Lite mera rosa reseblogg

Veckans Lite mera rosa – om det fina i det enkla

28 december, 2019

Det finns en gemensam nämnare i veckans Lite mera rosa och det är det fina i det enkla. I att allt inte alltid behöver vara så stort, dyrt, omfattande eller långt bort. Sommarens modeord hemester gjorde att flera av oss stannade hemma och upptäckte de närmaste omgivningarna. Jag var en av dem. Och jag har valt att fortsätta på samma tema. Så har även jullovsaktiviteterna den senaste veckan haft fokus helt nära.

Ett besök på tomtestigen

Vi avslutade förra veckan med ett besök på samma 4H-gård där vi i somras njöt i fulla drag av sol och värme. Björkö 4H-gård utanför Ljungsbro. Men denna gången var solen utbytt mot tomtar och en hel stig fylld av dem. En interaktiv tipspromenad kan man kalla det. En stig rakt in i skogen fylld av tomtar och en sida på nätet med bilder på alla tomtar man skulle leta efter. Barnen blev som tokiga och vi hoppas såklart på vinst. Första priset var tydligen en ponnyridning.

Vinterljus

Linköping har en fin tradition mellan Lucia och strax efter jul och det är Vinterljus. Staden föräras under några veckor av diverse ljusinstallationer och med karta (men utan kompass) ska man sedan ta sig runt och beskåda dem. Det har varit ett ganska sömnigt event de senaste åren måste jag säga men ryktet gick att årets variant skulle vara lite utöver det vanliga. Och sanna mina ord. Det var det. I elfte timmen, bara några timmar innan det släcktes för i år, gick vi i torsdags kväll delar av rundan och såg de där installationerna som det pratats mest om. Och ljusspelet på vår även annars så vackra domkyrka blir garanterat svårslaget nästa år.

Med 3 x kollektivtrafik till grannstaden

Igår nyttjade vi alla de tre färdsätten vår kollektivtrafik i Östergötland har att bjuda på. Buss, pendel och spårvagn. Jag och barnen tog oss från vårt eget Linköping till grannstaden Norrköping. Målet var Arbetets museum och på väg dit hann vi både med att hitta och testa en härlig pastarestaurang och förkovra oss lite i industrialiseringen bland Norrköpings gamla kvarter. På Arbetets museum lekte vi detektiver och lärde oss mer om det mesta. Men mer om det i ett helt eget inlägg vad det lider.

Nu tittar vi istället framåt. Nästa gång listan skrivs är det nytt år och nytt decennium. Det är stort. 2020 here we come. Låt oss alla ta vara på det fina i det enkla under året som kommer.

Fler veckospaningar kan du läsa om du klickar dig vidare hit.

En Espresso Martini i New York

27 december, 2019

Orden känns nästan lyxiga bara att skriva. En Espresso Martini i New York. Inför min överraskningsresa frågade Andreas mig ”finns det något speciellt du skulle vilja göra under dina överraskningsdagar?” Eftersom jag vid det tillfället inte hade en blekaste aning om vad överraskningen skulle innebära slog jag till med något som jag vet går att göra nästan över allt. Jag vill gärna dricka en Espresso Martini sa jag. Några dagar senare var jag i New York och Andreas kvar hemma i Sverige. I Messenger-appen kom en länk till ett ställe bara ett par gator från mitt hotell. Stället jag skulle till för att dricka en Espresso Martini i New York.

Hade jag inte haft adressen inslagen i Google maps hade jag garanterat missat det lilla stället på 11 West 31 st Street. Det heter Ayza och ska enligt de som förstår något ha en av New Yorks bästa Espresso Martinis.

Ayza Wine & Chocolate bar är designad av Richard Bloch. Namnet säger inte mig så mycket. Design och arkitektur är inte ett stort intresse men det är svårt att missa att det finns en känsla och tanke bakom Ayza när du väl är på plats.

Under stjärnhimlen på Ayza

I menyn kan man läsa mer om inredningen. Tanken är att det ska kännas som att du sitter under en stjärnhimmel. Lamporna av olika storlek i restaurangens tak symboliserar stjärnorna och är formade efter 12 zodiakiska tecken. Och ska man tro en av tavlorna på toaletten föddes hela idén med Ayza den 17 juli 2007 kl 17 och kan det vara så att stjärnorna stod just så just då.

Vad vet jag, kanske är det en efterkonstruktion men jag väljer att inte tro det. Jag älskar när det finns en story till ett ställe och det gör det verkligen här. På Ayza finns det platser inomhus och utomhus i det uppvärmda tältet.

En magisk Espresso Martini

Så hur var min Espresso Martini? Magisk såklart! För det var just en Espresso Martini jag var på jakt efter. Annars hade jag gärna ätit en bit också. Men denna gången nöjde jag mig med min drink och till det serverades såklart en liten bit ljuvlig choklad.

Har jag hittat New Yorks bästa Espresso Martini? Det är såklart omöjligt att säga eftersom denna är den enda jag smakat. Men atmosfären gör sitt och jag går gärna tillbaka.

