Svenska resebloggar

En av de bästa sakerna med att se tillbaka på året som gått är, förutom att få uppleva allt igen, att få titta tillbaka på hur jag avslutade det förra året. Hur såg jag då framåt på det år som just gått. Och hur blev det. I slutet av 2019 hade jag av förklarliga skäl inte en aning om vad som väntade men prickade ändå ganska fint in ord som kom att passa 2020 ganska bra. Så hur såg jag på rese- och upplevelseåret 2021 när vi just skulle avsluta 2020 då? Jag kommer återkomma till det. Och innan detta inlägget är klart kommer jag att sia framåt i de ord som jag kommer att läsa om ett år när jag knyter ihop 2022.

När 2021 nu ska sammanfattas har jag krupit upp i soffan i den lilla Airbnb-stuga vi hyrt några dagar efter jul. En halvtimme hemifrån. Det behöver ju inte vara längre bort än så för att det ska bli mysigt. Med brasan tänd och Happy New Year med ABBA i lurarna går jag in i en stämning väl värd att sammanfatta ett år med. Så vad avslutade jag inlägget om 2020 med då? Hur såg jag fram emot 2021? Jo såhär.

”Jag är inte känd för att vara pessimisten i min omgivning och jag tänker inte vara det nu heller. Jag väljer att kalla det realist. För när klockan slår tolv imorgon kväll och vi lämnar 2020 bakom oss kommer ju faktiskt ingenting vara förändrat. Det tar lite längre tid än så. Och aldrig har det väl varit tydligare att våra egenpåhittade magiska gränser som årsskifte och tolvslag egentligen inte betyder någonting.

Jag siar inte fram emot några längre resor 2021. Blir det så blir det. Och blir det inte så vet jag att det finns så rasande mycket mer att uppleva både i min absoluta närhet och i Sveriges avlånga land om den möjligheten ges.

Med det säger jag tack till rese- och upplevelseåret 2020. Det blev balans och oskrivna blad och det blev helt fantastiskt.”

Från inlägget rese- och upplevelseåret 2020

När vi nu stänger 2021 gör vi det på ungefär samma plats som förra året. Men med ett vaccin som hjälpt oss en bit på den väg som nog blir vår vardag ett ganska bra tag framöver. 2021 blev det trots allt en lite längre resa. Eller egentligen två. Den ena söderut mot solen. Den andra norrut i just det avlånga land jag pratade om i avslutningen på 2020. Vårt vackra Sverige.

Januari

Vi började januari med en kort tur till grannstadens stolthet nämligen Vildmarkshotellet i Kolmården. Här har vi varit förr och vi vet att vi gillar det. Både platsen, spaavdelningen och maten. Denna gången slog vi till på ett Äventyrspaket där det ingick ett besök i djurparken och en delfinshow. En av de mysigaste sakerna med det var att vandra genom parken kvällstid med marschaller som lyste upp vår väg in emot Delfinariet.

När januari gått över halvtid gjorde vi sedan en roadtrip till en plats som jag besökt flera gånger i år. Fler än vad jag mindes skulle det visa sig när jag gjorde lite research för detta inlägg, Vadstena. Det var en bitande kall dag. Vi strosade genom Vadstena och längs med vattnet ut på piren med den lilla fyren. Isen låg tjock både på Vättern och på piren och det var lite av ett under att jag inte trillade på kuppen. Vadstena är alltid vackert. Alldeles särskilt i rimfrostskrud.

Och man kan säga att vi fortsätter på just det kylslagna vintertemat denna januari. För en gångs skull fick vi rejält med snö i Östergötland och det är nästan som att jag är lite lamslagen av det när jag tittar på mina bilder. Eller så laddar jag bara batterierna för vad som komma skall?

Vi besöker favoritplatserna helt nära här hemma. Tannefors slussar klädda i vitt och is. Likaså Hovetorps sluss och Bjärka-Säby nya slott som jag lyckades föreviga medan några av få solstrålar denna månad tittade fram.

Januari månads mest lästa inlägg på bloggen var: Stens hus- ett undangömt smultronställe utanför Norrköping

Februari

Utomhusaktiviteter var helt uppenbart inte att föredra dessa vintermånader om man är en fryslort som jag och istället drar jag mig inåt värmen.

Simons Rosteri & Bageri i Linköping är en ny bekantskap för mig detta år som fått ta ordentlig plats. Vi börjar den första fredagen i februari då vi testar munkar. Varje fredag är det nämligen munkfredag på Simons. Just munkarna, som jag även testat fler gånger, föll mig inte helt i smaken men det gjorde både frukost och lunch. Jag ska återkomma till det om en stund.

Det var verkligen vintrigt i Linköping i början på 2021. Alldeles särskilt minns jag den där morgonen jag drog upp rullgardinen och möttes av en rasande vacker halo. Det hör inte till vanligheterna. Senare samma dag mötte jag upp min vän Lina på Storan och föll pladask för deras Löjromschips och Svampmacka.

