Lite mera rosa reseblogg

Destination okänd blev…

9 april, 2019

Minns ni Linda, min kollega som ska åka med Apollos Destination okänd? I fredags kom ett mail. Med destinationen. Och plötsligt var den inte okänd mer.

Hon hoppades på Egypten och ville helst inte åka till Grekland. Dit gick senaste resan i maj 2018. Då till Rhodos. Men Grekland är ju stort och många öar att välja emellan.

Trumvirvel

I fredags kom ett mail från Apollo och slutdestinationen blev.

Rhodos.

Samma ställe som senast men i alla fall ett annat hotell.

Tjusningen?

Det är ju just det som är Destination okänd. Ibland blir man glatt överraskad. Ibland lite besviken. Linda är av naturen en som inte deppar ihop och det ska bli spännande att se vad hon fick för sina 2 lax hon betalde för resan. Ha det så fint i Faliraki Linda. Vi inväntar en trip-report.

Såhär lyder Apollos egen beskrivning av resorna:

Live a little: Upptäck något nytt med Apollo. Det händer något med oss när vi reser. Vi slappnar av, blir friare och öppnar upp för nya intryck. Nya maträtter, nya människor, nya stilar, nya gångstilar. Vi kallar det Live a little!

Har du själv en resa bokad till Destination okänd eller känner du någon som bokat? Let me know i en kommentar nedan.

Fler inlägg om Lindas resa till Destination okänd hittar du här

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Skybar – mina bästa tips i Sverige och världen

4 april, 2019

Kanske är det för att jag tidigare inte vågade som jag nu fascineras något alldeles nästan osunt av olika skybarer, eller takbarer om man föredrar att kalla det det. Eller för den delen även utsiktsplatser högt upp i olika möjliga och omöjliga hus som jag kommer över på våra resor. Så just därför – skybar – mina bästa tips både här i Sverige och i världen.

Visst har jag haft möjligheten att njuta av utsikten i världens nu högsta byggnad, Burj Kahlifa i Dubai men det är inte bara höjden som fascinerar och jag skulle faktiskt inte sätta den upplevelsen högre på listan än exempelvis takbaren på plan 18 på Steam hotell i Västerås eller min absoluta favorit hittills Skybaren på våning 25 i Malmö Live.

Och på tal om att jag tidigare inte vågade eller i alla fall hade väldigt svårt för höga höjder. Första besöket på Malmö Live var i juli 2016. Det var med stor skräck jag ställde mig i hissen och tryckte på 25. När dörrarna öppnades strök jag bokstavligen längs väggarna och vågade knappt titta ut. Och jag minns att jag på fullaste allvar kände att hela golvet gungade och sviktade under mig. Det var naturligtvis säkert bara min hjärna som spelade mig ett spratt men där och då var det på fullaste allvar.

Jag har inte besökt den sista takbaren i mitt liv och min tanke är att detta inlägg ska få leva och uppdateras vartefter jag får möjligheten att uppleva fler. Men fram till dess. Här listar jag takbarer – högt och lågt. Nära och lite längre bort.

The skybar på Mai Khao Lak i Khao Lak

Inte så många våningar upp men med en vidunderlig utsikt. Här var vi på besök i januari 2018 och spenderade 8 dagar på detta TUI-hotell. Den delen där Skybaren är belägen är den delen av hotellet som ligger längst bort från stranden och som också har en åldersgräns. Det är helt enkelt vuxen-delen av hotellet.

I Skybaren kan man både avnjuta middag och dricka och endast något gott att dricka om man så önskar. För de kvällar när åskan gick och det hällregnade fanns det en del inomhus men annars föredrog vi utomhusdelen. Mer om vår vistelse på Mai Kao Lak läser ni här.

The Steam hotell

I det gamla ångkraftverket i Västerås ligger The steam hotell och mer om vårt besök där kan du läsa här. En av de delar som fick min mesta kärlek förutom att jag fullkomligt avgudar hela stället, var baren och restaurangen på våning 18. Vi var där mindre än ett dygn och jag hade gärna avnjutit mer av utsikten från översta våningen men nu fick jag både sippa lite bubbel och äta en av de bästa hotellfrukostar jag någonsin ätit just här uppe så jag ska inte klaga. Därmed inte sagt att jag inte kommer tillbaka.

Clarion Malmö Live Skybar

Vad finns mer att säga om detta ställe som jag inte redan har sagt? Kanske inte mycket. Inte många fler superlativ går att frambringa men jag tänker att jag samlar dem alla här så slipper du klicka dig vidare till de övriga inlägg jag har ägnat åt detta ställe.

På våning 25 med utsikt över hela Malmö, Öresund och bron men även med en fin vy över Köpenhamn och Kastrup finns Skybaren på Malmö Live. Bar och restaurang ligger i hotellet Clarion Malmö Live och därmed är det Marcus Samuelssons Kitchen & table du hittar i ena delen. I andra delen med direkt utsikt mot sundet och bron finns baren där jag upplevde att golvet gungade under mig den där dagen i juli 2016.

Oavsett om du bor på hotellet eller inte är du välkommen upp. Passa på. Ta ett glas bubbel eller det som passar dig bäst. Missa inte de fantastiska mandlarna på snacksmenyn – Valencia almonds.

Melia Barcelona Sky

Inför vår kryssning med Symphony of the seas laddade vi upp med ett dygn i Barcelona. Andreas som har bott i Barcelona en tid för några år sedan ville vis mig sina gamla kvarter och då passade vi på att besök Melia hotell och deras takbar 24 Cielos Terrace. Och som namnet antyder kunde vi 24 våningar upp njuta av en makalös utsikt över Barcelona.