Har du tips på en annan bar med den bästa Espresso Martinin, i New York eller någon helt annanstans. I världen eller här hemma. Let me know!

Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Julen 2019 – och är tomten far till alla barnen?

26 december, 2019

Lite som för att ”rub it in” trillar det ner små snöflingor utanför fönstret. Som för att riktigt påtala att nu när julen 2019 är slut kan vi titta fram. För nej, på de östgötska och västmanländska breddgraderna blev det en riktigt grå jul i år. Så grå att jag nästan fick känslan av att jag måste lyfta på det gråa locket igår när vi satt i bilen hem från Arboga.

Julen i sig bjuder inte heller på några större överraskningar. Det börjar bli en tradition nu. En förmiddag hemma i Linköping med barnen och en eftermiddag i Arboga med Andreas syster och familj. En klassisk jul i deras stora härliga hus mitt i Arboga.

Knäck och skinkmacka på bordet innan Kalle. Paketöppning efter det följt av julbord. Årets bästa nya inslag var promenaden mellan mat och efterrätt. En promenad genom ett folktomt Arboga. Staden där en gång i tiden Sveriges första riksdag hölls.

Tillsammans med bilden ovan la jag ut frågan på Instagram vad Arboga är känt för. Det blev spridda skurar. Någon tänkte precis som jag på riksdagen. Och även på kungens klassiska hälsning ”Kära Örebroare”. Några tänkte även på Arbogapastejen och Medeltidsdagarna. Lilla Arboga har mycket att vara stolt över.

Några inlägg från sociala medier har fångat mina tankar mer än andra. Isabell Boltenstern la upp denna fantastiska hyllning till sin familj.

En stund senare i flödet fångades mitt öga av en av mina härliga vänner, Annas, uppdatering. Och den går inte av för hackor.

Är tomten far till alla barnen?

Det händer att Tomten är far till alla barnen nämns lite sarkastiskt eller skämtsamt i sammanhang där olika familjemedlemmar på ett eller annat sätt möts i konstellationer som inte platsar i det som en gång kallades kärnfamilj. Ovanstående inlägg kanske kan ta död på de där skämten. För på samma tema hade aftonblaskan i helgen en artikel om just filmen Tomten är far till alla barnen. Filmens manusförfattare Monica Rolfner menar på att filmen aldrig hade kunnat göras idag. -Det är så jäkla känsligt allting, ingen skulle våga ta på sig att producera den, säger hon.

Jag tror att hon har rätt. För samtidigt som vi alla strävar efter att ta död på normen om kärnfamiljen och är så politiskt korrekta när det gäller förståelse för andra läggningar och sätt att leva. Samtidigt finns det en anledning att Isabel och Anna skriver som de gör. För när man inte följer normen och blandar familjer då kommer ofta frågan om inte tomten är far till alla barnen ändå. Med glimten i ögat såklart.

Kärnfamiljen blev Stjärnfamiljen

Jag skulle ljuga om jag sa att det alltid är friktionsfritt. Men värmen i hjärtat när man ser lyckan hos barnen över att ha alla de närmaste och käraste runt sig överväger allt det där som inte alltid går som på räls. Heja stjärnfamiljen som Camilla Läckberg valde att kalla det.

I eftermiddag kommer barnen till oss efter att ha firat jul med andra delar av familjen sedan vi hade packat upp paketen tillsammans med stjärnfamiljen i tisdags morse. Vi avslutar juldagarna med hockey för grabbarna och bio för tjejerna innan Pinchos för oss alla.

God fortsättning! Hur tog den sig ut för dig julen 2019?

Det jag sparat tills jag åker tillbaka

22 december, 2019

Hur länge du än stannar på en plats finns det alltid någon som tycker att du valt att stanna för kort. För kort tid för att hinna se allt. Men å andra sidan. Tänk om du hade stannat tillräckligt länge över allt så att du faktiskt hunnit se precis allt. Då hade det ju inte funnit någonting att åka tillbaka till. Det jag sparat tills jag åker tillbaka blir nu en lista för kommande resor.

Visst finns det platser där jag gärna hade velat stanna ytterligare en dag utöver de där dagarna vi hade bokat. Men är det inte alltid så? Är man någonsin redo att åka hem? Vissa platser har jag medvetet åkt en kortare resa till än vad jag kanske egentligen hade önskat. Det kan handla om att det skulle bli ganska många tusen dyrare för det där sista dygnet. Eller kanske inte ens vara möjligt att åka ytterligare ett dygn. Och valet mellan att åka och inte åka alls är ofta ganska lätt. Så därför kommer här en lista på alla de där sakerna och platserna jag sparat tills jag åker tillbaka.

The Vessel & Empire state building

När jag började skriva detta inlägg skulle platsen i New York som jag hade sparat till nästa gång jag åkte dit vara Carries hus från TV-serien Sex and the city. Men så kom det sig att jag innan inlägget hann bli klart faktiskt åkte till New York och besökte just den där platsen. Efter att ha strosat hela the Highline kryssade jag in i kvarteren och hittade till slut till den välbekanta dörren.

