sjöstadsjul i Motala – 28 november 11-16
Söderköpingsjul – 27-28 november 10-16
Gammeljul på Vadstena slott – 26-28 november, fre 11-19, lör 11-17 och sön 11-16
Julskyltning i Borensberg – 27 november 10-16
Ljungsbro – 27-28 november 10-16
Valdemarsvik – Jul i viken – 27 november
Jul på Löfstad slott 4-5, 11-12 december, 11-17
Svarttorps gård utanför Rejmyre – 27 november, 10-16
Arbetets museum: Rättvis Design och hantverksmarknad – 27 november, 10-16

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och familjeweekend på Vildmarkshotellet i Kolmården.

På Löfstad slott där tiden stannat

3 september, 2019

Luciadagen 1926 går fröken Emilie Piper, Löfstad slotts sista ägare, ur tiden. Hon tar sitt sista andetag i sitt privata sovrum på Löfstad slott i just den sängen du ser på bilden nedan. Emilie Piper var i rakt nedstigande led åttonde generationens arvinge till slottets byggherre Axel Lillie. Men den åttonde generationens ägare blev också den sista. Emilie Piper förblev ogift och utan barn och vid sin död testamenterade hon Löfstad slott till Riddarhuset och Östergötlands musem för att bevara det och göra det tillgängligt för allmänheten. Drygt 92 år senare är jag en av de som får ta del av hennes historia.

Bevarat så som decemberdagen 1926

Det är bevarat som det var den där decemberdagen 1926 när Emilie, som var mycket sjuk kände att slutet var så nära att hon hastade tillbaka till sitt slott. Slottet där hon föddes och där hon ville avsluta sina dagar i jordelivet.

Det dröjde ytterligare 16 år innan slottet öppnades för allmänheten, Emelies syster Sophie var fortfarande i livet. Men när Sophie avled 1940 påbörjades arbetet med att göra Löfstad slott til det museum det är idag.

Mellan Norrköping och Linköping

Löfstad slott ligger mellan Norrköping och Linköping i hjärtat av Östergötland. Och åker du E4:n genom vårt landskap kan du omöjligt missa skyltarna mot Löfstad slott. Åker du söderut har du till och med en chans att se tinnarna och tornen på slottet bland trädkronorna på höger sida om vägen. Men kör inte bara förbi, jag rekommenderar att du svänger av och gör ett besök.

Löfstads slott byggdes mellan 1637 och 1660 av Axel Lillie d.ä. och gick alltså därefter i arv i åtta generationer. Det är unikt så tillvida att det aldrig lämnade släkten. Även om det kan verka så då slottet ägts av både familjerna Lillie, de la Gardie, von Fersen och Piper. Den enkla förklaringen till det är att detta slott kunde ärvas av familjens döttrar som sedan i samband med giftermål bytte namn.

Slottet brinner 1750

Genom åren har slottet genomgått flera stora förändringar. Bland annat efter den stora brand som förstörde slottet 1750, det enda som klarade sig var den ena flygeln. Men trots de förändringar som är gjorda kan man se spår av 1600-talets pampighet både på utsidan och insidan. Inte minst när det gäller inredning.

Löfstad slott är inte öppet för turer på egen hand men under sommaren sker flera guidade turer om dagen. Spana in Löfstad slott hemsida för mer information.

Gillar du slott lika mycket som jag?
Följ gärna mitt slottskonto på INSTagram @svenskaslottsguiden

Från de pampiga salongerna till det privata

I slottet får du höra om och se allt ifrån de stora salongerna och hur det kunde gå till vid middagsbjudningar till postgången i slutet av 1800-talet. Men du får också besöka Emilies pappa Charles Emil Pipers privata kontor. Där ligger hans glasögon kvar på skrivbordet än idag.

Allra störst intryck gjorde ändå besöket i Emilies privata delar på mig. Hennes sovrum där hon tog sina sista andetag som är bevarat precis som det var den där dagen. Och den privata salongen dit bara de allra närmaste kom.

En stor eloge till den duktiga guiden som med inlevelse berättar historien om slottet och Emilie.

I väntan på Emilie på ärende

Det är en del i marknadsföringen att framhäva att det är bevarat precis som det var. Som om Emilie bara är ute ett ärende och snart kommer tillbaka. Men det är så mycket mer än bara marknadsföring. Det är precis så det känns.

