Lite mera rosa reseblogg

Så – har du roligt på jobbet?

20 januari, 2019

Har du också sett klippet med tjejen på bilden här ovanför? Om inte kan du se det en bit ner i detta inlägget. Det har blivit en viral succé de senaste dagarna. Jag är oftast en sådan som inte tittar men vet om att det finns. Så även denna gång.

Igår visade Andreas mig klippet och jag fångades av tjejens otroliga karisma och tyckte självklart att det var ett enastående nummer men tänkte sedan inte så mycket mer på det.

På kvällen snubblade jag över ett inlägg på LinkedIn som berättade historien bakom och jag kan inte låta bli att berätta den för er.

Eftersom den är allt jag står för och allt jag vill säga med denna bloggen och Lite mera rosa.

Katelyn Ohashi var en framgångsrik gymnast. Hon vann bland annat American Cup 2013. Men gymnastik är en tuff sport där kraven är stenhårda och där perfektion förväntas vid varje tävling. Det intensiva trycket hon kände på elitnivå, och kraven från omgivningen, fick henne att tappa glädjen i gymnastiken. I videor från tävlingar på den tiden sågs hon aldrig le. Så resultaten blev sämre och skadorna blev fler

Katelyn hittade till slut till UCLA och deras tränare och då fick hon tillbaka glädjen igen. Såhär berättar hon

”It’s not the outcome. Not me standing on the podium with medals. It’s me being able to walk out with a smile on my face and truly being happy with myself.”

Den glädjen gav henne en välförtjänt 10:a för framträdandet du ser på videon nedan.

För egen del tänker jag självklart tillbaka på feedbacken jag fick för några år sedan som också ligger till grund för hela idén bakom Lite mera rosa och min önskan om att hjälpa andra att prioritera glädjen i livet.

Den konstruktiva feedbacken jag fick som återkoppling på ett jobb jag inte fick. Att jag som alltid är glad borde begränsa min glädje och välja när jag var glad och inte. Du kan läsa mer om den historien här om du inte redan gjort det.

Berättelsen om Katelyn ovan ser jag som ett tydligt bevis på motsatsen. På att man alltid skall främja glädjen. Låt det bli en tydlig påminnelse till oss alla att de bästa resultaten kommer när man har ett leende på läpparna.

Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

5 hotelltips i Malmö för alla prisklasser och smaker

19 januari, 2019

Malmö – mitt älskade Malmö. Det är kanske på sin plats att börja med att säga att Malmö har en speciell plats i mitt hjärta och att jag därför har besökt ett ganska stort antal hotell i staden. Men det är också en stad jag har bott i i tre år. Så för er som har för avsikt att besöka vår tredje största stad, och det tycker jag att ni ska ha för avsikt att göra, här kommer mina bästa 5 hotelltips i Malmö för alla prisklasser och smaker.

Clarion hotell Malmö Live

Jag minns så tydligt första gången jag såg Malmö Live. Det var november 2014 och jag var i Malmö för en utbildning. Några dagar tidigare hade jag och min före detta tagit beslutet att separera och hela min värld var i gungning. Att få komma till staden i mitt hjärta kändes oerhört skönt. Jag möttes av löv på träden och behagliga grader trots november och ett leende spreds över mina läppar. När jag tryckte på knappen för att få grönt vid Savoy och tittade åt höger så stod det bara där. Jag höll på att trilla baklänges av höjden och missade med största sannolikhet att gå när det det växlade från rött.

I mitt aktuella tillstånd var jag inte beredd på att godkänna förändringar och i synnerhet inte en 25 våningar hög sådan. Jag vände bort blicken och gick mot mitt hotell.

Ett och ett halvt år senare i juli 2016, testade jag i en annan sinnesstämning för första gången på att bo på det som nu är mitt absoluta favorithotell i Malmö.

Clarion hotell Malmö Live ligger i det stora komplex som inhyser både konserthall och kongress. Och ska du besöka någon föreställning så är sannolikheten stor att den spelas just här.

Hotellet ligger precis bredvid Centralstationen mycket centralt och bara ett stenkast ifrån både Västra hamnen, Slottet, Slottsparken och Lilla torg. Utöver det har hotellet med sina 25 våningar en vidunderlig utsikt över hela Malmö i alla riktningar. Vid vår vistelse där bodde vi på 19:e våningen. Det var på den tiden då jag fortfarande hade stora problem med höga höjder och jag menar på allvar att det gungade under mina fötter när vi tog hissen upp till våning 25 och Skybaren.

Malmö Live Skybar

Skybaren rekommenderar jag verkligen att besöka även om du inte bor på hotellet. Den är öppen för alla. Vid fint väder har du en vidunderlig utsikt över Öresund och kan till och med se inflygningarna till Kastrup. Suger det i magen och du vill käka en bit finns även Kitchen & table på detta våningsplanet. Själv har vi aldrig testat det utan nöjt oss med baren.

Fantastiskt trevlig personal, goda öl och missa för allt i världen inte deras mandlar. To die for.

Får Andreas komma till tals stoltserar dessutom Malmö Live med skönaste säng han någonsin sovit i.

Frukosten är naturligtvis fantastisk med lite av precis allt.

Mayfaire – Hotell Tunneln

På Adelgatan i centrala Malmö finns en riktig pärla till hotell beläget i anrika lokaler. Ja, anrika är ju kanske till och med dagens underdrift.
Byggnaden som hotellet ligger i dateras till sent 1200 eller tidigt 1300-tal och är därmed Malmös äldsta bevarade byggnad. Hela historien om byggnaden kan man läsa på hotellets hemsida.

Jag har tidigare varit i huset som går under samlingsnamnet Tunneln, men då på en personaltillställning i en festlokal. Att vi hamnade på just detta hotellet i augusti 2017 när vi egentligen skulle ha landat i Malaga är snarast en slump. Känner ni inte till hela historien om hur det kom sig att vi åkte till Arlanda, hoppade på ett flyg till Malaga och ”landade” i Malmö så kan ni läsa mer här.