Nej istället får det bli ett par andra platser jag sparat. Jag började min promenad på Highline vid The Vessel vid Hudson Yards. En trappbyggnad som är en sevärdhet i sig. För något större syfte har den inte. 2500 trappsteg har den totalt och bjuder på en vidunderlig utsikt – sägs det. Jag vet inte för den sparade jag att gå upp i. Liksom helt nyrenoverade observationsdäcket i Empire state building. Jag bodde bara ett kvarter från byggnaden när jag var där senast och många var de inkastare som undrade om jag skulle upp. Men nix, även det sparar jag till nästa resa.

Sentosa Island

På vår resa jorden runt gjorde vi ett två dygn långt stopp i Singapore. Skulle jag lista de platser jag fått höra att vi stanna på för kort så ligger nog Singapore i topp. Men jag tycker nog att vi hann med ganska mycket ändå. Ett ställe vi inte besökte var nöjesön Sentosa. Vi får helt enkelt ta det nästa gång vi kommer till Singapore. Då tänker jag även bo en natt på Marina bay sands så att jag får bada i den berömda Infinity-poolen.

Skulle du nu ha hittat hit för att du vill läsa mer om Sentosa Island ska du inte bli besviken. Klicka dig istället vidare till min bloggkollega Dryden som skrivit ett par inlägg om just Sentosa.

Malibu

I november 2018 besökte vi för första gången Los Angeles. Och även om jag nu var lite osäker på vad det egentligen fanns för sevärdheter i denna city of angels så var Malibu ett ställe jag kände till.

Nu råkade vi besöka Kalifornien och Los Angeles under de värsta bränderna på år och hela Malibu var inte bara eldhärjat utan också avstängt. Det var branden då bland annat de legendariska inspelningsplatserna i Dr Quinn förstördes. Men en vacker dag hoppas jag att vi kan åka tillbaka och njuta av Malibu.

Alcatraz

Att den tidigare planeringsfascisten har blivit spontanitetens förespråkare har jag konstaterat två gånger under hösten som passerat. Dels i samband med att jag åkte på överraskningsresa till Gent och sedan ett par månader senare när jag blev avlämnad med ett boardingpass till New York på Arlanda.

Kanske är det också därför som jag inför vårt besök i San Francisco inte hade förbokat någon tur till Alcatraz. Jag hade nog tänkt mig ett besök där. Men jag hade inte tänkt att det skulle vara väntetid flera dagar innan man kunde komma iväg om man inte förbokat. Alcatraz var förvisso inte det viktigaste för mig att se och det var ingen skada skedd när jag upptäckte faktumet. Vi sparar det och tar det nästa gång helt enkelt.

Katedralen i Palma

La Seu, den magiska katedralen i Palma, har jag besökt många gånger. Den platsade till och med på denna listan för en tid sedan. Någon som dock inte besökt den är mitt ständiga resesällskap tillika sambo.

Han har varit i Palma flera gånger men inte kommit dit. På vår kryssning med Symphony of the seas var första stoppet Palma och jag såg fram emot att visa honom en av mina favoritplatser. Vi strosade runt på Palmas söndagstomma gator och kom därmed fram till katedralen just som de stängde för högmässa i ett par timmar. Och därmed försvann chansen att hinna göra ett besök om vi ville hinna med båten mot Marseille. Vi får ta det nästan gång vi är på Mallis helt enkelt.

Knossos

Det är en historienörd ni har att göra med här. Det var mitt absoluta favoritämne i skolan. Jag läste till och med extra historia och några år senare satte jag mig i skolbänken igen och läste historia på Universitetet här i Linköping.

Kreta har jag besökt två gånger. En gång 2005 i Makrigialos och en gång 2008 i Platanias. Båda gångerna handlade det om klassisk charter. Flera år senare sitter jag och tittar på Kretas karta och ser Knossos. Det visar sig att Knossos ligger på Kreta. Knossos. En av de absolut viktigaste arkeologiska fyndplatserna från grekisk bronsålder. Platser som daterats till att vara lika gamla som pyramiderna och minst lika fylla med mysterier. Nåja, jag får helt enkelt åka tillbaka.

Famagusta

Jag har besökt Cypern två eller möjligtvis tre gånger, minns inte riktigt.Ön är sedan många år delad i två delar, den södra är grekcypriotisk och den norra turkcypriotisk. Gränsen bevakas av FN.

1974 blossade konflikten mellan de båda sidorna som mest och området Famagusta och närmare bestämt delen Varosha som då var en av Cyperns mest blomstrande semesterorter utrymdes titt som tätt på grund av striderna. En dag på sensommaren 1974 ljöd larmet ännu en gång och invånarna utrymde. Föga anade de då att de aldrig mer skulle få återvända. Eller i alla fall inte ännu i skrivande stund.

