Lite mera rosa reseblogg

Allt det där jag redan hunnit

15 september, 2019

Vänd dig inte om. Se framåt. Att titta bakåt brukar ofta ganska felaktigt förknippas med att älta eller ångra. Men så behöver ju faktiskt inte vara fallet. Att blicka bakåt kan lika gärna vara att stolt se tillbaka på de man redan hunnit. Det man redan åstadkommit. Att se saker på nya sätt och ge möjlighet för det man upplevt att bli lärdomar. Just nu skriver jag på ett inlägg om 100 saker jag vill göra innan jag dör. Jag trodde det skulle bli enkelt. Men det var lättare sagt än gjort. Inspirerad av Gunilla på 4000mil.se väljer jag istället att blicka bakåt och fundera på det jag redan hunnit. Allt fantastiskt jag redan har på min lista.

Medie- och barnprogram

Sommaren mellan nian och första året på gymnasiet blev jag plötsligt osäker. Visste inte vad jag ville. Restaurang eller media. Det var inte lätt för en femton, snart sextonåring att veta och inte kunde jag förlita mig på mina föräldrars råd. Jag tog ett klokt beslut kan jag se såhär i efterhand. Jag gick ett öppet år, läste basämnen och praktiserade inom de olika branscherna. Dels på ett värdshus utanför Karlshamn och dels på Radio Blekinge. Och ett år senare hade jag bestämt mig. Jag skulle läsa media.

Ytterligare tre år senare hade jag bestämt mig för att inte bli journalist. Ändå började jag jobba på TV-produktionsbolag. Under den där korta tiden hann jag med både program för TV3 och ZTV och Rummel & Rabalder för TV4. Och döm om min förvåning när jag faktiskt hittade några avsnitt av Skandia Beachvolleytävlingarna 1997 uppladdade på YouTube. Skämskudde på. En fantastisk erfarenhet. Men jag var ändå på väg.

Vingskolan

Vägen bar till ett jobb inom något jag inte alls hade läst till men som det sedan blivit bra mycket mer av under åren. Nämligen IT och telefoni på dåvarande Sonera Sverige AB. Hur det kom sig att jag under åren på Sonera valde att fylla i en pappersansökan och skicka in till Ving vet jag faktiskt inte.

Varifrån min längtan efter att resa kommer har jag faktiskt ingen aning om då jag inte alls hade det med mig hemifrån. Men någonstans i någon av alla de resekataloger jag bar hem hittade jag en annons om att man kunde bli reseledare för Ving. Jag sökte och kom in och hösten/vintern 1999 spenderade jag två månader i Alcudia på Mallorca och läste till Vingguide. Jag blev godkänd men tackade nej till jobberbjudande. Planen var faktiskt aldrig att jobba som guide.

Bartenderskola & Casinochef

Istället stannade jag på hemmaplan. Jobbade som säljkoordinator dagtid och på restaurang nattetid. Tänk vad man orkade då. Jag följde hjärtat och hann med att utbilda mig både till croupiere och bartender, för det sistnämnda åkte jag tillbaka till Mallorca faktiskt. Med de utbildningarna åkte jag sedan halva södra Sverige runt. Öppnade upp nya casinon, anställde personal och jobbade i servisen. Allt nattetid såklart. För på dagarna var jag tillbaka på kontoret.

Tio städer

Under mina snart 42 år på jorden har jag bott på tio orter. Startade i Emmaboda som liten, flyttade vidare till Vinslöv och Hässleholm under grundskolan. Asarum, Karlshamn och Karlskrona betade jag av under gymnasiet och några år efter det. När sambo och plugg fick bestämma flyttade jag sedan vidare till Linköping och efter det har jag sedan hunnit med Halmstad, Malmö och Kalmar innan jag 2011 för första gången flyttade tillbaka till en stad. Linköping.

Journalist

Det var studierna som tog mig tillbaka till platsen där jag en gång faktiskt föddes. Kalmar. Under min gymnasietid bestämt mig alltså för att inte bli journalist. Det var faktiskt Estoniakatastrofen som fick mig att ta det beslutet. Sättet som journalisterna behandlade de överlevande. När de stoppade mikrofonen under nästan på dem som nästan kom direkt från livbåtarna fick mig att se rött och tjugo år senare kunde jag hitta fog för min ilska i de pressetiska reglerna. För jag blev ju faktiskt journalist till slut. Efter många år inom telefoni och IT och flera år inom kundtjänst bestämde jag mig och närmare 33 år ung började jag 2009 plugga till journalist i Kalmar. Att följa mitt hjärta och våga testa hade jag inte släppt än.

Giftermål och skilsmässa

Jag har under dessa åren både gift och skilt mig. Och tankarna kring det finns nedtecknade. Jag såg det aldrig som ett nederlag. Utan som en lärdom. Vi lovar aldrig en vän evig vänskap. Hur ska vi då kunna lova en partner evig trohet.

Två små guldklimpar

Giftermålet gav mig också det bästa jag har. Mina två små. Älskade ni. Jag som aldrig trodde att jag ville ha barn. Så glad jag är att er andra mamma övertygade mig. Vi är inte längre gifta men för det älskar jag henne för evigt. Utan hennes envishet hade livet inte haft samma mening. Meningen som ni ger mig.

Jorden runt

Med alla erfarenheter och det som finns i bagaget tar sig livet nya vändningar. Nya blad vänds upp. Och nya världar öppnas. Nya kapitel skrivs. På senare år har resevärlden åter fått en plats i mitt liv. En viktig plats. Världen har blivit mindre och möjligheterna större. Jag ser inte längre världen som oövervinnerlig utan som nära och som min. Jag vet att möjligheten finns att se det jag önskar. En möjlighet jag är tacksam för på ett sätt jag inte tror att jag hade varit om jag inte själv hade fått kämpa för att se det så.

Att resa runt jorden är inte längre omöjligt utan står numera med på listan över saker jag redan hunnit med.

Klar med flygrädslan

Flygrädslan kom och gick. Slog till med full kraft någon gång 2008 och hängde med mig i dryga tio år tills jag vinkade farväl till den så sent som i år 2019. Ett medvetet slit gav utdelning. Nu är jag inte längre rädd och mina resor har därmed fått ytterligare en dimension.

Behöver inte räkna

Jag behöver inte räkna upp antalet länder jag besökt eller städer jag upplevt. Genom åren har jag lärt känna fler av våra landskap som mina egna och fortsatt besöka mina tidigare hemlandskap regelbundet. Sakta men säkert hittar jag nya saker att upptäcka både nära och långt borta.

Visst betyder tryggheten för mig och de små att det inte längre är lika lätt att bryta upp och hitta på något nytt någon annanstans. Men möjligheterna har också förändrats och vetgirigheten inom mig har jag inte tappat.

Lugnet i att räkna vardagen som trygg blandas stundtals upp med önskan om att lära mig mer av något annat. Jag är inte klar. Det finns fortfarande saker jag vill lära mig, vill upptäcka och se. Men på vägen minns jag allt det där jag redan hunnit med. Det där som redan finns på listan över saker jag kommer att ha hunnit med innan jag dör.