När vi samma dag, och dessutom en vardag, skulle boka hotell fanns det inte så mycket att välja på som inte var rena rånet och valet föll på Mayfaire, något vi inte ångrade.

Mayfair och milstenen

Utanför Tunneln, i hörnet mellan Kansligatan och Adelgatan, sattes 1676 en milsten upp som fortfarande finns bevarad och ni ser den i egen hög person i bilden ovan. I stenen är inhugget en krona och bokstäverna CRS (Carolus Rex Suecorum). Det märkliga med stenen är att texten anger avståndet ”1 Myl” vilket sägs strida mot uppfattningen att denna sten varit utgångspunkt för avståndsmätningen i länet under slutet av 1600-talet. Övriga stenar hade nämligen inristningen ”Mil”.

Tja, vi kanske får skylla på att vi varit danska för länge och hade svårt med stavningen för visst är det väl en milsten vi har att göra med här. Det sägs hur som helst att det är platsen för milstenen som är den officiella mätesplatsen när man mäter avstånd till och från Malmö än idag. Så slår du in Malmö på google maps så vet du att det är till Mayfair hotel tiden mäts till.

De gamla lokalerna ger möjlighet till fantastiska rum och gemensamhetsytor i hotellet. Inget rum är det andra likt. Själva bodde vi i rum 254 och om det berättas det såhär:

Mayfair Hotel Tunneln — I en liten ram utanför varje rum. Lite om rummet och kanske en historia.

Och nog var det ett mysigt rum allt. Så mysigt att det inte ens gjorde något att Andreas blev sjuk och faktiskt inte orkade ta sig så många meter därifrån.

Det är kraftiga nivåskillnader och mycket trappor till många delar av hotellet till följd av de gamla lokalerna. Men det är det klart värt. Frukosten avnjuter du i de gamla valven under jord där det bara är fantasin som stoppar från att tänka på alla historier som kan berättas om det som hänt här nere under alla år.

Scandic Triangeln

Går du gågatan upp från Gustav Adolfstorg ser du huset torna upp sig i slutet av gatan. Detta är mina gamla hemkvarter. I tre år bodde jag på en sidogata till Södra Förstadsgatan precis bredvid kanalen och det 20 våningar höga hotellet har inte lägre samma effekt på mig som det hade i början. Allt blir ju som bekant en vana. Men visst är det ändå lite mäktigt. Klassisk 80-talsstil med hissarna på utsidan som ger en magnifik vy över Malmö när du åker upp.

Hotellet ligger i Triangelns köpcentrum men med en egen entré. En entré som direkt mynnar ut i den härliga restaurang och lobby med glasväggar och glastak som finns på nedre botten. En och annan söndagsbrunch och ett och annat glas lördagslunchvin har intagits i de lokalerna får jag erkänna.

Hotellet stod färdigt 1989, då som Sheraton. 1997-2002 var det Scandic och nyöppnade sedan som Hilton Malmö city i augusti 2002. Sedan januari 2013 är det åter enbart Scandic och går under namnet Scandic Triangeln.

Och självklart är höjden och möjligheten till en hissnande färd i glashissarna några av hotellets absolut mest speciella egenskaper. Hotellet är fortfarande Malmös sjunde högsta byggnad i konkurrens med bland annat Malmö Live här ovan, Kronprinsen och Turning torso och ligger centralt bara en och en halv kilometer från centralstationen mitt i Malmös shoppingcentrum med närheten till Möllan likväl som Pildammsparken och numera även med en egen tågstation om du önskar ta dig ut mot Malmö arena, Emporia eller kanske ta en tur över sundet till Köpenhamn.

Hotellet är nyrenoverat sedan några år tillbaka och har fina fräscha rum i sann Scandic anda.

Best Western Hotel Noble house

Best Western Noble house ligger precis på Gustav Adolfs torg. Ja okej då, egentligen är huvudingången mot Per Weijersgatan, men det finns en ingång även från Gustav Adolfs torg och den är jag inte sen att ta. Men pass upp så du inte går in i fel hotel. Elite plaza har sin entré precis bredvid. Också ett hotell jag bott på och gillar men som tyvärr inte hamnade på listan denna gången.

Noble house har jag besökt och bott på endast en gång. I november 2017. Men jag kommer gärna tillbaka. På plussidan står framför allt läget. Mitt i stan men till klart fördelaktigt pris om man jämför med grannar som ovan nämnda Elite Plaza, Clarion Collection Hotell Temperance och Scandic S:t Jörgen. Men på pluslistan finns också en riktigt bra frukost och inte minst, att det finns rosa rum.

Scandic Stortorget

Ännu ett av Malmös Scandichotell får en plats på listan. Och då har jag ändå inte tagit med hotellet i mitt hjärta, St Jörgen. Hotellet där jag i början av 2000-talet jobbade på casinot innan de slog igen de delarna och skapade ett konferenshotell. Hotellet med mysigaste frukostmotsalen, men nej. Denna gången får det inte plats på listan.

Denna gången seglar Scandic Stortorget upp som en liten bubblare. Och hur kommer det sig då?

Jo lite på samma tema som ovanstående Noble house. Läget på Stortorget supernära både centralen och Lilla torg men bra mycket mer prisvärt än hotellkollegor som Scandic Kramer eller Savoy en bit bort.

Dessutom är hotellet barnvänligt med lekytor i direkt närhet till matsal och frukost. Jag och min dotter bodde där i augusti 2016 när vi skulle titta på inspelningen av SVT:s Sommarlov. För att få bra platser stod vi upp i ottan och trots att inte frukosten hade öppnat erbjöds vi doggybags för att plocka på oss alla gottigheter som vi missade.