Vårt besök gick av stapeln i april när man fortfarande kunde anse vädret något ostabilt. Därför var taket fortfarande på. Men för varmare dagar finns möjlighet att öppna upp för solen att skina in på besökarna. Både mat och dryck finns att tillgå här uppe. Vi valde varsitt glas rosé. Sommarens första.

Lounge 24 Tallinn

Det blev en regntung vy vi fick ta del av från Lounge 24 på Radisson Blu Sky hotell i Tallinn. Vi spenderade nyligen ett dygn i den estniska huvudstaden och en av punkterna på min agenda var såklart att besöka en av de skybars staden har att erbjuda. Lotten föll på Lounge 24 som tyvärr var reserverad dagen med mest sol. Men å andra sidan erbjuder ju livet inte alltid solsken och lugnet som infinner sig sådär många våningar upp är till och med större med regnet smattrande på rutan.

Vi avnjöt varsin kopp kaffe och blickade ut över Tallinn, men nästa gång, för en nästa gång blir det, då får vi nog slå till på lite käk också.

Lounge 24 ligger som sagt i hotellet Radisson Blu Sky men du behöver inte vara gäst på hotellet för att besöka skybaren. Ta bara hissen upp till just våning 24 och njut.

Än har jag inte upplevt den sista skybaren och var jag än kommer är målet att uppleva staden några våningar från ovan. Inlägget uppdateras kontinuerligt. Fler besök på skybarer har jag skrivit om här.

Har du tips på en favoritbar jag inte får missa? Kommentera gärna här neranför.

Med Apollo till Destination okänd – vi följer med

3 april, 2019

Ni har väl sett Apollos nya koncept Live a Little till Destination okänd? Förutom att just aprilskämtets ingående tilläggstjänster att anlända med fallskärm och att dejta en kärlekskrank local kanske inte är verklighet så är det i allra högsta grad verklighet att du kan boka en resa till helt okänd destination.

Läs också: Du har väl inte missat att den svenska resebyrån Trip me up säljer överraskningsresor till Europa och Skandinavien. Resmålet förblir en överraskning tills du kommer till flygplatsen. Läs mer här.

I februari släppte man biljetterna och en av de som bokat är min kollega Linda.

Senast om två dagar, två veckor innan avresa, skall hon få veta vart hon ska. Bokningen gjorde hon redan i februari, ganska snart efter att Apollo lanserade det. Och sedan dessa har hon gått i en förväntansfull ovisshet.

Destination okänd med vissa val

Destinationen är okänd men det finns möjlighet att göra vissa val vid bokningstillfället. Avreseort går att välja samt storstad eller sol & bad. Och så skall du också välja mellan en helt öppen variant du betalar 2000 kronor per person för och kan hamna på vilket hotell som helst. Eller den lite dyrare varianten som kostar 3000 kronor per person där du är garanterad ett fyrstjärnigt hotell.

Linda valde att åka från Arlanda till sol & bad och den lite billigare varianten för att vara lite extra vågad. Avresa sker någon gång mellan torsdag till söndag vecka 16 och snart får hon alltså veta destinationen och exakt avresedag.

Live a Little – en succé

Och Linda verkar inte vara ensam om att gilla konceptet.

Jag ringde Apollo för att fråga om en sak för en tid sedan och då berättade de att de fått släppa fler biljetter för att intresset varit så stort.

Nu hoppas Linda på värme. Gärna upp emot 25 grader. Senaste resan gick till Grekland så helst vill hon inte åka dit men det är ju inte så mycket att göra åt om det blir det. Men hon blir inte ledsen om det blir Egypten. Allt är ju möjligt med Destination okänd.

Missa inte att följa bloggen vidare för att höra mer om Lindas äventyr.

Såhär lyder Apollos egen beskrivning av resorna:

Fler inlägg om Lindas resa till Destination okänd hittar du här

Följ gärna Lite mera rosa på Bloglovin, Facebook och Instagram för ännu mer vardagsinspiration.

När rädslan och ångesten kommer tillbaka

2 april, 2019

Donk!
Jag vaknade av att jag med en smäll rullade ner på golvet och slog i huvudet. Var var jag och vad var det som hände? Plötsligt blev jag medveten om röster i korridoren och golvet som sluttade kraftigt. Jag reste mig upp till hälften och kollade klockan. 00:47. Siffrorna lyste ilsket rött. Känslan av obehag växte sig starkare och jag förstod att jag var tvungen att ta mig ur hytten.

1994

Året är 1994. Jag går på Medieprogrammet i Karlskrona och vill redan då bli journalist. Den 28 september förliser Estonia. Hemma i Karlskrona sitter jag och förfäras. Men inte bara av händelsen utan av hur journalisterna behandlar de överlevande som i princip inte hunnit ur livbåtarna innan de får en mikrofon upptryckt i ansiktet. Och jag bestämmer mig för att jag inte vill bli en av dem. En av journalisterna som i det närmaste går över lik för en historia. Men kärleken att berätta bevarar jag och istället skriver jag annat än journalistiska texter. En av dem heter ”Jag var med på Estonia” och du kan läsa början av den texten här ovan. Det är en text skriven i kursen svenska under mitt första år på medieprogrammet.

2009

Femton år senare har jag kommit till rätta med mina känslor för händelserna efter Estonia. Jag följer min dröm sedan barnsben och börjar läsa till journalist.

Tjugofem år senare går jag på båten som ska ta mig till Tallinn. Båten som kanske passerar precis över platsen där hon ligger 80 meter ner i havets djup. M/S Estonia.

