Lite mera rosa reseblogg

Fri från flygrädslan – äntligen!

24 juni, 2019

Det har successivt blivit bättre och bättre och jag har jobbat stenhårt för att det ska bli så. Jag har läst på, jag har lyssnat på poddar och tittat på videoklipp. Jag har flightspottat och flugit och verkligen jobbat för att bli av med rädslan. Och idag kan jag till slut officiellt förklara mig själv fri från flygrädslan.

Vad jag än har sagt tidigare, att det är bättre, att jag inte är rädd längre så var det igår det verkligen hände. Successivt har jag blivit av med fler och fler tankar och känslor och manér jag lade mig till med under tiden som jag var som räddast.

Kramp och Jägermeister

När det var som värst började det kvällen innan. Sömn var inte att tänka på och på väg mot flygplatsen var jag inte kontaktbar. Hela kroppen spände sig och andningen var ytlig. I bilen på parkeringen brukade den lilla Jägermeistern åka fram och resan med bussen in mot terminalen mindes jag oftast inte mycket av. I säkerhetskontrollen noterade jag noggrant om något bagage eller någon medpassagerare verkade skum och lade utseendet på minnet om personen i fråga skulle med samma flight som jag.

Rutiner, rutiner, rutiner

Sedan följde en manisk procedur. Hitta gaten och spana in planet. När det var gjort gick vi varje gång till samma ställe, satte oss och tog något att äta och dricka. Om mina rutiner rubbades blev jag orolig och försvann i mina egna tankar. Vid en av våra resor skulle Andreas syster och hennes familj också ut och åka samtidigt. Vi mötte såklart upp dem och hälsade. Utåt var jag glad men inom mig höll jag på att förgås när mina rutiner bröts.

Sedan började springet på toaletten. Hysteriskt kissnödig. Så fort jag kom ut blev jag kissnödig igen. Tårarna brände bakom ögonlocken. Paniken låg och lurade allt för nära. Vid gaten scannade jag av medpassagerarna och noterade allt jag själv tyckte var avvikande. Sedan skickade jag SMS till min vän Fia. SMS med info om varifrån jag åkte, vart jag skulle, när vi skulle lyfta och när vi förväntades landa. Varje gång.

Point of no return – alla gånger utom en

På väg ner mot planet tog jag alltid upp telefonen och tog mängder av foton. Fråga mig inte varför. Det var på något sätt mitt sätt att dokumentera point of no return.

Jag visste att när jag väl hade gått på planet fanns det inte så mycket till återvändo, förutom den gången när jag faktiskt valde att hoppa av planet då . Och när det var min tur hade tårarna så sakteliga börjat trilla ner för mina kinder. Ibland utan att jag märkte det. Det var olika. Vid ett tillfälle minns jag inte tiden mellan att jag klev in i planet och när jag en stund senare kom till medvetande och dörren till planet var stängd. En annan gång gick jag in i planet övertygad om att jag denna gången lyckats dölja min rädsla. Ända till jag hörde flygvärdinnan säga:

-Hur är det med dig?
Jag är bara lite rädd svarar jag. Hon undrar vilken plats jag sitter på. Jag får ur mig det och hon lovar att strax titta förbi. Jag sneglar in emot cockpit innan jag viker av mot min plats.

Katastroftankar

Sedan började den värsta stunden. Stunden när jag om och om igen ältade katastroftankarna. Stunden när jag anklagade mig själv för att göra detta. Det fanns ingen som tvingat mig. Jag hade gjort detta av fri vilja. Hur kunde jag utsätta mig för denna fara. Jag har familj och barn att tänka på. Bara jag landar säkert så lovar jag mig själv allt ALDRIG göra om det. Och var det utresan så lovade jag mig själv att bara åka hem igen också. Sen skulle jag aldrig göra om det.

Vita fingrar och mantran

Momenten som följde. När dörrarna stängdes. När vi började taxa ut. Alla var så starkt ångestladdade. Och alla betraktade jag dem som min sista i sitt slag. Värst var det om vi fick stå en stund och vänta på att få åka. När sedan motorerna drog igång höll jag så hårt i endra Andreas hand eller i armstödet att fingrarna var vita efteråt. Och så rabblade jag barnens namn och att jag lovade att komma hem snart och allt vi skulle göra då. Och sakta trillade tårarna nerför mina kinder.

En bit upp brukade rädslan ofta avta. Men varje liten skakning, varje litet ljud var en mardröm.

Landningen har aldrig varit ett problem för mig. Min ologiska hjärna var bara så glad att det snart var över. Och så var allt frid och fröjd. I nästan en hel vecka om det var resan ut. Och så började allt om igen.

Så började det vända

Sakta men säkert har jag blivit av med varje rädsla.

Plötsligt började jag kunna sova natten innan och resan upp var inte kantad av att kroppen krampade. Jag mindes resan in mot terminalen och plötsligt gjorde det inte så mycket att vi satt på ett ställe vi inte brukade innan avgång. Toalettbesöken var dock kvar.

Och så vid ett tillfälle hade jag utan att tänka på det inte plockat upp telefonen och fotograferat vägen ner mot planet. I augusti förra året gick jag för första gången på ett plan utan att personalen tittade på mig medlidsamt och noterade någon rädsla.

Lyften och SMS:en

Lyften har fortsatt varit svåra. Och så sent som i fredags när vi lyfte med ett mindre plan än jag är van vid och steg snabbt gick pulsen upp.