Lägg till det stora härliga rum med högt i tak och stora fönster med utsikt över Stortorget. Klart värt att tipsa om.

Vi hoppar över de tillrättalagda bilderna för en stund och presenterar verkligheten. När sägen är obäddad och väskan inte i någon ordning alls. Men de stora fina fönstren de syns ju lika bra i alla fall.

Hoppas att du hittar någon favorit bland ovanstående, jag har som du märker många favoriter och alla får inte ens plats på listan. Ha nu en fin vistelse i Malmö.

Mer från Lite mera rosa

Läs gärna fler av mina hotellrecensioner från Sverige och världen. Du hittar dem allra enklast här.

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Ett sargat Paris dagen efter kravallerna

18 januari, 2019

Jag står bredvid den gamle mannen och båda riktar vi våra objektiv mot den sönderbrända motorcykeln i gathörnet. Han sitt Canonobjektiv för säkert ganska många tusen. Jag min iPhone-kamera. Men båda med samma mål. Att dokumentera förödelsen som skapats efter de gula västarnas protester kvällen innan. Det är ett sargat Paris dagen efter kravallerna.

– Cést terrible säger han och skakar på huvudet.

På min knaggliga skolfranska och med gemensamma ansträngningar på engelska samtalar vi en stund och kommer fram till att det är onödigt. Så onödigt. Sen nickar jag farväl och rullar min väska de femtio meterna till mitt hotell.

Kvällen innan satt jag på mitt hotellrum på Arlanda och följde liverapporteringen från centrala Paris.

Såg hur polis och demonstranter drabbade samman, hörde explosioner, såg Triumfbågen klottras ner och såg tårgasen. Ändå trodde jag nog att det var som vanligt, att medierna överdrev. Trots att jag såg bilderna.

Lite som förra gången vi besökte Paris. Det var i maj 2017 och samma dag som Macron, som nu är den man protesterar emot, valdes till president. Vi avnjöt varsin kaffe på Starbucks några hundra meter från Louvren när de svenska medierna kablade ut nyheten om hur just Louvren, som var Macrons högkvarter, fått utrymmas och att det var stora kravaller. Själv märkte vi ingenting.

Denna gången är det annorlunda.

Så snart jag kommer upp från metron vid San Augustin ser jag det. Först tror jag det är vanligt klotter men inser snart att det är spår efter gårdagen. Jag stannar och tittar. Ser fler som stannat, som betraktar, som fotograferar, som filmar och förfasas.

Så ser jag den sönderslagna fönsterrutan mitt framför mig. Det är lite som att ögat valt att inte se först för att vänja sig. Jag går några meter. Mer klotter. En förstörd bankomat. Framför en bank har det som troligen är personalen samlats. Någon gråter. På andra ställen har man redan hunnit få upp plank som skyddar från intrång och glasskärvor som kan skada.

Det har hunnit gå drygt en månad sedan mina dagar på egen hand i Paris. Sedan mina dagar med datorn som mitt enda sällskap och näsan som riktmärke för nästa upplevelse. Jag har börjat på ett inlägg om hotellet jag bodde på. Jag har funderat på berättelsen om min skrivhelg. Men någonstans har detta legat och grott. Att få berätta om det som mötte mig.

De oroliga kommentarerna från nära och kära på meddelande och sociala medier avfärdades med att det inte var någon fara. Jag skulle vara ett par kilometer bort. Två kilometer närmare bestämt. Ett avstånd som inte betydde någonting skulle det visa sig.

Det var ett sargat Paris dagen efter kravallerna.

Det var ett sargat Paris som mötte mig den tredje dagen i december 2018. Och dagen efter var det en annan typ av gula västar som regerade Paris gator. De som fick städa upp. Sopa upp resterna och skrubba klotter. Några dagar senare syntes nästintill inga spår och receptionisten på hotellet bedyrade att gårdagens kravaller inte skulle upprepas under söndagskvällen. De som protesterat skulle upp och jobba imorgon. Fredagar och lördagar kunde man dock förvänta sig något annat. Och hon hade rätt.

Läs också: Att uppleva Paris på egen hand

Jag är inte djupt politiskt insatt inte i Sverige och ännu mindre i Frankrike. Se inte detta som ett inlägg i debatten. Se det som mina högst personliga funderingar om det är värt att förstöra? Om det inte finns andra sätt. Jag förstår att man behöver visa sitt missnöje. I detta fallet har jag förstått att det gäller missnöjet mot höjda priser på drivmedel och avsaknaden av kollektiva möjligheter att transportera sig utanför storstäderna. Men hjälper det verkligen att slå sönder och klottra?

Några dagar senare var Triumfbågen fortfarande stängd för besökare men av klottret syntes inget till. Några andra gula västar hade tvättat den ren och fin igen.

Skrivkramp, upp över öronen att göra och lite upp å ner

16 januari, 2019

Det är väl inte mer än rätt att jag redan direkt informerar om att dagens inlägg troligen blir ett av de där som hamnar i kategorin Lite mindre rosa. För nu känns det lite tungt. Och jag kan liksom inte skylla på någon annan än mig själv.

Halva januari har redan passerat, vad hände liksom? Och jag brukar säga att det är när tiden styr mig och jag inte styr tiden som det blir såhär. Men som sagt, just nu kan jag inte skylla det heller på någon annan än mig själv.

Abstinens

Vi har alltså bestämt oss för att spara istället för spendera årets första månader, jag har berättat om det tidigare. Och jag har verkligen bestämt mig för att ha karaktär här. Och det har jag haft. Men gud så tråkigt det är. Andreas som är duktig på att hitta fyndresor informerar om den ena resan efter den andra och jag håller bestämt fast vid att vi stannar på hemmaplan. Då gäller det att se målet. Målet att ligga på en riktig paradisstrand när man som bäst behöver det någon gång i slutet av september eller börja av oktober.

