Stegeborgs slottsruin – ett besök i Vasaborgen med blodig historia

Det känns som att vi befinner oss mitt ute i ingenstans. Vi har tagit bilen ut mot Vikbolandet och den östgötska kusten. Har besökt Å ödekyrka och slussen i Mem där Göta kanal börjar. För att ta oss över till södra sidan av Slätbaken, viken som går som en kil in i vårt landskap, styr vi kosan ytterligare österut för att ta vägfärjan vid Norrkrog. Där ska det ligga en slottsruin har jag hört. Stegeborgs slottsruin.

Det är inte så mycket som avslöjar att vi närmar oss vattnet. Vägen slingrar som en orm genom Vikbolandets skogar. Och så plötsligt, som genom ett trollslag, öppnar landskapet upp sig. Vi ser Slätbakens vatten bada i sol och på en ö mitt i viken tronar lämningarna efter slottet. Vyn över Stegeborgs slottsruin gör sig tveklöst bäst att få som första intryck från norr.

Stegeborgs slottsruin – med anor från 1200-talet

De allra äldsta delarna av Stegeborg är ett fyrkantigt torn i den sydöstra delen av borgen. Denna del byggdes i början av 1200-talet ungefär samtidigt som Söderköping blev stad. På den tiden var Söderköping en viktigt handelsplats för Sverige och för att skydda den började bygget av det som skulle bli Stegeborg. Då som en enklare bostadsborg.

Det är under 1500- och 1600-talet som Stegeborg byggs ut och en av de första att påbörja detta projekt är ingen mindre än Gustav Vasa. Under Johan III:s tid får rundtornet sin nuvarande höjd och det tillkommer en slottskyrka.

Fler av Vasakungarna spenderar mycket tid på slottet och bor här under långa perioder. Som exempel är just Johan III, Gustav Vasas son, född här på Stegeborg år 1537. Och det är Johan som fortsätter Gustav Vasas byggprojekt och ser till att Stegeborg både får ytterligare en våning och väldigt påkostad inredning.

Stegeborg var under denna tiden ett av Sveriges viktigaste kungliga säten och flera blodiga strider och hårda förhandlingar mellan Sveriges viktigaste släkter utspelade sig just här.

I ruiner sedan 1700-talet

Under 1600-talet får pfalzgreven Johan Kasimir Stegeborg av Gustav II Adolf och slottet underhålls fram till Kasimir dör. Han son har sedan inga ekonomiska medel att fortsätt ta hand om borgen. 1689 övergår ägandeskapet till Kronan. Slottet besiktas och man kommer fram till att det behöver renoveras, något som dock aldrig görs.

1731 beviljas istället att man får lov att hämta sten från Stegeborg för att bygga nya byggnader inne i Norrköping. Det enda man beslutar att bevara för framtiden är det runda tornet, kastalen. Och det står där än idag och strävar stolt upp emot skyn.

Att besöka Stegeborg

Stegeborgs slottsruin är öppet för allmänheten att besöka och det är intressant att gå omkring inne i de ändå relativt välbevarade ruinerna. Man kan till och med gå någon våning i det gamla tornet.

Entréavgiften betalar du i en automat utanför och scannar sedan en kod för att komma in till ruinen. Vill du veta ännu mer om historien kan du kila över vägen ner till glasskiosken och låna en audioguide som ingår i entrén. Då kan du gå runt i byggnaden med Herman Lindqvist berättandes i öronen.

Vill du hellre läsa dig till informationen finns det skyltar med information uppsatt på flera platser.

Missa inte heller att ta en titt i slottets trädgård, där finns en örtagård och flera platser att slå sig ner på och njuta av den vackra utsikten över Slätbaken och de östgötska skogarna både i norr och söder.

I närheten av Stegeborgs slottsruin

Vid ditt besök på Stegeborg ska du inte heller missa:

• Slussen i Mem som är Göta kanals första, eller sista beroende på hur man räknar, sluss.
• Å ödekyrka. En vacker ödekyrka en bit väster om Stegeborg.
• Skällviks kyrka, strax söder om Stegeborg.
• Husby säteri – 1700-talsslottet på den södra sidan av Slätbaken om ligger mig lite extra varmt om hjärtat efter vårt besök där vi bodde helt ensamma på slottet en februarinatt.

Lite mer att läsa på Lite mera rosa