Men så igår när vi gick in för landning på Arlanda efter vår resa till Aarhus insåg jag att jag har släppt det sista. Jag hade inte SMS:at Fia och berättat och när vi lyfte från Köpenhamn rabblade jag inte mitt mantra. Istället konstaterade jag att piloten drog på extra snabbt eftersom vi var lite sena och hade missat vår slot-tid. Och sedan kikade jag nyfiket ut genom fönstret, pekade ut Smygehuk för Andreas och fotograferade Malmö från ovan.

Jag är äntligen där. Jag kan officiellt förklara mig fri från flygrädslan.

Stolt trots flygskam

I en tid av flygskam och klimatångest är det kanske inte korrekt eller så väl tajmat men vet ni? Just nu skiter jag i det. Jag är så förbaskat stolt över mig själv. För jag har jobbat medvetet för detta. För att jag har klarat det. Jag har övervunnit rädslan. Det bevisar att inget är omöjligt.

Utmana din rädsla om du vill. Inte för att någon annan säger att du måste det utan för att du själv vill. Kan jag kan du!

Fler av mina inlägg kring flygrädsla kan du om du vill läsa här.

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Qatar Airways Singapore – Doha – Arlanda – a Trip report

23 juni, 2019

Vår jordenruntresa var inne på sina sista skälvande timmar. Det var bara två dygn sedan vi landade i Singapore efter 15 timmar och 56 minuter över Stilla havet och nu skulle vi sätta oss i ett flygplan igen. Inte bara ett utan två, på vår resa med Qatar Airways. Singapore – Doha – Arlanda var rutten för dagen. Åtta plus sex timmar. Men ska det vara med något bolag ska det väl ändå vara med världens bästa enligt den sprakande färska listan från Skytrax. Här kommer min trip report.

När resan bokades var planen att resan skulle göras i två olika typer av plan. En Airbus 350-1000 mellan Singapore och Doha och sedan en Airbus 350-900 mellan Doha och Stockholm. Men vis av erfarenhet tog jag inte ut någon direkt glädje över detta i förskott. Jag skrev till och med om det här, att flygplanstyperna skulle jag återkomma till när resan var klar. Innan dess kan man inte vara säker på något.

Planet och kabinen

Qatar airways A350 — Qatar Airways A350 A7-ALY

Och mycket riktigt. En tid innan avresa byttes flygplanstypen mellan Singapore och Doha till en Airbus 350-900, två plan av samma slag alltså. Men jag ska inte klaga. Inför att jag skulle skriva detta inlägget kollade jag också upp vilka olika plan det var vi flög med. Döm om min förvåning när det visade sig att det var exakt samma plan – det som lystrar till registreringsnummer A7-ALY.

Airbus 350-900 får betyget väl godkänt av mig. Innan jag testade på att flyga dreamliner var jag inte så förtjust i tanken på deras funktion med dimning av fönstren. Men efter att ha åkte dreamliner både mellan London och San Francisco (återkommer till den resan) och San Francisco och Singapore var jag fast och faktum är att det var det enda jag saknade på denna Airbus. Och så är det ju inte mycket som slår storleken på fönstren i dreamlinern, det ska erkännas.

Airbus är dock ändå av någon anledning planet i mitt hjärta och inte heller denna variant gjorde mig besviken. Rymlig kabin. Bra luft. Ett riktigt trevligt flygplan helt enkelt.

Sätena

Inte heller på denna resa var det något annat än ekonomiklass som gällde. Första delen av resan satt vi på platserna 31 J och 31 K, strax bakom vingen vilket gav en alldeles fantastisk vy och möjlighet att fotografera. Att vi hade turen att lyfta helt rätt och få en fin vy över Singapore och marinan var ju dessutom en bonus.

En bit upp i luften mötte vi moln av det vackrare slagen och i albumet i min telefon ser ut lite såhär.

Andra delen av resan var våra platser 17 J och 17 K en bra bit längre fram i planet precis efter Qatars berömda businessclass, där det inte blev lika bra bilder. Däremot var flighten mellan Doha och Stockholm långt ifrån full och vi fick en hel rad för oss själva. Hade vi velat röra oss längre bak i kabinen hade vi kunnat norpa varsin rad. Men vi stannade kvar på vår rad. Jag som satt längst ut kunde sträcka på benen ordentligt då rad 16 bara består av två säten och jag hade fritt svängrum framför mig.

Ekonomiklass-sätena fyllde sin funktion och var riktigt trevliga att sitta i. Eller som min sambo senare sa, att åka Qatars ekonomi är som att åka SAS Plus till Los Angeles .

Riktigt bra recline och armstöd som gick att fälla upp i samma lutning som sätena. Bra benutrymme och så min egen favorit, den lilla fickan perfekt för mobilen så man slipper lägga den i den stora fickan och gräva upp den när den trillat längst ner. Ändå ska jag erkänna att jag när vi landade på Arlanda var ganska snabb på att resa mig. Men det hade definitivt inte med sätena att göra.

Inflight food & beverages – Qatar Airways

Inför vår resa jorden runt var jag övertygad om att det var de långa flygresorna jag skulle tycka var jobbigast. I efterhand kan jag konstatera att det gick förvånansvärt lätt att flyga dessa långa sträckor och jag hade kunnat göra om det vilken dag som helst. Men maten – flygplansmaten – den kan jag verkligen vara utan. Sista målet vände det sig nästan i magen när jag öppnade upp locket.

Men det vore orättvist att döma Qatars mat och dryck utefter detta och istället skall jag försöka se på det med nya ögon och värdera deras meny som om det var de enda flighterna jag gjorde dessa dagar.

