16 timmar mellan San Francisco och Singapore – United Airlines trip report

United Airlines UA1

Drygt 16 timmar i ett flygplan. Hade någon sagt till mig för bara ett år sedan att jag skulle spendera 16 timmar i ett flygplan hade jag skrattat gott. Men tiderna förändras och ni som följt min blogg ett tag vet att jag har utmanat mig själv och min flygrädsla. Detta var den ultimata utmaningen. 16 timmar transpacific över Stilla havet med United Airlines mellan San Francisco och Singapore. Håll tillgodo, här kommer United Airlines trip report.

United Airlines Trip report

United Airlines flight UA1 mellan San Francisco och Singapore avgår från San Francisco kl 22:55 och landar beroende på de dagsaktuella vindarna runt 16 timmar senare i Singapore vid sextiden på morgonen. Det innebär att man spenderar 16 timmar i mörker då flighten följer natten. Och kanske präglar det också hela flygningen. Jag får återkomma till det i det samlade betyget på flighten.

Flygplanet & kabinen

Rutten trafikeras av en Boeing 787-900, för dagen en maskin med registreringsnummer N26970 som enligt flightradar24 endast ska ha närmare två år på nacken.

Kabinen på dessa plan är rymlig. Det känns högt i tak och även de med lite klaustrofobiska utmaningar borde kunna känna sig tämligen lugna även om jag egentligen inte ska uttala mig om det. Men bagagehyllorna stängs på ett sätt som gör att det känns luftigt och högt i tak.

Under vår resa jorden runt flög vi även med Qatar och Virgin Atlantic och jag ska återkomma till de resorna. Men den stora skillnaden som jag kan nämna redan nu är solklart belysningen i kabinen. Något jag inte trodde jag skulle bry mig om alls faktiskt. När det snackats om det tidigare har jag negligerat betydelsen av den. Men med facit i hand gör det mycket.

United Airlines UA1 Boeing 787-900

United Airlines har ingen speciell belysning utan en standardbelysning om jag som lekman får uttala mig, fullt funktionell men den gör inte det lilla extra. Nu användes den ju inte heller speciellt mycket på just denna resa.

Sätena

Det var ingen businessclass som var vårt hem under de 16 timmarna. Denna resan avnjöts i helt vanlig hederlig ekonomiklass. Dock hade vi tagit vårt förnuft till fånga efter mycket tjatande från min sida och bokat säten med extra benutrymme. 344 dollar betalade vi för detta och det var det väl värt både innan och efter jag kunde konstatera att det hjälpte min sömn avsevärt.

16 K och 16 L på UA1

Våra platser var 16 K och 16 L. Retligt nära businessclass-avdelningen. Men vi ska inte klaga. Vi hade det riktigt bra på rad 16. En filt och en kudde ingick i de extravanganzer som väntade i stolen.

Boeing 787-900 United Airlines
Retligt nära business. Till och med ett genomskinligt skynke skiljde oss åt.

Helt nyligen presenterades information om varför de flesta flygstolar är blå i färgen precis som United airlines stolar. Det sägs att en mörkare blå nyans skall få kroppen att utsöndra lugnande kemikalier som skapar känslor av välmående och minskar risken för ilska. Färgen blå är också synonymt med kyla och skall förutom att få oss lugna även få oss att känna oss svala. Mer om dessa konstateranden kan du läsa här.

Om det stämmer låter jag vara osagt. För egen del är favoriten fortfarande färgkombinationen i SAS Businessclass som du kan kika lite närmare på här om du önskar.

Inflight food & beverages

Detta var den första flighten någonsin där jag inte var vaken när vi lyfte. Det säger en hel del om att jag nu verkar ha kommit till bukt med min flygrädsla. Det säger också en hel del om hur trött man är när planet lyfter 22:55.

Planet hade knappt lättat från marken innan personalen i rask takt erbjöd en lättare varmrätt. Men eftersom vi precis kom från loungen tackade vi nej till det. En eloge dock till personalen som lyckades både servera och plocka undan detta i rasande takt. Kabinen släcktes sedan ner direkt. Det är helt enkelt tänkt att man ska sova på flighten. Jag vaknade till några gånger av att personalen gick runt och erbjöd vatten något som också fanns att tillgå hela tiden i pentrydelarna på planet. Några sippar, sedan somnade jag gott igen. Och resten av passagerarna, även de som var riktigt små, följde samma exempel.

Drygt sex timmar in i flygningen kom andra serveringen. En macka och en liten påse M&M till de som var vakna och villa ha. Inget utöver det vanliga.

Först sju och en halv timme senare, alltså efter 13,5 timmar av de totalt 16, var det dags för något alldeles alldeles underbart. Kaffe! Till det serverades frukost och man fick välja på någon typ av ägg och pannkakor. Vi valde pannkakor. Trots närmare 14 timmar utan mat hade jag svårt att få i mig dem. De var sega i kanterna, svampiga i mitten och totalt smaklösa, dessutom indränkta i något sött, kanske sirap som precis som pannkakorna var upphettade till någonstans kring kokpunkten.

Jag vill egentligen inte klaga. Men när man serverar två ynka mål på en så lång flygning hade frukosten kunna hålla något högre klass.

Inflight entertainment

Jag är inte rätt person att bedöma inflight-entertainment utbudet. Det har jag konstaterat redan tidigare. Och denna flighten var inget undantag. Jag konstaterade dock att de hade en film med mina favoritskådespelerska genom tiderna, Ingrid Bergman. Men inte ens den tittade jag på. Jag håller mig som vanligt till kartan och resrutten.

Får min sambo som faktiskt tittar en hel del på film och serier under flygningarna uttala sig så blir det ändå betyget standard. Med hänvisningen – ingenting slår ju Qatar. Och det får jag som sagt lov att återkomma till.

Service

Jag brukar försöka att inte påverkas allt för mycket av förutfattade meningar om saker och ting oavsett vad det gäller. Jag hade ändå hört ryktas om att just servicen inte är United Airlines starkaste sida men jag ville verkligen ge dem en chans. Och det fick dom. Någon andra chans vet i tusan om jag ger dem.

Det kan finnas förutsättningar jag inte känner till men med tanke på att serveringen inte var det som upptog den mesta av tiden för dem under denna flygning så kan man inte skylla den oerhört trista attityden på att de var stressade. Man kan inte heller skylla på att tiden inte räckte till för att ens ge toaletterna ett uns uppmärksamhet. De var rent ut sagt en sanitär olägenhet när vi närmades oss Singapore.

Kort sagt, detta var den sämsta servicen sedan jag flög med Lufthansa till Los Angeles.

Det samlade betyget United Airlines

Det skulle vara orättvist av mig att bedöma United Airlines i stort efter endast denna flygning mellan San Francisco och Singapore då jag faktiskt sov bort drygt tolv av sexton timmar. Planet var helt okej, sätena fullt funktionsdugliga. Inflight entertainment utbudet var godkänt. Personalen har lite att jobba på däremot. Allt som allt får de dock inte godkänt. En tvåa på en femgradig skala. På en så lång flight tycker jag att de hade kunna göra mer för att vi skulle känna oss omhändertagna och ens välkomna att resa med dem. Det lilla extra saknades definitivt. Vi kom inte ens upp i normal standard. Bättre kan ni United Airlines.

Har du flugit med United Airlines? Vilken är din erfarenhet?


Och så till sist, en liten uppmaning att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Lämna ett svar