Slott i Östergötland – om de befintliga, försvunna och ruinerna

Ska man tro Wikipedia så finns det 29 slott i Östergötland. 18 slott som ännu står där i all sin glans och 10 ruiner. Men det blir ju inte 29 tänker du. Nej det stämmer, för det finns ett slott till. Eller egentligen inte. Det är faktiskt försvunnet. Personligen vill jag också lägga till ett slott som jag saknar på listan. Så välkommen till en rundtur bland Östergötlands 29, eller kanske snarare 28 slott som borde vara 30.

För den geografiska tydlighetens skulle väljer jag att presentera slotten per kommun och därefter bokstavsordning. Alla vägbeskrivningar öppnas i googlemaps.

Slott i Finspångs kommun

Finspångs slott

Finspångs slott är byggt mellan 1668 och 1685 av Louise de Geer d.y. Det ägs av min gamla arbetsgivare Siemens och fungerar idag som kontor åt turbinindustrin. Flyglarna som är byggda av Louise de Geers sonson 1742 och 1790 har använts som hotell, konferensanläggning och restaurang men just nu verkar den verksamheten ligga lite på is.

Finspångs slott är, på holländskt sätt, anlagt på en holme i Finspångsån. Slottet stod klart 1685 som ett typiskt lantslott från karolinsk tid. Kanonerna utanför slottet är tillverkade i Finspång 1866 och 1885/1886.
Även om slottet inte är tillgängligt för allmänheten så är slottsparken öppen året om och väl värd ett besök där kan du också komma helt nära slottet.

Hitta till Finspångs slott

Slott i Linköpings kommun

Bjärkaholms slottsruin

Inte alls långt hemifrån mig och strax norr om de båda slott som nämns alldeles strax ligger Bjärkaholms slottsruin eller borgruin.

Namnet ”Bierkaholm” hittas i skrift tidigast år 1370 i ett brev skrivet därifrån av Bo Jonsson (Grip). Han hade år 1367 förvärvat Bjärka gård i Vist socken i Östergötland och Bjärkaholm bör därför ha uppförts någon gång mellan dessa årtal. Strax norr om den förmodade platsen för Bjärka gård, på Bosholme i Stångån, finns lämningarna efter ett antal befästa stenbyggnader, vilket är den plats som idag identifieras med Bjärkaholm.

När Kinda Kanal byggdes på 1850-talet sänktes vattennivån i Stångån, och flodbädden nordost om Bosholme torrlades. Det är därmed möjligt att gå torrskodd till ruinerna efter Bjärkaholm. Platsen är dock övervuxen av tät och svårframkomlig lövskog och det är svårt att få god överblick av området. Inom kort ska jag bestämt bege mig dit och undersöka saken.

Hitta till Bjärkaholms slottsruin.

Läs mer: 11 andra mysiga stopp på vägen mellan Linköping och Brokind

Bjärka-Säby gamla slott

I den lilla lilla orten Bjärka-Säby strax söder om Linköping finns inte bara ett utan två slott.

Nya slottet i Bjärka-Säby ska vi prata om strax och det är kanske det som drar till sig mest blickar när man passerar. Men strax intill ligger Bjärka-Säby gamla slott som trots att det inte är lika pompöst i mitt tycke är minst lika vackert i sin enkelhet.

Bjärka-Säby gamla slott ligger vid nordöstra stranden av Stora Rängen och består av en huvudbyggnad från 1630-talet byggd i gråsten samt två flyglar i trä som byggdes i början av 1700-talet.

Huvudbyggnaden har tre våningar inklusive en möblerad vindsvåning. Flygelbyggnaderna har endast en våning. Och den sydöstra flygelbyggnaden har alltid varit och är fortfarande bostad.

Vid sekelskiftet 17-1800 när det nya slottet stod färdigt flyttades de mest värdefulla inventarierna dit och stenbyggnaden har sedan använts som bland annat lantbruksskola och för skogsvaktarutbildning.

Exteriören är fortfarande i 1600-talsstil men interiören är helt förändrad. Slottet är privat men det är möjligt att hyra för festtillfällen, till exempel bröllop.

Hitta till Bjärka-Säby gamla slott

Bjärka Säby nya slott

Detta rasande vackra lilla slott ligger även det bara dryga milen hemifrån mig. Men trots att utsidan andas barockstil så ska interiören snarare ha en sen 1700-tals stil. Samtida med slottets uppförande.

1791 startade bygget och var klart strax innan sekelskiftet till 1800. Hundra år senare utfördes en takresning som gav slottet sin nuvarande barockstil.

Ytterligare ett sekel senare, 1980, skänkte den dåvarande ägarfamiljen Ekman slottet till Sionförsamligen.

Sommartid finns det fik på slottet och även en badplats precis intill slottet.

Hitta till Bjärka-Säby nya slott

Brokinds slott

Brokinds slott är naturskönt beläget på holmar vid Stångåns utlopp ur sjön Järnlundenprecis intill Brokinds sluss som är en sluss i Kinda kanal. Brokind är ett av traktens äldsta herresäten. Byns förhistoriska gravfält finns fortfarande att beskåda i ekhagmarken nära slottsanläggningen. Först lär det ha varit ett gammalt jarlasäte, övergick sedan till den mäktiga Bjälboätten och såldes därefter till riksdrotsen Bo Jonsson Grip som vi redan nämnt i samband med Bjärkaholm här ovan.

Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1727-1731, medan de två flyglarna tillkom något senare. Slottet är privatägt och inte tillgängligt för allmänheten.

Hitta till Brokinds slott.

Ekenäs slott

På en klippa vid den norra delen av sjön Teden höjer sig Ekenäs slott högt över träden och syns milsvida omkring. Det är en mäktig syn när slottet uppenbarar sig i fjärran.

Nuvarande utformning, i renässansstil, fick det på 1630- och 1640-talen av riksrådet Peder Gustafsson Banér. Och slottet ägdes av familjen Banér ända in fram till 1880 med undantag från åren 1687-1727. Åren 1880–1934 ägdes det av ätten Klingspor som än idag sätter sina spår. Efter 1934 har ingen bott i slottet.

Ekenäs och spökhistorierna

På slottet ordnas årligen flera tillställningar såsom Riddarspel och en välbesökt julmarknad. Men slottet är även känt för sina spökhistorier.

Greve Mauritz Vellingk som ägde slottet under ovan nämnda perioden 1687-1727 ska ha gjort sig av med hemliga dokument och drängpojken som hjälpte honom blev därefter inmurad i ett källarrum, för att hemligheten inte skulle komma ut. Det igenmurade rummet, som aldrig har öppnats, kallas för ”Nisses håla”. Det berättas att om utrymmet öppnas upp, kommer en stor olycka att drabba både slottet och dess ägare.

På hedersplatsen innanför slottsentrén sitter ett stort porträtt på den så kallade Hönsagumman, som sägs ha räddat slottet från fientligt anfall och som tack blivit avporträtterad, vilket annars var ovanligt för tjänstefolk. Hon sägs hålla ett vakande öga på alla som kommer in i slottet än idag. Bild sju.

Och så har vi familjen Klingspor. Grevinnan Maria Klingspor sägs besöka slottet den 2 maj varje år. Då har hennes make Philip namnsdag. Ögonvittnen säger sig ha sett henne resa sig ur sin grav på Örtomta kyrkogård och vandra till slottet. Slottets personal måste då alltid ha förberett med kakor i hennes syrum som är det blå rummet du ser på bild nummer fem.

Förutom flera återkommande evenemang ordnas också guidade visningar på slottet. Slottsfogde Maria Reuterhagen berättar levande om de olika epokerna i Ekenäs historia.

Hitta till Ekenäs slott.

Läs mer: Ekenäs slott – ett besök i 1600-talsslottet med den blodiga historien

Lambohovs säteri

Redan innan året 1762 som räknas som Lambohovs säteris byggnadsår så fanns det på platsen ett säteri grundat på 1670-talet. Men på 1760-talet under Fredrik Carl Sinclairs ägo gjordes det om till ett lustslott i rokokostil. Rokokoslott är ovanliga i Sverige men strax utanför Linköping finns det alltså ett.

Sinclair arbetade för Gustav som senare kom att få siffran III efter sitt namn. Och för att kunna ta emot kungligheter behövde han ett slott. Det fick en högklassig inredning och har vid flertalet tillfällen tagit emot kungligt besök.

Efter Sinclairs dör har slottet varit i flera familjers ägo och till sist kom det tillbaka till arvingar efter Sinclair. 1966 köptes säteriet av Linköpings kommun men säljaren hade kvarboenderätt på slottet fram till sin död. Först 2018 gick den sista av dessa ur tiden.

Lambohovs säteri ägs numera av kommunens bolag Kulturfastigheter och det finns storslagna planer på att en gång kunna visa upp mer av denna unika byggnad än vad som görs idag. Lambohovs säteri räknas som ett av Sveriges bäst bevarade 1700-talsmiljöer.

Hitta till Lambohovs säteri

Linköpings slott

Sveriges äldsta bevarade profana byggnad.

De allra äldsta delarna är inbyggda i slottets västra länga och härstammar från 1100-talet. Men då var det vare sig ett slott eller så stort och pampigt som det är idag. Då var det biskopens boning och var så under flera hundra år. Men slottet har byggts om och till under åren lite utifrån vad det har använts till.

Slottet som det ser ut nu är en byggnad som består av alltifrån delar av originalbyggnaden från 1100-talet, till ett torn som byggdes på 1200-talet som skulle tjäna som försvar, till ringmuren från 1400-talet som används som yttervägg till flygelbyggnaderna. På 1500-talet bygger sedan Johan III slottets nuvarande torn.

Någon gång under 1700-talet flyttar landshövdingen in på slottet och än idag bor alltså han eller hon i slottets nedervåning. Men under flera hundra år var landshövdingen inte ensam om att bo på slottet. Då tjänade nämligen en av flyglarna som fängelse i staden. 