Donk!
Jag vaknar av en kraftig smäll. Vad var det? Jag reser mig halvvägs upp och kollar klockan på mobilen. 00:38. Det är totalt mörkt i hytten och jag känner paniken som sprider sig i kroppen. Känslan är bekant. Fartyget kränger till. Besvärligt väder hade prognosen sagt. Men det ska inte påverka fartyg av denna storleken. Så känner jag hur den kommer krypande. Krampen i benen och smärtan i magtrakten. Jag sträcker på benen för att få bort känslan men istället blir den bara värre. Den är tillbaka.

2019

I helgen var vi på en weekendresa i Tallinn. För några veckor sedan hittade jag av en slump den handskrivna texten från första året på medieprogrammet 1994. Att säga att jag såg det som ett tecken vore en underdrift. Jag höll känslan i schack trots en relativt hård vind när vi gick på båten i fredags men när mörkret lagt sig och hyttdörren var stängd kunde jag inte längre stoppa den.

Rädslan som jag kommit över när jag flyger. Som jag är så stolt över att jag har klarat av att hantera. Som jag trodde var borta men var beredd på att den skulle kunna komma tillbaka när jag som minst anar det. Den kom tillbaka. Men istället för i luften på vattnet.

Jag var lika ledsen som rädd när jag låg där med paniken personifierad i små korta ytliga andetag. Ledsen för att det kändes som ett nederlag. Ena sekunden talade förnuftet för att det inte ens var i närheten av hårt väder och rörelserna och ljuden helt normala. Andra sekunden talade paniken för att jag borde sett alla tecken på att inte gå på.

Precis som så många gånger tidigare på 10 000 meters höjd.

På väg hem natten till i går kom känslan tillbaka. Den fick vara med mig en stund. Jag konstaterade att den fanns där. Att den har sin plats i det som är jag men att den inte är relevant. Så talade jag om för mig själv att det var dags att sova och några timmar senare vaknade jag av att Andreas hade varit och hämtat kaffe.

Resor

Aprilskämten med restema – hela listan och favoriten

1 april, 2019

I SVT´s morgonsoffa i morse konstaterades att aprilskämtet var i det närmaste dött och att det är allt färre som aprilskämtar. Men det verkar inte gälla resebranschen. Eller vad säger ni? Har ni sett aprilskämten med restema? Vissa med lite mer finess än andra och vissa riktiga fullpoängare.

Ving berättar om semesterfiraren Jan ”Julle” Andersson som varit försvunnen sedan han åkte på semester för 40 år sedan och nu återfunnits på nuvarande Sunprime Atlantic View på Gran Canaria.

TUI lanserar ett hotellkoncept endast för barn mellan 6-11 år där det serveras efterrätt till förrätt och frukost till middag. Minibaren ersätts av minifrysar. Jag skulle gissa att det skulle vara populärt koncept. Om det hade varit på riktigt förstås.

Apollo å sin sida utökar sitt nyligen lanserade ”Live a little”-koncept med flera olika tillägg. Som att göra entré på ditt resmål med fallskärm eller dejta en kärlekskrank ”local”.

Luftballong och skidanläggning i Skåne

Rolfs flyg & buss öppnar upp för storstadsresor med luftballong och byter samtidigt namn till det mer beskrivande namnet Rolfs flyg, buss & luftballong.

ESS group som bland annat ligger bakom både Steam hotell och Ystad Saltsjöbad storsatsar på skidåkning i världsklass på hemmaplan. Och inte i fjällen utan i just Ystad när de lanserar Ystad Winter Wonderland.

Snö är även temat på Birka cruises nya koncept birkabacken som ska erbjuda skidåkning till sjöss året runt.

Och som om det inte vore nog på vintertemat så offentliggör STF att de i maj öppnar en helt ny fjällstuga på Hammarbybacken i Stockholm.

Hotell Victory och champagnebad

Ett av mina egna favorithotell Clarion Collection hotell Victoria i Jönköping skriver på sin Instagram att efter att två år i rad ha vunnit Collection hotell of the Year tyckte man att det var dags att det skulle synas i deras namn. Namnbytet har gått igenom lagom till första april och numera heter hotellet Clarion Collection hotell Victory.

En annan nyhet som låter lite för bra för att vara sann (och även som ett visst mått av alkoholmissbruk) är The Lamp hotell & spa i Norrköping som till påsk planerar att fylla badkaret med Veuve Clicquot. Tre champagne-badtider per kväll erbjuds mellan den 18-20 april. Inte kan det väl vara en sanning.

The Winery hotell berättar stolt på sin Instagram att vinet nu inte bara flödar i kranarna i baren utan även i handfaten på rummen, nästa projekt är att hitta en passande tandkräm till.

Även bloggkollegor hänger på

Men det är inte bara de stora resebolagen som satsar på aprilskämt. En resebloggarkollega släpper idag nyheten om att Arlanda beach öppnar i höst. För den flygrädda eller den som av annan anledning inte fill flyga – ta tåget till Arlanda och stanna på marken på semestern.

Men bäst av dem alla

Jag tycker många har lyckats bra i år. Men för att hitta den bästa måste jag nog i år ta er med till vårt grannland i sydväst, Danmark. För högaktuellt i dessa tider är ju detta med tidsskillnader.

TUI i Danmark ligger steget före och ger nu semesterfirarna mer valuta för pengarna när de tar bort tidsskillnaden på utvalda destinationer.

”Tidsforskelle er i mange tilfælde, som vi ser det, unødvendige. Vi tilpasser derfor afrejsetider og tilrettelægger driften af vores hoteller, så gæsterne slipper for ’mistet ferietid’ og unødvendig jetlag,” siger Mikkel Hansen, pressechef for TUI i Danmark.