Lyxhotellen är förfallna i spökstaden

De lyxiga hotellen står sedan den där dagen tomma och förfaller, staden liknar numera snarast en spökstad. Det ryktas att folk lämnade mitt upp i det man höll på med och på ett bord ligger pengahögarna kvar i väntan på att fortsätta räknas. Men kanske är det bara en skröna för tillräckligt nära för att se med egna ögon kommer man inte.

Stadsdelen är inhägnad med taggtråd, oljefat och presenningar och hela stadsdelen är förbjuden att vistas i. Ogräs och kaktusar har tagit över asfalten. Anledningen till att området förfaller är punkt 5 i resolution nr 550 av FN:s säkerhetsråd, antagen 1984, som slår fast att endast invånare i dåvarande Varosha ska få bosätta sig i området igen.

Vad ska jag där och göra?

Som turist kan man åka till platsen och spana in genom stängslen och de större resebolagen anordnar till och med utflykter dit. Trots det har jag aldrig varit där. Jag har till och med haft biljetter bokade en gång. Det var på min resa till Cypern med min vän Hanna, men då hade det blivit en miss med bokningen och vi fanns inte med på listan och fick därmed inte heller plats på bussen.

Det var också i samband med den bokningen som Hanna myntade det kläckte det hon sedan fått höra ganska många gånger. När jag med stor entusiasm meddelade vad jag ville göra under veckan och Hanna spanar in aktiviteterna i broschyren vi fått. Så tittar hon på mig och utbrister förvånat:

– Men Famagusta är ju alldeles öde – vad ska du där och göra?

Ja uppenbarligen inget alls eftersom det verkar vara min lott i livet att inte komma dig. Jag får ta det nästa gång jag är på Cypern.

La Sagrada familia

Barcelona, staden min sambo bott i och som jag inte haft minsta längtan till. Men så avgick Symphony of the seas därifrån i april 2018 och vi hade en dag till förfogande.

Jag hade inga som helst förväntningar. Men jag hade hört att La Sagrada familia var en plats man skulle besöka i Barcelona. Så det gjorde vi. Och vad jag tyckte om att se den byggnaden första gången kan ni läsa här.

Det blev dock inget besök inne i katedralen. Det sparar vi till nästa gång.

Vandra på GC

Inför vårt besök på Gran Canaria i början av 2017 hade jag bokat en vandringsutflykt i de kanariska bergen. Inspirerad av Anne Lundberg som bestigit Kilimanjaro i SVT:s Landgång skulle jag påbörja min väg till toppen och se de vyer som inleder detta inlägg.

Någon dag innan vi skulle ut på tur hade vi hyrt bil och skulle ge oss upp på en egen liten utflykt. Jag har aldrig sagt att jag gillar höjder och framför allt inte om det är serpentinvägar med sluttningar bakom några centimeter höga vägräcken. Efter viss andnöd några panikattacker och en vänlig men bestämd order till chauffören att vända åkte jag ner till havsnivå och avbokade bergsvandringen. Det får bli nästa gång helt enkelt.

SkyWheel i Helsingfors

I Helsingfors hamn finns SkyWheel. Ett pariserhjul kort och gott. Jag hade tänkt mig en tur i det när vi var där i oktober 2018 men tiden räckte inte till. Men nästa gång. Då jäklar och då slår jag på stort och åker i den som har en bastu inbyggd.

Vatikanen

Är det en stad där jag skulle kunna hålla med om att vi faktiskt hade på tok för kort tid så är det i ett av mina absoluta favoritresmål Rom. Vi stannade till med Symphony of the seas i hamnstaden Civitavecchia och tog tåget in till Rom. Det var några få men väldigt intensiva timmar i denna fantastiska stad. Lika fantastisk som jag någonsin hade kunnat drömma om.

Ett besök utanför Colloseum blev det och det räckte alldeles utmärkt. Vi spanade in Forum Romanum, Spanska trappan och Fontana di Trevi. Och visst hade jag önskat få mer tid på alla dessa platser. Och det tänker jag se till att jag får också vad det lider. Men något som inte ens fick ett besök under vår resa var Vatikanen. Det tar jag definitivt vid nästa besök i Rom. Alla vägar bär ju som bekant dit.

Nu vill jag veta vad du har sparat till nästa besök? Eller har du sett allt?

Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Veckans Lite mera rosa – värre än såhär blir det inte

21 december, 2019

Veckan innan jul. Helt utan julstress. Jag är tacksamt ödmjuk inför att alla åren utan traditioner också inneburit att jag nu inte själv har några traditioner att leva upp till eller förbereda för. Jag gör så mycket som faller mig in men inte mer. I detta huset kokas ingen skinka, det rullas inga köttbullar och granen är fortsatt av plast. Så rubriken får vi helt enkelt härleda till något annat. Det är dock inte…

En sexårsdag

Förra veckan avslutades med en sexårsdag. Det var en söndag även den där dagen när vår minsta lilla guldklimp såg dagens ljus. Det var den sista söndagen jag vaknade upp utan att att känna den lille solstråle som senare under dagen skulle ta sin plats i denna värld. Den bästa av sexårspresenterna var solklart hockeyspelet. Ska jag tro hålen på byxknäna är det en ny Henke Lundqvist vi ser.