Vintertemat fortsätter och så även slusstemat. En krispig promenad till. Kinda kanal vid Slattefors sluss och det blir inte mycket vackrare än så.

I mitten av februari trillar jag sedan över en ny bekantskap. Hur det går till låter jag vara osagt, det är så ofta jag trillar på pärlor och inte har en aning om hur de kom in i mitt liv.

Vi är i Mjölby för käk på Chop Chop (tack gode gud att det öppnat i Linköping nu, jag återkommer till det). Men min vana trogen måste jag ju undersöka om det finns något att besöka på vägen. Jag är inne på en eftermiddagsfika och letar efter fik i Mjölby. Hittar ett som ska ha goda semlor. Så goda att de just då toppade Arlas lista över Sveriges bästa semla faktiskt.

Jag slår in adressen i GPS:en och vi hamnar inte i Mjölby utan i Sya som ligger utanför Mjölby. Resten är historia. Både mitt första möte med Open New Doors Banhof och det som skulle komma att bli Semmelgate. Oavsett. Open New Doors Banhof är värt ett besök oavsett tid på året.

I mitten av februari gör vi sedan en riktig spontanare och drar till Arlanda. Nästan om på den gamla goda tiden. Det är spöklikt och tyst och jag är glad att jag fick uppleva det så. De gånger vi besökt Arlanda senare under året har det varit lite mer som vanligt. Men i februari 2021 var det verkligen spöklikt tyst och tomt.

Vi är naturligtvis inte där för att flyga utan för att bo på Comfort Arlanda och se oss om i trakterna runt. Min alla hjärtans dags-present från Andreas blir en slottstur. Och slott finns det gott om. Vi besöker Noors, Skokloster Wenngarn och Rosersberg.

Väl på hemmaplan igen är det sportlov och vi tar med barnen på dagspa på Gränsö slott. Riktigt bra spa och relaxavdelning som varmt kan rekommenderas.

Februari månads mest lästa inlägg på bloggen var: Open new doors Banhof i Sya.

Mars

I början av mars åker vi på roadtrip upp emot Andreas hemlandskap Västmanland. Vi stannar till och tittar närmare på det slott som brukar bli svaret när någon frågar mig vilket som är mitt favoritslott. Stora Sundby slott. Ett sagoslott på riktigt skulle man kunna säga, eller hur?

Resan fortsätter sedan till en av de mäktigaste fornlämningar jag beskådat. Anundshög utanför Västerås och innan vi sedan tar en tur till Arboga besöker vi även Ängsö slott.

Men trots att det var en riktigt innehållsrik resa så minns jag allra bäst solnedgången som mötte oss vid Hjälmaresund på vägen hem. Kanske var det då våren började?

I mitten på mars har jag bokat in mig på kontor för en dag på en plats jag länge velat besöka. Det före detta kungliga sommarresidenset Villa Fridhem utanför Norrköping. Jag hade höga förväntningar och alla införlivades eller mer. Dagen på Villa Fridhem i mars när det fortfarande pågick renovering, gav mersmak och innan året är slut är vi tillbaka. Men mer om det lite senare. Vill du läsa om min upplevelse från kontor för en dag klickar du dig istället vidare hit.

Mot slutet av mars har jag sedan ett inlägg på gång här i bloggen och ännu en gång styr jag skutan söderut mot Brokind, tittar förbi Bjärka-Säby nya slott som jag besökt tidigare under vintern. Men lägger också till Hamra sluss, Bjärka-Säby gamla slott och Sturefors slott. Alltihop och lite till resulterar i ett klassiskt gräv där du står-inlägg om 11 mysiga stopp på vägen mellan Linköping och Brokind – du kan läsa det här.

Den 25:e dagen i mars infaller en favoritdag för mig – Våffeldagen. Detta året förärade jag dagen med ett mastodontinlägg om Sveriges godaste våffla – landskap för landskap. Dessa inlägg är sjukt jobbiga att göra men så värt det. Dels eftersom de ofta blir uppskattade men också för att jag får kontakt med så många härliga entreprenörer och företagare.

Innan mars sedan var över hann jag med frukost på nya favoriten Simons. Jag tog dock lite fel på tid när de öppnade och ”tvingades” strosa runt i några av Linköpings både äldsta och vackraste kvarter en stund – men vem kan klaga över en sådan sak.

Den 30:e i månaden checkade jag åter igen i på kontor för en dag. Denna gången på mysiga Vårdnäs stiftsgård som ju också finns med på listan över stoppen mellan Linköping och Brokind.

Mars månads mest lästa inlägg på bloggen var: Glamping i Östergötland – 5 tips från lyxcamping till glashus

April

När jag summerar både april och maj, utan att för den sakens skull gå händelserna i förväg, så slår det mig en viktig sak som också var tydlig för mig i höstas. Nämligen att vi sällan uppskattar våren så mycket som vi borde. Det är som att vi inte ger dessa dagarna tillräckligt med uppmärksamhet. De får bara gå. De blir ljusare och ljusare och varmare och varmare men det är först vid sommarsolståndet vi upptäcker det. Och då ojjar vi oss och säger hur tråkigt det är att det vänder. Och sen fokuserar vi så hysteriskt på att det blir mörkare och mörkare. Tills det vänder. Men då menar vi på att det står still ett tag och så missar vi att vara tacksamma för ljusets återkomst. För egen del ska det bli ändring på det. Mitt nyårslöfte inför 2022 är att ta till vara på våren.