I de allra äldsta delarna av slottet som bara går att se under en guidad visning får man också se den källa som finns bevarad. Det är oklart vad den använts till och om man haft någon typ av medicinsk verksamhet knuten till den. 12,5 meter djup är brunnen och vattnet smakar alldeles utmärkt. Det kan jag intyga i egen hög person.

Norra flygeln är idag ombyggd för Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum. Här kan du gå runt och se utställningar på egen hand och härifrån utgår också de guidade visningar du kan köpa till och ta del av. Vill du ta del av de äldsta delarna och slottets källa är detta ett måste.

Hitta till Linköpings slott.

Läs mer: Linköpings slott – om kungens rum och nästan 1000-årig historia

Ljungs slott

Du kan passera förbi Ljungs slott på bara några hundra meters avstånd utan att veta att det finns där, inga skyltar leder dit. Men även om slottet är i privat ägo är det öppet för allmänheten under sommarhalvåret.

Ljungs slott ligger i det lilla samhället Ljung utanför Linköping i Östergötland. Mitt emellan Göta kanal och Motala ström, vackert inbäddat på Östgötaslätten.

Slottet byggdes under senare delen av 1700-talet av ingen mindre än greve Axel von Fersen d.ä. Och det räknas som ett av de viktigaste gustavianska minnesmonumenten i Sverige. Slottet var i familjen von Fersens ägor från uppförandet fram till 1868 och historien om den sista von Fersen som ägde slottet, grevinnan Louise, får man berättad för sig under den guidade turen. Det är en fascinerande och bitvis också ganska tragisk historia.

Mellan juni och en bra bit in på hösten ombesörjer föreningen Ljungs slotts bevarande öppethållande och visningar av slottet och de som jobbar både i café, slottsbod och med visningar bär tidstypiska kläder.

Bara en bit bort ligger Ljungs kyrka. Missa inte heller den. Här vilar bland annat byggherren själv, Axel von Fersen d.ä.

Hitta till Ljungs slott.

Läs mer: Ett besök på Ljungs slott bland spöken och grevar

Stjärnorps slottsruin

En slottsruin är också ett slott. Och en av de allra mäktigaste ruinerna jag besökt är Stjärnorps slottsruin vid Roxen utanför Linköping.

Året är 1655 och vapenbröderna Robert Douglas och Axel Lillie kommer hem till Sverige efter Westfaliska freden. De ingår ett löfte om att bygga varsitt slott i Östergötland och de ska bli så höga att de ska kunna vinka till varandra över sjön Roxen. Axel Lillie uppför Löfstad slott. Robert Douglas uppför Stjärnorp slott. Och om det verkligen gick att vinka till varandra förtäljer inte historien.

Däremot förtäljer historien om en brand som 134 år senare, 1789, lämnar Stjärnorps slott i ruiner. Byggnaderna omkring återuppbyggs under åren som kommer. Men själva slottet förblir en ruin och är så ännu idag.

Slottsruinen i Stjärnorp rustas just nu upp. Om det ska ge möjlighet för besökare att komma närmare låter jag vara osagt men får jag chansen att titta närmare gör jag det gärna. Nu får jag nöja mig att vandra allén upp och kika in igenom grindarna.

Det är inte svårt att se storheten i slottet så som det tros ha sett ut. Hur många våningar högt och om greve Douglas såg bort till greve Lillie är oklart. Men trots att slottet stått i ruiner i drygt 200 år är det vackert i sin ödeläggelse.

Ingen mindre än Nicodemus Tessin d.ä. står bakom ritningarna av Stjärnorps slott och terrasserna. Är namnet bekant kan det ha att göra med att han även ritat Drottningholms slott.

Hitta till Stjärnorps slottsruin.

Läs mer: Stjärnorp – om ruinen och ravinen

Sturefors slott

Inom en radie av tio minuter hemifrån mig hittar man inte mindre än tre slott. Ett av dem är Sturefors slott. Från Linköping tar du vägen mot Brokind och när vägen passerar utanför Sturefors följer du skyltarna mot Sturefors sluss så kommer du snart till Sturefors slott. Eller Tureforsa slott som det tidigare ska ha hetat.

Den förste ägaren och byggherre till det ursprungliga slottet sägs vara Ture Bielke. Det slottet finns avbildat i Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna. Av denna tidigare slottsanläggning kvarstår endast delar av norra flygeln. Av Ture Nilsson kvarstod inte heller mycket efter Linköpings blodbad år 1600 då han var en av de som avrättades.

Slottet som vi ser idag är ritat av Nicodemus Tessin d.y. för Carl Piper 1704. Sturefors slott är nu hem för familjen Bielke och du kan inte besöka slottet men du kan vandra runt i parkerna intill och Sturefors naturreservat och få en fin bild över slottet som ligger oerhört vackert intill sjön Ärlången.

Hitta till Sturefors slott.

Slott i Motala kommun

Charlottenborgs slott

Mitt i den lilla östgötska orten Motala ligger ett slott, Charlottenborgs slott. Egentligen en herrgård. Men nu heter det slott och då är det det.

Herrgården uppfördes 1662. Vid Karl XI:s reduktion drogs egendomen in till kronan, men såldes snart och blev återigen privatägt. Charlottenborgs herrgård finns avbildat i Erik Dahlberghs praktverk Suecia antiqua et hodierna, då med tre våningar.