I din iver att hinna med allt det där du vill göra. Glöm inte att stanna upp och njuta av allt det där du faktiskt redan har hunnit med.

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

TUI Blue Tres Vidas Gran Canaria – en reseberättelse

12 september, 2019

Vet du vad Dantes inferno är? Jag erkänner att jag inte hade en blekaste aning. Men tack vare en veckas vistelse på TUI Blue Tres Vidas i Bahia Feliz på Gran Canaria förra veckan vet jag nu exakt. Men kanske inte av den anledningen du tror.

Vi följde även i år vår sedan förra året nystartade tradition att boka en sista minuten när augusti led mot sitt slut, när vi hade jobbat hela sommaren och alla andra var tillbaka från semestrarna.

Jag trodde nog att vi skulle hamna i Turkiet precis som förra året. Jag ville ha garanterat bra väder och såg gärna att man kunde leva utan att tänka på kostnaderna som ju den turkiska liran ger större möjlighet till än Euron. Men när Andreas hade scannat möjligheterna visade det sig att det absolut bästa alternativet var en destination vi svenskar ser mer som en vinterdestination – Gran Canaria.

Våra krav som ledde till målet

Vi ville ha en riktigt billig resa denna gången. Vi ville ha poolmöjlighet och vi ville ha så garanterat bra väder som det bara gick. Ingen storstad. Gärna en destination där vi redan varit så vi inte kände att vi ”behövde” uppleva massor. Vi ville känna att det var okej att ligga i en solstol och knappt röra sig från hotellområdet om vi inte absolut ville.

Denna gången var det charter som var målet och Andreas började scanna av utbudet när skolstarterna närmade sig. För vill man resa billigt (som jag skrivit mer om tidigare i detta inlägget) så är det ett av mina hetaste tips. Har du möjlighet att resa utanför loven så är det då du kan hitta de riktiga fynden. Gärna precis efter loven.

Det stora avgörandet som gjorde att det blev Gran Canaria var att de billigaste priserna vi hittade i Turkiet innebar hotell med en något lägre standard än vi önskade och till slut föll valet på TUI Blue Tres Vidas i Bahia Feliz på Gran Canaria.

Det kan ibland verka tröstlöst, som att priserna inte är så förmånliga. Men håll ut, ha tålamod och leta vidare. Plötsligt händer det och det där kanonerbjudande finns där mellan alla andra. Såhär såg det ut när vi bokade.

TUI Blue Tres Vidas

TUI Blue (tidigare Family life) är deras koncepthotell med inriktning på barnfamiljer. Vi har bott på ett sådan tidigare. I Khao Lak i Thailand. Och därmed visste vi lite vad vi gav oss in på. Dessa hotell måste verkligen var helt perfekta för barnfamiljer. Den aktivitet som inte finns här är inte värd att nämna. Eller vad sägs om aktiviteterna för veckan nedan?

För oss som inte reser med barn då? Jag ska återkomma till det.

TUI Blue i Bahia Feliz är uppdelat i flera hotelldelar med olika namn och vi bodde i det som kallas Tres Vidas. Huvudbyggnaden kallas Orquidea och utöver det finns också Las Pitas som ligger ovanför Tres Vidas och Playa Feliz som ligger lite mer avskilt på andra sidan Orquidea. Playa Feliz har också en egen reception och ett eget poolområde.

Transfer och läge

Bahia Feliz ligger strax söder om flygplatsen och med TUIs chartertransfer tog det ungefär 20 bekväma minuter att komma till hotellet. Och bekväma var det inte bara för att de inte tog så lång tid. Bussarna vi fick åka med hade knappt kommit från fabriken kändes det som. De luktade nytt och fräscht och var en fröjd att åka i.

Vårt rum

Rummet var enligt specifikationen en enrummare med markterass och begränsad havsutsikt. Vi hade utöver det en så kallad Select Family-lägenhet som innebar att det fanns förberett för att koppla in TV-spelskonsoll i lägenheten. Något vi dock inte nyttjade.

Enrummaren var kanske inte vad jag skulle kalla en enrummare. Ingång skedde via terassen och vi kom direkt in det kombinerade köket och TV-rummet utrustat med fullt kök, köksbord, soffa, fåtölj och TV.

Några trappsteg upp och in till vänster hittar man sovrummet med stor skön Hästens-säng och generöst med garderober. Det charmigaste var ändå den lilla gluggen ut mot TV-rummet som kan ses på bilden av TV-rummet ovan och som gav hela lägenheten en fin öppenhet. Utanför sovrummet fanns också en liten yta med extra bäddsoffa. Inte ett eget rum men för oss som bara var två en fin avlastningsyta.

Längst in i lägenheten låg badrummet. Stort och rymligt med dusch och eget handfat för de allra minsta.

Nu klassas detta som en enrummare så då får jag köpa det. Men det var en rymlig enrummare och detaljerna med gluggen och den lilla trappan upp till sovrumsdelen gjorde det mycket för trivseln och rymden i vår enrummare. Och om det var begränsad eller ganska obegränsad havsutsikt det kan vi ju diskutera. Men jag klagar inte.

De olika hotellen på TUI Blue Bahia Feliz

Vi kan säga olika mycket om de olika hotellområdena då vi som sagt bodde på ett av dem och rörde oss olika mycket på de övriga av olika anledningar men några korta ord om de olika kommer här:

Orquidea

Orquidea är alltså huvudbyggnaden. Här ligger två stora all inlcusive-matsalar, här hittar du en liten supermarket, arkadspel, lekytor, hangout-ytan och huvudreceptionen.

Här hittar du också hotellets största poolområde. Märkväl att jag skrev största inte stora. I denna poolen sker de mesta aktiviteterna och här finns också det mesta för de mindre i sällskapet. I närheten av Orquidea hittar du även lekplats och lekhus.

Här hittar man restaurang Taverna och Sultan som serverar både lunch och middag. Den senare av dem är lite mer fine dining och trots att den ligger helt i närheten av barnområdena har man lyckats skapa en riktigt lugn liten oas.

I Orquidea hittar du också hotellets spa, som vi dock inte besökte.

Playa Feliz

Playa Feliz ligger söder om Orquidea och har en egen reception, ett eget poolområde, egen supermarket och egen restaurang. Utöver det huserar även Theas coffeshop här och det stället blev vi lite av stammisar på.

Playa Feliz består av en eller tvåvåningslängor av lägenheter. Och hit skulle jag rekommendera att du går om du reser utan barn men vill hänga vid poolen. Detta poolområdet är något mindre men också mindre fullt. Hit kan du komma vid 10 och utan problem hitta en plats för din solstol. Ljudnivån är också något lägre här. Både i poolen och när det sker aktiviteter.