Jullunch på Bogestad krog

Jag pratar inte så mycket om dom här i bloggen. Min familj. Min jobbfamilj. De där fyra knasbollarna jag delar kontor med dagarna i ända och som på riktigt är som min familj. Utan dom hade min vardag varit så mycket tråkigare och i torsdags slöt vi alla, trots att vissa redan gått på julledigt, upp på Bogestad krog vid Landeryds Golfklubb för jullunch. Fantastiskt mysigt och prisvärt och en alldeles alldeles fantastisk jobbavslutning. Tack gänget!

Värre än såhär blir det inte

Och med värre menar jag mörkare. Vi har tagit oss igenom årets mörkaste dag as we speak. Imorgon bitti den 22 december klockan 05:19 exakt, då infaller vintersolståndet och då vänder det. Från den minuten blir det bara ljusare. De första dagarna är det bara några sekunder per dag men det blir i alla fall inte mörkare. Och det mina vänner är inte bara lite mera rosa utan mycket mera rosa.

Fler veckospaningar kan du läsa om du klickar dig vidare hit.

Att flyga världens största passagerarplan Airbus 380

17 december, 2019

För lite drygt ett år sedan var vi i Los Angeles. Vi hittade vad vi, i alla fall då, tyckte var biljetter till bra pris med Lufthansa och rutten blev därmed via Tyskland. Och en av de springande punkterna att vi inte bokade med exempelvis SAS från Arlanda var möjligheten att flyga med andra typer av flygplan. Jag ska inte idag kalla mig någon nörd när det gäller att samla på olika flygplanstyper jag flugit, än mindre var jag det då. Men att flyga världens största passagerarplan Airbus 380 stod ändå på min önskelista.

Tanken var att vi skulle åka 380 både fram och tillbaka till Los Angeles. Nu blev det inte så och den historien har jag redan berättat om. Men det blev ändå fyra motorer och ett av de större planen. Men istället för Frankfurt blev det München och istället för 380 blev det 340. Också en rolig upplevelse.

Men det var på hemresan vi till slut skulle få testa på att flyga med jätten. Världens största passagerarplan Airbus 380.

Världens största passagerarplan Airbus 380

Trots min wannabe-bekännelse kring flightspotting och trots allt jag på senare år läst och sett om flygplan så kan jag inte med blotta ögat se skillnad på olika modeller. Nej, jag erkänner. Jag vet inte och ser inte skillnaden mellan Airbus och Boeing bara sådär när det gäller winglets och motorer. På tillräckligt långt håll och utan att ha något annat att jämföra storleksmässigt med kan jag till och med blanda ihop en 320 med en 330 och en 737 med en 777. De kunniga sätter kanske kaffet i vrångstrupen nu men så är det. Men då ska det nog vara på bra långt håll i och för sig. Kontentan i det hela är att jag visst kan slänga mig med fina termer men inte ser skillnaden bara sådär.

Men är det något plan som det inte går att tveka på är det 380:n. För rättvisans skulle måste jag väl också säga att det inte är så lätt att ta fel på Boeings Queen of the skies heller, den med nummer 747. Men nu ska detta inlägget handla om konkurrenten (får jag kalla det så).

Airbus 380 är världens största passagerarflygplan och känns enkelt igen på de två våningarna som löper över hela planet. Vill man se en jämförelse mellan 380:n och en 321:a som är en av de vanligare modellerna att flyga exempelvis både inrikes och inom Europa så finns det en bra bildjämförelse här. Det går inte att begripa exakt hur stor 380:n är men jämförelsen säger lite.

Ska det va så ska det va

Det var inte smålänningen i familjen (läs jag) utan västmanlänningen (läs Andreas) som höll på att snåla ur när det gällde att boka plats på denna närmare elva timmar långa flygning från Los Angeles till Frankfurt. Visst hoppas jag på att få möjligheten att flyga 380 någon mer gång i livet men man kan aldrig vara helt säker. Därför kändes det självklart att se till att få en bra plats. Vi åkte ekonomi och dessa platser finns på flygplanets nedre plan men även i några få exemplar längst bak i flygets bakre del. I den främre delen är det First och Business som gäller.

Det var inte helt gratis att boka platserna på övre plan. Men ska det va så ska det va och jag bestämde helt sonika att det var det värt. Såhär i efterhand trivdes vi mycket bra på övre däck. Det är en speciell och lite märklig känsla att promenera upp för en trapp i ett flygplan. Det får man förvisso göra på 340:n också i vissa modeller i alla fall, men då är det för att gå på toaletten.

