Jag kommer nog att bli lite beroende av de små dagsutflykterna i sommar. De där när man spanat in ett par ställen man vill se, sätter sig i bilen och kommer hem några timmar senare. Roadtripen igår utgick egentligen från en enda bokstav. Å. Som blev Mem och sedan en vägfärja till Stegeborg.
På Visit Östergötland finns en sida som heter Gömda & glömda platser och där klickade sig min sambo in för ett par kvällar sedan. Han som egentligen inte alls är intresserad av det som göms bakom ”kringlan” – märket för sevärdhet som finns utmed våra vägar. Där någonstans mellan den gamla macken i Rejmyre och Överkörda högen läste han några ord om Å kyrkoruin. Jag googlade var det låg och så var gårdagens roadtrip avgjord.
En önskelista i Östergötland
Jag har en önskelista som jag fyller på vartefter. En önskelista med alla platser i Östergötland jag vill besöka. Helst i sommar. Listan består av vitt skilda platser. Allt ifrån ett besök på Ladugård 206 till vandring i Torrö naturreservat och slottsbesök i Vadstena. En av platserna som fanns med på listan var Mem. Och vid en närmare titt på kartan så skulle en kombination av Å och Mem inte vara någon dum idé. Lägg på det en liten vägfärja över till Stegeborg med sin slottsruin som också fanns med på önskelistan och roadtripen var komplett.
Mem sluss – här börjar Göta kanal
Orterna med de lustiga namnen ja. Mem. Till att börja med fick jag googla hur det uttalas och det ska tydligen uttalas med kort e. Som rem alltså. Här börjar Göta kanal och det tyckte jag var lite häftigt. 1832 invigdes Mems sluss och därmed också hela den östra delen av kanalen. Och dagen till ära fick vi se en slussning på plats här. Men först avnjöt vi en glass från Sänkdalens glass på restaurangen i Hamnmagasinet.
Å ödekyrka
Vi måste börja med att konstatera att det finns en liten ort med namnet Å och att denna lilla vägskylt faktiskt står i vägkanten. Är det inte underbart så säg.
Och här ligger också Å ödekyrka. 1887 brann kyrkan ner och är sedan dess inte brukbar. Hade det inte stått en skylt vid huvudvägen. Och hade jag ändå åkt in på den lilla skogsvägen hade jag nog trott att det var en hägring när skelettet av en kyrka syns i vägkanten. Mitt ute i ingenstans ligger den.
Rasrisken är överhängande men jag valde ändå att kila in i den lilla porten för att få en känsla. Men var försiktig. Väggarna lutar betänkligt.
Stegeborgs slottsruin med vägfärja från Norrkrog
Vi åker vidare österut. Nu är vi ute bland öar och halvöar i närheten av Östersjökusten och behöver korsa Slätbaken som den lilla viken heter för att komma söderut och göra en rundslinga av vår roadtrip. På många ställen finns broar men mellan Norrkrog är det vägfärja som gäller för att ta sig över sundet.
Vägfärjan är kostnadsfri och går varje halvtimme. Överfarten tar 3 minuter.
På andra sidan möts vi av Stegeborgs slottsruin. Vackert belägen på en höjd med utsikt över den lilla hamnen och Slätbaken.
1310 nämns Stegeborg för första gången i skrift. Magnus Ladulås har dött och hans tre söner delar på arvet, i den s.k. riksdelningen. Kung Birger får Stegeborg och Östergötland. Många namnkunniga nämns och bor sedan på Stegeborg genom åren, bland annat Gustav Vasa. 1689 dör den siste som bor på Stegeborg Karl X Gustavs yngre bror Adolf Johan. Slottet står öde fram till 1731 när riksdagen beslutar att det ska rivas. 1901 fridlyser kung Oskar II Stegeborg och därför kan vi idag besöka ruinen så som den är idag.
Fler roadtrips to come
Många punkter återstår på min önskelista och fler lär tillkomma vartefter jag läser på mer. Har du förslag på någon roadtrip?
Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om En lördag på Östgötaslätten och besök på några av våra slott som Ljung, Löfstad och Husby Säteri.