Las Pitas

Las Pitas var det område där vi var minst och som jag också kan säga minst om. Enda tillfället vi egentligen var där var vid incheckning då den sker för både Las Pitas och Tres Vidas i en provisorisk liten incheckningskiosk på Las Pitas.

Hotellet har rejäla nivåskillnader och det är upp till Las Pitas och de övre delarna av TUI Blu Tres Vidas som dessa nivåskillnader ligger. Genom att låta oss som bodde på Tres Vidas och Las Pitas checka in här kunde vi i alla fall med bagaget i högsta hugg njuta av nerförsbacke på väg till rummen.

Tres Vidas

TUI Blue Tres Vidas då. Vår hotelldel. Som består av lägenheter av olika storlek på markplan med terrass eller på ovanvåningen med väl tilltagen balkong. Stora nog att rymma både liten sittgrupp och två solsängar.

Här trivdes vi mycket bra i rum 284. Trots närheten till Orquidea var det lugnt och tyst om man inte räknar med bruset från havet och vågorna.

Restauranger och omgivningarna

Bahia Feliz är ett litet område i sig som består i stort sett bara TUI Blue´s hotell och några hotell till. Fun fact är att vi faktiskt bodde granne med det hotell där Costa Del Sol på Kanal fem spelas in och i vissa scener av programmet kan man se byggnaderna på Las Pitas.

Vi kikade på programmet veckan innan vi åkte och skojade lite om att vi skulle åka dit. När vi sedan kollade på söndagens avsnitt på plats och såg grannhotellets skylt kan ni ju gissa att vi tyckte det hela var lite komiskt.

Utöver restauranger och faciliteter som finns på hotellområdet finns det precis över gatan ett litet centrum med ett litet torg och runt om restauranger, prylaffärer och ett par större mataffärer. Här finns också lite pubar och så det ganska kända nöjesstället Garbos som många säkert besökt även om man inte bott i området.

Hittar vi något vi gillar så brukar vi när vi är på denna typen av semester hålla fast vid det. Första kvällen hämtade vi hem pizza från La Plaza som ligger mitt på torget och de kvällar vi valde att äta ute så valde vi sedan att gå tillbaka till La Plaza. Supergod mat. Vi testade både pizza och Ceasarsallad. Vitlöksbrödet var gudomligt.

Men vi var också ganska duktiga och åt lunch och även middag på hemmaplan. Det är ju fördelen med att ha eget kök och närheten till bra affärer.

Strandnära

TUI Blu Bahia Feliz ligger precis vid stranden med möjlighet till härliga promenader precis vid havet – ljuvligt att höra vågorna.

Lite söderut till Meloneras

En av eftermiddagarna kunde vi inte hållas oss. Då haffade vi en buss och tog oss ner till Meloneras där vi var senast vi var på Gran Canaria. Vi strosade runt på strandpromenaden, besökte Lopesan Baobab Resort som vi bodde på förra gången. Käkade på favoritrestaurangen och såg sedan solen gå ner i Atlanten.

Plus och minus med TUI Blue Tres Vidas Bahia Feliz

För ett av de stora minusen med hotellet vi bodde på var läget. Och då menar jag inte läget som att det var långt till vattnet eller att motorvägen störde. På kartan kan det se ut som att det är nära till vägen och visst. Men den hördes inte alls.

Nej det jag saknade i läget vid Bahia Feliz var att man varken såg soluppgången eller solnedgången över havet. Och det förstod jag när vi besökte Meloneras att det betyder ju mycket för mig.

Ett annat minus var nog att Bahia Feliz kändes ganska litet. Det är i princip hotellområdet och det lilla köpcentrumet och torget. Thats it. Det funkade en vecka men längre än så skulle nog ge mig lite stresspåslag.

På plussidan lägger jag definitivt standarden på rummen. Den väl tilltagna uteplatsen. Hur man hade skapat avskildhet trots att vi hade grannar precis bredvid. Det passade perfekt. Och möjligheten att faktiskt kunna dra sig tillbaka från de lite stojjigare områdena kring poolen.

Ett annat plus var att vi hittade det lite lugnare poolområdet på Playa Feliz som vi kunde välja att spendera vår pooltid vid.

Kort sagt så finns det en plats för alla här. Oavsett om du åker med eller utan barn. Du skall bara se till att välja var du spenderar dagarna och kvällarna.

Dantes inferno

Så hur var det med Dantes inferno då. Ja inte hittade jag det vid poolen på Orquidea i alla fall som en annan gäst hade gjort. I en av de få recensionerna vi hittade, detta fallet på TripAdvisor, beskrevs poolområdet på Orquidea som Dantes inferno. Även om jag nu inte visste exakt vem Dante var så klingade ordet inferno ganska negativt i mina öron. Men jag ville bilda mig en egen uppfattning.

Med barn hade jag absolut velat spendera min tid på Orquidea. Det hade varit perfekt. Och visst kan jag tycka att poolen inte är dimensionerad för hotellets storlek men något Dantes inferno tycker jag inte att det var.

För efter att ha undersökt saken var Dante en italiensk författare och poet som levde på 1200-talet. Hans mest betydande verk som kommit att förändra hela den moderna berättarkonsten heter Den gudomliga komedin. Det är ett epos i tre delar där delen som heter Inferno är berättelsen om en vandring genom helvetet. Och nej. Det kan jag verkligen inte hålla med om.

Men jag tackar recensenten på TripAdvisor. Utan honom eller henne hade jag varit en kunskap fattigare.

Tack och hej Bamse och Gran Canaria

För denna gången säger vi tack och hej Bamse, Gran Canaria och Tui. Tack för ännu en härlig resa. Välbehövlig.

Drottningholms slott – Sveriges första världsarv

10 september, 2019

Det finns slott och så finns det slott. Det finns slott som grevar och baroner byggt för många hundra år sedan och så finns det slott utan någon direkt kunglig glans alls. Och så finns det slott där kungen faktiskt bor. Som Drottningholms slott utan för Stockholm. Trots mitt kungliga intresse var det i slutet av juli i år första gången jag besökte slottet. Men troligen inte den sista.

Istället för att bara åka förbi skyltarna mot Drottningholm på väg mot Arlanda svängde vi denna gången av mot Ekerö. Slottet som jag sett så många gånger på bild var om möjligt ännu mer magiskt i verkligheten och ligger fantastiskt vackert vid Mälaren när man närmar sig Lovön.

Eller som Andreas sa. Tänk va gött och va kungen och tänka ”snart hemma” när man närmar sig det där.

Jag håller med honom. Det måste vara en ganska härlig känsla, även om säkert kungen också blir hemmablind.

Sveriges första världsarv

1991 blev Drottningholms slott, dess trädgårdar och flertalet byggnader där runt om Sveriges absolut första världsarv på Unescos lista. Och det är inte svårt att förstå varför. Drottningholm är det bäst bevarade 1600-talsslottet i hela Sverige. Men redan 1579 fick slottet sitt namn. Då var det dock enbart ett stenhus uppfört av Johan III till hans drottning Katarina. 1661 övertog Hedvig Eleonora byggnaden men redan dagen innan nyårsafton samma år totalförstördes den i en brand. Därefter började det slott vi ser idag ta form och än idag är Hedvig Eleonora i allra högsta grad närvarande i slottet. Som i dess inredning men även i dessa parker som hon var med om att anlägga.