96 H&K

Economy på övre plan i 380:n på Lufthansas plan är i 2-4-2 konfiguration och vi hade 96 K&H för oss själva. (På nedre plan är det 3-4-3 som gäller. Tack för dina skarpa ögon Daniel.) En av fördelarna med 380 är utrymmet som ges innanför sätet och mot fönstret. Där man kunde förvara mycket av sitt handbagage. Exempelvis hela min lilla rosa väska som syns på bilden ovan.

Är lyftet speciellt?

Läser man på innan ser man att många tycker att lyftet känns speciellt när man sitter på andra våningen i en 380. Lite som att planet aldrig riktigt ska lyfta. Men det kan jag i och för sig tänka mig är lite liknande oavsett var du sitter i en 380. Det är en koloss och tittar man på filmer eller för den delen live när planet lyfter så känns det nästan som att det borde vara omöjligt – att den ska lyfta alltså.

För egen del upplevde jag inte lyftet som jättespeciellt. Jag tyckte inte det kändes som att man satt på övre plan. Landningen däremot går inte av för hackor. Men det hade snarare att göra med att dimman i Frankfurt gjorde att vi såg marken ungefär 2,5 sekund innan hjulen slog i backen.

Trip report uteblir

Jag kommer dock inte att kalla detta en trip report. Hur kommer det sig? Jo av den enkla anledningen att jag faktiskt inte har så mycket att rapportera. Om det handlar om att jag vid det tillfället inte ännu hade kommit underfund med att flygresor var något att skriva om, eller om jag fortfarande var för flygrädd eller om det faktum att jag skulle flyga just 380 helt tog över vet jag inte. Men totalt i min iPhone finns det fem bilder från resan. Det kan det inte bli en regelrätt trip report av.

Se detta mer som en liten berättelse om hur det var att flyga 380. Och som ett löfte att om jag skulle få flyga det igen då blir det en riktig trip report.

För att jag vill göra det igen är det ingen tvekan om.

Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Julmarknad i Gamla Linköping

16 december, 2019

De första adventshelgerna är det Julmarknad i Gamla Linköping. Vi passade på att göra ett besök medan vi hade lite snö på marken redan den första december. Och känslan som infinner sig är lite att befinna sig i en Astrid Lindgren-värld. Jag hade inte höjt på ögonbrynet om Madicken eller Emil strosat förbi.

Gamla Linköping är ett friluftsmuseum beläget i utkanten av Linköping. Här kan man vandra runt på kullerstensgator och uppleva både natur och miljö som den var för hundra år sedan. Gamla hus från olika delar av Östergötland har flyttats och byggts upp här tillsammans med andra och bildar nu en helt egen liten stadsdel med autentiska byggnader från gamla tider.

Julmarknad i Gamla Linköping

Det är en miljö som gjord för en julmarknad. De i vanliga fall öppna små butikerna och museerna där man också kan uppleva vardagen i början av det förra århundradet samsas nu med marknadsstånd. Det doftar lika delar brända mandlar och pepparkaka på det lilla torget.

I vanliga fall är det fritt inträde i Gamla Linköping, men vid speciella evenemang, som detta, kostar den en liten slant att gå in. Barnen, de tre mellan 6 och 9 jag har med mig går in gratis medan jag swishar 50 kronor. Som hittat.

Mer att läsa: Varför inte passa på att bo en natt i Gamla Linköping när du är på julmarknad? Här finns underbart mysiga Hilma Winblads B&B.

Polismuseum och brända mandlar

Vi passar på att värma oss direkt med en strut nybrända mandlar. Sedan traskar vi in i det lilla polismuseet. Tittar på gamla uniformer och tittar på gamla polisutrustningar. På väggarna trängs berättelserna om brotten som begåtts i Östergötland. Allt från den stora bankkuppen 1854 till det tragiska polismordet i Malexander 1999.

Lite längre upp på torget ligger banken och sommartid spelas det gatuteater i Gamla Linköping. Rätt som det är kommer poliser i tidtypiska kläder i full utryckning då banken just blivit rånad. Det är levande och underhållande att besöka Gamla Linköping sommartid.

Nu är det fullt fokus på julaktiviteter men vi ser ändå till att besöka både polismuseet, brandkårsmuseet och den gamla banken. Även det numera ett museum.

Tomten, korvstoppning och Rudolf

En bit bort bland kvarteren får man lov att gå in i de gamla husen. Där visas pepparkaksbak i gammal järnspis och korvstoppning. Reaktionen när det informeras att det var tarmarna man använde för att stoppa korven i är obetalbar.

Det ligger det något mystiskt över stämningen redan vi går in i nästa lilla stuga. Där inne är tomten på besök. På gården utanför står renen och släden parkerad. Barnen hälsar, men den minste tvekar. Det verkar inte som att årets julkalender fått honom att tveka på tomten och om han finns.

Eldshow som avslutning

Mörkret har lagt sig när vi hälsat på tomten och vi rör oss bort emot Fenomenmagasinet och den utlovade eldshowen. Kvinnan som showar har en komisk talang vi vuxna skrattar gott åt medan barnen med gapande munnar betraktar en eldshow som vida överträffade mina förväntningar.