Jobb å extrajobb

Som ett led i sparandet kan jag ha tagit det steget längre och skaffat mig ett extrajobb. Och då menar jag ett extrajobb utöver de 100 procent jag jobbar 8-17, de ganska många procent jag försöker och vill lägga på bloggen och Lite mera rosa och mina artiklar som ligger och väntar på att bli skrivna. Så när jag inte har de små så huserar jag också i Linköpings festvåning då och då och serverar. Det var både läskigt och en fröjd att ta på sig vit skjorta, svarta byxor och foträtta skor, sno upp håret i en stram svans och knyta förklädet bakom ryggen. Som att resa i tiden. Vansinnigt roligt och vansinnigt ovant men det var som att cykla om jag får säga det själv.

Bloggen och det då…

Jag har ju alltid älskat att skriva och på min tidigare blogg skrev jag om ditten och datten. Om livet i allmänhet och synnerhet benämnde jag det då. Ibland djupare och mer omfattande. Ibland ytligt och utan någon som helst mening.

Att starta en ny blogg var lite läskigt. Jag har troget hållit fast vid min förra i alla år. Men det var en nystart. Jag hade en plan och plötsligt var det inte bara för att jag kände för det. Jag läste runt bland andra bloggare i samma genre och läste på hur man skulle tänka om man tänkte sig att göra detta mer professionellt. Sökordsoptimering, SEO, influencernätverk, strategiskt placerade underrubriker och allt allt i en enda röra. Som journalist borde jag känna mig hemma. Skapa slagfärdiga rubriker skriva sammanfattande ingresser och styckesindela har jag studielån att betala av för att ha lärt mig. Ändå blev det nästan lite övermäktigt. Jag fick skrivkramp. Skrev det jag trodde förväntades av mig snarare än det som kom från hjärtat. Det har tagit på krafterna och jag har planen att hitta tillbaka till det där från hjärtat. Man måste älska det man gör för att någon annan ska göra det.

Hur ser ni på det? Vad säger ni om att skriva lite mer om vardagen? Är det intressant, som ett sånthär inlägg till exempel?

Magen – min mage

Några dagar innan jul 2011 fick jag åka in akut och blev inlagd på KAVA (Kirurgisk akutvårdsavdelning) här på Linköpings universitetsjukhus. Domen eller kanske snarare diagnosen blev divertiklar, i dagligt tal kallat tarmfickor. Något pappa led av i många år men som är ovanligt i så pass ung ålder som jag fick det. Orsaken är oftast den kost vi äter så mycket av idag i västvärlden. För lite fibrer.

Har man en gång fått det är det viktigt att tänka på lite olika saker:

att röra på sig, tarmen är en muskel och behöver rörelse för att vara aktiv
bra mat, som i mycket fibrer och mindre vitt mjöl. Också för att tarmen ska få jobba.
äta långsamt och tugga varje tugga många gånger.
inte stressa

Jag har haft ett par återfall under åren. Och de har ofta kommit under perioder som varit lite stressigare. Det är inte nödvändigtvis så att det behövt vara så stressigt i kalendern. Det kan vara stress mentalt. Och kanske borde jag inte bli förvånad när det nu har gett sig till känna igen.

Att göra det man älskar

Men jag vill inte klaga. Jag ska inte klaga. Jag får göra så mycket roligt som jag älskar. Jag kanske bara har en tendens att göra allt lite för mycket. Gå in för saker så till den milda grad att det inte finns någon gräns. Jag behöver bli bättre på detta med lagom. Så nu tar jag mig själv och en god bok och bäddar ner mig ett par dagar och planerar för lite mera lagom.

Att göra något helt meningslöst

13 januari, 2019

Under soffbordet ligger två stickningar. Jajamen, ni hörde rätt. En är min och en är min dotters. För en tid sedan önskade hon att jag skulle lära henne sticka. Sagt och gjort. Jag letade rätt på en garnaffär och investerade. Jag skulle göra något helt meningslöst.

Det är möjligt att det är en ca 25 år sedan jag stickade senast. Mamma var duktig på det och det ligger i släkten på hennes sida. Jag har flera kusiner som är grymma, som stickar ett par raggsockar eller vantar på en kväll. Ändå var jag skeptisk till om jag skulle komma ihåg hur man gjorde.

Jag letade fram ena änden på garnet och tog fram stickorna och lite som magi började händerna lägga upp maskor som om det var igår. Sedan har vi övat då och då jag och V.

40 maskor helt meningslöst

Min stickning ligger där under bordet. Och ibland tar jag fram den och stickar några varv. 40 maskor. Jag stickar endast räta för att komma in i det. Och de där 40 maskorna är inte tänkt att bilda någonting när varven är färdigstickade. Jag har inte ens något mål hur många varv eller hur många centimeter som skall stickas. Istället stickar jag alltså helt utan mål, utan tanke om vad det ska bli eller att det ens ska bli något. Jag gör något helt meningslöst.

Behöver nämligen öva på det.
Att göra något helt meningslöst.

Vad jag än gör så vill jag att det skall kännas produktivt. Det är både en förbannelse och en gåva. Det är sällan jag kollar på en film eller ett TV-program utan att ha mobil, dator eller kalender i närheten för någon form av planering. När jag står i duschen fullkomligt sprutar idéerna ur mig, det är sällan jag är så produktiv på idéer som just där.

Sätter jag mig i favoritfåtöljen och ska lyssna på ljudbok tar jag tillfället i akt att lyssna lite extra på formuleringarna för att se om jag hittar några uppslag till det jag själv skriver på.