Det gjorde jag även i april 2021 men inte lika medvetet.

Vi började med en härlig roadtrip i Östergötland. Vi besökta Adelsnäs i Åtvidaberg, fortsatte ner emot Falerum och tog en fika på Mor & Dotter. Hittade av en händelse magiskt vackra Hannäs kyrkoruin när vi var på jakt efter det blåa slottet från TV – Hägerstad slott.

Dagen efter blev det en lite nättare roadtrip till Berg för att testa burgare på Kanalkrogen Delimo och vandra en liten bit längsmed Göta kanal. Ser du den lite märkliga reflektionen i vattnet?

Dag fyra i april var det dags för lite längre roadtrip igen och nu med övernattning.

Vi åkte mot Örebro med stopp i vad som är lite av en spökstad – Björnhammaren. Min resebloggarkollega Helena har skrivit och skildrat Björnhammaren så vackert på sin blogg här. Sedan stannade vi till vid Boo kyrka och slott och så fick jag säga de där orden min sambo aldrig trodde han skulle få höra:

– Älskling, kan vi stanna vid denhär slagghögen?

Jag talar såklart om Kvarntorpshögen i Kumla. Så nära vi kommer Island i Sverige. Väl värt ett besök. Du kan läsa mer om vårt eget här.

Sedan landade vi till slut i Örebro. Besökte Wadköping och testade glassen från Hjortkvarn. Åt och drack gott på favoriten Sorella. Och övernattade på Clarion Collection Hotel Borgen som kan ha varit en av 2021:s bästa hotellupplevelser. Av en alldeles speciell anledning. Du läser mer om det här.

Dagen efter var tanken att vi skulle besöka Garphyttans nationalpark med svåger och svägerska. Men våra sommardäck hade inte räknat med att vi skulle vakna upp till ett snötäckt Örebro och så ändrade vi våra planer i sista stund.

Den nionde i månaden stod så en hett efterlängtad upplevelse på agendan. Vi, jag och min spökjägarkompis Linda, checkade in på Stenkullens värdshus utanför Norrköping.

Hur många gånger har jag inte åkt förbi och blickat upp emot den stora vita, ganska nedgångna, villan och undrat vem som bor där. Nu vet jag. Och du kan också få veta om du klickar dig vidare hit. Det blev ett häftigt besök vi sent ska glömma oavsett om vi nu såg några spöken eller ej.

April blev en härlig månad med fler möten. Helgen efter Stenkullen åkte jag till Stockholm. Mötte upp Fia och åkte till Skytteholm för kompishelg. Något som ännu inte ens har dokumenterats ordentligt här i bloggen.

När våren blev varmare drog vi på oss vandringsskorna igen. Det blev runt milen på Bjänleden som ligger strax norr om Roxen. Och det dokumenterade jag såhär.

En annan dag i april blev jag frälst – i en pizza. Det var Pappa Grappa och jag hittade den absolut godaste tryffelpizzan jag någonsin ätit. Sedan försvann den och återkom inte förrän till födelsedagsmånaden. Så låt mig återkomma till det.

I april hittar jag också en slottsruin mitt i ett industriområde i Norrköping. Låter det märkligt? Det är inget emot vad det var på riktigt. Hade jag varit som du hade jag läst mer om det i detta inlägget.

Tre härliga saker återstod när fyra dagar var kvar av månaden. Vi invigde Linköpings nyaste restaurang Smaksak, jag checkade in för ännu en kontor-för-en-dag på Rimforsa strand och så besökte jag Park hotel, Linköpings Fawlty towers.

När jag summerar april 2021 undrar jag om månaden bara hade 30 dagar eller om den kryddats med lite mer för att få plats med så många härliga upplevelser. Och då visste jag inte att maj skulle bli lite liknande.

April månads (och även 2021:s) mest lästa inlägg på bloggen var: Stenkullens värdshus – det mytomspunna hotellet där tiden stått stilla

Maj

Maj månad började med en roadtrip som inte går av för hackor. Planen var att åka till Gränna, stanna till på Brahehus som jag faktiskt inte besökt tidigare utan bara åkt förbi och sedan vandra en liten led i Gränna som jag hade hittat på Naturkartan. Vi stannade till på Brahehus. Vilken mäktig plats för övrigt. Men när vi sedan hittade leden insåg vi att den inte alls var så mysig som vi trott. Så vi satte oss i bilen och åkte dit näsan ledde oss.

Det blev en ordentlig runda runt om i de södra delarna av Östergötland och norra delarna av Småland.