Det nuvarande lägre utseendet fick byggnaden efter en större ombyggnad 1799–1803 och flera mindre senare, även om delar av 1600-talets byggnad går att hitta i dagens herrgård.

Sedan 1959 ägs herrgården av Motala kommun och numera är det museum här.

Det finns flera spökhistorier kring denna herrgård och boende i trakten känner det som en riktig ”spökherrgård”.
berättas om ett igenmurat valv i källaren, som ingen har öppnat på hundratals år. Gissningarna om vad som gömmer sig bakom muren är många, bl.a. berättas att byggherren Adam Ludwig Lewenhaupt ska ha skickat hem ryska krigsfångar från Karl XII:s krig mot Ryssland och att dessa ska ha blivit inmurade i källaren av hans maka Brita Dorothea. I herrgårdens park har Svarta frun skådats. Hon sägs vara en kvinna i tjänstefolket som sörjer sitt avlidna spädbarn.

Själv såg jag inte till något liknande men beskådade den vackra herrgården, eller slottet om man så vill, som ligger centralt i Motala.

Hitta till Charlottenborgs slott.

Kungs Norrby slottsruin

Resterna efter Kungs Norrby kan fortfarande ses intill Motala ström inte långt från Borensberg. Under 1400-talet ska det gamla slottet ha tillhört Vasaätten och bland annat Gustav Vasas son Magnus som var hertig av Östergötland och också ligger begravd i Vadstena klosterkyrka.

Slottet byggdes bland annat strategiskt för att försvara Motala ström.

Hitta till Kungs Norrby Slottsruin.

Slott i Norrköpings kommun

Bråborgs slottrsuin

Bråborg var en kungsgård som låg vid Bråvikens södra strand.

Drottning Gunilla Bielke som vi ska läsa mer om när det gäller även andra av Norrköpings slott lät uppföra detta renässansslott på platsen 1588–1590, här bodde hon som änka efter kung Johan III:s död 1592 och här dog hon 1597. Efter drottningens död tillföll slottet hennes son Johan, som gifte sig med sin kusin Maria Elisabet 1612. Efter att hertig Johan avlidit på slottet 1618 kom även Maria Elisabet att bebo slottet som änka, men avled där redan i augusti samma år.

Slottet skadades av vådeld 1669 och brändes av ryssarna 1719, samma öde som drabbade den närbelägna staden Norrköping och Skenäs slott. Vid uppbyggandet av staden var man i stort behov av byggnadssten. Sten togs från det nedbrunna Bråborg, som aldrig kom att återuppföras.

Slottsruinen är 32×30 meter och består i huvudsak av källarvåning med två bevarade, tunnvälvda källare samt rikliga rasmassor. I  Norrköping, vid Gamla torgets södra del utmed Gamla Rådstugugatan hittar man på vinhandlare Tesdorphs hus Johan III:s och Gunilla Bielkes krönta monogram från Bråborgs slott inmurat över en portal.

Här ligger Bråborgs slottsruin.

Grensholms slott

Grensholm ligger intill sjön Roxen. Huvudbyggnaden tillkom troligen under andra hälften av 1600-talet men är idag omgjord i karolinsk stil. 

Idag ägs Grensholm av familjen Lagerfelt. På godset bedrivs skogs- och jordbruk, nötkreatursuppfödning samt viss jaktverksamhet. På ägorna finns också många hus som finns för uthyrning.

Ruinen efter den medeltida borganläggningen Åls stenhus som v återfinns lite längre ner på listan ligger på slottsudden här vid Grensholm.

Hitta till Grensholms slott.

Johannisborgs slottsruin

Även om det klart och tydligt är skyltat in till Johannisborgs slottsruin kunde jag inte tro annat än att jag kört helt fel. Ingen av de bilder jag sett på denna vackra ruin har nämligen visat att den ligger precis intill, eller nästan mitt i, ett industriområde.

Någon gång mellan 1610 och 1614 lägger hertig Johan och 700 utkommenderade soldater den första grunden till det som ska bli Johannisborgs slott. Slottet byggdes i tre våningar med sex tornspiror och omgavs av gravar och vallar som bildade en femuddig stjärna. Ursprungligen bestod det av två byggnader förenade av flyglar. 1618 är slottet ännu inte helt klart när hertig Johan och hans gemål dör. Först 1639 får slottet tak och hålls i någorlunda gott skick i några år.

En av de som troligen vistats på Johannisborg en del är Drottning Kristina som efter att hon lade ner kronan fick ett antal underhållsländer för sin försörjning. Bland annat Norrköpings stad och slott. De sista tillfällena var nog slottet inte i något vidare skick då det successivt fick förfalla.

1719 kom ryssen och anföll Norrköping, slottet liksom stora delar av staden brändes ner. När staden skulle byggas upp igen godkände kung Fredrik att man använde sten från Johannisborg som ändå var så förfallet. Delar av porttornet stod dock kvar till 1806 då det förstördes av ett blixtnedslag.