Allt inspirerar

Tåg- och flygresor, men även bilresor (om jag inte kör) är bland de bästa stunderna att få massor gjort. Bredvid sängen ligger ett litet block att notera på om jag kommer på en bra idé innan sömnen fångar mig. Och när vi slänger oss i soffan och kollar igenom lite YouTube-klipp som laddats upp sen sist så ser jag till att titta på klipp som kan inspirera till inlägg eller egna resor.

Jag gillar helt enkelt att göra saker jag ser ger mervärde för mig. Men jag vill också öva på att göra saker som är helt utan mening. Jag är inte så bra på att bara titta rakt upp i taket och släppa tankarna fria utan mål men att sticka 40 räta maskor varv ut och varv in tyckte jag var en briljant idé för att göra absolut ingenting.

Ända till det gav idén om detta inlägg…
Och så var vi där igen.

Tack för att du läser mina tankar. Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar.

De populäraste resmålen 2018 – listan vs verkligheten

9 januari, 2019

Det är ju inte bara resebloggarna som har ägnat de sista dagarna av 2018 och de första av 2019 till att summera året som gått och de resor som blev gjorda. Även våra researrangörer gör detsamma och nu har TUI avslöjat svenskarnas vanligaste resmål under det gångna året och på det temat tänkte jag att vi skulle granska de populäraste resmålen 2018 – listan vs verkligheten.

Det var inte många veckor sedan Lonely planet släppte de hippaste resmålen för 2019 och jag mindes tillbaka till min resa till Sri Lanka för 20 år sedan och med det i färskt minne har jag sökt upp vad som förutspåddes bli 2018 års stora resmål för att göra en liten jämförelse.

Det är en svår jämförelse att göra såklart. Lonely planet och TripAdvisor som stora världsomspännande aktörer jämförda med hur vi svenska väljer att spendera våra surt förvärvade semesterdagar. Det går såklart inte att göra en ett till ett jämförelse men kanske går det att se att vi fått lite influenser av de stora drakarna.

Lonely planet 2018

När Lonely planet listade sina favoritländer för 2018 valde man ut följande:

Chile
Sydkorea
Portugal
Djibouti (var ligger det ens?)
Nya Zeeland
Malta
Georgien
Mauritius
Kina och
Sydafrika

TripAdvisors lista

När TripAdvisor på samma sätt korade sina favoritresmål 2018 såg listan ut såhär (med både stad och land)

Paris
London
Rom
Bali
Kreta
Barcelona
Prag
Marrakech
Istanbul och
New York

Inte lätthittat i TUI´s utbud

Det krävs inte många sekunder för ett tränat reseöga att inse att svenskarna troligen inte åkte till vare sig resemålen på listan från Lonely planet eller TripAdvisor med Tui, flera av resmålen är nog till och med nästintill omöjliga att ta sig till med en charterarrangör (vilket å andra sidan skulle kunna fylla på listan i gårdagens inlägg med ännu en anledning?!). Men kan vi se tendendser till att vi svenskar har influterats något av resetipsen?

TUI top 10 2018

Såhär ser nu listan ut över de resmål flest svenskar åkte med i TUI:s regi.

10. På tionde plats hittar vi Lanzarote. En kanarieö såklart. Hit fungerar det ju såklart att åka både vinter- och sommartid för oss svenskar och ännu har inte öar som Kap Verde och Mauritius som ligger på liknande avstånd flygtidsmässigt fått sitt genombrott trots att de kan stoltsera med betydligt stabilare antal plusgrader framför allt vintertid.

9. På nionde plats återfinns Krabi i Thailand. Thailand. Vårt nya lite mer exotiska Mallis. Nu för tiden köper vi inte hus eller lägenhet i Malaga eller Alicante, nej nu bygger vi upp svenskbyarna i Thailand istället.

8. Även åttondeplatsen innehas av en Thailandsort. Phuket. Och här bidrar jag till statistiken. För i januari i år flög vi med TUI till Phuket och spenderade några dagar i närliggande Khao Lak.

7. På sjundeplats hamnar en återvändare. Turkiet. Efter diverse oroligheter har det gamla favoritresemålet varit utanför topplistan några år men har nu kommit tillbaka. Turkiet kan locka med lite säkrare värme och lite högre temperaturer och det är lätt att förstå att vi gillar det. I år bidrar jag inte till TUI:s siffror men dock till Vings efter besöket i Alanya i augusti.

6. På sjätteplats seglar ännu en Kanarieö in. Teneriffa. Inte en av öarna jag har besökt men dock lika säkert en favorit.

5. Femteplatsen kniper Grekland och Rhodos. Älskade Rhodos. Dit återvänder vi gärna och jag förstår att den kommer högt upp på svenskarnas topplista. Får vi välja återvänder vi nog gärna i Vings regi till Sunprime Miramare.

Top 4

4. På fjärde plats och precis utanför pallen. Ännu en grekisk ö. Kreta. Mina egna besök där kan jag räkna till två och de har båda några år på nacken. 2006 och 2008 besökte jag ön. Kommer gärna tillbaka men väljer nog ändå ofta nya resemål före.

100_8957 — Att leta i arkivet efter gamla resbilder och hitta en från en svunnen tid. Snart tretton år sedan. På Arlanda. Lite andra flygplansmålningar än vi ser idag.

3. Bronsplatsen kniper Cypern. Och här får vi leta ännu längre tillbaka i arkivet efter egna resor. 1999 och 2000 om jag inte missminner mig och dom bilderna ska vi nog vara glada att de inte finns digitalt utan kräver en viss kraftansträngning för att rota fram. På Cypern besökte jag båda gångerna Aiya Napa. Kanske vore det intressant att komma tillbaka och se förändringen som jag gissar har skett. Och den dagen jag åker tillbaka till Cypern skall jag inte missa ett besök i Famagusta.

2. På silverplats. En välförtjänt sådan. Länge det jag kallade mitt home away from home. Mallorca. En riktig klassiker för oss svenskar. Mina egna besök där är många och jag kommer att komma tillbaka men kanske snarare i form av weekendbesök i Palma än solsemestrar i Alcudia.