TUI skriver i sitt pressmeddelande att vissa lokala samarbetspartners, bland annat i Thailand är oroliga för att det skall skapa förvirring. Men researrangören känner sig säker på att de extra timmarnas semester detta skapar är till gagn för resenärerna.

Och inte bara det. Detta öppnar också upp för en helt ny tjänst i bolaget som nu söker efter en Time Difference Satisfaction Lead.

Mitt pris för bäst aprilskämt 2019 tillfaller definitivt TUI Danmark.

Vilken är din favorit? Eller har jag missat någon i flödet. Kommentera gärna nedan och gör listan komplett.

Följ gärna Lite mera rosa på Bloglovin, Facebook och Instagram för ännu mer vardagsinspiration.

Omslagbild från TUI Danmark

Sommartiden avskaffas eller blir permanent – 2021 utbryter kaoset

30 mars, 2019

Kan vi prata om detta med sommartid och vintertid. Eller kanske normaltid som många kallar det. Det har alltid funnits. Nej, jag vet att det inte ALLTID har funnit. Men för mig som är född 1977 har det alltid funnits. Men nu ska sommartiden avskaffas.

Jag kan minnas att både mamma och pappa ojade sig över när det infördes. Jag som redan hade svårt att sova, det var på nätterna den 2-åriga Cornelia hade som mest energi nämligen, fick med tidsomställningen ännu svårare.

En timme fram eller tillbaka tänkte jag. Det kan väl inte ha påverkat så jättemycket. Tänkte jag. Tills jag själv fick barn. Och jag abrupt fick inse att en enda timme kan rasera alla rutiner som någonsin skapats.

Framåt eller bakåt?

I övrigt har väl den stora snackisen i alla år varit hur man ska komma ihåg åt vilket håll vi ska dra klockan. Själv har jag använt mig av tumregeln att jag tycker att de känns som att vi går framåt när det är vår men bakåt när vi går mot höst. Det är en hemmasnickrad variant av ”att ställa fram utemöblerna på våren och ställa tillbaka dem på hösten”, som många har som kom-ihåg-hjälp. Det viktigaste är ju ändå att man kommer ihåg och inte drar åt fel håll.

Men på senare år så har ju ändå den nya tekniken hjälpt till att hålla ordning på det. Allt ifrån klockan i våra mobiler som ställer om sig själv till sociala medier där vi blir påminda på alla möjliga sätt.

Snart ställer vi om klockan för sista gången

Men nu är det snart slut och när vi ikväll ställer fram klockan till sommartid så kan det vara den fjärde eller femte näst sista gången vi gör det.

2021 har EU bestämt att sommar- och vintertid försvinner och varje land bestämmer själv vilken tid man stannar på under år 2021.

Och här undrar jag lite hur det kommer att bli. För visst har vi olika tidszoner i Europa redan idag men det är ändå hyfsat enkelt att hålla ordning på att Finland och länderna i linjer ner mot Grekland ligger en timme före oss och England och länderna ner mot Portugal och Kanarieöarna ligger en timme efter. Men… 2021 kan det vara slut med det.

Tänk dig detta scenario. Finland ligger idag en timme för oss. Norge och Sverige har samma tid.

Det kan bli ett enda virrvarr

Om Finland bestämmer sig för att stanna på sommartid, Sverige väljer att stanna på vintertid och Norge på sommartid skulle klockan kunna vara 15:00 i Finland, 13:00 i Sverige och 14:00 i Norge. Det kan bli riktig snurrigt alltså. Det ska bli riktigt intressant att se vad alla bestämmer sig för.

Och glöm nu inte att ställa fram klockan inatt, eller var det tillbaka? Hur håller du ordning på vilket håll klockan skall ställas om?

I antal länder ligger jag i lä

29 mars, 2019

I eftermiddag går färden mot mitt sjuttonde land. Sjuttonde av hur många? Ja om det tvista de lärde. Enligt FN är det 195, enligt USA något färre medan Australien har en lista på länder de handlar med som landar på i runda slängar 240. Ett intressant inlägg på ämnet hittar ni på Discovering the planet här. Oavsett hur många det är kan vi konstatera att jag har många kvar att besöka. Men till skillnad från många resebloggare och vloggare så är inte antalet mitt mål. Att jag ens räknade efter var mer en slump än en tanke.

Har ni läst mitt tidigare inlägg och min historia kring resandet vet ni att jag började resa sent. Det är i år 21 år sedan jag besökte mitt första land utanför Skandinavien. I halva mitt liv har jag alltså rest och upplevt och mer ska det bli. Men vi börjar från början.

Danmark

Danmark var det första land utanför Sveriges gränser som jag besökte och efter det har det såklart blivit många resor dit. Men min allra första resa till Danmark minns jag egentligen bara en sak av. Att jag var superkissnödig och att vi inte hittade en enda toalett förrän efter jättelång tid. Vi turade mellan Helsingborg och Helsingör med min syster och hennes familj och länge levde jag med tron att det inte fanns offentliga toaletter i Danmark. Sedan dess har det som sagt blivit många turer dit. Till Köge, till Köpenhamn, till Helsingör och till Bakken. I sommar ska vi på konsert med bland annat Rasmus Seebach och får då för första gången besöka Jylland och Aaruhs. Danmark är en härlig nära favorit med kontinental känsla.

Sri Lanka

Många år senare tog jag så i från tårna och besökte mitt andra land. Sri Lanka. Och mer om den resan har jag faktiskt redan berättat här.