Vi hittade Sveriges minsta café i Linderås. Vi hittade Gripenbergs slott, ett vackert gult slott i trä. Vi stannade till vid Boxholms kyrka som precis som Stens hus är byggd helt i slaggsten. Oerhört vacker. Sedan fortsatte vi till Malexander och jag blev helt tagen av naturen här nere i det som kallas Östergötlands vildmark. Tidersrums kyrka fick besök. En riktigt häftig gammal träkyrka. Och innan vi var klara för dagen hade vi gjort ett kort stopp i vackra Eksjö samt i Katthult.

Man skulle kunna tro att vi var trötta på att sitta i bilen efter denna tur. Och kanske var vi det. Det hindrade oss dock inte från att dagen därpå åter sätta oss i den och åka på en kortsemester. Och när jag skriver semester så var det faktiskt årets enda. Låter det märkligt? Det var årets enda resa jag inte dokumenterade på blogg eller Instagram över huvud taget.

Vi åkte till vår avkopplingsplats nummer ett. Selma spa i Sunne. Vill du läsa om vårt tidigare besök där kan du klicka dig vidare hit.

På vägen stannade vi till i Karlstad och spanade in stan men också denna häftiga gamla stenvalvsbro som är Sveriges längsta stenvalvsbro.

Väl hemma väntade flera upplevelser jag sett fram emot ett tag.

Den tionde i månaden tog jag min lilla väska och checkade in för staycation i min egen stad. Och inte på vilken plats som helst utan på Hilma Winblads B&B i Gamla Linköping. Jag kan inte nog tala mig varm för detta ställe. Jag vill verkligen rekommendera dig att klicka dig vidare hit och läsa mer om min upplevelse. Jag hade inte tvekat att göra det igen.

Sedan följer några veckor av underbart försommarväder när vi faktiskt nyttjade varje minut. Som när vi spontant traskade ner till den lokala kvarterskrogen och köpte med oss en pizza som vi avnjöt nere vid Kinda kanal och Hjulsbro sluss. Eller när vi tog med oss kvällsmaten till Tinnerö eklandskap.

På jobbet gjorde vaccinationsjobbet att jag flängde över länet med diverse utrustning till vaccinationsmottagningarna. Det var vid ett av de besöken i Norrköping jag hittade slottsruinen i Industrilandskapet. Lite mindre dramatiskt var det när jag passade på att ta mig en titt på Charlottenborgs slott på besök i Motala.

Visste du förresten att jag även har ett Instagram-konto som helt fokuserar på svenska slott.
Följ gärna det om du gillar slott lika mycket som jag. Du hittar Svenska slottsguiden här.

En annan upplevelse jag sett fram emot mycket var dagen då vi åkte dryga åtta mil enkel väg för en pizza. Vi besökte Pizzamakarna i Igelfors, Vivi & Victor. Ännu en plats jag inte vet hur jag hittade men när jag hittade dem föll jag som en fura direkt. För storyn bakom. Och väl på plats för alltihop. Det är verkligen en ynnest att få möta dessa eldsjälar som brinner för hantverket och för sin rörelse. Mer om Pizzamakarna kan du läsa här – det är lite av en order.

I maj öppnade också ett nytt hotell i Linköping. Best Western and hotell. Jag fick en visning av hotellet och passade såklart på att lobbyjobba lite i de härliga miljöerna. Mer om hotellet har jag skrivet här.

Den 27:e i månaden maj är det alltid födelsedagsfirande som gäller. Detta året med ett litet besök på Högby spa med dagspa i form av Kvällsro. Som en liten hint om vad som komma skulle.

Sedan avslutade vi maj som vi började den. Med en roadtrip. Vi besökte Ukna som ligger precis på gränsen till Östergötland men i Småland. Där har man både en vacker kyrkoruin och en fin kyrka med något så unikt som en gravsten med runor på. Vi fortsatte sedan mot Valdemarsvik, åt en rasande god löjromspizza i Fyrudden. Stannade till på Edgards på Lagnö och besökte Tyrislöt.

Och återigen kan jag konstatera att månaden fylldes med mängder av härliga upplevelser. Heja vårmånaderna.

Maj månads mest lästa inlägg på bloggen var: Att vandra på Omberg – allt du behöver veta inför din vandring och lite till

Juni

De första dagarna i juni laddade vi upp för hemlig resa som skulle starta den 6:e. Andreas hade fyllt 35 och jag hade bokat något jag trodde skulle bli en speciell upplevelse. Det blev det också. Besöket på Ästad vingård & Sinnenas spa i Halland fick 5 stjärnor av oss båda och du kan läsa allt om både hotellet och spaet i detta inlägget.

På hemvägen stannade vi till på en mysig rastplats i närheten av Torup och strövade runt vid ett fint vattenfall. Och väl hemma passade vi på att ta ytterligare en liten promenad för att se Nykvarns sluss efter upprustningen. Nykvarns sluss är första eller om du så önskar sista slussen i Kinda kanal som 2021 fyller 150 år.

En bit in i juni mötte jag upp en fellow resebloggarkollega, Emilie på travelsbyknutte, för att testa Linköpings nyaste glassplace på Strandgatan 2. Vi hamnade mitt i stundfirande och kände livet i oss.