Har du inte tiden att tajma in en av de guidade visningarna kan du ta en tur i den stora slottsparken. Där kan du bland annat se det minnesmonument av Axel von Fersen d.y. som hans syster Sophie lät sätta upp efter mordet i Stockholm. Det finns också en handelsträdgård. Och i slottets norra flygel ligger ett värdshus där du kan slå dig ner för en fika och njuta av samma miljö och utsikt som Emilie gjorde på sin tid.

Vill du också göra ett besök hittar du till slottet såhär.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här.

Ett besök på Ljungs slott bland spöken och grevar

15 augusti, 2019

Några mil utanför Linköping i det lilla samhället Ljung ligger ett slott. Och det var en ren slump att jag ens fick höra talas om det. Inga skyltar leder nämligen dit. Det dyker upp ganska oväntat precis intill Motala ström och Göta kanal. Ljungs slott. Ett slott med en ganska namnkunnig byggherre.

Slottet byggdes under senare delen av 1700-talet av ingen mindre än greve Axel von Fersen d.ä. Och det räknas som ett av de viktigaste gustavianska minnesmonumenten i Sverige. Idag är det i privat ägo men ingen bor på själva slottet utan ägarna bor i de lite mindre friliggande sidoflyglarna. Under sommarhalvåret ombesörjer föreningen Ljungs slotts bevarande öppethållande och visningar av slottet och de som jobbar både i café, slottsbod och med visningar bär tidstypiska kläder. För dagen i den 30-gradiga värmen hade man dock valt att hoppa över perukerna för att inte få värmeslag.

Ägarlängd och spännande historier

Slottet var i familjen von Fersens ägor från uppförandet fram till 1868 och historien om den sista von Fersen som ägde slottet , grevinnan Louise, får man berättad för sig under den guidade turen. Det är en fascinerande och bitvis också ganska tragisk historia.

Efter att Louise inte helt frivilligt förlorade ägarskapet har olika familjer från både Tyskland, Danmark och Sverige ägt slottet. Förutom perioden mellan 1939 och 1949 då militären la beslag på flera stora byggnader, bland annat Ljungs slott, för att kunna mobilisera sig för försvar under kriget. Dessvärre vidtog de inte så mycket försiktighet och slottet blev ordentligt både slitet och länsat under denna period. Föreningen Ljungs slotts bevarande ombesörjer nu tillsammans med ägarfamiljen ett försiktigt upprustande av slottet genom bidrag. Men man har också hittat och kunnat ta till vara på saker som stuvats undan i allehanda vindsutrymmen och förråd.

Tips! Vill du se mer slott?
På Instagram frossar jag vidare i slott på kontot instagram.com/svenskaslottsguiden
Titta gärna in och följ.

Tomma salar öppnar för fantasi

Därmed är slottssalarna vi vandrar igenom ganska tomma. För min del ökar det ändå snarast på min fantasi och ger möjlighet att själv måla upp bilden av greven och grevinnan på Ljung under sent 1700-tal. Och med guidens smakfulla utsvävningar och anekdoter kan jag leva mig in i slottslivet.

På slottets översta våning har man försökt återskapa några rum ur de olika tidsepokerna som slottet varit bebott men flera rum står också helt tomma och ödsliga. Och det är här vi hittar spökrummet. Har inte varje slott ett sådant?

Spökrummet på Ljungs slott

Till och med TV4:s Det okända har varit på besök på Ljungs slott och mediet sägs ha sagt att han sällan besökt ett hus med så mycket aktivitet. Flera personer ska också ha blivit både berörda och sett saker i spökrummet. En kvinna sägs sitta i ett hörn med ett dött barn i famnen till exempel. Själv märkte jag dock ingenting. I just det rummet…

Två andra rum berörde mig istället. Ett som vi fick gå in i och ett där det var avstängt och som jag fick se på avstånd. Kanske var det andra spöken än kvinnan med det döda barnet som ville prata lite med mig? Ja det får vi nog aldrig veta.

Ljungs kyrka och von Fersens grav

Bara några hundra meter bort ligger Ljungs kyrka och här vilar nu stoftet av både Axel von Fersen d.ä. och flera familjemedlemmar. Ganska otippat ändå att hitta minnesplatsen för dessa mäktiga personer i svensk historia i lilla Ljung i Östergötland.