Vi lämnar vår julmarknad i Gamla Linköping med leenden på allas läppar och kommer garanterat återkomma flera år.

Östergötlands julmarknader 2021

Vill du besöka fler julmarknader i Östergötland? Här nedan ser du en lista uppdaterad 2021 med fler julmarknader runt om i Östergötland:

Mjölby hembygdsförening – 28 november 11-17
Habblarps trädgårdar – fre till sönd mellan 19 nov – 19 dec, fre 10-17, lör-sön 10-15
Ukna julmarknad – 28 november 13-17 (på gränsen till Östergötland)
Sjöstadsjul i Motala – 28 november 11-16
Söderköpingsjul – 27-28 november 10-16
Gammeljul på Vadstena slott – 26-28 november, fre 11-19, lör 11-17 och sön 11-16
Julskyltning i Borensberg – 27 november 10-16
Ljungsbro – 27-28 november 10-16
Valdemarsvik – Jul i viken – 27 november
Jul på Löfstad slott 4-5, 11-12 december, 11-17
Svarttorps gård utanför Rejmyre – 27 november, 10-16
Arbetets museum: Rättvis Design och hantverksmarknad – 27 november, 10-16

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och familjeweekend på Vildmarkshotellet i Kolmården.

SAS Business Class Meny Vintern 2019

15 december, 2019

Det har väl inte undgått någon att jag fick en överraskningsresa till New York i slutet av november. Och då har det troligen inte heller undgått någon att jag på den resan fick åka Business Class både tur och retur över Atlanten. Utöver att det var världens lyxigaste och att inte kungen störde mig denna gången, så fick jag också möjlighet att prova på SAS Business Class Meny Vintern 2019. Och det tänkte jag berätta mer om nu.

Det är ingen gourmand som kommer att recensera de små rätterna som serverades på 10 000 meter över Atlanten. Nej det är hon som i ett tidigare inlägg skrivit att maten inte är det hon spenderar pengar på när hon reser. Hon som gärna tar en burgare på Mc Donalds i varje stad hon besöker för att ”då vet man vad man får” och det är inte ett stort hål i plånboken.

Men i SAS Business Class ingår det och det tackar som bekant inte en smålänning nej till.

Läs mer: Att samla SAS Eurobonuspoäng – en guide för nybörjare

SAS Business Class Meny Köpenhamn – New York

På ditresan lyfte mitt färdmedel från Kastrup och Köpenhamn, men som jag förstår det kan man förvänta sig liknande meny oavsett vilket skandinaviskt land man lyfter från. Och därmed är det såhär menyn ser ut.

Före avgång bjöds på ett glas champagne eller juice om man så önskade. Champagnen i fråga var Gosset Grande Réserve NV.

Direkt efter start serverade ännu lite mer drickbart och mitt val föll åter på Champagnen, till det lite varma nötter.

Till förrätt

Till förrätt valde jag sedan den omtalade Kalix Löjrommen och blev inte besviken. Crème fraîchen och gräslöken gifte sig något så sagolikt väl med löjromen att jag inte kan förstå att man ens funderar på att väljer något av de andra alternativen. En match made in heaven. Precis som champagnen jag fortsatte med.

Till varmrätt

Till varmrätt valde jag Tortellinin med hopp om att få något liknande som på min tidigare Business Class upplevelse. Den i februari i år från Los Angeles till Arlanda. Men här blev jag besviken. Denna pastarätten kom inte i närheten av den tidigare. Till huvudrätten valde jag ett rött vin Herdade de São Miguel från Portugal.

Till efterrätt

Valet av efterrätt föll brownien med blåbärskräm och till det ett vitt vin Paco & Lola Albariño från Spanien.

Pre-landing

En stund innan vi landade på Newark serverades en smörgås med kyckling curry och majonnäs samt bacon och schalottenlök . Eftersom jag har svårt för frukt i mat pillade jag bort äpplet och fick därmed en riktig toppensmörgås helt i min smak.

I min smak var även pralinerna som serverades till.

Summa summarum SAS Business Class Meny Vintern 2019 CPH-EWR

Det absolut bästa med denna menyn och valen jag gjorde var solklart förrätten med löjrom och smörgåsen innan landning. Klassisk skandinavisk mat i sin bästa form.

Läs mer: Såhär förvandlar jag alla mina vardagsinköp till SAS Eurobonuspoäng

SAS Business Class Meny New York – Arlanda

Hemresan från Newark gick direkt till Arlanda och menyn på flighten som lyfte från Newark 17:50 var följande.

Precis som på ditresan bjöds det på champagne innan take-off. Lite ytterligare champagne och varma nötter fick vi dock vänta en stund på. Vi hade varit i luften en timme innan personalen ens fick röra sig från sina jump-seats tack var ganska oväntad och ordentlig turbulens.

Till förrätt

Inget av förrättsalternativen var självklart för mig och jag väntade ända till jag såg de olika rätterna med blogga ögat på serveringsvagnen innan jag bestämde mig för kalven. Rätten i sig var inget att hänga i julgranen när det gäller smak men den var väldigt vacker att se på.

