Att se fram emot det tidigare så självklara

se fram emot det tidigare så självklara

Det må vara så att det ska bli 23 grader varmt nästa vecka men med höststorm och regn utanför fönstret får jag ändå konstatera att sommaren är förbi. Det är höst både kalendermässigt och känslomässigt. Inte nödvändigtvis på ett negativt sätt. Jag menar nog snarare så att jag börjar spåna på höstaktiviteter och saker att boka in i kalendern. Och det är då det slår mig. Att se fram emot det tidigare så självklara. Det är höstens grej. Och nästa ord i det sammanhanget är ofrånkomligt tacksamhet.

Det är härligt att se kalendern fyllas. Evenemang på plats varvas med de på distans. Jobbaktiviteter med privata. Höstens fokus är att ge mig själv de bästa förutsättningarna för att må bra. Och då handlar det inte bara om vad jag stoppar i mig och hur mycket jag rör på mig. Jag pratar även om det själsliga. Att skapa den vibe som gör att jag känner kraften, glädjen och inspirationen. Och den största utmaningen med det är att det kan skifta från dag till dag. Det gäller att hänga med i den själsliga berg och dalbanan.

Klippning och Cava

Jag började starkt i veckan som gick men fick också ett oväntat bakslag. Tisdag förmiddag var avslappningsmassage inbokat. Glad i hågen passade jag på att fixa nytt körkort precis innan. Tänk vad som har hänt på de tio åren det gamla hängt med mig.

Efter avslappningsmassagen sa dock kroppen ifrån, drog i handbromsen och däckade mig totalt. Resten av dagens planer som bestod av både jobb och AW fick avbokas. Fyra timmar spenderades raklång i soffan.

Till torsdagen var jag på fötterna. Och tack och lov för det. Ett och år och en dag efter det förra besöket var det nämligen dags för klipp & färg. Inte en dag för tidigt om man säger så. Och inte bara det, jag hade passat på att boka in AW med min vän Johanna samma dag för att nyttja hårpiffet och för att få en välbehövlig stund med Johanna såklart.

Utbildning och Questropolis

Och vet ni, jag tänker att det ska fortsätta lite i samma anda. Härliga saker som stärker och skänker glädje. Kommande vecka står det semester i kalendern. Men ingen resa är inbokad. Istället tänker jag sätta mig i skolbänken. Nästan. Det blir nog köksbordet som får agera skolbänk när jag drar igång en utbildning på distans. Ämnet är livscoachning. Ska bli så spännande. När fredagen kommer och kursen är slut firar vi med Pinchos och i helgen ska vi testa på Questropolis allra nyaste nyckeljakt i Vadstena.

Vi älskade Linköpingsvarianten och jag har svårt att tro att vackra Vadstena med dess historia gör oss besvikna.

Stockholm och Fia

Helgen därpå står det Fia i kalendern. Vi har inte setts sedan i februari även om vi varit duktiga på att höras på video då och då. Nu har jag bokat hotell fredag till lördag men eftersom jag tänkte att det ska bli en överraskning och risken finns att hon tittar in här så får jag återkomma kring vart vi checkar in.

Min egen plan är att ta ett tidigt tåg till Stockholm och hänga på något trevligt ställe och jobba innan jag möter upp Fia. Att se fram emot detta. Det som tidigare ändå hände ganska ofta. Men som det nu gått ett år sedan vi gjorde sist.

Tjejmiddag och utlandsresa att se fram emot

Helgen därpå är det tjejmiddag på agendan och en vecka senare händer det. Eller jag hoppas i alla fall att det händer. Vi har nämligen en utlandsresa inbokad. Och det är just det som får mig att inse hur mycket jag ser fram emot det tidigare så självklara.

I januari vann jag en natt på Quality hotell The Mill i Malmö. Och den natten ska vi nyttja nu. Och tvärtemot hur det brukar se ut när vi reser har vi kvällens middagsbokning redan klar. Vi testar Occo som nyligen öppnat upp i nya lokaler i Malmö.

Dagen efter åker vi sedan över sundet om gudarna och den danska motsvarigheten till folkhälsomyndigheten vill. Det blir den andra utlandsresan för året. Och troligen den sista.

Tänk om jag vetat när vi landade på Kastrup den där lördagen i januari och bara ville hem att jag tio månader senare skulle längta så rasande mycket efter att få åka tillbaka. Till det som alltid varit så självklart. Så nära. Som inte ens var möjligt senast vi var i Malmö.

Och nu tror jag knappt mina egna ord men även lördagskvällens middagsbokning är redan klar. Vi som aldrig brukar fokusera på maten har denna resan fullt fokus på restauranger. Natten spenderar vi med poängnatt på Comfort hotel Vesterbro.

Resten av hösten ett oskrivet blad

Den kommande månaden alltså, den är något att se fram emot. För allt det där jag skriver om ovan ryms de närmaste fyra veckorna. Vilken lycka.

Resten av hösten är sedan ett oskrivet blad. Jag skulle så gärna vilja hitta på något mysigt med dottern på höstlovet, jag drömmer om några skrivdagar på ett höstigt Visingsö och så har jag och Johanna bokat in några dagars vandring på Birgittaleden från Linköping till Vadstena i början av november.

Digital konferens med användarföreningen där jag sitter i styrelsen. Och så är det födelsedagsmånad i november. Varför inte fira lite extra ett år som detta?

För likväl som man ser fram emot det tidigare så självklara kan man väl slå på lite större än vanligt tänker jag.

Det blir en bra höst 2020. Vad har du att se fram emot?

Lite mer att läsa på Lite mera rosa

Lämna ett svar