Läs mer: här har jag samlat inläggen från alla mina slottsbesök.

Hemma hos kungen

Tio år innan Drottningholm blev världsarv, 1981, valde kungen och drottningen att flytta från Stockholms slott till just Drottningholm med sin nybildade lilla familj. Och där bor de kvar än. I den södra flygeln har de fortfarande sin bostad.

Som besökare får vi strosa runt i de centrala delarna av slottet och det är mäktiga vyer som möter en när man träder in genom entrén med Mälaren i ryggen. Vårt besök tajmades inte med någon av de guidade turer man kan ta så det får jag spara till nästa gång. Men mycket kan man läsa sig till och i vissa fall gäller det att bara strosa runt och njuta.

Drottningholms slott, Rikssalen — Rikssalen

Drottningholms slottspark och ännu fler världsarv

Känner du dig klar med det invändiga besöket i slottet tycker jag att du ska strosa ut i parken. Passa på att ta lite foton av slottet. Strosa sedan lite längre in i parken och besök ditt andra kungliga slott för dagen.

Sverige har elva kungliga slott och två av dem ligger faktiskt just här. Förutom det mest uppenbara Drottningholms slott så är även det lilla rosa (!) lustslottet Kina slott ett av de kungliga slotten.

Kina slott vid Drottningholm

Kina slott stod klart 1753 och var då en överraskningspresent från dåvarande kung Adolf Fredrik till hans drottning Lovisa Ulrika. Ett litet slott i all enkelhet alltså. Här finns mängder med orginalföremål bevarade. Missa inte heller att traska upp till de fristående delarna där du bland annat kika på och läsa om hur de på ett finurligt sätt löste servering utan att tjänstefolket vare sig syntes eller märktes.

Innan du åker vidare tycker jag sedan att du slår dig ner i caféet intill Kina slott. Själv valde jag favoriträtten våfflor med chevré. Gudomligt gott. Eller kungligt gott vore mer korrekt.

Fyra av elva kungliga slott – check!

På min lista över 100 saker innan jag dör som jag jobbar på står att besöka alla de kungliga slotten. Detta var mitt tredje och fjärde. Tidigare har jag besökt och till och med bott på Rosersbergs slott. Jag har även besökt Tullgarns slott. Four down seven to go alltså.

Lite bonusläsning: Har du inte hört talas om vår tidigare närkontakt med kungen och drottningen, klicka dig vidare hit och läs om när Kungen förstörde upplevelsen i business class.

Följ mig gärna på Instagram för dagliga uppdatering om resor och upplevelser

Saker jag aldrig gör när jag reser

8 september, 2019

Finns det något du aldrig skulle göra på en resa? För en tid sedan publicerade Anna på New York My bite en lista på saker som hon aldrig skulle drömma om att göra på resa. Och hon i sin tur hade fått inspiration av 4000mil.se Och bara några dagar senare reflekterade Rosita på Rositareser över det faktum att man ibland nästan får försvara att man inte gjorde det där som ALLA gör eller som bara är ett MÅSTE när man besöker en viss plats. Och så ska det ju absolut inte vara. Så med det i åtanke, här kommer listan på saker jag aldrig gör när jag reser.

Besöker trädgårdar

Japanese tea garden i Golden gate park San Francisco.
Obesökt!

Nej, jag besöker inga trädgårdar, de får vara hur gratis eller botaniska de vill. Det är ingenting för mig. Jag begriper mig inte på om det är en supersällsynt blomma från Amazonas djungel eller en vanlig orkidée och sedan tycker jag inte heller att det är så intressant. Så nej, trädgårdar hoppar jag över. Med ett undantag då. Gardens by the bay. Men å andra sidan är ju faktiskt den största turistattraktionen i den trädgården fejkträd. Så jag kanske kommer undan med det.

Besöker museum

Aaros Aarhus — Aaros Konstmuseum Aarhus.

Inte heller museum får min uppmärksamhet. Jag är inte så mycket för konst och inte heller så mycket för uppfinningar i stort så oavsett om det är ett konstmuseum eller ett naturhistoriskt, eller något annat, så ligger det inte på to-do-listan. Däremot besöker jag gärna slott eller kyrkor av historiskt värde. Därmed har jag besökt Paris, två gånger till och med, utan att vara inne på Louvren och New York utan att vara inne på Guggenheim. Ett museum som jag dock besökte var Aaros i Aarhus. Men det var inte för utställningarna utan för panoramavyn från Rainbow Panorama.

Besöker underjorden

Det fanns en tid för inte alls många år sedan när det bokstavligen gungade under mina fötter och snurrade i mitt huvud när jag åkte upp i Skybaren i Malmö live på våning 25. Och jag har ställt till lite av en scen och fått åka egen hiss upp tillsammans med en guide i Rockerfeller center i New York. Men numera har jag vant mig vid höjder och åker gladeligen upp i både Marina Bay Sands och Burj Kalifa. Men när det kommer till underjordiska besök då är det stopp. Och det är inte heller något jag har för avsikt att jobba för att jobba bort. Underjorden är helt enkelt inget för mig.

Lägger hela reskassan på Michelinkrogar

Visst gillar jag mat men jag är ingen matresenär som måste testa på det mesta av det bästa på de platser jag kommer. Jag nöjer mig snarare med det billigaste eller mest prisvärda och jag har redan tidigare berättat att vi oftast minst en gång under varje resa, oavsett om den går till Singapore eller Danmark, äter på Mc Donalds.

Mc Donalds Barcelona — Getostburgare to die for.

Det kanske får bli ett tema på bloggen. Resans donken liksom. Den bästa av dem alla var en Selectionburgare med getost i Barcelona gudomlig. Den på bilden ovan. Nej, resekassan sparar jag till annat än gourmetmiddagar.

Gör inte saker jag inte vill göra

Man skulle kunna sammanfatta listan på saker jag aldrig gör när jag reser med att jag helt enkelt inte gör saker jag inte vill göra. Det spelar ju ingen roll var på jordklotet jag är. Vill jag inte göra det hemma så gör jag det inte på resan. En sån sak skulle kunna vara bungyjump. Hade aldrig i livet gjort det hemma och tänker inte göra det utomlands. Likadant med karuseller. Det är helt enkelt ingenting för mig och även om en plats är känd enkom för en sådan sak så gör jag det inte.

Tack Anna för en rolig lista. Och tack Rosita för dina kloka tankar kring det viktiga i att göra sin egen resa.

Detta var saker jag aldrig gör när jag reser. Vad skulle du aldrig göra på resa? Gör gärna din egen lista och länka i kommentarerna.