Inflight food & beverages Singapore – Doha

Så snart vi var i luften och hade lämnat Singapore bakom oss delades menyerna ut. Jajamen, menyer och val även till oss i ekonomiklass. Till huvudmålet var det en förutbestämd förrätt, tre olika val för huvudrätten och förutbestämd dessert.

Till huvudrätt kunde vi välja mellan en lite mer asiatisk rätt, kyckling med potatis gratäng eller pasta. Mitt val var pastan men den var tyvärr slut när man kom till vår rad. Istället föll valet på kycklingen vilket jag ångrade. Kyckling är aldrig min favorit uppvärmd och inte heller i ett flygplan. Inte ens riktiga bestick kunde rädda upp det hela. Men både förrätten och efterrätten var riktigt god och mättade magen. Vi hade ju trots allt varit i loungen på Changi innan vi gick på planet.

Men det är något annat som får en guldstjärna och stor pluspoäng från mig. När matbrickan serverades noterade jag direkt den lilla Kitkat-chokladen på brickan. När flygvärdinnan sedan kom förbi och plockade bort brickan hade hon med sig två extra Kitkat till mig.

”Jag såg hur glad du blev för chokladen, här får du några till”

Det mina vänner är det lilla extra. Kanske det lilla extra som gör Qatar till just världens bästa flygbolag.

En stund innan landningen serverades sedan ”warm sweet and savoury pastry”. Det skulle visa sig betyda ungefär ett korvbröd modell större med pålägg samt en muffins.

Inflight food & beverages Doha – Stockholm

Sex timmar återstod av vår resa jorden runt och vi skulle landa i Stockholm 20:45 på kvällen. För att mota i alla fall lite jetlag och vara kapabla att köra bilen hem var planen att denna sista del av resan skulle spenderas mer eller mindre sovande hela tiden. Men maten var jag, även om jag var trött på den, tvungen att om inte testa så fotografera. Till er.

Samma koncept som tidigare flyg. Förutbestämd förrätt och dessert men tre val till varmrätten och denna gången var pastan inte slut.

För mig blev det därmed säsongens sallad till förrätt, vegetarisk penne pasta till huvudrätt och en mango cheesecake till efterrätt. Riktigt gott. Men jag saknade min Kit kat från förra flyget.

Direkt efter maten slöt jag de blå och vaknade inte till ordentligt förrän vi var på väg att landa i Stockholm. Movie snackset kan jag därför inte betygsätta.

Inflight entertainment – Qatar Airways

Och nej, egentligen kan jag inte heller betygsätta inflight entertainment utbudet på denna resa. Första delen av resan passade jag på att skriva lite och andra delen av resan sov jag som sagt.

Återigen får mitt kära resesällskap uttala sig om utbudet vilket enligt honom var bra, såklart. Det är ju något av det Qatar Airways är känt för. Filmer av olika kategori för både de resenärer som är från den arabisktalande delen av världen och oss från väst.

Flera avsnitt av varje serie men inte hela säsonger och möjlighet att välja både nyare filmer och gamla klassiker.

Det jag tyckte var mest exotiskt var ändå att Mecka alltid var utpekad på kartan så att man visste åt vilket håll man skulle vända sig för att be. Man ombads ändå via samma skärm att även under bönen förbli sittande av säkerhetsskäl.

Ett litet minus får Qatar för att det fortfarande är den lite speciella kontakten när man ska lyssna på innehållet. Vi har sådana adaptrar i våra fodral till hörlurarna men tyvärr gick då ljudet inte att sänka till vettig nivå så Andreas som faktiskt valde att kolla på lite film och serier fick använda de lurar som ingick. Ett litet minus.

Service

För båda delarna av resan gäller att det var förstaklassig service från all personal i kabinen.

Den första delen var dock helt full i ekonomi och bidrog såklart till att man såg lite mindre av dem.

Kabinen hölls klanderfritt fin på båda resorna. Även på toaletterna doftade det rent och var snyggt även efter åtta timmar i luften mellan Singapore och Doha med en full kabin. Var och varannan gång man kom in på toaletterna var pappret vikt och ringen försedd med ett pappersskydd som tecken på att någon just städat.

Amenity kit

På första delen av resan låg det dessutom förutom filt och kudde ett litet amenity kit och väntade på oss i sätet.

Strumpor och ögonmask ingick bland annat i det och var en fin gest även för oss som flög ekonomi.

Det samlade betyget Qatar Airways

Listan är så rykande färsk att jag faktiskt fick ändra texten i detta inläggs början. När jag började knåpa på detta inlägg löd texten i första stycket som handlade om motvilja sätta sig på två flyg om åtta och sex timmar efter att alldeles nyss ha gått av flighten på sexton timmar såhär:

Men ska det vara med något bolag ska det väl ändå vara med ett av världens bästa flygbolag.

Den 18 juni presenterade Skytrax sin årliga topplista över världens bästa flygbolag i många olika kategorier med en riktig prestigekategori. Kategorin världens bästa flygbolag. En lista där Qatar kammat hem guld fem år tidigare. Förra året var det dock Singapore Airlines som hamnade överst och 2019 återtog Qatar Airways nu förstaplatsen. Texten fick därmed ändras till:

Men ska det vara med något bolag ska det väl ändå vara med världens bästa enligt den sprakande färska listan från Skytrax.

Och visst var Qatar fantastiskt men jag kan väl redan nu avslöja att vi hade en annan favorit av de tre bolag vi flög med på denna resa.

Jag förstår ändå att Qatar Airways hamnar i topp. Klanderfri kabin, oerhört trevlig och tillmötesgående personal. Det lilla extra i allt men på ett väldigt formellt sätt. Tvärtemot det bolag som hamnar överst på vår lista och det ska jag återkomma till.