Efter Sri Lanka är det lite svårt att ha koll på i vilken kronologisk ordning länderna kommer men jag skulle gissa att nästa land som får ett besök är:

Finland

Några år under sent nittiotal jobbade jag för det finländska telecom-bolaget Sonera i deras svenska del och då ingick en och annan resa till vårt grannland i öst. På den tiden hann jag inte mycket mer än att se flygplatsen och kontoret. Men sedan dess har det också blivit en och annan kryssning, den senaste i oktober förra året. Men så mycket mer än Helsingfors har jag ändå inte sett av Finland.

Tyskland

Land fyra som föräras ett besök bör vara Tyskland. Hit åker jag också tillsammans med företaget på en av de absolut största telecom-mässorna i världen på den tiden. CeBit-mässan i Hannover. Vi bor i en supermysig liten stad i närheten som heter Münster. Jag minns resorna som hektiska och Münster som en liten pärla.

Spanien

I november 1999 drar jag till Mallorca i två månader för att gå reseledarutbildning för Ving. Det blir mitt femte land och ett minne för livet. Tjugo år senare har jag fortfarande kontakt med flera av mina studiekamrater. Vissa har jag träffat i verkliga livet flera gånger efteråt. Andra finns på Facebook och vi hörs inte alls men kan följa varandra. Några har jag träffat på ute i världen på mina resor. Mallorca blir som ett andra hem och jag kan inte riktigt räkna hur många gånger jag varit där sedan dess. Att komma till Mallis är som att komma hem.

Cypern

Några år i början av 2000-talet blir det flera resor om året till riktiga klassiska charterdestinationer i Europa och Cypern fick två besök år 2000. En gång i slutet av ett ganska kylslaget mars med Fia och nästa gång i ett betydligt varmare september med Hanna. Båda gångerna åkte vi till Agia Napa och ingen av gångerna fick jag besöka Famagusta.

Malta

Det var en tid av ö-besök verkar det som för i oktober 2000 landade jag på ännu en ö och mitt sjunde land. Malta. Det var jag och Fia som unnade oss ännu en semestervecka. Vi bodde i St Julians. Spelade på casino och vann ihop pengar till en båtresa till Sicilien men kunde inte åka på grund av storm. Istället åkte vi på utflykt på ön och fick se mirakelkyrkan i Mosta och de runda gatorna i Mdina.

Mirakelkyrkan kallas den eftersom det sägs att bomben på bilden nedan under andra världskriget trängde igenom kupolen på kyrkan och rullade fram till altaret mitt under en gudstjänst utan att detonera.
Kyrkans kupol är den tredje största i världen utan stöd i mitten.

Och så eder undertecknade utanför kyrkan. Minns ni dessa datumstämplar som kom med på kort som framkallades. Varför liksom? Och varför inte på baksidan?

Norge

Mitt åttonde land blir Norge och besöks med en kryssning från Helsingborg till Oslo. Vigelandsparken, Holmenkollen och Karl Johan upplevs på mitt första av hittills tre besök i grannlandet till väster.

Grekland

Efter lite stiltje på resefronten åker vi 2005 till Kreta och det blir mitt första besök i Grekland. Det är ju fullt möjligt att besöka en hel drös av resmål men fortfarande bara ett och samma land när det gäller Grekland. För sedan dess har Kreta fått ytterligare ett besök, Rhodos två och Skiathos ett men fler länder blir det ju inte för det.

Österrike

Som mitt tionde land besöker jag i juni 2008 Österrike. Vi bilar ner från Malmö och går på Sveriges inledningsmatch i fotbolls-EM. Vi besöker Mozarts barndomshem, Zlatan gör mål och sedan åker vi hemåt igen. Österrike blir dock ett favoritland som jag gärna skulle åka tillbaka till.

Turkiet

Åren som kommer återvänder vi till Mallis några gånger innan vi i september 2012 tillsammans med Fia och hennes familj åker till mitt land nummer elva. Turkiet och Side. Jag älskar värmen och maten och tänker att jag gärna åker tillbaka snart. Det ska dröja sex år innan jag åker tillbaka.

Jag och Andreas träffas i juni 2015 och därefter har det blivit helt galna 14 resor. Tolv tillsammans och två på egen hand eller med en vän. Men det första nya landet vi besöker tillsammans blir mitt nummer 12.

Frankrike

I maj 2017 åker vi till Paris i några dagar och jag blir förälskad. Jag har alltid haft en dröm om Paris, om det franska språket och den franska kulturen. Jag åkte tillbaka till Paris själv i december förra året och jag kan lova er att jag kommer att åka tillbaka.

I september 2017 kliver jag av planet som skulle ta oss till Malaga och många tror nog säkert att min flygrädsla tagit överhanden och att det kanske inte blir några fler resor för min del. Men det motbevisar jag när jag i november samma år i största hemlighet åker till mitt trettonde land.

USA

Jag och Eva-Lena spenderar 57 timmar i New York och jag övervinner en stor rädsla – att flyga över Atlanten.

Thailand

Några månader senare, i januari 2018, lyfter planet österut mot mitt fjortonde land, ett land jag egentligen mellanlandat i en gång tidigare när vi flög till Sri Lanka men det gills inte. Denna gången får jag uppleva landet på riktigt och njuta av Khao Lak.

Dubai

I mars 2018 tar vi en weekend i mitt femtonde land Dubai och mer om den resan kan du läsa här.

Italien

Land nummer sexton blir så Italien och inte mindre än tre stopp på vår kryssning med Symphony of the seas. La Spezia och Rom hann jag se lite mer av än Neapel då jag låg utslagen av mina tarmfickor. Men att det blir fler besök i Italien det är självskrivet.