1. Och på första plats. Den tredje kanarieön. Den största av dem alla. Gran Canaria. Inte heller här bidrar jag till statistiken detta året. Men jag kan se vad vi ser i ön. Den har ju allt, berg, frodig växtlighet och öken. Och du kan likväl åka dit för bergsvandring som den lataste solsemestern. Mitt senaste besök på ön gjorde jag januari 2017 och då till Lopesan Baobab resort i Meloneras.

Listan vs verkligheten då?

Så vad kan vi läsa ut av detta. Tja när det gäller Lonely planet återfinner vi inte någon av deras topplisteplaceringar i verklighetens lista men TripAdvisor prickar ändå in Kreta och delvis även Turkiet men då i form av Istanbul och storstaden.

Kontentan är nog att vi svenskar håller oss till våra säkra kort. Vi kan absolut tänka oss en längre resa. Thailand får ju faktiskt med två resmål på topplistan men även om vi åker längre så väljer vi det vi är vana vid. Som Thailand.

Min egen trendspaning för 2019 är att jag tror att vi kan få se några fler lite mer exotiska platser segla in på top 10. Kanske just Mauritius? Annars kan nog mycket väl Dominikanska republiken eller kanske ännu troligare Mexico få en plats när vi summerar 2019. Och 2020 då tror jag vi kommer vara så modiga att även Sri Lanka seglar in.

Charter & Carola och den gemensamma nämnaren

8 januari, 2019

För några dagar sedan skrev jag inlägget om att charterbolagen inför en avgift för incheckat bagage och efter kommentarer kring inlägget slogs jag av hur många det är som inte åker charter. Och inte bara hur många det är som inte åker charter utan hur många det är som verkligen måste förtydliga att de absolut inte skulle kunna tänka sig att åka på charter. Det fick mig att fundera på charter & Carola och den gemensamma nämnaren.

Jag ifrågasätter inte inställningen att inte vilja åka på charter men jag har funderat lite på varför man ganska många gånger har en så negativ inställning till det? Och ja, i vissa fall känns det nästan som att man ser ner på charterturisterna. Likaså är inte alltid turist något man ska kalla sig i riktiga resekretsar. Man är resenär, men inte turist. Eftersom jag nu åker charter och ganska ofta gör turistiga saker så är jag kanske inte rätt person att uttala mig men jag måste ändå försöka. Jag tar på mig den objektiva hatten. Här kommer vad jag tror är de vanligaste orsakerna till att man inte vill åka på charter, eller för den delen kalla sig turist.

Det är mycket dyrare

Både ja och nej. Det kan absolut vara dyrare men du kan också hitta riktiga fynd. Allt handlar nog om en gemensam nämnare när det gäller resande. Hur flexibel du kan vara och hur sent inpå resan du kan boka.

Vi har gjort flera tester och det är lika ofta man hamnar på samma pris om man plockar ihop resan själv som om man köper den i paket av en charterarrangör.

Charter är inte flexibelt

Här kan jag hålla med. Köper du en charterresa har du arrangörens hotell att välja på och ges inte möjligheten att hitta ett eget boende via airbnb eller liknande. Men å andra sidan tycker jag att charterbolagens utbud har blivit större med åren och du kan välja allt i från de stora koncepthotellen med maskotar till de mindre och också ofta billigare och inte så turistiga hotellen.

Du förväntas delta på en massa gruppaktiviteter

Nja, den synen är väl ändå lite förlegad. Är det anledningen till att man inte vill åka charter så har man misstagit sig. Möjligheten finns och charterarrangörens utflykter påminner nog ibland om en scen ur Sällskapsresan, men det är nog snarare av nostalgiskäl än något annat. Och det finns också mängder av utflykter som passar lika bra 2019 som 1985.

Du upplever inte det autentiska i landet

Det styr du ju ganska mycket själv. Visst lever man i en skyddad värld inne på de stora koncepthotellen men du är inte fast där utan är lika fri att gå utanför receptionsdörren och uppleva även där. Men som nämnt redan i punkt nummer två så visst har du inte samma möjlighet att byta mellan olika hotell under resan.

Vad tycker du om charter?

Så är du en av dom som inte skulle sätta din fot på ett Sunwing eller boarda ett TUI-plan? Har jag missat någon viktig anledning? I min värld så tror jag att ovanstående är de fyra viktigaste. Men jag kan självklart ha missat något.

För alltid charterturist och inte

Själv kommer jag att fortsätta att blanda och ge.

Jag älskar våra resor med Ving till Sunprime Miramare på Rhodos. Jag älskar bekvämligheten att vi har en buss som hämtar oss och inte kör några omvägar till andra hotell. Och jag älskar möjligheten att checka in bagaget redan på hotellet och åka med bara handbagaget till flygplatsen.

Men jag älskar också när vi hittar ett klipp på flygbiljetter till Los Angeles och kan välja och vraka mellan olika airbnb. Och sedan hamna i vad jag enväldigt utnämnde till Los Angeles bästa.

Men vad har Carola med charter att göra?

Och Carola då? Hur kommer hon in i bilden. Jo men är det inte så att både hon och chartern är bland det folkkäraste vi har? Men är det inte också så att både chartern och Carola delar Sverige – endra älskar man det eller så hatar man det.

Läs mer om mina charterresor genom att klicka dig vidare hit

Och är du sugen på att boka en charterresa hittar du alla resor samlade här: http://www.allacharterresor.se/

2018 och solen

7 januari, 2019

2018 är nu sammanfattat på både längden och bredden. Bokslutet är gjort. Vi blickar framåt istället för bakåt. Men då slog det mig att jag bara skulle vilja sammanfatta 2018 på ett litet sätt till. Genom solen.