1934 restaurerades porttornet igen och det är det vi nu ser på åkern intill postterminalen strax intill resecentrum i Norrköping. Så vackert och så malplacerat. Får man tag på en fin flygbild som bland annat finns att se på slottsguiden.info så kan man se att tre av fem uddar i stjärnan återstår även om vallgraven sedan länge är igenväxt. Johannisborgs slottsruin förvaltas av Statens fastighetsverk.

Hitta till Johannisborgs slottsruin.

Löfstad slott

Tittar du riktigt noga kan du se slottets högt över träden när du passerar mellan Norrköping och Linköping på E4:n. Luciadagen 1926 går fröken Emilie Piper ur tiden. Hon tar sitt sista andetag i sitt privata sovrum på Löfstad slott i just den sängen du ser om du swipar till sista bilden.

Emilie Piper var i rakt nedstigande led åttonde generationens arvinge till slottets byggherre Axel Lillie. Men den åttonde generationens ägare blev också den sista. Emilie Piper förblev ogift och utan barn och vid sin död testamenterade hon Löfstad slott till Riddarhuset och Östergötlands musem för att bevara det och göra det tillgängligt för allmänheten. Och snart hundra år får vi än idag ta del av hennes historia. På väggen i Emelies sovrum är dagens datum ännu 19 december 1926. Dagen då hennes kropp fördes till den eviga vilan.

Löfstads slott byggdes mellan 1637 och 1660 av Axel Lillie d.ä. Genom åren har slottet genomgått flera stora förändringar. Bland annat efter den stora brand som förstörde slottet 1750, det enda som klarade sig var den ena flygeln. Men trots de förändringar som är gjorda kan man se spår av 1600-talets pampighet både på utsidan och insidan. Inte minst när det gäller inredning.

Löfstad slott är inte öppet för turer på egen hand men under sommaren sker flera guidade turer om dagen. Och missar du en av dessa är en tur i den vackra slottsparken inte att förakta. Fröken Emilie Piper vilar i familjegraven vid Kimstad kyrka inte långt från Löfstad slott.

Hitta till Löfstad slott

Läs mer: På Löfstad slott där tiden stannat

Mauritzbergs slott

Redan på 1500-talet fanns det på den vackra platsen vid Bråviken en herrgård. Då hette den Björsätter och är grunden till det Mauritzberg slott vi ser idag.

Historien bakom namnbytet då? Jo, Björsätter ägdes av Birger Nilsson Grip och gick i arv till hans son Mauritz Birgersson Grip. Det var under hans tid som slottets norra flygel byggdes. 1592 dör Mauritz Birgersson Grip och slottet går i arv till hans dotter Ebba. Hon döper om gården till Mauritzberg och på den vägen är det så att säga.

Ebbas dotter Elisabet gifte sig sedermera med friherre Erik Sparre och under hans ledning påbörjades slottsbygget. År 1719 brändes slottet ner av ryssarna men byggdes upp igen av greve Claes Ekeblad. Slottet stod färdigt 1725 och det är i stort sett det slottet vi ser även idag.

Numera är Mauritzbergs slott ett hotell och konferensslott som också är känt för sin fina golfbana. En golfbana du faktiskt kan ta dig till med båt. Mauritzberg ligger på Vikbolandet på den södra sidan om Bråviken i Östergötland.

Hitta till Mauritzbergs slott.

Mems slott

Mems slott har anor från Medeltiden och under 1500-talet ska det ha ägts av kung Johan III. Slottet, eller säteriet, ligger alldeles i anslutning till Slätbakens där Göta kanal börjar, eller om du så vill slutar.

En skröna om slottet är att ägaren på 1500-talet Jakob Bagge tog hem bland annat 12 silverapostlar i krigsbyte från ett kloster nära Krakow i Polen.. Efter sin död grävde sonen Erik Bagge ner silverapostlarna på en hemlig plats, efter hot från kung Sigismund att bytet skulle beslagtas. Ännu har ingen hittat silverapostlarna. Varje gång slottet bytt ägare, har det stått i kontraktet hur bilderna, om de hittats, ska fördelas inom de familjer som ägt slottet sedan 1598. Om det är sant eller inte låter vi vara osagt men visst blir man lite nyfiken.

Hitta till Mems slott.

Norrköpingshus – det försvunna slottet

Ja här har vi alltså det försvunna slottet. Och inte bara det, det ska ha funnits två. Det första Norrköpingshus har sitt ursprung i en kungsgård som Gustav Vasa lät uppföra vid nuvarande Tyska torget i Norrköping under sina sista år på tronen. Det brändes ner under Nordiska sjuårskriget.

Det andra Norrköpingshus började byggas närmare tio år efter branden, under Johan III:s regeringstid, år 1575 eller 1576 påbörjades nybygget av kungsgården på samma plats. Senast 1578 var den iordningställd. Det finns inga bilder på hur Norrköpingshus såg ut, men det bör ha varit en pampig byggnad. Slottet byggdes i korsvirke med två torn, 300 fönster, och portal med kungligt vapen, koppartak och många gemak, bland annat en valvslagen kyrksal, samt troligen också en vallgrav som omgärdade slottet.