Vill du läsa mer om våra dagar i Singapore hittar du mina reseberättelser här. Är du mer sugen på loungesnack och businessclass-review kan du läsa mer om det här.

Plaza Premium lounge i Singapore

13 juni, 2019

Jag ska erkänna att jag är helt lost när det kommer till att ha koll på loungeaccess och vid vilka tillfällen man har den ena eller andra möjligheten. Hur det kommer sig att vi hade tillgång till vilken lounge när vi exempelvis var i Los Angeles i februari vet jag inte om jag inte läser mitt eget inlägg om det. Men jag tror mig veta att det var det Priority pass vi har med anledning av att vi har AMEX Platinum som gjorde att det var möjligt för oss att göra ett besök i Plaza Premium lounge i Singapore när vi skulle åka hem från vår resa jorden runt. Och om det besöket tänkte jag berätta mer nu.

Planet från Singapore lyfte redan 10:45 så jag fick inte riktigt så mycket tid i loungen som jag hade önskat. Jag är inte så lättimponerad av lounger och exempelvis var det inte den sprillans nyöppnade United Polaris loungen på LAX som imponerade mest på mig när vi var där. Säkerligen den lyxigare men jag gillade Star Alliance Gold lounge mycket bättre.

Plaza Premium lounge i Singapore

På min lista över lounger (nej den är inte superlång – än) jag verkligen gillar rusar dock Plaza Premium lounge i Singapore in på en av topp-platserna direkt.

Det är ju godtyckligt det där. Det som är bra i mina ögon är det inte i någon annans och tvärtom. Exempelvis var jag inte så förtjust i Centurion loungen i San Francisco vilket jag skrev om här. När jag sedan tittade på en vlogg med Kara & Nate, ett riktigt berest par vi följer på You Tube, var den loungen en av deras favoriter.

Den gemensamma nämnaren mellan Plaza Premium lounge i Singapore och Star Alliance Gold lounge i Los Angeles är när jag funderar på det mängder av mjuka fåtöljer att sjunka ner i och ett relativt litet men väl genomtänkt utbud av mat. Det behövs inte mer än så för mig.

Självklart är det alltid trevligt med lite bubbel och det brukar det ju finnas i de flesta lounger. I Singapore ingick det dock inte utan fick köpas till. Möjligen det enda minuset. Men vi börjar väl från början.

Fin utsikt för de som sov

Det är en tjusig entré till loungen som ligger i terminal 1 på Changi. Lite av den ser du i början av detta inlägg. Och direkt efter att du passerat den kommer du in till en stor öppen yta med panoramafönster ut emot en av banorna där planen taxar förbi. Ingen utsikt att klaga på direkt.

Lite tråkigt var förvisso att den främre raden redan var upptagen – av ett gäng djupt sovande medresenärer. Hade det varit ljud i denna bilden hade ni hört högljudda snarkningar.

Det finns flera olika sittmöjligheter i loungen. Både de fåtöljer vi valde framme vid fönstret, större soffor med bord för sällskapet och mer avskilda bås för dem som vill vara lite ostörda.

Relax och spa

Vill du vara riktigt ostörd kan du passa på att besöka spa och relax med massagefåtöljer och nedsläckta ytor samt duschmöjligheter. Men då jag ville njuta i fulla drag av utsikten och matutbudet hoppade vi över denna delen. Men vem vet, vi kanske får anledning att återkomma till Changi för en layover och då testa på även där. För sådana tillfällen finns även möjlighet till vilrum. Men som jag nämnde tidigare kunde man ju även sova i fåtöljerna. Det var endast i de lite större båsen det var skyltat ”No sleeping”.

Mat & dryck

Vid tiden för vårt besök var det fortfarande frukost och jag var lite orolig att det bara skulle finnas asiatiska varianter men det fanns ett väldigt blandat utbud av alltifrån nudlar till danska bröd-delikatesser, yoghurt och choklad-cornflakes.

Men jag kan hinta om att sushin höll på att förberedas när vi gick därifrån och det hade jag inte tackat nej till. Det får bli nästa gång.

När det gäller dryck fanns det ett stort utbud av kylda drycker bara att välja och vraka av. Kaffe och the naturligtvis men som jag redan nämnt ingick inte den alkoholhaltiga drycken utan fick köpas till.

Det samlade betyget

Det samlade betyget i denna loungen utan att ha nyttjat alla faciliteterna är väl godkänt. En avslappnad lounge där jag verkligen trivdes. Mycket sittmöjligheter i sköna fåtöljer med möjlighet att ladda mobilen.

Vi blev uppmärksammade och upp-passade men inte påpassade hela tiden. Och det gjorde skillnaden att jag kände mig väldigt avslappnad.

Det råder alltså ingen tvekan att jag gärna rekommenderar er ett besök i Plaza Premium lounge i Singapore.

Vill du läsa mer om våra dagar i Singapore hittar du mina reseberättelser här. Är du mer sugen på loungesnack och businessclass-review kan du läsa mer om det här.

Gå på Toa i Tallinn – ett restaurangtips

12 juni, 2019

Vi såg det i förbifarten när vi var på väg hem till vårt hotell och som de svenskar vi ändå är skrattade vi till lite åt namnet. En restaurang som heter Toa, det måste man fnittra lite åt. Lite senare på kvällen tröt orken i benen efter ganska många steg och faktum var att vi var lite sugna på asiatiskt. Så det blev en tur på Toa. Toa som i Taste of Asia. Toa i Tallinn – ett restaurangtips.