På resefronten var juni något lugnare än de två föregående månaderna. Men det hände ändå en stor sak denna månad som jag inte pratat så mycket om här i bloggen. Strax innan midsommar kontaktades jag av Visit Östergötland som ville höra sig för om jag var intresserad av att ta hand om deras Instagram-konto under sommaren. Det fanns ju inget annat svar än ett rungande ja på den frågan. Och så körde jag på. Jag började perioden med att åka så långt jag kan bort ifrån Östergötland men mer om det alldeles strax.

Det var fantastiskt kul att få ta hand om den kanalen under sommaren och även om jag ett bra tag nu lagt stort fokus på att marknadsföra och skriva om Östergötland i mina egna kanaler var detta något helt annat. Och jo då, jag har fått möjligheten att fortsätta uppdraget och även utöka det. Men det tänker jag att jag kan berätta mer om i ett eget inlägg framöver.

Men som sagt, jag började min period på Visit Östergötland med att resa så långt bort det bara gick men ändå hålla mig inom Sverige. Juni månads lite längre resa har stått på min bucket-list så länge jag kan minnas. Vi bokade resan ganska nära inpå och men jag hann ändå längta lite till midsommarafton i midnattssolens land.

Dagen innan midsommarafton landade vi i Kiruna. Det var den första flygresan på nästan ett och ett halvt år och en makalös upplevelse att få se vidderna och landskapet såhär långt norrut. Och självklart är omslagsbilden till inlägget om 2021 tagen klockan 00:00 på midsommarafton.

Vi stod på Luossavaratoppen i Kiruna, solen gömde sig lite bakom molnen men vad gjorde det? Dagsljuset var så uppenbart närvarande ändå. Midsommarmagi 2.0

De kommande dagarna upptäckte vi Kiruna med omnejd från Riksgränsen till Jukkasjärvi, från Gällivare och Malmberget till Nikkaluokta. Det resulterade i inlägget om 18 upplevelser i Kiruna med omnejd.

Sedan hann vi inte mer än hem och packa om innan vi packade in oss och barnen i bilen och drog västerut mot Borås. Dit hann vi lagom till stadens 400-årsjubileum. Vår vana trogen bodde vi i airbnb. Denna gången i ett coolt litet minihus strax utanför Borås. Vi badade, njöt, gick på djurpark och besökte ett nästintill nyöppnat Leos när vädret svek oss. Men då hade juni hunnit vända blad till…

Juni månads mest lästa inlägg på bloggen var: Stenkullens värdshus

Juli

Sista dagen på vår minisemester bytte vi 25 kvadrat airbnb till tvåvåningsrum på Nääs fabriker. En vistelse som det ännu inte blivit nedtecknat något om här i bloggen. Men håll ut, det kommer. Så länge får du gärna njuta av omgivningarna runt Nääs, inte så dumt va?

Högsommarvärmen var här med besked och även om jag vidhåller att midsommarafton i Kiruna var en av sommarens höjdpunkter så känns det som att sommaren peakar den 4 juli. Vi är hemma igen efter vår semesterresa i Västergötland. Lugnet är fullkomligt och stressen obefintlig. Vi tar bilen till Borensberg och vandrar längs med kanalen ut till Glasbrukets vandrarhem & café där jag förutom att glömma mina solglasögon testar Langosvåffla. Jo, det är nog faktiskt här sommaren peakar.

Några dagar senare möter jag lite nervös upp det som ska bli min poddkollega. Vi har dittills haft ett antal videomöten och peppat och spånat. Nu möts vi i Skärblacka på Lingon & dill där vi testar glasskreationer och kommer fram till att vår resepodd ändå är något att satsa på. Någon månad senare ser det första avsnittet dagens ljus.

Vi fortsätter upptäckandet på hemmaplan. Strosar lite på Linköpings sommargågata, går en av Visit Linköpings digitala guidade turer och besöker kanske Linköpings mysigaste café – Åbacka café.

När värmen blir för tryckande flyr vi den med barnen till Fenomenmagasinet i Gamla Linköping. När vi sedan är på tu man hand flyr vi värmen till Stockholm och lyxhotell, eller? Det var så många tankar som väcktes när vi checkade in på At Six i Stockholm. Du hittar dem alla här.

Dagen efter bytte vi sedan från At Six till det dåvarande nyaste hotellet i Nordic Choice-portföljen i Stockholm. Clarion Collection Hotel Tapetfabriken.

Men innan vi checkade in där besökte vi ett svalt Vasamuseum. För att väga upp lite tog vi sen en tur till Skansen kanske sommarens varmaste dag. Say no more.

Sickla var mysigt. Vi gillade Tapetfabriken. Sjöstaden var ljuvlig att promenera igenom en sommarkväll och Skybaren som är helt ny där var helt okej. Ungefär så.

