Vi känner inte varandra Terese och jag. Vi har aldrig träffats. Ändå är hon inte som vem som helst av alla de träningsinspiratörer som profilerat sig i svensk media. För vi har en relation hon säkert inte känner till. Idag springer jag för Terese. Men jag önskar att anledningen var en annan.
En gång i tiden, i januari 2017, läste jag en debattartikel i Aftonbladet. Det är väldigt sällan det händer men denna debattartikel fastnade jag vid. Skribenten var Terese Alvén, träningsprofil. Titeln var ”Ditt hälsohetsande skadar våra barn”. Och principiellt och när jag nu läser texten två och ett halvt år senare så håller jag verkligen med.
Ett inlägg i debatten
Men där och då kände jag att det fanns saker jag inte höll med om. Jag hade nyligen återhämtat mig från ett av mina skov av tarmfickor och hade ett nyfrälst förhållande till kosten och hälsan. Jag skrev ett långt inlägg som svar och tänkte publicera det på min dåvarande blogg men fick en ingivelse och skickade det istället till Aftonbladet. Som publicerade det.
1+1=2
Två och ett halvt år senare och inte lika nyfrälst efter något skov skulle jag vilja lägga ihop Terese tankar och mina egna och göra det till ett och samma. För jag tror att vi egentligen var ute efter samma sak. Att inte hetsa åt något håll. Att främja hälsan i vardagen och få det att bli normaltillståndet.
Idag springer jag för Terese
Terese har sedan dykt upp i mitt flöde ibland och varje gång har jag tänkt på den där gången när jag svarade på hennes debattartikel. För bara någon vecka sedan fick jag via andra kanaler reda på att hon inte mådde så bra och det gav mig anledning till att söka upp hennes konton för att se hur det låg till. Detta var den 21 maj. Terese hade fått cancer.
Igår, bara några veckor senare, meddelade Terese sambo på sin Facebooksida att Terese valt att bli sövd under sin sista tid i livet. Krafterna finns inte kvar och ångesten över att känna kroppen sakta förtvina är för stor.
Det var år sedan jag sprang. Jag klarar kanske inte längre än mellanstadiets 60 meters-bana innan jag måste stanna. Men idag tänker jag snöra på mig skorna och springa. Idag springer jag för Terese. För den orättvisa värld vi lever i. Jag springer för den rörelseglädje hon gav och kommer att fortsätta ge i våra minnen. Idag springer jag för dig. Och jag lovar dig Terese att jag ska forstätta springa.
Vill du bidra till Insamlingen Spring för Terese, klicka dig vidare hit.