Att göra i Aarhus – 7 tips i Danmarks näst största stad

5 september, 2019

Aarhus eller Århus – ja vad heter det egentligen? Har du sett båda stavningarna av namnet på Danmarks näst största stad har du inte sett fel. Det hette Aarhus, sen hette det Århus och nu heter det Aarhus. 1 januari 2011 bytte staden namn igen efter ett kommunalt beslut. Aarhus eller Århus. Här kommer en reseguide till kulturhuvudstaden 2017.

Aarhus är en stad med riktigt gamla anor. Den äldsta bebyggelsen i staden härstammar från 900-talet. Riktigt så gammal bebyggelse finns inte i Aarhus största sevärdhet Den gamle by.

Den gamle by i Aarhus

Många städer har ett friluftsmuseum med hus och byggnader från äldre tider. Men få städer har en helt egen liten stad i staden med byggnader från flera hundra år. Men det har Aarhus. Den gamle by är som en helt egen liten stad i staden.

Byn är indelad i olika århundraden med start på 1300-talet. När vi sedan närmar oss nutid blir det lite mer specifikt och skillnaden mot många andra liknande museum är att man även kan gå runt i tidstypiska kvarter från exempelvis 70-talet som blir en ordentlig nostalgitripp även för mig.

Runt om i byn finns personal med tidsenliga kläder. Möjlighet finns att gå in i många byggnader och på vissa ställen finns restauranger och bagerier som är öppna för besökarna. Även dessa i gammal stil såklart.

Ett besök kostar 135 danska kronor för vuxna. Barn går in gratis. Och det är pengar väl spenderade. Men se gärna till att ha gott om tid så att ni verkligen kan gå runt och njuta. Reser ni med barn finns det en lekplats att stanna till på och när vi var där fanns det brandbilar och andra räddningsfordon från olika tidsepoker att studera. Populärt hos både stora och små.

Byn är öppen 365 dagar om året men vid helger kan det vara lite andra öppettider än normalt. Titta gärna in här för mer information.

Aros konstmuseum

Du kommer inte ofta hitta tips om museum i mina reseguider men när det finns en glastunnel i regnbågens alla färger som ger en vy över hela Aarhus. Då kan inte ens jag bortse från ett besök.

Jag tänker också i rättvisans namn meddela att vi gjorde ett försök och strosade runt i de olika utställningarna. Vi är inte frälsta. Vi är nog helt enkelt inga konstmänniskor.

Glastunneln däremot. Wow! Rainbow Panorama heter den och när jag gick de första stegen blev jag nästan lite illamående men vande mig ganska snabbt. Och då är det bland det läckraste jag har upplevt. Testa gärna att gå åt olika håll då färgernas olika ordning ger olika perspektiv. Bilden i inläggets inledning är från denna fantastiska tunnel.

Dokk1

Detta hittar du i Aarhus hamn och detta var ett av de ställen vi inte hann med att besöka utan bara beskådade utanpå. Och det är inte heller fy skam. Majestätiskt tornar det upp sig och inrymmer kulturens mecka i Aarhus.

Salling rooftop bar

Det finns ingen stad jag kommer till där jag inte har googlat ordet skybar. Och googlar man det i samband med Aarhus får man garanterat upp Salling rooftop bar. Kärt barn har många namn. Takbar, rooftopbar, skybar. Men detta är då sannerligen en riktig takbar.

Planen var inte att besöka den första kvällen men så kom det sig att vi tog en promenad på gågatan och jag spanade uppåt och såg den utsiktsplats som är uppbyggd och som tronar högt över gågatan. Eller ja… I alla fall fyra fem våningar upp.

Salling rooftop bar ligger på taket över köpcentret Salling. Det är en riktigt mysig historia med mängder av sittplatser i alla möjliga och omöjliga konstellationer och små barer och hus likt växthus uppbyggda överallt och utan röd tråd. Mitt i alltsammans en scen. Och så den där utsiktsplatsen. Som en trampolin. Men med staket såklart. Och glasgolv längst ut. Och plötsligt står jag där ute med tårarna trillandes nedför kinderna och hasar mig ut på ren envishet och för att jag ändå vet att jag faktiskt varit uppe i världens just nu högsta byggnad. Men där var minsann inget glasgolv.

Vad du än gör, missa inte att åka upp till Salling rooftop bar och blicka ut över Aarhus och ta ett glas bubbel.

Aarhus å

Rakt genom Aarhus går ån med samma namn. Och längs med den tycker jag att du ska passa på att slå dig ner vid någon av uteserveringarna och njuta. Av atmosfären. Det är det närmaste vi kommer kontinenten här upp i norr.

Kyrkorna

Sankt Klemens kirke, Aarhus — Sant Klemens kirke

Vor Frue kirke, Aarhus — Sant Klemens kirke

Mitt i Aarhus tornar den upp sig. Domkyrkan. Sankt Klemens kirke. Byggd under 1200-talet, ombyggd under 13- och 1400-talet. Men det är inte Aarhus enda kyrka. Inte ens den enda domkyrkan faktiskt. Nej den gamla domkyrkan finns också kvar. Vor Frue kirke är stadens ursprungliga domkyrka från 1060 och den hittar du bara några kvarter från dagens domkyrka.

Har du spring i benen kan du om du så önskar betala några kronor och promenera upp i kyrktornet på domkyrkan. Men vi nöjde oss med utkiksplatserna på Aros och Salling.

Foodcourterna i Aarhus

Aarhus Street Food — Aarhus Central Food Market

Har du inte redan börjat bli hungrig så gissar jag att det är dags snart. Och här kommer jag inte att rekommendera en klassisk smörrebröd eller frikadellerna. Nej ta dig istället till någon av de två foodcourtsen som finns och välj och vraka bland både klassiska danska rätter och andra rätter från jordens alla hörn. Riktigt mysigt. Välj mellan Aarhus Central food market som ligger lite mer centralt och Aarhus streetfood som är ganska mycket större och beläget en bit längre bort ner mot hamnen.

Midsommar i Aarhus

2019 var året vi spenderade den svenska midsommaren i Aarhus och fick uppleva denna lilla stad som jag blev helt förälskad i och gärna kommer tillbaka till. Har du besökt Aarhus? Vad tyckte du? Och har jag helt missat något. Kommentera gärna. Tills vi hörs igen. Glöm inte att ta vara på varje dag. För det är ju dagarna som går som kallas livet.

Och så till sist, en liten uppmaning att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

På Löfstad slott där tiden stannat

3 september, 2019

Luciadagen 1926 går fröken Emilie Piper, Löfstad slotts sista ägare, ur tiden. Hon tar sitt sista andetag i sitt privata sovrum på Löfstad slott i just den sängen du ser på bilden nedan. Emilie Piper var i rakt nedstigande led åttonde generationens arvinge till slottets byggherre Axel Lillie. Men den åttonde generationens ägare blev också den sista. Emilie Piper förblev ogift och utan barn och vid sin död testamenterade hon Löfstad slott till Riddarhuset och Östergötlands musem för att bevara det och göra det tillgängligt för allmänheten. Drygt 92 år senare är jag en av de som får ta del av hennes historia.