Till huvudrätt

Inte heller till huvudrätt fanns det någon solklar favorit men till slut föll valet på räkorna. Räkorna smakade helt okej men det som ser ut som potatismos bredvid var totalt smaklöst.

Till dessert

Som avrundning blev det ost, kex och lite färsk frukt. Och sedan längtade jag ganska ordentligt efter att få fälla sätet och sova. Jag längtade så mycket att jag inte ens kom ihåg att föreviga måltiden.

Pre-landing

Inför landning framåt morgonkvisten serverades sedan en ordentlig frukostbricka som jag troligen hade njutit mycket mer av om inte sömnen hade uteblivit och lämnat mig lite som en zombie. Lite yoghurt och ost slank ner men mer än så fick jag inte i mig. Förutom kaffe såklart.

Mid-flight

Mellan serveringarna fanns möjligheten att strosa bakåt i planet och besöka den lilla snack-baren. Där fanns allt ifrån små påsar med Gott & Blandat till kakor, dricka både med och utan alkohol samt möjligheten att göra sig en liten kaffe.

Summa summarum SAS Business Class Meny Vintern 2019 EWR-ARN

Ja, jag hör hur det låter här ovan. Vilket gnäll va! Här får man åka i business-class och så gnäller man på smaklös mat och dålig sömn. Missförstå mig rätt. Jag är tacksam från hjärteroten. Men jag tänker inte ljuga för det. Maten på hemvägen var helt enkelt inget att hurra för och det är också det allmänna betyget har jag förstått. Det är alltid lite bättre mat när planet flyger från en hemflygplats.

Ska jag jämföra kommer menyn på hemresan inte i närheten av menyn på ditresan. Löjrom for the win helt enkelt.

Har du också testat men gjort ett annat val? Eller samma val som jag och tycker helt annorlunda. Let me know i en kommentar här nere.

Resan i Business Class tur och retur New York möjliggjordes av att vi samlar SAS Eurobonuspoäng. Vill du veta mer om hur du också, genom att bara göra dina vardagsinköp på ett annat sätt, kan betala 759 kronor för en tur och retur-resa med SAS i Business class till New York – då klickar du dig vidare hit. Och alla inlägg om poäng och att samla Eurobonus har jag samlat här.

Mer att läsa på Lite mera rosa

Veckans Lite mera rosa – om ljusen i decembermörkret

15 december, 2019

Efter ett par veckors uppehåll är veckans lite mera rosa tillbaka. De där höjdpunkterna från veckan som gått som inte får ett eget inlägg men som är värda att nämna. Och nu är det dags att summera den andra veckan i december med ljusen i decembermörkret.

Vi går in i vecka 50 och plötsligt blir det så tydligt att året snart är slut. Det har varit några tunga veckor sett ur ett inspirationsperspektiv. Lusten att skriva har inte funnits och jag har inte kunnat tvinga fram det. Men förra helgen hittade jag tillbaka och det i sig är ju faktiskt ganska mycket lite mera rosa.

Inspirationen är tillbaka

För det har varit några tunga veckor ända sedan november. Jag trodde nog att överraskningsresan skulle hjälpa till att hitta tillbaka till inspirationen men icke. Jag har fått tvinga mig att sätta mig framför datorn och skriva. Och det är inte så jag vill ha det. Än så länge skall detta vara en blogg driven av skrivlust snarare än ett tvång på att producera. Så jag släppte det. Släppte stressen. Och nu har jag hittat tillbaka.

Lucia i Linköpings domkyrka

Ett lite mer konkret ljus sprider Lucia varje år i mitten av december och för andra året i rad inledde jag och min vän Johanna dagen i Linköpings domkyrka kl 07:00.

Jag skrev i somras om mitt besök i vår vackra kyrka och dess historia. Och jag kände historiens vingslag när jag betraktade den ensamma lucian i väntan på sina tärnor och stjärngossar.

Detta är en tradition vi inte kommer släppa. Eller som Johanna uttryckte det när vi traskade för att hämta upp en finkaffe innan jobbet. Det var som att vara på ett själsligt spa.

Italien i Linköping

Ett ställe som är värt och vad det lider ska få ett helt eget inlägg är Le Borgate i Linköping. Där hade vi bokat bord på lördagskvällen. Det var två år sen vi var där sist men det får inte gå två år till innan vi återkommer.

Med tanke på att den enda bilden på maten är den ovan ser jag det som ett tecken att jag måste komma tillbaka och ta en ny bild snart men även på att maten var så god att jag inte hade tid att kolla hur bilden blev. Min telefon börjar verkligen tacka för sig.

Så mycket Italien det kan bli på Östgötaslätten.

Full fart mot sista veckan före jul. Jag har börjat fundera på summeringen. Summeringen av året som gått och summeringen av decenniet som gått. Det är något visst med att få knyta ihop säcken.

Fler veckospaningar kan du läsa om du klickar dig vidare hit.