Från 1594 till 1597 var huset bostad åt Elisabet Vasa en av Gustav Vasas döttrar. Elisabet Vasa avled den 19 november 1597 under ett besök i Stockholm. Karl IX hade besökt Norrköpingshus flera gånger då systern Elisabet Vasa höll hov. Själv var han också intresserad av det och tänkte hålla 1604 års riksdag där, men slottsbranden ett par dagar före riksdagens öppnande gjorde att han kom att utropas till kung i någon annan av Norrköpings offentliga byggnader, antingen i stadskyrkan eller rådhuset. Norrköpingshus byggdes aldrig upp efter branden. Istället uppfördes ett nytt slott – Johannisborg som vi ju just har pratat lite mer om här ovan.

På platsen för Norrköpings hus byggdes Hedvigs kyrka eller Tyska kyrkan som den också kallas och den står kvar på platsen än idag.

Du kan ju inte hittat till Norrkäpingshus men såhär hittar du till Hedvigs kyrka.

Ringstaholms slottsruin

Ringstaholm var under medeltiden ett slott på en holme i Motala ström, strax väster om Norrköping. Platsen ligger något nedanför Motala ströms utlopp ur Glan, ovanför fallet vid Fiskeby. Det ansågs på sin tid som ett av de starkaste fästena i Sverige, nu återstår endast obetydliga lämningar.

På listan över de mer kända personerna som hållit till här på ett eller annat sätt bland annat riddaren Birger Ulfsson som var son till Den Heliga Birgitta, han avled här 1391. I början av 1400-talet såg sedan Drottning Margareta till att få slottet som sitt. 1470 blev slottet nedbränt i en av alla de fejder som pågick mellan olika släkter och styren i Norden vid denhär tiden.

Under stormaktstiden blev det åter aktuellt att göra Ringstaholm till ett herresäte. Louis De Geer d y hade för avsikt att på ruinerna uppföra ett säteri åt sig själv. Han importerade gult tegel från Holland och påbörjade bygget, men hösten 1649 blossade malaria upp i Östra Eneby socken och i kombination med svår missväxt och åtföljande hungersnöd, så avstannade bygget. Istället uppförde han sig ett slott i Finspång som vi ju redan har berättat mer om.

Efter det låg holmen övergiven och ruinerna övervuxna till 1908 då man gjorde arkeologiska utgrävningar. På 1950-talet väcktes intresset upp på nytt och slottsmurarna konserverades. Till ön byggde militären en pontonbro och meningen var Ringstaholm skulle bli en turistattraktion, men då disponenten som låg bakom initiativet dog avbröts restaureringen. Det är inte utan att man skulle önska sig en ny disponent med en liknande önskan.

Här låg Ringstaholm

Rönö slottsruin

Rönö är idag en kungsgård. Kungsgårdens nuvarande huvudbyggnad är från 1730-talet. Men redan på 1300-talet fanns det någon typ av slott här. Johan III uppförde sedan ett nytt slott som beboddes bland annat av hans gemål Gunilla Bielke och deras son Johan innan det brändes i rysshärjningarna 1719.

Idag kan man se ruinerna efter det gamla slottet intill nuvarande Rönö kungsgård.

Här ligger Rönö slottsruin.

Skenäs slottsruin

Skenäs var ett slott och en kungsgård som låg vid det ställe där Bråviken är som smalast. Slottet var ännu ett av östgötaslotten som brändes upp under rysshärjningarna.

Under medeltiden tillhörde det rikets förnämsta med namn som bland annat Cecilia Vasa, Gustav Vasas dotter men även hennes bror Magnus som vi redan nämnt en bit upp.

En dryg mil väster om Skenäs lät drottning Gunilla Bielke som alltså också vistades en del på Rönö vi just berättade om, uppföra Bråborgs slott, som under delar av 1600-talet hade samma ägare som Skenäs. 

Skenäs slottsruin går att finna i en backe vid Bråvikens strand, nordväst om nuvarande kungsgården.

Här ligger Skenäs

Ållonös slott

Ållonö ligger på södra sidan av Bråviken. Huvudbyggnaden uppfördes omkring 1670 av riksrådet friherre Gustaf Kurck efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre. Byggnaden förstördes av ryssarna 1719, men återuppbyggdes 1740-1744.

Det rosa slottet övergavs i slutet av 1800-talet och stod obebott under en period. Numera är slottet privatägt.

Här ligger Ållonö slott

Åls stenhus

Åls stenhus är en slotts- eller borgruin vid Roxens norra strand. Den härstammar från medeltiden. Stenhuset var sätesgård för Sten Haraldsson Gren i början av 1400-talet. Dennes son, Magnus Gren, var riksråd och på 1500-talet flyttades gården till den plats där Grensholms egendom som vi tidigare berättat om ligger, samtidigt byttes namnet.

Under 1900-talet har man gjort arkeologiska utgrävningar och 1995 restaurerades ruinens murade ingång.