Faktum är att Axel von Fersens begravning hölls i Stockholm men stoftet fördes ner till Östergötland när Ljungs kyrka var tillräcklig värdig. Ljung betydde tydligen mycket för honom. Och det tackar jag för en sisådär 225 år senare.

Vill du också besöka Ljungs slott. Här hittar du vägbeskrivning.

Du kan besöka slottet och caféet utan kostnad men vill du vara med på en guidad visnings kostar det 80 kronor och har du Kulturarvskortet betalar du bara hälften. Mer info om visningar och öppettider hittar du på slottets hemsida.

Läs gärna fler av mina inlägg om svenska slott här.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här.

Linköpings slott – Sveriges äldsta slott

6 augusti, 2019

En fredag i juli spenderade jag lunchtimmen med en guidad visning på Linköpings slott som faktiskt är Sveriges äldsta slott. Precis bredvid domkyrkan ligger det och är ganska oansenligt egentligen men likväl ett slott. Jag minns mycket väl när jag fick höra talas om det första gången. Då hade jag bott i Linköping i några år och besökt domkyrkan många gånger utan att ens ha sett det. Men nu skulle jag inte bara beskåda det utifrån utan även inifrån.

Året var 2011, jag var videoreporter på 24Corren och skulle göra en intervju med dåvarande landshövding Elisabeth Nilsson. Vi skulle mötas på slottet och jag fick googla alltså var det låg.

Intervju på slottet och kungens säng

Vi möttes där. Jag gjorde intervjun som jag inte för mitt liv kan minnas vad den handlade om. Och kanske finns det en naturlig förklaring till det. Jag fick nämligen en helt egen visning av slottet av Elisabet. Och inte bara i de delar som var representationsvåning. Jag fick också komma in i de rum som tillhör hovet och som alltid står redo för kungaparet och kronprinsessparet.

De allra äldsta delarna på Linköpings slott

En plats jag inte fick besöka då var den plats jag fick besöka på den guidade visningen. Den allra äldsta delen av slottet. I en liten liten oansenlig dörr till höger om det nuvarande slottstornet gick vi in och ner.

Och där finns de allra äldsta delarna av slottet bevarade. Där nere finns original-kalksten som byggde det som på 1100-talet var biskopsgården och grunden till dagens slott som alltså är Sveriges äldstas slott.

Biskopens boning

Slottet är nämligen från början inte just ett slott utan var istället tänkt som boning till biskopen och det var det också under flera hundra år. Linköping var då ett betydande kyrkligt fäste även om det inte var ärkebiskopssäte.

Vid reformationen på 1500-talet förändrades detta. Och det som idag är Linköpings slott har byggts om och till genom århundradena beroende på vad byggnaden använts till för stunden. Slottet som det ser ut nu är en byggnad som består av alltifrån delar av originalbyggnaden från 1100-talet, till ett torn som byggdes på 1200-talet som skulle tjäna som försvar till ringmuren från 1400-talet som används som yttervägg till flygelbyggnaderna. På 1500-talet bygger sedan Johan III det torn vi ser idag.

Landshövdingen flyttar in

Någon gång under 1700-talet flyttar landshövdingen in på slottet och än idag bor alltså han eller hon i slottets nedervåning. Men under flera hundra år var landshövdingen inte ensam om att bo på slottet. Då tjänade nämligen en av flyglarna som fängelse i staden. Mer om det får man också berättat under visningen.

I de allra äldsta delarna av slottet som bara går att se under en guidad visning får man också se den källa som finns bevarad. Det är oklart vad den använts till och om man haft någon typ av medicinsk verksamhet knuten till den. 12,5 meter djup är brunnen och vattnet smakar alldeles utmärkt. Det kan jag intyga i egen hög person.

Murbruk och återbruk

Linköpings slott är ett slott som gjort för att demonstrera återbruk. Under århundradena har slottets olika byggnader raserats och använts till nya delar på mängder av olika sätt. Och arkeologerna har gjort omfattande utgrävningar och mätningar för att se vilka delar som är från vilken tidsålder. Hur har man då kunnat göra det? Jo stenarna har många gånger varit detsamma men murbruket dem emellan har alltid gjorts nytt och därmed har man kunnat tidsbestämma de olika delarna med hjälp av murbruket och avancerade prover som gjorts på det.

Har du vägarna förbi Linköping kan jag varmt rekommendera en guidad visning i slottet som anses vara den bäst bevarade icke-kyrkliga byggnaden från 1100-talet i hela Sverige.