Bevarat så som decemberdagen 1926

Det är bevarat som det var den där decemberdagen 1926 när Emilie, som var mycket sjuk kände att slutet var så nära att hon hastade tillbaka till sitt slott. Slottet där hon föddes och där hon ville avsluta sina dagar i jordelivet.

Det dröjde ytterligare 16 år innan slottet öppnades för allmänheten, Emelies syster Sophie var fortfarande i livet. Men när Sophie avled 1940 påbörjades arbetet med att göra Löfstad slott til det museum det är idag.

Mellan Norrköping och Linköping

Löfstad slott ligger mellan Norrköping och Linköping i hjärtat av Östergötland. Och åker du E4:n genom vårt landskap kan du omöjligt missa skyltarna mot Löfstad slott. Åker du söderut har du till och med en chans att se tinnarna och tornen på slottet bland trädkronorna på höger sida om vägen. Men kör inte bara förbi, jag rekommenderar att du svänger av och gör ett besök.

Löfstads slott byggdes mellan 1637 och 1660 av Axel Lillie d.ä. och gick alltså därefter i arv i åtta generationer. Det är unikt så tillvida att det aldrig lämnade släkten. Även om det kan verka så då slottet ägts av både familjerna Lillie, de la Gardie, von Fersen och Piper. Den enkla förklaringen till det är att detta slott kunde ärvas av familjens döttrar som sedan i samband med giftermål bytte namn.

Slottet brinner 1750

Genom åren har slottet genomgått flera stora förändringar. Bland annat efter den stora brand som förstörde slottet 1750, det enda som klarade sig var den ena flygeln. Men trots de förändringar som är gjorda kan man se spår av 1600-talets pampighet både på utsidan och insidan. Inte minst när det gäller inredning.

Löfstad slott är inte öppet för turer på egen hand men under sommaren sker flera guidade turer om dagen. Spana in Löfstad slott hemsida för mer information.

Gillar du slott lika mycket som jag?
Följ gärna mitt slottskonto på INSTagram @svenskaslottsguiden

Från de pampiga salongerna till det privata

I slottet får du höra om och se allt ifrån de stora salongerna och hur det kunde gå till vid middagsbjudningar till postgången i slutet av 1800-talet. Men du får också besöka Emilies pappa Charles Emil Pipers privata kontor. Där ligger hans glasögon kvar på skrivbordet än idag.

Allra störst intryck gjorde ändå besöket i Emilies privata delar på mig. Hennes sovrum där hon tog sina sista andetag som är bevarat precis som det var den där dagen. Och den privata salongen dit bara de allra närmaste kom.

En stor eloge till den duktiga guiden som med inlevelse berättar historien om slottet och Emilie.

I väntan på Emilie på ärende

Det är en del i marknadsföringen att framhäva att det är bevarat precis som det var. Som om Emilie bara är ute ett ärende och snart kommer tillbaka. Men det är så mycket mer än bara marknadsföring. Det är precis så det känns.

Har du inte tiden att tajma in en av de guidade visningarna kan du ta en tur i den stora slottsparken. Där kan du bland annat se det minnesmonument av Axel von Fersen d.y. som hans syster Sophie lät sätta upp efter mordet i Stockholm. Det finns också en handelsträdgård. Och i slottets norra flygel ligger ett värdshus där du kan slå dig ner för en fika och njuta av samma miljö och utsikt som Emilie gjorde på sin tid.

Vill du också göra ett besök hittar du till slottet såhär.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här.

Jag kom, jag sov, jag segrade

2 september, 2019

Jag hade inte mer än landat på Gran Canaria i onsdags innan jag somnade. Jag nämnde det i förbifarten i inlägget i torsdags. Att jag trots att det bara vara en timmes tidsskillnad toksomnade innan klockan slagit åtta. Och så fortsatte jag.

Dag två gick jag och la mig efter frukost och sov ett par timmar. Hade sedan fantastiskt svårt att komma igång men tänkte att jag lät den första hela dagen bli vad den blir.

Dag tre gick jag upp, tog en promenad på en halv mil och åt sedan frukost. En stund senare somnade jag när jag lyssnade på Sommarprat och sov flera timmar. En stark molande huvudvärk hade också parkerat hos mig.

Dag fyra var tröttheten något bättre. Huvudvärken något sämre. Och jag började fundera på exakt hur mycket jag egentligen behövde denna ledigheten egentligen.

Dag fem hade vårt kaffe tagit slut. Vi har inte frukost på hotellet utan fixar den själv här hemma i lägenheten och snabbkaffet vi inhandlat samma dag vi kom hade tagit slut.

När jag sträcker mig efter samma sort vi haft innan konstaterar jag att vi av misstag köpt koffeinfritt kaffe förra gången. Kaffet med koffein slinker ner i varukorgen. En stund senare har min andra kopp slunkit ner och huvudvärken börjar så sakteliga försvinna.

Lärdomen av detta då? Att jag tydlig är mer beroende av koffein än vad jag trodde men att jag med tanke på mängden kaffe jag dricker om dagen inte känner någon större oro.

Men också att det inte behöver ligga någon djupare orsak bakom. Jag trodde ju på allvar att jag måste vara fullständigt utarbetad så trött som jag var. Nu var tack och lov inte så fallet för mig. Det var bara lite riktigt kaffe som behövdes.

Glöm inte att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

(Rese) sommaren 2019 i backspegeln

1 september, 2019

Våra somrar tenderar allt som oftast inte att bli så reseintensiva och sommaren 2019 är inget undantag. Det är ju så vi jobbar. Vi brukar stanna på hemmaplan på somrarna och förlägga resorna till andra delar av året. Det är därmed inte de stora och långa resorna du kommer att få läsa om i detta inlägget som sammanfattar sommaren 2019.

Koordinaterna för dagen när jag sätter mig ner för att sammanfatta sommaren 2019 är 27.782408 -15.516620 eller i klartext rum 284 på Tui Family life Bahia Feliz Tres Vidas på Gran Canaria. Precis som förra året väljer vi att avsluta sommaren med lite ledighet och värme när alla andra är tillbaka från sina semestrar.

För även om jag har förstått att vädret även hemma i Svedala ihärdigt hänger kvar vid sommartemperaturer så är sommaren slut. Det finns oändligt många sätt att räkna på det. Själv räknar jag de månader som i kalendern kallas sommarmånader och det är juni, juli och augusti. Och det är också de månader jag ser tillbaka på när sommaren 2019 skall summeras.

Juni

Resemätta och en trasig bil

Vi började sommaren ganska resemätta och lite lätt jetlaggade efter vår resa jorden runt på 8 dagar. Och redan den andra sommarmånadsdagen hände det som fick ganska stor inverkan på resten av sommaren. Vår bil bestämde sig för att börja krångla. Jag hade satt mig vid ratten för att köra minstingen till kalas när lampor som inte ska lysa och text som inte ska synas uppenbarade sig på instrumentpanelen. Lilleman fick åka med kompisen och Andreas fick börja leta verkstad.