Det ser inte mycket ut för världen på utsidan men insidan rymmer en av de mysigare restauranglokalerna jag besökt. I Rotermannkvarteret i hjärtat av Tallinn hittar man den asiatiska restaurangen Toa – Taste of Asia som vi besökte när vi var i Tallinn i mars.

Restaurang Toa i Rotermannkvarteret

I hjärtat av Tallinn mellan gamla stan, hamnen och Virutorget ligger det historiska Rotermannkvarteret ett gammalt industrikvarter som hade sin glans dagar på 1800-talet då det växte kraftigt. Idag har de gamla industrilokalerna byggts om och inhyser flertalet restauranger, pubar och boutiquer. Och kvällstid är det magiskt mysigt att bara strosa omkring i de gamla historiska kvarteren. Gör du det? Eller bara är sugen på asiatiskt? Passa då på att ta dig en tur till Toa – Taste of Asia.

Thaimat i magiska miljöer

Den lilla dörren i den gamla fabrikslokalen skvallrar inte om vad som möter mig innanför. Nedervåningen av restaurangen inrymmer ett mindre antal bord och den öppna köksytan där kockarna jobbar febrilt i ångorna.

Vi tar oss en våning upp och blir inte besvikna. Under de gamla taknockarna finns avsevärt fler sittplatser i en miljö där man inte behöver slåss med kockarna om uppmärksamheten och utrymmet bland ljudvågorna.

Menyerna är snygga med träomslag och öppnas som ett dragspel. Valen är många och mitt faller på en klassisk Pad Thai.

En genomtänkt avslutning på Toa

En stund senare var magarna nöjda efter en riktigt god måltid och vi bad om notan. Tillsammans med den kom små påsar med okänt innehåll. Mitt sällskap öppnade sina och det visade sig att de innehöll tuggummi. Genialiskt, speciellt efter thaimat. Hur god den är så är det tacksamt att inte har smaken i munnen allt för länge efter att maten är uppäten.

Kort sagt. Toa i Tallinn ett restaurangtips. Grymt mat och grymma lokaler om du är i Tallinn och inte nödvändigtvis vill ha lokal mat. Ta dig tiden att promenera runt i kvarteren runt om och njut av de historiska vingslagen och smaklig måltid.

Staycation på The Box hotell spa i Linköping

11 juni, 2019

Ta en måndag i maj när fritis är stängt för studiedag. Lägg till det ett antal poäng på Nordic choice som snart går ut och måste nyttjas. Och till det en dotter som är svag för spa och som länge har velat testa. Vad blir det? Jo det blir en staycation på The box hotell spa i Linköping.

Jag har ju besökt Linköpings nyaste hotell några gånger nu. I november förra året var vi där för första gången. Då för ett lite eftermiddagsspa en helt vanlig söndag. Och har ni hängt med mig här på bloggen och i andra sociala medier har ni även sett att jag gillar att hänga i deras lobby och skriva när möjligheten ges. Och för en tid sedan lyxade vi till det med lite hotellfrukost. Även det på The Box.

Så det var långt ifrån mitt första besök på hotellet, däremot var det första gången jag sov över.

Söndagsspa och Shuffleboard

På söndagar är The box spa, även kallat The Wellbox, öppet till klockan 16. Dagen innan vår staycation slog det mig att det är möjligt att man även som hotellgäst måste boka sitt spabesök. Som icke-hotellgäst bokar man sig enkelt via bokadirekt och till min förfäran var det fullt när jag surfade in på sidan. Ett samtal till hotellet senare var tid bokad. Bokadirekt har bara en del av tiderna och det tackar vi för.

Barn på The box hotell spa

Barn under 16 är välkomna till spa-avdelningen fram till kl 16 i vuxens sällskap och vi kunde få vårt rum lite tidigare. Så klockan 14 var det två förväntansfulla tjejer som var ombytta och klara och knatade ner till spa-avdelningen.

Till skillnad mot förra besöket tror jag vi testade på allt utom bubbelpoolen. Trots att det inte är några gigantiska lokaler man fogar över har man lyckats samla många olika möjligheter på liten yta. Den stora uppvärmda inomhuspoolen intogs först innan vi testade på både ångbastu, torrbastu, fotbad och att peela kroppen med is. Vi testade båda på möjligheten att hälla iskallt vatten ur en hink över oss för att sedan sjunka ner i poolen. Men där måste jag säga att jag inte var den modigaste av oss. I spaet finns också en liten bar med möjlighet att köpa dryck både med och utan alkohol. Vi slog till på en supergod mango- och jordgubbssmoothie som vi intog i den uppvärmda utomhuspoolen.

Shuffleboard och sushi

Hur underbart det än är med spa så krävs det inte så mycket mer än en timme för en nioåring. En timme senare checkade vi ut från spaet och tassade i våra tofflor upp till rummet. På väg dit lockade shuffleboard-bordet och det blev ett parti iklädda badkläder innan vi smög in på rummet för en dusch och lite hotellrumshäng.

Dagen till ära var donnan utlovad sushi. Vi fick privatleverans av sambon och avnjöt vår favoritmat på rummet innan vi återtog shuffleboarden för en match. Restaurangen på hotellet har stängt på söndagar och närmaste ställe är MAX annars så sushi kändes riktigt lyxigt att få levererat.

Inne- och utegym på The Box hotell

Efter maten passade vi på att ta en tur till både ute- och innegymmet och testade på både den ena och den andra maskinen.

När vi väl värda det kröp ner i sängen med varsin telefon tog det inte lång tid innan vi slocknade som små stockar. För att inte missa chansen till en sista shuffleboardmatch ställdes klockan. Morgonen efter avnjöts hotellfrulle såklart innan en sista match och upphämtning.