Här ligger Åls stenhus

Slott i Söderköpings kommun

Husby säteri

Gårdar med namnet Husby (Husaby) brukar anses som gårdar under Uppsala Öd, dvs de tillhörde i förkristen tid och tidig medeltid kungahuset. Ett exempel är Husby säteri nära Mogata kyrkby vid vägen mellan Söderköping och S:t Anna. I slutet av 1300-talet har man hittat att det nämns i skrift och tillhörde då Vadstena kloster.

Nuvarande huvudbyggnad byggdes under Kurt Filip von Schwerins tid åren 1789-1795, och anses ritad av Jean Erik Rehn, som även ritat till-och ombyggnader Drottningholms slott, Gripsholms slott och Stockholms slott.

Och är du lagd åt det övernaturliga hållet så kan det hända att du får träffa på von Schwerin i egen hög person om du besöker Husby. Han sägs nämligen spöka på lite olika sätt på ägorna.

Om det var han eller någon annan som besökte oss när vi bodde helt ensamma på slottet en februarinatt 2020, det vet jag inte. Men att vi inte var ensamma kan jag gå i god för.

En annan sak jag kan gå i god för är att slottets nuvarande ägare Fredrik och Irene Wastesson är fantastiska värdar. När vi till frukosten möts av slottsherren själv får vi höra historien om hur det var att växa upp på slottet som då var i betydligt sämre skick än idag. Fredriks pappa köpte slottet 1979 och resten av familjen var till en början inte lika entusiastiska som han över köpet. Men jag tror att Fredrik har ändrat sig idag.

Slottet fick en omfattande och varsam renovering under 20 års tid och idag är det återställt till forna glans dagars skick. På Husby säteri kan du såväl delta i middagar och mordgåtor som påsklovskul för de lite mindre i familjen. Njut av relax eller afternoon tea och bo över i någon av gårdsbyggnaderna, eller om du som vi är riktigt vågade, i slottets egna sviter.

Här ligger Husby säteri

Stegeborgs slottsruin

Stegeborgs slottsruin har anor från 1200-talet

De allra äldsta delarna av Stegeborg är ett fyrkantigt torn i den sydöstra delen av borgen. Denna del byggdes i början av 1200-talet ungefär samtidigt som Söderköping blev stad. På den tiden var Söderköping en viktigt handelsplats för Sverige och för att skydda den började bygget av det som skulle bli Stegeborg. Då som en enklare bostadsborg.

Det är under 1500- och 1600-talet som Stegeborg byggs ut och en av de första att påbörja detta projekt är ingen mindre än Gustav Vasa. Under Johan III:s tid får rundtornet sin nuvarande höjd och det tillkommer en slottskyrka.

Fler av Vasakungarna spenderar mycket tid på slottet och bor här under långa perioder. Som exempel är just Johan III, Gustav Vasas son, född här på Stegeborg år 1537. Och det är Johan som fortsätter Gustav Vasas byggprojekt och ser till att Stegeborg både får ytterligare en våning och väldigt påkostad inredning.

Ett av Sveriges viktigaste säten

Stegeborg var under denna tiden ett av Sveriges viktigaste kungliga säten och flera blodiga strider och hårda förhandlingar mellan Sveriges viktigaste släkter utspelade sig just här.

1731 beviljas istället att man får lov att hämta sten från Stegeborg för att bygga nya byggnader inne i Norrköping. Det enda man beslutar att bevara för framtiden är det runda tornet, kastalen. Och det står där än idag och strävar stolt upp emot skyn.

Stegeborgs slottsruin är öppet för allmänheten att besöka och det är intressant att gå omkring inne i de ändå relativt välbevarade ruinerna. Man kan till och med gå någon våning i det gamla tornet.

Entréavgiften betalar du i en automat utanför och scannar sedan en kod för att komma in till ruinen. Vill du veta ännu mer om historien kan du kila över vägen ner till glasskiosken och låna en audioguide som ingår i entrén. Då kan du gå runt i byggnaden med Herman Lindqvist berättandes i öronen.

Här ligger Stegeborgs slottsruin.

Läs mer: Stegeborgs slottsruin – ett besök i Vasaborgen med blodig historia

Slott i Vadstena kommun

Ulvåsa slott

Ulvåsa, eller har du kanske sett den lite äldre stavningen Ulfåsa? Båda funkar. Ulvåsa ett slott och en egendom i Motala kommun Östergötland, söder om sjön Boren. Gården, tros härstamma från 1100-talet, men första gången det omnämns i skrift är på 1300-talet.

Ulvåsa har legat på tre olika platser genom tiderna. Den första var på den plats som idag kallas för Birgittas udde, den andra (kallad Gamlegården) där man nu hittar Brittås och så den nuvarande på den plats där Hamra by låg förut. Alla dessa platser är fortfarande delar av Ulvåsas marker.

Den första platsen Ulvåsa låg på, Birgittas udde, har fått namn efter Den Heliga Birgitta som bodde här innan hon efter sin makes död hängav sig till fullo åt sin tro. Här finns fortfarande ruinerna kvar efter den tidens Ulvåsa. Det är en fin vandring att ta sig ut till udden.

Ulvåsa slott ägs idag av familjerna von Essen och Horn af Åminne och är privat. Det går att komma något närmare än du ser på dessa bilder och det finns också en vacker bokskog att vandra i i närheten av slottet.