Det bästa med Italien är nog ändå maten. Skulle jag hitta det sämsta med Italien får jag säga att det saknar Starbucks. Och det handlar självklart om min nyvunna samlarhysteri för deras muggar. Vart jag än ska är det första jag kollar efter om det finns Starbucks. Men i Italien kan jag leta hur mycket jag vill.

Mitt sjuttonde land som jag skall besöka imorgon kommer inte heller att ge mig någon ny mugg och det är såklart ett stort minus. Men jag ser ändå fram emot att uppleva Estland och Tallinn i några timmar. I maj lägger jag sedan till land nummer arton på listan, Singapore och innan året är slut så hoppas jag att land nummer nitton blir Bali.

Vet du hur många länder du har besökt och hur många är det i så fall?

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Om att se tillbaka, summera och blicka framåt – del 1

28 mars, 2019

Se framåt inte bakåt! Ett ganska vanligt uttryck. Som att det skulle vara något fel på att se bakåt. Jag reflekterade över det när jag var i Paris i december och promenerade runt i Montmartre. Vid ett tillfälle vände jag mig om och fick se motivet på väggen du ser på bilden i början av detta inlägg och det gav mig en tankeställaren om att du också kan missa väldigt mycket om du inte tittar bakåt. Både bildligt och bokstavligt talat.

Jag har bloggat sedan 2007 och ett par gånger under åren sedan dess har jag använt bloggen för att titta tillbaka och summera. Första tillfället var bloggen bara några månader gammal i juli 2007. Andra gången var sex år senare i augusti 2013. Då slogs jag bokstavligt talat av att jag utan att ens tänka på det hade uppfyllt flera av mina önskningar från 2007. Nu har det snart gått ytterligare sex år och inspirerad av flera bloggare som på senare tid gjort små recaps och tittat tillbaka blev jag sugen på att själv se tillbaka på inläggen från 2007 och 2013 och börja knåpa på ett nytt för 2019.

Den tidigare bloggen har fått vila nu och är i alla fall tills vidare inte öppen så därför blir det en tillbakablick här från den 30 juli 2007. Jag är 29 år och bor i en lägenhet mitt i Malmö när jag tittar tillbaka och summerar de senaste åren med rubriken:

Ständigt på väg eller nöjd och belåten – hur långt är ditt CV?

Vi lever i ett samhälle där karriären spelar större och större roll för oss alla. Vi vill ha en bra utbildning, bättre jobb, högre lön, finare hus, bättre bil, vi vill se så mycket som möjligt av världen o.s.v.

Ganska få människor är nöjda med sin tillvaro, därmed inte sagt att alla de som inte är nöjda gör något åt det. Många är missnöjda men orkar eller kan inte förändra sin situation.

Personligen har min egen önskan om förändring genom åren sett väldigt olika ut.

Under gymnasietiden spelade mitt privatliv in mycket och jag var på väg att lämna det Karlskrona, dit jag nyss flyttat, för en annan stad där jag trodde mig ha min framtid i form av socialt liv. Det var jobbigt att börja om från noll igen tyckte jag redan då (så många gånger jag tänkt så även senare). Tack och lov fick en fantastisk person på skolan mig att tänka efter två gånger. Jag är glad att jag inte flyttade från mitt älskade Karlskrona.

Nöjd i Karlskrona

Efter gymnasiet infann sig dock en tid av ganska stort lugn och förnöjsamhet med tillvaron. Jag fick jobb direkt på det produktionsbolag jag praktiserat på och efter ett tag kom ett nytt erbjudande som jag valde att gå vidare med, det var mitt kliv in i telefoni och IT-branschen. Kanske berodde lugnet under dessa år på mitt flyt, jag hade tur att få bra jobb och bra erbjudanden. Under stora delar av denna tid hade jag bara mig själv att tänka på (läs: ingen sambo 🙂 och jag styrde över min tid som jag ville.

Som den arbetsmyra jag är valde jag att komplettera mitt arbete dagtid med ett nattetid i krogbranschen. Kanske var det här min rastlöshet yttrade sig. Jag nöjde mig inte med erfarenhet inom ett yrkesområde. Croupiere blev min nya ”yrkestitel” och med den kom möjlighet till allsköns erfarenhet inom restaurang, bar och festvåning. Jag ville göra så mycket som möjligt och prova på så mycket som möjligt. Kanske ett prov på min rastlöshet och vilja att komma vidare.

Vingschool 99

På detta tema sökte jag och kom in på en reseledarutbildning för Ving hösten/vintern 99. När antagningsbrevet kom hem i brevlådan hade jag nästan glömt att jag sökt, det var så på den tiden, ansökningar skickades in lite hej vilt till saker som lät spännande. Och nu hade jag kommit in, den chansen kunde jag ju inte missa. Två månader på Mallorca mitt under mörkaste hösten. Men jobbet då? Fantastiskta arbetskamrater och nu så här i efterhand kan jag se dem som mina coacher under de första åren i arbetslivet (tack L8), informerade om tjänstledighet, rättigheter och skyldigheter.

Med tjänstledigheten beviljad bar det av. Mitt mål var aldrig att arbeta som reseledare, mitt mål var att få en utbildning, en erfarenhet, ett avbrott i vardagen, mer kunskap och en rad till att komplettera mitt CV med. Erbjudandena om jobb på Kreta, Cypern och även Kanarieöarna avfärdades och jag fortsatt det nya milleniet hemma i kalla Sverige, med en massa ny energi, kompetens och jäklaranamma i bagaget. Jag hade kommit en bit till på vägen, vägen som är livet.