Gemensamhetsytorna

Gemensamhetsytorna på hotellet är fyllda med härliga detaljer. Och jag älskar färgschemat, inte bara för att det finns rosa inslag.

Rummen

Rummen på The Box känns välplanerade och mysiga. En stor och hög säng tog upp stora delar av rummet. Och sängen fick högsta betyg.
”Såhär gott har jag aldrig sovit förr” var det första dottern sa morgonen efter. Detaljer som sänggaveln och sängborden är trevliga och vi fick utsikt mot baksidan vilket var klart rogivande.

Summa summarum The box hotell spa

Vi summerar en härlig staycation på Quality hotel the Box i ljuvliga lokaler med möjlighet till flera aktiviteter och kan varmt rekommendera ett besök oavsett om du bor i stan eller inte.

Beroende på vilken dag du besöker hotellet är det lika olika priser för att få tillgång till spa-avdelningen. Söndagar till torsdagar är absolut mest prisvärt.

Som hotellgäst kostar då ett besök 95 kronor. Bor du inte på hotellet får du punga ut med 245 kronor vilket också är prisvärt i mitt tycke. Mer information om priser och öppettider hittar du här.

Mer att läsa på Lite mera rosa

Om hälsoångest och hopp

10 juni, 2019

Jag har berättat om det förr. Den där tiden när ångesten hade mig ett järngrepp. När min övertygelse om att jag var dödligt sjuk var mer sann än att jag skulle orka upp ur sängen dagen därpå. Åren när jag levde med hälsoångest som ständig följeslagare. Men också om hopp och glädje när jag fick svaret på frågan vad som drabbat mig.

Då och då blir jag kontaktad och får frågan om jag kan berätta mer. Om jag vill dela min historia. Svaret är alltid ett rungande ja. När jag väl var redo att berätta den där dagen i april 2014 var det aldrig någon tvekan om att jag ville berätta om det kan hjälpa någon. Det har resulterat i artiklar i Hemmets Veckotidning, Året Runt och Hemmets Journal och förra måndagen var det dags igen för en artikel i Göteborgs Posten.

Hälsoångest men mest hopp i GP

Jag blev helt nyligen kontaktad av en journalist vid namn Maria Backman. Vi talades vid en stund över telefon och den text hon återkom med är den av alla de artiklar som skrivits som jag är absolut mest nöjd med. För första gången tycker jag att artikeln handlar både om hälsoångest och hopp. Och det glädjer mig.

I dagstidningsbranschen är det lite kortare deadlines än när vi snackar månadsmagasin och redan några dagar senare åkte jag med min tidigare kollega på Corren och världens bästa fotograf Jeppe Gustafsson och fotade för reportaget.

Läs arikeln

Är du prenumerant kan du läsa artikeln på gp.se här. Är du inte prenumerant men ändå vill läsa den kan du ladda ner artikeln som PDF här nedan. Tack Maria för en fantastisk text och tack Jeppe för en trevlig stund och riktiga höjdarbilder.

GP-Juni-2019 Ladda ner

Tidigare artiklar

Är du nyfiken och vill läsa fler av de artiklar som publicerats kan du hitta dem här:
Hemmets veckotidning 2015
Hemmets Journal 2018
Artikeln från Året Runt 2017 finns inte längre på nätet.

Fotocred till inledande bilden Jeppe Gustafsson

16 timmar mellan San Francisco och Singapore – United Airlines trip report

9 juni, 2019

Drygt 16 timmar i ett flygplan. Hade någon sagt till mig för bara ett år sedan att jag skulle spendera 16 timmar i ett flygplan hade jag skrattat gott. Men tiderna förändras och ni som följt min blogg ett tag vet att jag har utmanat mig själv och min flygrädsla. Detta var den ultimata utmaningen. 16 timmar transpacific över Stilla havet med United Airlines mellan San Francisco och Singapore. Håll tillgodo, här kommer United Airlines trip report.

United Airlines Trip report

United Airlines flight UA1 mellan San Francisco och Singapore avgår från San Francisco kl 22:55 och landar beroende på de dagsaktuella vindarna runt 16 timmar senare i Singapore vid sextiden på morgonen. Det innebär att man spenderar 16 timmar i mörker då flighten följer natten. Och kanske präglar det också hela flygningen. Jag får återkomma till det i det samlade betyget på flighten.

Flygplanet & kabinen

Rutten trafikeras av en Boeing 787-900, för dagen en maskin med registreringsnummer N26970 som enligt flightradar24 endast ska ha närmare två år på nacken.

Kabinen på dessa plan är rymlig. Det känns högt i tak och även de med lite klaustrofobiska utmaningar borde kunna känna sig tämligen lugna även om jag egentligen inte ska uttala mig om det. Men bagagehyllorna stängs på ett sätt som gör att det känns luftigt och högt i tak.

Under vår resa jorden runt flög vi även med Qatar och Virgin Atlantic och jag ska återkomma till de resorna. Men den stora skillnaden som jag kan nämna redan nu är solklart belysningen i kabinen. Något jag inte trodde jag skulle bry mig om alls faktiskt. När det snackats om det tidigare har jag negligerat betydelsen av den. Men med facit i hand gör det mycket.

United Airlines har ingen speciell belysning utan en standardbelysning om jag som lekman får uttala mig, fullt funktionell men den gör inte det lilla extra. Nu användes den ju inte heller speciellt mycket på just denna resa.