Dagen efter styrde vi kosan mot Västmanland. På vägen tittade vi på och åt lunch vid Ulriksdals slott. Stannade till på Haga slott i Enköping och så landade vi i Arboga och besökte det där glassplacet jag hört så mycket om. Glass & Berså. Himla mysigt alltså. Glasskreationer att minnas och omgivningar att njuta i.

Västmanlandsturen avslutades sedan med hela familia i Stendörrens naturreservat. Med lite vandring, mycket sol, bad och SUP för några av oss. Besökte resulterade i att jag till slut skrev ner mina bästa tips för dig som ska besöka hängbroarnas rike.

Ännu var vi bara i halva juli. Vi njöt vidare på hemmaplan. Av det allra närmaste i Tinnerö eklandskap och det lite längre bort vid Birgittas udde på Ulvåsa vid Borens södra strand.

En annan dag tog vi bilen till Hovetorps sluss. Parkerade där och vandrade Östgötaleden till Bjärka-Säby slott för fika. Det blev några besök på slottet detta året. Det är en ynnest att ha så många vackra platser i sin absoluta närhet.

Och så avslutade vi juli med stadsvandring jag och min nyvunna vän Pia.

Juli månads mest lästa inlägg på bloggen var: Godaste glassen i Sverige – landskap för landskap

Augusti

Augusti var bara några dagar gammal när jag gjorde en sån där grej som låter helt galen. Via Instagram hade jag fått nys om en liten stuga som såg makalöst fin ut. Den låg i Fornåsa och hyrdes ut på Airbnb. Jag skrev till ägaren och fick boka en träff. Men det var inte helt enkelt att hitta. Jag fick instruktionen att åka till macken i Fornåsa och där skulle jag möta upp Lars-Håkan.

Sagt och gjort, från macken i Fornåsa ringde jag Lars-Håkan som kom sladdande och vinkade åt mig att köra efter honom. Vad vore jag utan alla dessa möten? Men självklart ska man också tänka efter före. I detta fallet var det fantastiskt att få komma ut och besökta det som MÅSTE vara Östergötlands absolut mysigaste airbnb. Jag har berättat mer om denna pärla på mitt Instagram-konto men faktiskt inte kommit mig för att skriva något här på bloggen. Tanken var att vi skulle bott ett par nätter på Pilgården i september men det fick bokas av på grund av sjukdom. Nytt tillfälle att boka in står på min to do. Men kanske kan jag inte vänta med att dela med mig till dess. Vi får se.

En annan högt efterlängtad händelse i augusti är min ego-dag. Den som tog mig till Vadstena, Öjebro och Skänninge med fullt fokus på historia, en hel del heliga Birgitta och några solrosor. Mer ifrån den dagen i text och bild hittar du här.

I augusti fick jag också en privat och väldigt personlig visning av ett av de där slotten jag besökte flera gånger under året – Bjärka-Säby slott. Slottet ägs av Pingstförsamlingen och en bekant till mig som är med i församlingen hade fiskat upp mitt slottintresse. Jag fick vandra runt i slottets salar i flera timmar och inte bara det, ända upp i klocktornet kom jag. Hur det gick till är oklart, men häftigt var det. Eftersom det inte var en officiell visning är jag lite försiktig med dokumentationen men detta är två av favoritbilderna.

Högt men på ett annat sätt blev det några senare när vi checkade in på Scandic Victoria Towers i Stockholm kvällen innan en heldag på Gröna Lund. Vistelsen var en tidig födelsedagspresent till hon med samma namn som det där hotellet.

En av sommarens sista varma helger åkte tog vi Skärgårdskompaniets båt Ellen af Harstena från Fyrudden till Harstena och njöt till fullo av havet och sensommarvärmen. Mer om Harstena och vår allra första, men inte sista, tur dit, kan du läsa här.

På hemvägen stannade vi till lite i Valdemarsvik och spanade in landskapsgränsen. Vi gjorde stopp i Söderköping och vandrade lite i Drothemskvarteren och väl hemma i Linköping testade vi en av Linköpings nyaste restauranger. Noi3 och deras löjromspizza – Löjan.

Augustis absolut sista dagar spenderade jag sedan i Malmö och två kära återseenden med Helen och Pernilla. Mina fina vänner från Malmö-tiden. Vi pratade, drack vin och åt gott på Escama Gastrobar. Och dagen efter pratade jag och Helen vidare, åt frukost och jobbade från hotellets frukostmatsal innan rasande god pizza på ett riktigt restaurangtips – V Malmö.

Augusti månads mest lästa inlägg på bloggen var: Stendörrens naturreservat – detta behöver du veta inför ditt besök

September

Och vips var hösten här. Åtminstone kalendermässigt. Början av september bjöd nämligen på finfint sensommarväder. En av de första dagarna tog jag en tur ut till Lambohov och spanade in Lambohovs säteri. Något jag känner att jag skulle vilja skriva mer om vad det lider.

Första helgen i september gick sedan Östgötadagarna av stapeln och jag bevakade både av eget intresse och för Visit Östergötlands del.