Det skulle dröja nästa två månader ända fram till den 18 juli innan bilen var helt pigg igen och det kom som sagt att påverka sommaren. Såhär i efterhand är jag ganska nöjd med effekten, men hade du frågat mig i början av juli hade du troligen inte fått samma svar.

Smaka på Stockholm och tjejdygn

Några dagar in i juni satte jag mig på tåget och åkte till Stockholm för ett tjejdygn tillsammans med min allra bästa vän Fia. Denna gången stod hon för bokningen. Vi brukar turas om och har hittills varit i Jönköping, på Grand Hotel Saltsjöbaden, The Winery hotel, Story hotell Riddargatan och så nu då när vi bodde på Hotell Birger Jarl men spenderade en hel del tid i Kungsträdgården och på matfestivalen Smaka på Stockholm.

Minigolf i Berg och Midsommar i Aaruhus

Innan det blev midsommarhelg hann vi tillsammans med barnen med en tur ut till Berg och deras minigolfbana som ligger precis vid Göta kanal och slussarna. Det var så långt vi vågade ta bilen just då och det hjälpte också till med en fin start på det som blev ganska många bra hemesterupplevelser denna sommaren. Modeordet som det gick lite inflation i men som jag verkligen tagit på fullaste allvar.

När hela Sverige sedan förberedde midsommarens sill och nubbe satte vi oss i en bil som fått första hjälpen och därmed skulle klara av att ta oss tur och retur Arlanda. Vi åkte upp tidigt och hann flightspotta lite innan vi passade på att göra två loungebesök före planet lyfte mot vårt grannland i väster och dess näst största stad Aarhus.

Rasmus Seebach och småplan

Anledningen till att vi spenderade midsommarhelgen i Danmark var egentligen Rasmus Seebach. Det var en lite gråare vårmorgon än vanligt som Andreas försökte pigga upp sin lite dämpade sambo. Det gjorde han med lite Rasmus Seebach i högtalarna och innan jag visste ordet av även med bokade biljetter till hans konsert i Aarhus på midsommardagen. Och så var saken biff som man brukar säga.

Helgen i Aarhus blev fantastisk och den har jag berättat mer om här. Det var kul att flyga med lite mindre plan vilket jag noterade mina tankar kring här och så insåg jag ju faktiskt att jag på RIKTIGT nu blivit av med all min flygrädsla vilket jag också skrev ett helt inlägg om. Och bara en sån sak är ju värd att uppmärksamma.

Promenader i närområdet och slutet på juni

Av de små noteringarna jag gör dagligen i min kalender kan jag tyda att det var en ganska sliten Cornelia som avslutade juni detta året. Trots att planen var att jobba stora delar av sommaren tog jag någon spontant ledig dag och passade på att upptäcka det vackra i närområdet till fots och vips var den första halvan av 2019 över.

Juli

Hemester med stort H

Efter en riktig vardagsvecka som start på juli påbörjade jag sedan sommarens projekt. Att uppleva så mycket som möjligt i mitt absolut närområde. Och då menar jag verkligen mitt absoluta närområde.

På vägen från bussen till kontoret smet jag in i St Larskyrkan och beskåda de urgamla utgrävningarna. När jag på väg till en dag på en annan del av mitt jobb, Universitetssjukhuset i Linköping fick syn på en skylt med ett fornminnesmärke på tog jag en avstickare och hittade jättegrytor från Istiden. Lunchtimmen en annan dag ägnade jag till en guidad tur i Linköping fantastiska domkyrka.

Östergötland med barnen

Lagom till barnen kom hem från en vecka på Kreta var bilen åter i gammal hederlig form och vi gav oss ut på upptäcktsfärd lite längre bort men ändå väldigt nära.

Barnen fullkomligt älskade besökte på Björkö 4H-gård och det spontana stoppet i Vreta klosterkyrka utsåg jag för någon vecka sedan till sommarens absolut bästa ögonblick. Sedan körde vi på av bara farten och rev av både Fenomenmagasinet och Flygvapenmuseum när vi ändå var igång.

Östgötakusten och en oväntad grav

Med bilen som möjligt transportmedel vidgade vi våra vyer och en eftermiddag efter jobbet styrde vi kosan mot östkusten. Trots att jag älskar havet och saknar det mycket har besöken vid de delar av Östergötland som gränsar till vatten inte varit många. Nu åkte vi ut mot Arkösund och njöt av svalkan en av sommarens absolut varmaste dagar.

På vägen passade vi på att stanna till på Maurizbergs slott och kika lite. Ett lite mer oväntat stopp gjordes vid Häradshammars kyrka där det visade sig att Zarah Leander är begravd.

Slott för hela slanten

Juli månads sista dagar ägnade jag sedan åt mina absoluta favoritgöromål. Slott och flygplan.

Sista fredagen i juli ägnade jag lunchtimmen till ytterligare en guidad visning. Denna gången av Linköpings slott. Senare samma eftermiddag åkte jag ut till ett av de mindre östgötska slotten, det i Ljung för ytterligare en guidad visning. Sa jag att jag tog hemestern på allvar?

Dagen därpå hade Andreas bokat en övernattning på Arlandas bästa hotell och från ett av de mindre kända slotten slog vi på väg till Arlanda på stort och besökte ett av de mer kända svenska slotten. Drottningholm och Kina slott. Det var faktiskt mitt fösta besök.

Flightspotting och AC

Tanken med besöket på Arlanda över natten var nog snarast att få möjlighet till AC när kvicksilvret kröp för högt men självklart också lite flightpotting och tid att skriva i den kreativa atmostfären på Arlanda.

Augusti

Arboga

Juli hade just blivit Augusti när vi satte oss i bilen och åkte mot Västmanland för att ett sommarbesök hos Andreas syster med familj. Inget ont om Arboga men vi tog oss ändå därifrån en liten stund under besöket.

Resesommaren 2019 Open Art Örebro — Örebro slott

Det blev Örebro som fick äran och därmed ett besök vid sommarens sjätte slott. Förvisso beskådades det bara från utsidan men med den Open art-utställning som pågick i staden så var utsidan också lite utöver det vanliga.

Slott nummer sju besöktes en dryg vecka senare. Ytterligare lite hemester stod då på agendan och resulterade i en guidad tur på Löfstad slott utanför Norrköping.

Resesommaren 2019 Löfstad slott — Löfstad slott

Jakten på det försvunna munkklostret

Vid mitt besök på Linköpings slott tidigare under sommaren fick jag berättat en historia jag tidigare bara hört fragment av. Det är historien om det gamla munkklostret i Linköping.