Här ligger Ulvåsa slott

Vadstena slott

Ett av de bäst bevarade renässansslotten i landet var från början en försvarsanläggning uppförd på uppdrag av Gustav Vasa 1545.

Men redan fem år senare ändrade sig Gustav Vasa och byggde om det till residens för sin yngste son Magnus. Huruvida byggherren vistades speciellt mycket på slottet är ganska oklart men en sak är säker. 1552 gifter sig Gustav Vasa med Katarina Stenbock i Vadstena klosterkyrka och då hålls festen på Vadstena slott.

Och det är inte det enda kungliga evenemanget som anordnats på slottet. Bland annat lät Drottning Kristina sätta upp ett av landets första operor på slottet.

Den sista kungligheten som vistades i slottet var prinsessan Ulrika Eleonora. Efter att kungligheterna lämnat slottet i början av 1700-talet har det använts som bland annat som väveri och spritförråd. I slutet av 1800-talet flyttade landsarkivet in här i väntan på permanenta lokaler, men av dessa har det inte blivit något och år 2020 huserar landsarkivet fortfarande i Vadstena slott.

Slottet går att besöka både på egen hand och för guidade visningar.

Här ligger Vadstena slott

Slott i Valdemarsviks kommun

Hägerstad slott

Det otursförföljda slottet som är känt från TV. En blå dröm med tinnar och torn mitt i Östergötlands vildmark. Inte så gammalt, byggt på 1860-talet men med en hel del historia i väggarna. På senare årtionden otursförföljt då det varit svårt brandhärjat flera gånger. Kanske så otursförföljt på grund av att slottet byggts alldeles intill en gammal begravningsplats från vikingatiden?

Slottet byggdes av Anna Amalia Posse och Anton Hugo Beyer mellan 1867 och 1869. Men det han knappt bli färdigt innan de av ekonomiska skäl behövde sälja slottet.

År 1906 såldes slottet till den före detta guvernanten Bertha Hörnström som lät inrätta ett ålderdomshem för lärarinnor som saknade pension eller andra inkomstkällor. Här på Hägerstad fick de bo för en rimlig kostnad.

Verksamheten ska ha gått bra de första åren men efter några år började det bli dålig stämning på slottet och efter att en av de gamla gått och dränkt sig i sjön gick det raskt utför. De sista åren innan det såldes vidare provade man på att ta emot sommargäster men det lyckades inget vidare det heller.

Senare under 1900-talet inrättade Norrköpings kommun en alkoholistanstalt med ett 30-tal vårdplatser. Anstalten lades ned i början av 1990-talet.

Sommaren 2011 brann det första gången på det då obebodda slottet. I slutet av samma år brandhärjades slottet igen och redan sex dagar senare på nyårsdagen 2012 var det dags för nästa brand. Den lämnade byggnaden i stort sett totalt utbränd. Slottet stod sedan övergivet och utan tak i sex-sju år.

2017 köptes huset av familjen Lätt som lät totalrenovera det. Renoveringen filmades och blev programmet Drömmen om slottet som sändes i TV4.

Numera går det att hyra slottet för tillställningar och övernattning. Bland annat kan du hitta det på Airbnb.

Här ligger Hägerstad slott

Slott i Åtvidabergs kommun

Adelsnäs

Adelsnäs är egentligen ett säteri. Men även Sveriges enda Baroni. Utöver det är det den näst största gården i Sverige.

Egendomen omfattar 23 000 hektar mark och vatten. Själva slottsbyggnaden är 4500 kvadratmeter stor, har 83 rum, egen hiss och eget vattentorn. Nuvarande ägare är Gustaf Adelswärd. Adelsnäs har varit i släkten Adelswärd sedan Johan Adelswärd slog sig ner här mot slutet av 1700-talet.

Adelsnäs, eller Östergötlands eget Downtown Abbey, ligger strax utanför den lilla orten Åtvidaberg på en halvö i Bysjön.

Huvudbyggnaden byggdes mellan 1916 och 1920 i Engelsk stil och ersatte då en tidigare envåningsbyggnad från 1700-talet. Den äldre byggnaden hade sex flyglar, fyra av dem är bevarade. Den nuvarande huvudbyggnaden är tidstypiskt nationalromantisk och starkt inspirerad av England. Den kännetecknas av en oregelbundenet och stora plana putsade murytor som omger fönstren.

Parken kring huvudbyggnaden omvandlades under nästan 40 år (1883–1920) till dagens skick som en kulturhistoriskt intressant Arts and Crafts-inspirerad parkanläggning.

I parken finns också en solkanon som avfyras varje dag under sommarmånaderna.

Själva huvudbyggnaden är privat men hela parken är öppen för allmänheten och för den intresserade går det att komma nära huvudbyggnaden för en närmare titt. Missa inte heller det vackra Orangeriet som ligger helt nära huvudbyggnaden i parken.

Här ligger Adelsnäs

Karta över slott i Östergötland

Tycker du precis som jag att det är en god idé att åka på roadtrip till våra slott i Östergötland. Då har jag samlat dem alla i en karta på Google maps som du hittar här.