Här finns något för stora och små. Och för de lite mindre finns i museet möjlighet att bland annat testa på kläder tidstypiska för slottets lite äldre dagar.

Pris och plats

Ett besök i slotts- och domkyrkomuseet kostar 80 kronor för vuxen och 40 kronor för barn. Och vill du delta i den guidade visningen kommer du till slottet en timme innan det öppnar för allmänheten. Den guidade turen ingår då i den ordinarie entrén. Mer info hittar du här.

Har du för vana att besöka Kulturarv kan jag tipsa om att skaffa Kulturarvskortet för 200 kr. Bara här får du då halva priset och betalar 40 istället för 80 kronor. Kortet kan du använda över hela Sverige.

Läs mer: Kulturarvskortet – med rabatter till Sveriges kulturskatt

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om besök på flera slott i Östergötland Ljung, Löfstad och Husby Säteri.

4H & 2F – eller Björkö 4H-gård, Fenomenmagasinet och Flygvapenmuseum

29 juli, 2019

Med bilen nyservad öppnade sig nya möjligheter och dagarna innan smällhettan infann sig på Östgötaslätten hade jag och de små några dagar att fylla med vad vi kände för för dagen. Det slutade alltså förutom med besöket i Vreta klosters kyrka med 4H och 2F som i Björkö 4H-gård, Fenomenmagasinet och Flygvapenmuseum.

Med eller utan fungerande bil är mitt mål att i sommar verkligen uppleva det våra närområden har att bjuda på. På egen hand har jag redan upplevt domkyrkan och lämningar från istiden. Tillsammans med barnen blir det andra upplevelser.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och familjeweekend på Vildmarkshotellet i Kolmården.

Björkö 4H-gård

En halvtimme hemifrån oss, en bit utanför Ljungsbro, hittar man Björkö 4H-gård. En bekant är engagerad i verksamheten och därför har jag sett henne dela uppdateringar från deras Facebook-sida. Annars hade jag nog faktiskt inte ens haft en aning om att den fanns. Kanske inte ens att konceptet 4H fanns kvar. Senast jag hörde om det var som barn. Men det visar sig att den är i allra högsta grad levande som organisation. Och nyfiken som jag blev läste jag på lite. 4 H står för de fyra orden huvud (för kunskap), hjärta (för medkänsla), hand (för färdighet) och hälsa (för ett sundare levnadssätt). Organisationen är internationell och startade i USA 1902. Det är en fröjd att lära sig nya saker varje dag. Detta var en sådan sak. Vill du veta mer om 4H så kan du klicka dig vidare hit.

Björkö 4H-gård ligger alltså en bit utanför Linköping. Ja egentligen en liten bit utanför samhället Ljungsbro som i sin tur ligger utanför Linköping. Gården är öppen för besökare alla dagar i veckan mellan 9:30-14. På gården finns får, getter, grisar, hästar, höns, kaniner, katter, myskankor och åsna. Men just nu på sommaren är åsnan på semester på Visingsö.

Hela bilden är lite som en floskel. Hur barnen öppnar bildörrarna och bokstavligen rusar ut i den svenska sommaridyllen. Men det är precis så det är. På riktigt. På gården kan flera av djuren gå fria och hos kaninerna är det fritt fram att hoppa in och klappa.

Och klappades gjorde det. Det är ett under att vi kom därifrån. Ljuvliga timmar på landet som avslutades med medhavd lunch. Hit kommer vi definitivt tillbaka.

Vill du också åka hit hittar du vägbeskrivning här. Besöket är helt gratis.

Fenomenmagasinet

Ett ställe vi besökt flera gånger tidigare men som alltid förnyas och där det alltid finns något man missade när man var där senast är Fenomenmagasinet.

Fenomenmagasinet hittar du i Gamla Linköping som är ett friluftsmuseum med en hel liten stadskärna uppbyggd som förr i tiden. Jag hoppas få anledning att återkomma till det men fokus för dagen var alltså bara en liten del av denna lilla idyll. Och när vi parerade de gamla kullerstensgatorna i regnet på väg dit så kändes det som helt rätt val.

Fenomenmagasinet är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Linköpings kommun och Region Östergötland. Och fokus är att förstå vardagliga fenomen som optik, elektricitet och kroppen. Man får testa på själv vid olika stationer och kan läsa fakta om experimenten vid varje station.