För är det något jag älskar så är det solen. Soluppgångarna. De magiska molnkonstellationerna som augusti brukar bjuda på. Golden hour. Och att se det orangea eldklotet försvinna bortom horisonten och veta att det blir morgon någon annanstans. Det är en så svindlande tanke.

Så detta mina vänner är solen som gjorde 2018.

2018 och solen — 21 januari – en riktigt kall dag och en magisk sol

29 januari – På andra sidan jorden i Khao Lak

Solnedgång — 27 maj – Solen går ner i Stockholms skärgård bevittnat från Yasuragi

Golden hour Vreta kloster — 3 juni – Golden hour vid Vreta kloster

Augustihimmel — 23 augusti – månaden med de absolut mest magiska himlarna

Sunset Cleopatra beach — 1 september – höstmånad och solnedgång vid Cleopatra beach i Alanya

2018-09-18 18.35.30 HDR — 18 september – på fotbollskväll med LFC på Linköping arena

2018-09-19 17.53.47 HDR — 19 september – i Viken, i paradiset hos min Eva-Lena

2018-09-29 08.08.26-1 — 29 september – den första morgonen med frost och solsken

Solen Arlanda — 30 september – från Clarion Arlanda och magiska vyer

2018-10-13 16.27.40-1 — 13 oktober – ännu en magisk skymning helt nära

19 oktober – på Silja Serenade kryssar vi ut genom Stockholms skärgård på väg mot Helsingfors

2018-10-28 17.06.20-1 — 28 oktober – Högst upp på The Steam hotel med utsikt över hela Västerås

2018-11-03 15.33.34 — 3 november – ännu en kvällspromenad, ännu en magisk solnedgång

12 november – Solen går ner i Stilla havet vid Santa Monica beach

3 december – en värdig avslutning i Paris

Säg mig finns det något vackrare än solen och något bättre sätt att sammanfatta ett år?

Läs också mer om 2018 års upplevelser och resor här

Tack för att du läser mina tankar. Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar.

Din guide till Mitt Linköping

6 januari, 2019

Din guide till Mitt… är en guide som inte på något sätt gör anspråk på att vara den ultimata guiden till en stad. Istället är det Din guide till Mitt Linköping, vad jag absolut rekommenderar dig att göra i den här staden eller på den här platsen utifrån mina intressen och mina önskemål och vad jag tycker du kan hoppa över.
Det finns säkert saker jag missat som även jag borde besöka eller göra, då får du gärna ge mig de tipsen i kommentarsfältet nedan.

Min relation till Linköping

2003 flyttade jag till staden på slätten. Femton år senare kan även jag se att det blev ett vägskäl i livet. Men hade du frågat mig 2003 hade jag aldrig trott att jag femton år senare skulle se det som min hemstad. Av en enkel orsak. Avsaknaden av hav. Nu är Linköping den stad jag bott längst i. Alldeles snart 10 av mina 41 år.

Geografi

Linköping är Östergötlands största stad till både yta och folkmängd och är även residensstad i Östergötland. Staden ligger belägen mitt i landskapet och hit går det bra med tågförbindelser. SJ:s tåg mellan Stockholm och Malmö passerar här och är du sugen på ett besök går det enkelt att ta sig hit från hela Sverige med bara ett eller ett par byten. Åker du bil ligger Linköping precis bredvid E4:an.

Historia

Första gången namnet som kom att bli Linköping nämns i ett dokument är år 1104, då alla svenska stift listas i det så kallade Florensdokumentet. 1153 står Linköping värd för det första svenska kyrkomötet, så det är en gammal ort vi har att göra med. Flera av byggnaderna kring det nuvarande slottet och domkyrkan har listats som de äldsta i sitt slag i hela Sverige och dateras till 1100 och 1200-talen.

1598 utkämpades Slaget vid Stångebro där Hertig Karl, sedemera Karl IX, gick segrande ur striden. Till följd av slaget fängslades flera som stått på den förlorande sidan. I en rättegång 1600 avrättades fem av de fängslade, denna avrättning går under namnet Linköpings blodbad.

Bara en bit utanför Linköping finns också Vreta Kloster med tillhörande kyrka, detta anses vara Sveriges äldsta kloster och grundades senast 1100.

Läs mer: Utflytktsmål i Östergötland

Linköping i korthet

Linköping är en gammal militärstad och flera regementen har legat här. Efter kalla kriget har dock den militära närvon minskat och regementena har lagts ner eller flyttat. De gamla kasernområdena är ombyggda till bostäder eller kontor. Det gamla övningsfältet är numera ett populärt naturområde – Tinnerö eklandskap som är väl värt ett besök.
Flygflottiljen F3 är nedlagd men inhyser numera flygskola med stridspilotutbildning och helikopterflottilj. Flygplatsen Malmen är en av de få flygplatserna i landet som används helt militärt. På området finns också Flygvapenmuseum som definitivt bör stå på att göra listan när du kommer till Linköping. Lika kul för både stora och små.
Linköping brukar i folkmun kallas ”flygstaden” eftersom den är starkt förknippad med SAAB:s utveckling av JAS som sker i just Linköping. Ett stående inslag i stadsbilden är när JAS-planen lyfter med ett dån över citykärnan.
Citykärnan som för övrigt blivit utsedd till Årets stadskärna både 1997, 2009 och 2018. Men eftersom detta är en guide som inte har för avsikt att enbart höja staden jag skriver om till skyarna kan jag i anslutning till detta konstaterande nämna att jag inte själv står bakom dessa utnämningar. Frågar du mig har Linköping ett och annat att utveckla när det gäller just stadskärnan.