Sätena

Det var ingen businessclass som var vårt hem under de 16 timmarna. Denna resan avnjöts i helt vanlig hederlig ekonomiklass. Dock hade vi tagit vårt förnuft till fånga efter mycket tjatande från min sida och bokat säten med extra benutrymme. 344 dollar betalade vi för detta och det var det väl värt både innan och efter jag kunde konstatera att det hjälpte min sömn avsevärt.

Våra platser var 16 K och 16 L. Retligt nära businessclass-avdelningen. Men vi ska inte klaga. Vi hade det riktigt bra på rad 16. En filt och en kudde ingick i de extravanganzer som väntade i stolen.

Boeing 787-900 United Airlines — Retligt nära business. Till och med ett genomskinligt skynke skiljde oss åt.

Helt nyligen presenterades information om varför de flesta flygstolar är blå i färgen precis som United airlines stolar. Det sägs att en mörkare blå nyans skall få kroppen att utsöndra lugnande kemikalier som skapar känslor av välmående och minskar risken för ilska. Färgen blå är också synonymt med kyla och skall förutom att få oss lugna även få oss att känna oss svala. Mer om dessa konstateranden kan du läsa här.

Om det stämmer låter jag vara osagt. För egen del är favoriten fortfarande färgkombinationen i SAS Businessclass som du kan kika lite närmare på här om du önskar.

Inflight food & beverages

Detta var den första flighten någonsin där jag inte var vaken när vi lyfte. Det säger en hel del om att jag nu verkar ha kommit till bukt med min flygrädsla. Det säger också en hel del om hur trött man är när planet lyfter 22:55.

Planet hade knappt lättat från marken innan personalen i rask takt erbjöd en lättare varmrätt. Men eftersom vi precis kom från loungen tackade vi nej till det. En eloge dock till personalen som lyckades både servera och plocka undan detta i rasande takt. Kabinen släcktes sedan ner direkt. Det är helt enkelt tänkt att man ska sova på flighten. Jag vaknade till några gånger av att personalen gick runt och erbjöd vatten något som också fanns att tillgå hela tiden i pentrydelarna på planet. Några sippar, sedan somnade jag gott igen. Och resten av passagerarna, även de som var riktigt små, följde samma exempel.

Drygt sex timmar in i flygningen kom andra serveringen. En macka och en liten påse M&M till de som var vakna och villa ha. Inget utöver det vanliga.

Först sju och en halv timme senare, alltså efter 13,5 timmar av de totalt 16, var det dags för något alldeles alldeles underbart. Kaffe! Till det serverades frukost och man fick välja på någon typ av ägg och pannkakor. Vi valde pannkakor. Trots närmare 14 timmar utan mat hade jag svårt att få i mig dem. De var sega i kanterna, svampiga i mitten och totalt smaklösa, dessutom indränkta i något sött, kanske sirap som precis som pannkakorna var upphettade till någonstans kring kokpunkten.

Jag vill egentligen inte klaga. Men när man serverar två ynka mål på en så lång flygning hade frukosten kunna hålla något högre klass.

Inflight entertainment

Jag är inte rätt person att bedöma inflight-entertainment utbudet. Det har jag konstaterat redan tidigare. Och denna flighten var inget undantag. Jag konstaterade dock att de hade en film med mina favoritskådespelerska genom tiderna, Ingrid Bergman. Men inte ens den tittade jag på. Jag håller mig som vanligt till kartan och resrutten.

Får min sambo som faktiskt tittar en hel del på film och serier under flygningarna uttala sig så blir det ändå betyget standard. Med hänvisningen – ingenting slår ju Qatar. Och det får jag som sagt lov att återkomma till.

Service

Jag brukar försöka att inte påverkas allt för mycket av förutfattade meningar om saker och ting oavsett vad det gäller. Jag hade ändå hört ryktas om att just servicen inte är United Airlines starkaste sida men jag ville verkligen ge dem en chans. Och det fick dom. Någon andra chans vet i tusan om jag ger dem.

Det kan finnas förutsättningar jag inte känner till men med tanke på att serveringen inte var det som upptog den mesta av tiden för dem under denna flygning så kan man inte skylla den oerhört trista attityden på att de var stressade. Man kan inte heller skylla på att tiden inte räckte till för att ens ge toaletterna ett uns uppmärksamhet. De var rent ut sagt en sanitär olägenhet när vi närmades oss Singapore.

Kort sagt, detta var den sämsta servicen sedan jag flög med Lufthansa till Los Angeles.

Det samlade betyget United Airlines

Det skulle vara orättvist av mig att bedöma United Airlines i stort efter endast denna flygning mellan San Francisco och Singapore då jag faktiskt sov bort drygt tolv av sexton timmar. Planet var helt okej, sätena fullt funktionsdugliga. Inflight entertainment utbudet var godkänt. Personalen har lite att jobba på däremot. Allt som allt får de dock inte godkänt. En tvåa på en femgradig skala. På en så lång flight tycker jag att de hade kunna göra mer för att vi skulle känna oss omhändertagna och ens välkomna att resa med dem. Det lilla extra saknades definitivt. Vi kom inte ens upp i normal standard. Bättre kan ni United Airlines.

Har du flugit med United Airlines? Vilken är din erfarenhet?

Och så till sist, en liten uppmaning att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Idag springer jag för Terese

9 juni, 2019

Vi känner inte varandra Terese och jag. Vi har aldrig träffats. Ändå är hon inte som vem som helst av alla de träningsinspiratörer som profilerat sig i svensk media. För vi har en relation hon säkert inte känner till. Idag springer jag för Terese. Men jag önskar att anledningen var en annan.