Favoriten vid detta besöket blev för både stora och små Däckargåtan som skulle lösas i ett rum. Klurigt var ordet och spännande. Alla samarbetade för att lösa gåtan och ta fast tjuven.

Ogillar du ormar eller spindlar rekommenderar jag dig dock att hoppa över den översta våningen i huset.

Besöket kostar 70 kronor per person och barn under 3 år går in gratis.

Fenomenmagasinet är öppet 10-16 alla helger samt alla lovdagar i Linköpings kommun. För mer information om avvikande öppettider – spana in deras egen hemsida.
Fenomenmagasinet hittar du här.

Flygvapenmuseum

I Malmslätt utanför Linköping, precis bredvid flygplatsen Malmen hittar du Flygvapenmuseum. Malmen är en av de få flygplatserna i landet som används helt militärt. Flygflottiljen F3 som tidigare låg här är nedlagd men inhyser numera flygskola med stridspilotutbildning och helikopterflottilj. Och har du tur så kryddas ditt besök på muséet med att en livs levande JAS landar eller lyfter ovanför ditt huvud.

Flygvapenmuseum består bland annat av en gigantisk hangar där det svenska militärflygetshistoria visas upp med riktiga plan från de allra första planen till dagens JAS 39 Gripen. Flightspotting på ett annat sätt än det jag är van vid.

Utöver det finns det en mycket spännande utställning om Kalla krigets historia där man kan besöka tidstypiska rum från andra delen av 1900-talet. En riktig nostalgitripp.

När de lite yngre besökarna tröttnar på ovanstående finns två lab där det går att testa på allt ifrån flygsimulator till att bygga egna flygande föremål av papp.

Flygvapenmuseum är ett av ganska många museum i Sverige som vi kan besöka helt utan kostnad. Vägbeskrivningen hittar du här.

Björkö 4H-gård, Fenomenmagasinet och Flygvapenmuseum

Reser du till Linköping med barn kan jag varmt rekommendera dessa tre aktiviteter. Lite av varje och något för alla. Jag tror inte ni blir besvikna.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och familjeweekend på Vildmarkshotellet i Linköping.

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Ett ögonblick och 1000 år

25 juli, 2019

Ursäkta, säger mannen bakom flygeln lite barskt, förstår ni svenska?

Han har långt vitt skägg och kan utan större problem övertyga mig om att det är han som bestämmer där. Min första tanke är att den lilla pappkoppen med saft som kyrkan bjuder på inte får tas med in i kyrkan och att vi nu ska få bannor. Kanske har barnen varit för högljudda och stört kyrkofriden? Eller så kan inte mannen stämma instrumentet när vi pratar.
Vi är i Vreta klosters kyrka jag och barnen och nu riskerar vi att bli utslängda.

Vi var egentligen på väg men stannade till vid kyrkan för att tända ett ljus för de som inte längre finns här. Ibland gör vi det. Nu har vi precis varit inne i ett av sidorummen och studerat något som ser ut som en kista i sten med urgamla snirkliga bokstäver.

Entusiastism och magi

Jag hade inte förväntat mig att de små skulle bli så entusiastiska att upptäcka mer av kyrkan. Men stenar med runor och berättelsen om att nunnorna promenerade upp för just den trappan vi går i till sovsalen för nästan 1000 år sedan fascinerar dem och de upplever och lyssnar med full kraft. Tittar ut genom fönstret. Jämför den lilla modellen av klostret med ruinerna som nu är kvar.

Och nu blir vi kanske utkastade.

Javisst, säger jag lite generat. Vi förstår svenska.

Gå tillbaka in i rummet där, säger han och pekar på det lilla rummet med stenkistan vi just varit i. Gå tillbaka in och så sjunger ni lite så ska ni få höra vilket vackert ljud det blir.

Jag tappar hakan för en sekund och sen manar jag barnen att gå tillbaka in. Och så sjunger vi.

Vi sjunger lite av en sommarpsalm. Lite Theoz. Lite Marcus och Martinus. En låt från Tik Tok. Låtar vi kommer på för stunden. 2019 möter 1100-tal. Och ljudet är magnifikt. Barnen tittar upp mot det 1000-åriga taket och gapar.

Vi tackar mannen för tipset och sedan går vi ut och upptäcker med barnens lek och på deras villkor de gamla ruinerna av Vreta kloster.