Pengar blev resor

Pengarna som jag och min bästa vän Fia tjänade ihop på våra oändligt långa arbetsdagar ca 50 veckor om året spenderades gärna på semesterresor. Jag såg lite mer av världen, nja kanske mer specifikt Europa, under de kommande åren. Oftast som vanlig charterturist, men även som deltagare av ännu en utbildning på Mallis, denna gången till bartender. Och ännu en rad att komplettera mitt CV med, ännu ett diplom att sätta in i plastficka i mappen som fylldes på allteftersom.

Missnöjdheten blev studier

Det var missnöjdheten med det dåvarande jobbet som fick mig att göra slag i sak och efter mycket om och men hösten 2002 söka till en kurs på Växjö universitet. Många kurskataloger hade passerat genom åren och många funderingar på om läraryrket kunde vara något för mig fick mig att söka till Nordiska språk med inriktning på Svenska 20 p. Jag som aldrig läst på den nivån förut ville inte binda mig på nåt program (jag ville ju kunna hasta vidare om det inte var nåt för mig).

Det var kul, och drömmen om en lärarexamen gav mig även 20 p i Historia på Linköpings universitet innan jag hade tröttnat, eller kanske inte så mycket tröttnat som hittat något nytt som var roligare. Ett nytt jobb, med nya möjligheter i en ny bransch. Ja jag tog naturligtvis den chansen. Och så hade jag fått in en fot i callcenter-världen. Massor av nya vänner och gigantiskt mycket ny kunskap och erfarenhet senare behövde jag en anledning att komma vidare. Jag kände väl att det blev lite stiltje och jag hade kommit så långt jag ansåg mig kunna komma.

Halmstad

Längtan till havet tog oss till Halmstad och till ytterligare en utbildning jag trodde mig behöva. Jag skulle gå tillbaka till restaurangvärlden. Jag skulle starta eget. Många har tjatat på mig om det genom åren när jag kämpat och slitit för andra. Du skulle vara din egen har det sagts. Nu skulle jag bli restaurangchef. Jag skulle gå på Gastro Academy, IBR – Internationell Bar- o restautangchefsutbildning. En KY-utbildning på dryga året med två månaders praktik under sommarhalvåret. Kan ni gissa var? På Mallis så klart. Detta var min grej.

Men efter tre månader och goda resultat började jag känna mig besviken på utbildningens kvalité. Jag saknade upplägget från universitetet och kände mig fängslad i min skolbänk mellan 8-17. Utbildningen i vinkunskap var det inget fel på och inte i spanskakursen heller men det är en omöjlighet att anpassa serveringskunskap så den passar alla, för en grupp där erfarenheten hos individerna är så skilda som från en dag i disken för 5 år sedan till att ha arbetat som servitris på heltid de senaste 10 åren.

Att avsluta innan det var klart

Själv låg min kunskapsnivå någonstans i mitten med dragning åt det senare. Det går inte heller att kalla en kurs där man läser igenom Almi företagspartners Starta-eget-häfte, för en kurs i företagsekonomi. Speciellt inte när läraren själv har mindre kunskap i excel än vad de flesta av eleverna hade. Nej utbildningen var inte vad den utgav sig för att vara eller för den delen vad jag hade förväntat mig. Jag tog ett av de svåraste besluten i mitt liv – jag hoppade av. Något sådant hade jag aldrig gjort förr. Hur skulle jag presentera det i CV:t?

För att inte gå sysslolös läste jag entreprenörskap på Halmstad högskola samtidigt som jag knegade extra, på Harrys som servitris, för Adecco som ekonomiassistent och i växeln på sjukhuset som telefonist. Detta skulle knappast ge mig större bredd av erfarenhet. Knappast något annat i Halmstad heller. Det är en fantastisk sommarstad, men mer än så vet jag inte om den kan erbjuda. Flytten till Malmö för snart ett år sedan var ett faktum.

Malmö

Vad kunde då Malmö erbjuda som jag inte gjort tidigare. Tja, jobbet som annonstraffic på en tidningsredaktion var ju nytt men inget jag kände att jag kunde hålla i när åskan går. Då var det bättre på det nya telefoniprojektet. Stabilare, i alla fall vid första anblicken, men något nytt? Knappast, det här hade jag gjort förr. Malmö var dock en höjdare och trivseln i staden infann sig mycket fortare än vad den gjort i Halmstad, där den aldrig riktigt infann sig om jag skall vara ärlig. Det skulle möjligen vara i trädgården vid grillen en dag efter jobbet med en kall öl och doft av nyklippt gräs och en kycklingfilé som snart skulle förtäras tillsammans med lite klyftpotatis. Men det klart den känslan kan ju infinna sig i vilken trädgård som helst, inte bara i Halmstad.

Trädgård ja… Gud vad vi saknar trädgård. Tänk om vi bara hade haft en balkong… Inte bara en stenig innergård där inte en människa kan trivas. Malmö är fantastiskt på alla sätt. Vi har bra jobb, bra inkomster, en jättefin lägenhet mitt i stan – men vi har ingen trädgård och ingen balkong. Så nu är letandet i full gång. Efter ett nytt boende. Med balkong eller motsvarande.

Plugga vidare kanske?

Och när jag ändå funderar på det som är på gång i livet, är det inte konstigt att jag som är och alltid har varit så intresserad av ekonomi som jag är, inte har läst till någon form av ekonom? Det kanske man skulle kunna göra. På distans finns bra kurser på Växjö universitet. Den har jag sökt till, skall läsa på halvfart i höst nu, vid sidan av jobbet. Flygledare hade också varit coolt men då måste man ha lite mer matte än vad jag har sedan gymnasiet om man skall kunna komma in på den utbildning. Men det kan man ju läsa upp på Komvux. Så det har jag sökt till hösten och kommit in på, två kvällar i veckan är det lektioner, men det hinner jag ju eftersom den andra utbildningen är på distans. Och man vill ju inte stänga några dörrar.