En gång i tiden, i januari 2017, läste jag en debattartikel i Aftonbladet. Det är väldigt sällan det händer men denna debattartikel fastnade jag vid. Skribenten var Terese Alvén, träningsprofil. Titeln var ”Ditt hälsohetsande skadar våra barn”. Och principiellt och när jag nu läser texten två och ett halvt år senare så håller jag verkligen med.

Ett inlägg i debatten

Men där och då kände jag att det fanns saker jag inte höll med om. Jag hade nyligen återhämtat mig från ett av mina skov av tarmfickor och hade ett nyfrälst förhållande till kosten och hälsan. Jag skrev ett långt inlägg som svar och tänkte publicera det på min dåvarande blogg men fick en ingivelse och skickade det istället till Aftonbladet. Som publicerade det.

1+1=2

Två och ett halvt år senare och inte lika nyfrälst efter något skov skulle jag vilja lägga ihop Terese tankar och mina egna och göra det till ett och samma. För jag tror att vi egentligen var ute efter samma sak. Att inte hetsa åt något håll. Att främja hälsan i vardagen och få det att bli normaltillståndet.

Idag springer jag för Terese

Terese har sedan dykt upp i mitt flöde ibland och varje gång har jag tänkt på den där gången när jag svarade på hennes debattartikel. För bara någon vecka sedan fick jag via andra kanaler reda på att hon inte mådde så bra och det gav mig anledning till att söka upp hennes konton för att se hur det låg till. Detta var den 21 maj. Terese hade fått cancer.

Igår, bara några veckor senare, meddelade Terese sambo på sin Facebooksida att Terese valt att bli sövd under sin sista tid i livet. Krafterna finns inte kvar och ångesten över att känna kroppen sakta förtvina är för stor.

Det var år sedan jag sprang. Jag klarar kanske inte längre än mellanstadiets 60 meters-bana innan jag måste stanna. Men idag tänker jag snöra på mig skorna och springa. Idag springer jag för Terese. För den orättvisa värld vi lever i. Jag springer för den rörelseglädje hon gav och kommer att fortsätta ge i våra minnen. Idag springer jag för dig. Och jag lovar dig Terese att jag ska forstätta springa.

Vill du bidra till Insamlingen Spring för Terese, klicka dig vidare hit.

Smaka på Stockholm och Birger Jarl

6 juni, 2019

Vi har varit duktiga på att ses den senaste tiden min bästa vän Fia och jag och det betyder dessutom ofta att jag får möjlighet att uppleva nya platser och bo på nya hotell. När Fia fortfarande bodde i Helsingborg möttes vi upp i Jönköping. När Fia sedan flyttade till Stockholm har vi passat på att bo på lite olika ställen runt vår huvudstad, som på The Winery hotell, Grand hotell Saltsjöbaden och Story hotell Riddargatan. Igår var det dags igen och vi checkade in på Hotel Birger Jarl och besökte Smaka på Stockholm.

Det är inte så komplicerat egentligen. Vi ses någon gång under eftermiddagen och då har någon av oss köpt med en flaska bubbel och lite snacks. Sedan pratar vi tills vi inte orkar mer och behöver käka. Oftast blir det inget direkt fancy – snacket är även fortsatt i fokus. Allt som oftast landar vi i sängen tidigt och hänger på låset till frukosten dagen efter. Och sen brukar vi passa på att krypa ner för en förmiddagslur innan det är dags att checka ut. Kravlöst men peppande. Det är våra dejter, mina och Fias.

Hotel Birger Jarl

Denna gången fick Fia ansvaret att boka hotell och hittade trevliga Hotel Birger Jarl i Vasastan i Stockholm. Det är ganska befriande att inte bo på de stora kedjorna ibland utan på mindre hotell utan krav på att passa in i ett koncept.

Hotell Birger Jarl ligger på Tulegatan precis bredvid Regeringsgatan med närhet till det mesta. Rådmansgatan som är närmaste tunnelbanestation ligger bara två stopp från T-centralen. Helt enkelt ett hotell mitt i smeten men ändå avskilt och lugnt.

Rum och frukost

Vi fick ett rum på våning ett med utsikt mot gatan. Förvånansvärt ljudisolerade fönster. Bra luftkonditionering som uppskattades i de närmare 30 graderna och i övrigt ett fullt funktionellt rum utan några större extra vaganser.

Viktigast är ju ändå som ni säkert vet att jag tycker vid detta laget frukosten och här får de massor av plus. En väl genomtänkt frukost som kändes omhändertagen under hela öppettiden. Och det är mer värt för mig än att den är gigantisk men med tomma fat.

Vi lyxade till det och tog en frukost 2.0 strax innan den stängde och då var det fortsatt välfyllt på de flesta av faten. Pluspoäng för det som sagt.

Smaka på Stockholm

Under tiden för mitt besök i hufvudstaden pågick också Smaka på Stockholm ett årligt återkommande event. En matfestival i Kungsträdgården. Vi promenerade givetvis dit när bubblet var slut och magarna kurrade.

För vår del blev det indiskt och för egen del en klassisk Tikka Masala innan vi slog oss ner på ett av trappstegen och spanade ut över folkhavet. Härlig stämning. Mängder med olika matkreationer att testa. Musik och folkfest. Definitivt värt inte bara ett utan flera besök så att det går att smaka på mer än bara det indiska.

Men för mig får det bli ett annat år. Redan idag checkade jag ut från Birger Jarl och Stockholm och begav mig hemåt slätten för att ta mig an den sista dagen i denna Nationaldagsvecka.

Nu ska jag inte packa väskan på hela två veckor. Då bär det av mot Aarhus och Rasmus Seebach.