Var mannen på riktigt? Finns han kvar om jag går in igen? Eller var han han en länk från en svunnen tid på plats för att guida oss? Vem vet? Det jag vet är att stunden är ett värdefullt ögonblick jag sparar.

Se och upptäcka på hemmaplan – hemester i Linköping

14 juli, 2019

Planen denna sommaren var att inte göra så mycket alls. Stanna hemma. Inte resa. Jobba. Och det var som att vi fick lite extra hjälp med det. För utöver våra egna planer på att stanna på hemmaplan har vår bil inte varit direkt samarbetsvillig utan snarare tvärtom. Det innebär att vi inte ens har tagit oss några kortare sträckor som jag ändå tänkt mig. Men det innebär också en nyfunnen glädje för mig att se och upptäcka på hemmaplan – hemester.

Det pratas och skrivs mycket om hemester. Och just de fenomenet och även svemester och problematiken kring att ta ledigt över huvud taget har jag ett helt eget inlägg på gång om. Men om det är någon som borde kunna få ta patent på just hemester efter denna sommarens första del så är det faktiskt jag.

Upptäcka på hemmaplan – hemester på riktigt

För om jag så hade velat så har jag liksom inte tagit mig så långt. Och därmed har jag verkligen behövt se och upptäcka på hemmaplan för att stilla min nyfikenhet och min önskan om att uppleva. Den gångna veckan har det tagit mig på bärplockarjakt, besök i två kyrkor och vid ett forminnesmärke.

Men bärplockningen och tankar kring den sparar jag till det där inlägget om semester. Nu ska ni får höra om vad Linköping har att bjuda på i form av fornminne och kyrkor.

Och det är verkligen inte några större ansträngningar jag gjort. På väg till jobbet eller på lunchen har jag passat på att se vad som finns att erbjuda.

Jättegrytorna i Kittelberget

Detta var nog egentligen det absolut mest spontana av de tre upplevelserna. Jag har gått förbi skylten otaliga gånger på den tiden vi bodde i Södra Ekkällan och jag lämnade dottern på dagis bara några kvarter bort. Numera händer det att jag passerar när jag ibland sitter och jobbar på sjukhusområdet. I torsdags förra veckan var en sådan dag. Jag hoppade som vanligt av bussen vid Tinnerbäcksbadet och började gå upp för lasarettsbacken. Hann till och med byta sida när jag ser skylten mot Jättegrytorna. Jag funderade någon liten millisekund och bestämde mig. Spatserade tillbaka över gatan och följde skyltarna in emot Klostergatan och upp för ett par trappor som leder rakt upp i berget.

Runt om mig finns hyreshus och företagsbyggnader och precis nedanför passerar en av Linköpings mest trafikerade cykelvägar. Men bara några trappsteg upp ser jag de osannolika formationerna. De perfekt runda hålen i berget. Hål som bara kan ha skapats av naturens krafter under många många år.

Jättegrytorna i Kittelberget sägs ha uppstått under vår senaste istid. Och det är en kittlande känsla att ens försöka förstå hur länge de har funnits där. Numera är de inte så lätta att upptäcka. Men för bara några hundra år sedan var det inte bebyggelse utan åkrar runt berget och då var de uppseendeväckande.

Jag fotograferade. Försiktigt så jag inte skulle tappa ner telefonen i den vattenfyllda grytan. Och så stod jag en stund och funderade över tidens gång. Sedan spatserade jag den korta biten uppför backen och påbörjade dagens arbete.

Sankt Lars kyrka i Linköping

Hundra meter från mitt jobb ligger den. Sankt Lars kyrka. Linköping kan stoltsera med två stora fina kyrkor mitt i centrum och denna passerar jag dagligen på väg till jobbet men endast en gång tidigare har jag varit inne i kyrkan. Då på en konsert.

I onsdags passerade jag inte utan gick in.

Kyrkan är vitputsad på utsidan och även på insidan och den känns inte så gammal när man kommer in.

Arkeologiska utgrävningar visar på att det har legat en romansk kyrka på platsen som daterats till 1100-talet. Men kyrkan som den är idag är från 1700-talet. Tornet från den första delen och långhuset från den senare delen. Och det är ju i svenska historiska mått mätt ganska ungt.