Och eftersom vi nu letar hus så hade det ju suttit fint med lite extra pengar på kontot. Funderar på att ta ett extrajobb, har ju ett par branscher att falla tillbaka på som är kända för att vara bra extraknäck. Så jag har slängt iväg en ansökan till casinot och en som telefonintervjuare. Har fått napp på det ena, det andra får jag nog vänta med till augusti. Bara ett par kvällar i veckan tänkte jag, skulle ge bra extrapengar. Och så får jag inte glömma att skicka iväg ansökan till det där jobbet som verkade spännande. På en av de stora mobil och bredbandsoperatörerna här i stan. Skulle passa mig som handen i handsken – hade varit skönt med en fast tjänst och slippa jobba som konsult.

Så har vi vårt motto inför hösten, bli mer sociala. Umgås mer. Bjuda hem folk på middag och bara träffas. Tänk om man hade kunnat göra det en gång i veckan eller så. Mer hade inte behövts. Jag behöver ha lite tid över till annat. För jag nämnde väl tidigare att jag har en liten affärsidé jag funderar på, man skulle starta eget. Bara på lite hobbynivå till att börja med, så att det inte tar för mycket tid. Någon kväll i veckan skulle räcka tror jag.

I övrigt är jag nöjd

I övrigt känner jag mig ganska nöjd med min tillvaro. Känner att jag kan slå mig till ro snart.

Det enda jag skulle vilja göra är kanske att resa lite mer, se världen… Thailand, New York, Hawaii har alltid varit en dröm. Las Vegas naturligtvis.

Men i övrigt känner jag mig helt nöjd!

Mia
– som med detta oändligt långa blogginlägg (hoppas ni inte somnat) visar sin kärlek till skrivandet. Drömmen om att bli journalist lever fortfarande!

På den tiden skrev jag inte under mina inlägg med mitt riktiga namn utan med en förkortning av mitt andranamn Maria. Därav Mia ovan.

Tolv år senare sitter jag och ler åt mina tankar då – fortfarande inte alls olika de som finns idag men med så mycket mer erfarenhet att lägga till handlingarna.

Följ gärna Lite mera rosa på Bloglovin, Facebook och Instagram för ännu mer vardagsinspiration.

Om deklarationen, eget företag och om det är värt det?

25 mars, 2019

Jag är en av de där få människorna i världen som älskar ekonomi och excel. Jag älskar att betala räkningarna. Självklart vill jag inte att de ska ta hela min lön, men jag älskar momentet att betala in räkningarna och var länge en stark motståndare till både e-faktura och autogiro. Då fick jag ju inte skriva in alla siffrorna själv. Ja ni förstår. Man skulle kanske tro att jag då skulle vara den perfekta egenföretagaren. Det trodde jag med.

Jag har just spenderat en och en halv timme i ett web-seminarie för att begripa mig på hur jag skall deklarera detta första år med en Enskild firma. Inte ens jag som ändå älskar skiten kände mig säker nog för att fylla i det på egen hand. Och jag fick mycket värdefulla tips under den där timmen och en halv.

Det enda jag har gjort under året är att skriva. Syssla med det jag älskar. Jag har skrivit en artikel som blivit publicerad och jag har skrivit inlägg här som på ett eller annat sätt gett några små mindre inkomster. Jag har på det stora hela tjänat lite drygt 6000 kronor.

Efter en och en halvtimme har jag nu fått svart på vitt att dessa 6000 kronorna plus en dryg tusenlapp till är puts väck. För alla de pengarna jag tjänade på min älskade hobby, som blev ett litet jobb vid sidan av, plus tusen kronor till skall jag betala i skatt för att jag verkar ha kommit över någon magisk gräns.

Jag är tacksam för den välfärd vi har. Jag är tacksam för barnomsorg och sjukvård. Missförstå mig inte.

Det enda jag hade velat var att få behålla en liten del av de kronor som en dag kom in på mitt konto efter att jag skickat min allra första egna faktura.

En och en halv timme senare sitter jag nu här 1113 kronor fattigare men rik på kunskapen hur jag deklarerar min enskilda firma.

Over and out. Imorgon är en annan dag.

Följ gärna Lite mera rosa på Bloglovin, Facebook och Instagram för ännu mer vardagsinspiration.

Trumvirvel

Tjusningen?

The skybar på Mai Khao Lak i Khao Lak

The Steam hotell

Clarion Malmö Live Skybar

Melia Barcelona Sky

Lounge 24 Tallinn

Destination okänd med vissa val

Live a Little – en succé

1994

2009

2019

Luftballong och skidanläggning i Skåne

Hotell Victory och champagnebad

Även bloggkollegor hänger på

Men bäst av dem alla

Framåt eller bakåt?

Snart ställer vi om klockan för sista gången

Det kan bli ett enda virrvarr

Danmark

Sri Lanka

Finland

Tyskland

Spanien

Cypern

Malta

Norge

Grekland

Österrike

Turkiet

Frankrike

USA

Thailand

Dubai

Italien

Ständigt på väg eller nöjd och belåten – hur långt är ditt CV?

Nöjd i Karlskrona

Vingschool 99

Pengar blev resor

Missnöjdheten blev studier

Halmstad

Att avsluta innan det var klart

Malmö

Plugga vidare kanske?

Som motto att bli social

I övrigt är jag nöjd