I årtionden om inte snart ett sekel hade Linköpings skolbarn vallfärdat till huset på bilden ovan. Det som sågs som resterna av det gamla munkklostret. Linköping har en lång historia och det var viktigt att känna till den. Under 1200-talet fanns ett Franciskanerkloster i Linköping. Mycket gamla byggnader är bevarade men just den har under åren förstörts. Det enda som återstod var denna byggnad. Trodde man. Man har i och för sig inte, trots mängder av utgrävningar, hittat några kvarlämningar från den tiden och huset i sig är inte så gammalt. Men klostret måste ha legat där, det måste det. Så dit åkte man. Skolklass efter skolklass.

På 1990-talet lanserar en arkeolog tesen att klostret inte alls legat där utan några kvarter bort. Vid det nuvarande Hospitalstorget. Några år senare skall torget göras om och innan man gör det påbörjas utgrävningarna. En novemberdag 2015 gör arkeologerna ett mäktigt fynd. Under Hospitalstorgets gatsten hittar man inte bara lämningarna efter klostret utan efter en hel klosterkyrka. Och som i ett trollslag skrivs historien om.

Och kvar blev små guldcirklar i marken

När utgrävningarna är klara fylls torget igen och den dittills bortglömda historien är nu på god väg att glömmas bort igen. I Hospitaltorgets stenläggning syns några guldfärgade runda plattor i märkliga formationer. Men inte ens jag som verkligen letar efter dem ser dem enkelt. På två ställen på torget finns oansenliga skyltar med text som beskriver den bortglömda skatten från 1200-talet. Men inte mer än så. På en av skyltarna står det: ”På 1800-talet rivs många av de gamla hospitalsbyggnaderna. Vid den här tiden är kunskapen om klostret borta. Inget vet att det som förstörs är franciskanernas gamla klosterbyggnader.”

Och vad gör vi nu, nu när vi har chansen att bevara minnet för eftervärlden? Vi glömmer och gömmer det igen. Min högsta önskan hade varit att vi hade kunna få njuta av det som finns där under. Av vår historia. Öppna upp med glas så att vi kan vandra över och förundras istället för att tro att man råkat tappa en femkrona på marken. Jag gör i alla fall vad jag kan och en dag efter jobbet promenerar jag inte direkt till bilen utan tar en tur förbi torget. Läser, fotograferar och sätter mig ner en stund och funderar på hur det en gång var.

Matmarknad och stadsfest

Augusti betyder Stadsfest i Linköping och till det matmarknad. Detta året resulterade det spektaklet endast i en lunchlangos. Vi får ta nya tag till ett annat år. Nu laddade vi i stället för den sent inbokade veckan på Gran Canaria.

Summa summarum sommaren 2019

Det blev en sommar med mängder av upptäckter på hemmaplan. Och ändå är listan på saker jag hade hoppats hinna med men inte hann milslång. Alla de där sakerna sparar jag. Kanske till en höstweekend. Kanske till nästa sommar. Va härligt det är att det finns så mycket att se att man aldrig någonsin blir färdig. Tack sommaren 2019 – du blev till slut alldeles alldeles perfekt.

Missa inte att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Företagande

Social Media Academy – ett lördagstips hur du lyfter dina sociala medier

31 augusti, 2019

Reklamsamarbete med Social Media Academy

Det är på dagen, nästan på sekunden, exakt tio år sedan jag för första gången satte min fot på Linnéuniversitetet i Kalmar och påbörjade min utbildning i Journalistik- och medieproduktion. Jag skulle bli journalist. Och första dagen spenderade jag som bilden nedan visar. Med ett blått band i huvudet som nolla. Det var både första och enda dagen. Klassens tant, redan då 31 på väg mot 32, var inte så sugen på det där med nollning.

Min utbildning var som namnet också antyder inte en utbildning för bara skrivande journalistik. Och ganska omedelbart blev vi också upplysta av våra lärare som de allra flesta hade en fot kvar i arbetslivet, på någon redaktion eller som egen företagare, att journalist på ett tidningshus som man varit tidigare det skulle inte finnas kvar länge till. Nej, de flesta stora tidningshusen skulle nu bli mediehus. Och skrivande journalister förväntades inte bara skriva utan producera annan typ av media.

Videoreporter på 24Corren

Detta är tio år sedan. Under min korta men intensiva karriär som journalist, jag valde ju sedemera att gå tillbaka till mitt kontor med journalistiken som den ”hobby” du tar del av just nu. Men under min korta tid som journalist på Östgöta Correspondenten i Linköping såg jag precis det som mina lärare berättat för oss om. Tidningshuset blev ett mediehus. Själv hade jag min plats på tidningens TV-kanal men det hände både titt som tätt att jag producerade text till både web och tidning. Allt emellan varven som vi läste in toppnyheterna till husets radiokanal.

Nya titlar på CV:t

När mina före detta studiekamrater nu för tiden uppdaterar med sina nya tjänster på LinkedIn är det sällan jag ser de klassiska titlarna som redaktör eller journalist. Istället står det ”Content Process manager”, ”Content Manager”, ”Content Marketing Specialist” och så vidare. Det var inte detta vi läst och fick universitetspoäng i. Men det är så dagens samhälle ser ut. Vill du jobba med kommunikation då behöver du kunna sociala medier inte bara pressutskick.

Oavsett om du vill jobba som Content manager på ett företag eller om du precis som jag vill jobba för att ditt eget lilla företag skall nå ut i sociala medier behöver du praktisk kunskap. Och där inte universiteten och högskolorna eller kanske inte ens KY-utbildningarna hänger med. Där gäller det att ta hjälp från någon som jobbat i branschen länge. Någon som själv har sett vad man behöver komplettera med när nyexaminerade kommunikatörer kommer ut på sitt första jobb.

Jag upptäckte Alexandra Bylund när jag själv sökte efter poddar och kunskap. Allt för att börja kryssa mig runt i världen av algoritmer, hashtags, captions och enhetliga flöden. Och sedan den dagen för ganska många månader sedan nu när jag lyssnade på första avsnittet av hennes Sociala medier- och kommunikationspodden så har hon varit en ständig källa till kunskap och inspiration.

Jag är därför superstolt över att ha blivit utvald som Affiliate för Alexandras utbildning Social Media Academy. En webbutbildning för dig som vill bli proffs på sociala medier oavsett om du är egenföretagare eller vill jobba som Social media manager.

Det unika med denna utbildningen är att den är framtagen efter de behov Alexandra själv sett när nyexaminerade kommunikatörer kommit ut på sitt första jobb. Utbildningen är alltså framtagen med erfarenhet av vad det är som behöver kompletteras och stärkas. Konkreta saker du behöver kunna för att jobba med sociala medier.

Gratis webinar till dig

Blir du nyfiken på att veta mer om utbildningen kommer jag att berätta mer inom kort. Men titta gärna redan nu in på utbildningens hemsida och boka in dig på ett gratis webinar med titeln: ”Så lyfter du företagets sociala medier till nästa nivå”. Där du får handfasta tips och tricks för hur du lyckas bättre på sociala medier. Anmälan gör du på länken ovan. Och det finns flera tider att välja mellan.

Nu hägrar frukosten här nere på Gran Canaria. Önskar er en härlig sista lördag i augusti.