Min tur tog mig till Lilla Pralinen som ligger i princip nästgårds hemifrån, via Brådtom sluss till Cocosbollsfabriken i Skärblacka. Ett stop blev det på Södra Hults gamla folkskola och dess skolmuseum innan jag avslutade med något som jag blev förvånad att jag inte kände till och också en plats jag hoppas få besöka lite mer framöver – Tuna kungsgård utanför Linköping.

Så kommer vi till den där dagen jag var osäker på om den skulle komma under 2021. Dagen då vi åker till Arlanda för att checka in och åka utomlands. Den tolfte september gick vi ombord på Sunclass Airlines och lyfte för en vecka på en vecka på en favorit-ö. Skiathos.

Vi var där i juli 2017 och har längtat tillbaka sedan dess. Nu var det det självklara valet när vi så hett ville utomlands men ändå ville åka till något bekant. Vilken vecka. Som om vi aldrig gjort något annat och ändå exotiskt som om vi åkt till andra sidan jordklotet.

Tacksam att vi fick känna värmen och uppleva denna magiska ö under former som kändes bra i det läge världen befinner sig.

Ännu roligare var det att träffa på en person jag följt på Instagram ett bra tag. Vad är oddsen att vara på samma plats vid samma tidpunkt liksom?

Efter hemkomsten från Skiathos var det tydligt att hösten tagit sitt grepp om Sverige och när jag körde ut mitt lilla hjärta på dop i Vreta klosters kyrka passade jag på att föreviga kanske höstens vackraste ögonblick.

Den 29:e dagen i september släppte sedan jag och Linda vårt allra första avsnitt av vår alldeles egen podd – Jordenruntpodden. Mäkta stolta var vi och är fortfarande när nu det fjärde avsnittet är både inspelat och släppt.

När september sjöng på sista versen och ända in i oktober åkte jag på konferens i Stockholm. Om konferensen i sig och arrangemanget runt säger jag inget här. Den feedbacken har istället hotellet fått direkt. Men det dröjer ett tag innan jag bokar in något liknande på Radisson Royal Viking igen.

Maten höjer jag dock till skyarna. I samma hus ligger Stockholm Fisk och det var ett par riktiga toppenmåltider vi fick njuta av.

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var i september: Vandringsleder i Östergötland – 20 tips

Oktober

I oktober var det återigen dags för att möta upp min vän Fia för tjejhelg. Denna gången hade jag valt Royal Park Stockholm på Secret Escapes. Det finns en anledning att jag inte prata som mycket om den hotellvistelsen här. Det mesta var verkligen inte bra. Men något som höll absolut högsta klass var frukosten och vi lämnade Frösundavik mätta och belåtna. Secret Escapes har fått ta del av vår upplevelse, vi har fått kompensation och jag kan inte rekommendera någon att boka hotell på Royal Park Stockholm.

Desto bättre hade istället jag och Andreas det helgen efter när vi äntligen checkade in ett dygn på Villa Fridhem. Platsen jag besökte för kontor för en dag tidigare i våras. Nu var renoveringen klar och det var en fröjd att få spendera ett dygn där. Vi lyckades dessutom boka vår vistelse på Champagnens dag och med en nyexaminerad sommelier som var servitör kan det hända att slank ner ett och annat glas av den ädlare sorten.

Samma helg återvände vi sedan till Bråvikens norra sida och vandrade Kvarseboklintsleden.

Oktober var lite som lugnet före stormen. Det mesta återgick till det nästan normala och jag och min kollega Linda hade äran att få åka på event med jobbet till Växjö. Sedan jag var där sist hade det hänt en hel del och jag kände knappt igen mig. Men kvällens middag innan vi rusade till tåget var av sorten man lägger på minnet. Izakaya Moshi. Lägg det på minnet. Hett restaurangtips när du är i Växjö om du gillar asiatiskt.

Tre dagar återstod av oktober och även tre härliga upplevelser.

Kvällsspa på Klosterhotellet i Vadstena på fredagskvällen. Brunch på Stångs magasin på lördagsförmiddagen och så en roadtrip i Sörmland på söndagen.

Vi besökte Hedenlunda och Rockelstad slott, stannade till och åt lunch i och upptäckte Strängnäs innan vi åkte vidare mot Västerås där vi spanade in slottet men också Gamla stan, Domkyrkan och kvarteren runt Svartån.

Oktober månads mest lästa inlägg på bloggen blev: Stenkullens värdshus

November

Födelsedagsmånad! Min månad. Jag började med lunch på stan med Emilie på Travelsbyknutte och senare samma kväll upptäckte jag till min stora glädje att tryffel-pizzan på Pappa Grappa från april var tillbaka. Vilken start på en födelsedagsmånad.

Sedan spenderade vi ett dygn med barnen på höstlovet i Norrköping. Vi besökte Visualiseringscenter och kollade på 3D-filmen Making Magic. Och den var verkligen magisk. Vi bodde på Scandic Strömmen och njöt av deras releaxavdelning i ljuvligt höstregn med utsikt över Norrköpings skyline och dagen efter rastade vi av oss på Event Center i Mirum Galleria.