De efterlämningar av gamla murar från 1100-talet som hittats under den nuvarande kyrkan vid utgrävningar kan bland annat ses inne i kyrkan genom glas i golvet.

Linköpings domkyrka

Med sitt 106 meter höga torn syns den lång väg och den där augustidagen 2003 när jag för första gången satte min fot i Linköping minns jag så väl att det var det absolut första jag såg när vi närmade oss från slätten. Då var det inget jag förknippade med glädje. Nu förknippar jag det med det som till slut blev min stad.

I vilken annan stad som helst hade jag beundrat en byggnad som denna och inte kunnat slita ögonen ifrån den, men allt blir ju vardag och numera ser jag tornen på kyrkan varje dag när jag närmar mig jobbet. Jag vet att det finns mängder med historia i kyrkan och att dess äldsta delar kan dateras till 1100-talet. Men jag visste inte så mycket mer, förrän i fredags.

Öppen kyrka med dagliga visningar

Linköpings domkyrka är en öppen kyrka. Och nästan dagligen mellan 9-18 kan du besöka den. Under sommaren kan man delta i kostnadsfria guidade turer. På vardagar mellan 11-12 och på helger mellan 17-18. Och i fredags använde jag lunchtimmen till att lära mig mer om den.

Den guidade turen börjar vid två modeller av kyrkan, som den ser ut nu och hur kyrka som
stod på platsen tidigare tros ha sett ut.

Jag fick till exempel veta att kyrkan som står där idag började byggas 1232 men att kyrkan som då redan stod där revs när den nya kyrkan blev tillräckligt stor och stenarna från den gamla 1100-talskyrkan användes i den nya kyrkan. Det tog 300 år att bygga den nya kyrkan och 1516 invigdes den.

Brandhärjad kyrka

Kyrkan har också förstörts i olika bränder och byggts upp igen. 1567 drabbades kyrkan av en omfattande brand och taket rasade in. Vid den förstördes alla takmålningar och man vet idag inte hur målningarna såg ut. Kyrkans tak saknar fortfarande målningar.

Var den ursprungliga kyrkodelen slutar och den nya börjar kan man se genom att titta upp i taket. Den gamla delen har rundare valv och den nyare har mer spetsiga valv.

Mariafönstret

En annan sak jag inte kände till är Maria-fönstret i Maria-kapellet, den ”främre delen av kyrkan”. Fönstret syns i sin helhet i bilden som inleder detta inlägg. Det är lätt att missa Maria då fönstren inte är i färg som många kyrkofönster. Gravyren som är gjord som skall föreställa Marias klänning är en av de två största fönstergravyrerna i världen och tog 10 år att göra.

Går du runt i kyrkan är det lätt att man vill kryssa mellan de olika stenbeläggningar med text och avbildningar som finns i golvet. Detta är dock inte längre några gravar. Allt som hittats under dessa är sedan länge flyttat och dessa stenar är mer att betrakta som minnesmärken.

Krucifixet med nio liv

De äldsta delarna i kyrkan är krucifixet som härstammar från 1300-talet. Det är av trä och har mirakulöst överlevt flera svåra bränder.

Även dopfunten är gammal, från 1400-talet. På den tiden stod den dock inte i mitten av kyrkan utan vid dörrarna. Odöpta barn fick nämligen inte komma in i kyrkan. Därför var dopfunten placerad vid dörren. Kyrkan som då inte var uppvärmd var mycket kall och så även vattnet. Man var heller inte direkt noga med att byta vattnet. Kylan, vattnet och avsaknaden av utbyte av det resulterade ofta i att barnen blev sjuka efter sitt kyrkobesök.

Missa inte heller

Det finns mängder av saker att se i kyrkan. De vackra fönstren, altartavlorna och den storslagna predikstolen. Missa inte heller den lilla utställningen längst ner i kyrkan där man kan se hur kyrkan har sett ut eller tros ha sett ut från 1100-talet och framåt.

Att upptäcka på hemmaplan

Jag gick runt med ett fånigt leende på läpparna under hela visningen. Nästan orimligt nöjd med att jag verkligen tagit mig denna tid. Glad att jag upptäcker det som finns i min närhet. Är det inte hemester på riktigt så säg?

Var bor du? Och vad finns det att upptäcka i din stad? Tipsa gärna i en kommentar.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om en natt helt ensamma på spöslottet Husby Säteri och familjeweekend på Vildmarkshotellet i Kolmården.

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.