Missa inte detta när du är i Linköping

Flygvapenmuseum som nämns ovan. Väl värt ett besök oavsett om du är flygintresserad eller inte. Oavsett om du har en hel barnaskara eller bara är vuxna i sällskapet.
Gamla Linköping. En del av Linköping som skapades på 40- och 50-talet när rivningsvågen slog hårt mot staden. Man ville skapa ett Skansen för Östergötland och flyttade hus som annars skulle rivits till denna lilla oas. Husen ligger i ett gatumönster som har kopierats från den ursprungliga stadskärnan. I gamla Linköping hittar du också Dahlbergs café som drivs av ingen mindre än Ragnar Dahlberg, känd från Café Norrköping.
Cloetta – kanske lockas du av en liten tur in i Cloetta-boden som ligger i nära anslutning till parkeringen i Gamla Linköping. Men hoppa över det. Styr istället kosan en bit utanför stan till Ljungsbro och till den riktiga fabriken. Där kan man handla godis för flera år framåt. Det är här man gör den berömda kexchokladen. Och här hittar du andrasortering av både den, Cloetta center, Peps och mycket mer.
Bergs slussar. Har du sett Göta kanal? Jag menar filmen med Janne Loffe Carlsson från 1981. Känner du igen repliken ”Hörru din galning va gör du?” Då tycker jag att du när du ändå är i Ljungsbro ska ta en tur till Bergs slussar som båtarna passerar i ovan nämnda film. Ta en glass och promenera längs med kanalen en bit eller spela lite äventyrsgolf. Framför allt om du besöker Linköping på sommaren.

Missa gärna detta när du är i Linköping

Tinnis – låt dig inte luras av Linköpingsbornas exalterade beskrivningar av den konstgjorda sjön mitt i stan. Det är inte annat än en stor vattenpöl. Med asfaltbotten alternativt grus stora som stenbumlingar väljer jag att bada på annan ort om jag kan.
Update mars 2020: Numera är Tinnis dessutom ett minne blott. På platsen där asfaltsjön en gång låg byggs nytt badhus, lägenheter och en helt ny liten stadsdel.
Shopping – trots ovan nämnda utnämning (årets stadskärna alltså…) så finns det mycket att önska av shoppingen i Linköping. Ska du shoppa rekommenderar jag dig att ta pendeln till grannstaden Norrköping i stället – men säg det för guds skull inte till någon…

Bra att veta

Kärleken till Norrköping
För en sak som kan vara bra att veta när du kommer till Linköping är att det finns en stor rivalitet mellan de två största städerna i Östergötland. Som icke östgöte har jag ibland fått onda ögat när jag inte kunnat höra skillnad på dialekten och jämför inte de olika städerna vad du än gör, då blir du troligen bannlyst på båda orterna.
Uttalet av namnet Linköping
En vanlig missuppfattning är att Linköping uttalas med långt i som Lidköping. Så är inte fallet. Linköping uttalas med kort i.
Sommarstängt
En annan sak som kan vara bra att ha koll på är att det finns flera saker som sommarstänger i Linköping. Det är ingen sommarstad. Turisterna har egentligen inte många anledningar att ta sig hit och de bofasta gör allt för att ta sig härifrån. Flera av affärerna i de centrala delarna av stan liksom vissa restauranger slår därför igen främst under juli. Har du span på något speciellt du vill göra är det därför klokt att kolla i förväg om det är öppet

Här bor du under ditt besök

För boendet under din vistelse rekommenderar jag Scandic City eller The Box hotel.

The Box Hotel är ett hotell i Nordic Choice-koncernen och öppnade under 2018. Ligger inte lika centralt men har ett härligt spa man kan nyttja om man bor där. Vi har varit på hotellet flera gånger både på dagspa, frulle och på Staycation. Rekommenderas varmt.

Scandic City ligger centralt vid kanalen, har en fantastisk frukost och var en gång i tiden när det byggdes faktiskt ett Hilton-hotell

Käka

Linköping har sagts vara en av Sveriges krogtätaste städer och det är inget fel på restaurangutbudet i stan. Under sommartid kan det dock vara klokt att kolla upp öppet-tider om inte restaurangen ligger helt centralt. Mina tips och varför jag tycker du skall äta just där kommer här:

Melins

Melins café & bistro ligger vid Farbror Melins torg i närheten av St Larskyrkan. Här rekommenderar jag att slå till på pastan med bacon och valnötspesto alternativt en av de smarrigaste våfflor jag smakat. Du kan välja mellan mat eller efterrättsvåfflor
Mörners
Överste Mörners ligger på Stortorget ”mitt i smeten”. Ett populärt ställe sommar som vinter. Och här skall du utan tvekan ta Ceasar-salladen med kyckling. Den bästa jag någonsin ätit.
På Mörners kan du välja mellan stort och litet glas vin. Vem skulle någonsin välja ett litet undrar jag?
1854
1854 ligger också på Stortorget – på motsatta sidan från Mörners. Restaurangen serverar italiensk mat och är en klar favorit. En annan favorit är historien bakom namnet som du också kan roa dig med att läsa på menyn. Men också här. Att döpa sin restaurang efter ett gammalt bankrån som begåtts i lokalerna är genialt om du frågar mig.

Kända Linköpingsbor

Flera kändisar kan kalla Linköping sin hemstad. Bland annat Louise Hoffsten, Mons Kallentoft vars böcker om Malin Forss utspelar sig i Linköping och så självklart han som lyckats med det omöjliga, att bli profet i sin egen stad, Lasse Winnerbäck

Bara en bit bort

Söderköping – missa inte denna lilla östgötska pärla bara fem mil från Linköping och när du ändå är där missa inte heller Smultronstället.

Detta var Din guide till Mitt Linköping. Tycker du att jag har missat något? Tycker du att jag har rätt eller kanske helt fel? Kommentera gärna nedan med egna tankar och tips. Och håll ögonen öppna på fler guider som kommer till andra städer och platser, både inom Sverige och utomlands.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och besök på några av våra slott som Ljung, Löfstad och Husby Säteri.