Novembers vardagsliv kryddades också med kontor-för-en-dag i And hotels lobby innan jag den trettonde dagen gick helt utanför min Comfort zone och tog med mig stora hjärtat till Gusum för att – rida islandshäst! Mer om den fantastiska upplevelsen kan du läsa här.

I mitten av november fick jag den kanske bästa födelsedagspresenten när favoritrestaurangen Chop Chop slog upp portarna här i Linköping. Om du undrar exakt hur mycket jag tycker om Chop Chop? Då kan du läsa här.

Det var ingen snö men det var Skyltsöndag när vi den 21:a i månaden besökte Gamla Linköping, köpte lite klappar och testade skridskobanan på Kryddbodtorget.

I övrigt är det novembers magiska morgonpromenader jag minns mest. Jag säger det igen. Det är en ynnest att få lov att ha så vackra omgivningar in på knuten och denna morgonen var lite av peaken på hösten.

Samma helg begav vi oss mot Vadstena för Gammeljul på Vadstena slott. Vi tog vägen över Omberg för att insupa lite av vårt favoritberg och sedan stannade vi till vid Roglösa kyrka som tyvärr var stängd för dagen.

Gammeljul på Vadstena slott var mysigt men ganska litet. Kanske var det efter omständigheterna. Annars hade man kunnat nyttja bland annat gårdsplanen mycket mer. Men vem är jag att klaga när jag får åka på julmarknad på slott.

Sedan avslutades november med grillning i vårt nyaste och närmaste naturreservat – Ullaberg.

November månads mest lästa inlägg på bloggen blev: Spa i Östergötland – 10 tips på total avkoppling

December

Ännu en gång är vi framme vid årets sista månad och det känns som man nyss kom tillbaka från sommarsemestern. Vi började månaden lite lugnt och tog med oss stora hjärtat på adventsfika på favoritstället Boställets vedugnsbageri.

Sedan tog frosten över och lade Linköping under sig. Inget ont som inte för något gott med sig. Det blir magiska bilder i sådant väder – eller hur?

Elfte dagen i december var det dags att njuta av födelsedagspresent i Stockholm. Presenten innehöll hotell, middag på Izikaya på Tak och konsert med GES på Cirkus. Mest minnesvärt blev solklart att jag för första gången någonsin testade ostron.

Men också glädjen som hela GES utstrålar. Kan inte beskriva det bättre än jag gjorde i inlägget på instagram dagen efter.

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av Cornelia Tonéri | Reseblogg ?? (@litemerarosa)

Sedan blev jag och många med mig uppslukade av jobb årets sista arbetsdagar. Någon gång under årets sista veckor sa jag högt att det enda jag önskade mig var att få åka till en stuga med naturen inpå knuten. Enda kravet var att stugan hade möjlighet till brasa på ett eller annat sätt. Och så blev det. På juldagen efter att ha firat med våra små och öppnat paket på julaftonskvällen checkade vi in i en liten stuga på 26 kvadrat på landet med Östgötaslätten utanför knuten och Roxen en bit bort. Vi eldade i braskaminen, åt våra medhavda favoriter från julbordet, promenerade och läste i två dygn som gick alldeles för fort men fyllde på energidepåerna i mängder.

2021 års sista timmar och 2022 års första spenderade vi sedan i den lilla orten i Östergötland som satts på kartan ordentligt på senare tid – Rimforsa. I Visit Sweden och deras kampanj Upptäck originalet lyfts ett antal svenska orter som fått ge namn till IKEA-produkter. Rimforsa är en av dem. Inte bara en köksö utan en fin liten ort mitt i sjöarnas rike i södra Östergötland. Där firade vi in 2022 med våra vänner.

December månads mest lästa inlägg på bloggen blev till slut: Ästad vingård och Sinnenas spa

Om 2022

Och så är det då dags att skriva de där orden, orden som blickar framåt mot året som kommer och som kommer att citeras när jag om ett år sitter här och summerar 2022. Det är inte utan att jag känner lite press.

Men vad kan man egentligen säga mer än att det handlar om att hålla i och hålla ut. Anpassa sig till rådande omständigheter och framför allt inte lägga för mycket energi på att sörja saker som man inte kan göra något åt.

Med vår midsommarhelg i Kiruna i färskt minne vill jag slå ett slag för hur mycket det finns att uppleva här hemma i Sverige. Låt oss fortsätta göra det. En resa utanför Sveriges gränser är bokad. Den blir av om den blir av. Kanske blir det en till. Eller så blir det ingen. Men jag har en önskelista för året som kommer. En önskelista som känns rimlig och uppnåbar. En lista som rymmer platser jag vill besöka, människor jag vill träffa, upplevelser jag vill uppleva och saker jag vill åstadkomma. Den kommer på bloggen i början på 2022 som en liten påminnelse till mig själv.

Jag ser fram emot 2022. Det känns på samma sätt som 2020 gjorde som ett jämnt och bra år. Ett år med alla förutsättningar att bli bättre än det som varit. För allting blir ju vad man gör det till.