Listor-arkiv — Sida 2 av 3

50 frågor om mig

12 november, 2019

Ibland försöker jag mig på att smyga mig in lite inlägg från min vardag här i bloggen. Men eftersom min vardag på mitt människojobb är så långt ifrån reseblogg man kan komma så har jag inte riktigt hittat formen för det – ännu. Så då tänkte jag att listan som jag nu sett hos Annika på Resfredag, Towe på Come fly with me och Lisa på Let´s go explore skulle passa toppen för att presentera lite mer av personen bakom Lite mera rosa. Håll till godo – 50 frågor om mig.

Vad åt du till frukost?

Om det inte är hotellfrukost så erkänner jag mig fantastiskt dålig på frukost. Jag har svårt att hitta någon ro i stunden. Idag blev det hur som helst två rostade Lingongrova med Bregott med havssalt. En ny yoghurt från Valio med smak av citron och ingefära och Garants Granola med kokos och quinoa. Och kaffe. Alltid kaffe.

Vilken film såg du senast? Jag ser mycket sällan på film. Och ser jag på film så är det någon gammal favorit. För ett tag sedan tipsade jag om mina fem favoritfilmer med restema. Dom kan jag se om och om och om igen. Men förra veckan var jag faktiskt på bio. Jag hade biopoäng som gick ut och då valde jag Tills Frank skiljer oss åt. Bra film ändå. Den innehåll både skratt och gråt.

Nämn fem saker man kanske inte vet om mig:

Ni som följer mig här vet ju redan att jag hoppat av ett plan jag just gått ombord på och följer ni mig på Instagram vet ni också att jag har en viss tendens till höjdrädsla som förvisso blivit bättre med åren. Så jag får väl helt enkelt leta i minnet och dåtiden efter lite annat smått och gott.

1. Jag är döpt tre gånger och barnvälsignad en. Som liten tillhörde min familj en rad olika kristna församlingar och därför är jag döpt i svenska kyrkan till mina namn, barnvälsignad och döpt i Pingstförsamlingen och döpt i Jehovas vittnen. När jag 15 år gammal flyttade hemifrån valde jag dock att lämna den tiden bakom mig. Idag är jag tacksam att jag har fått erfarenheten men lämnar det vid just det. 2. Jag har varit statist i Wallander och fick därmed testa på att ha en autentisk polisuniform. Har dock ingen aning om min scen sedan faktiskt kom med i filmen eftersom jag inte tittar på Wallander.

3. Direkt efter gymnasiet jobbade jag på ett TV-produktionsbolag och en av de produktioner jag var inblandad i var barnprogrammet Rummel och Rabalder som många har sett. 4. Många år senare valde jag sedan att läsa till journalist. När jag var klar jobbade jag ett tag på Östgöta Correspondentens lokal-TV och läste under en tid nyheterna. En screenshot från den tiden inleder detta inlägg. 5. När jag var liten hade jag som mest 74 brevvänner. En dag hade brevbäraren satt gummiband runt min brevhög och det var en stor dag. Jag älskade brev och att skriva dem. Fun fact är att jag 13-14 år senare gick Vingskolan på Mallis med en Nina. Vi har hållit kontakten och det var inte många år sedan hon hittat gamla brev på vinden. Det visade sig att vi varit brevvänner på den tiden.

Vilken film kan du alla replikerna till?

Det finns nog ingen film jag kan alla replikerna till men den jag kommer närmast är nog ändå Eat, pray, love.

Stör det dig om någon säger att dom ska ringa men sedan inte gör det? Absolut inte. Jag erkänner, det är troligen jag som är den som inte ringer upp. Jag är helt enkelt inte bra på det.

Vill du just nu göra några tatueringar? Nej, jag hade en period som yngre när jag gärna ville tatuera mig men är ganska glad för att det inte blev så.

Sover du med, eller utan kläder på dig? Det beror på men oftast utan.

Vilken parfym använder du? Ingen. Jag är verkligen så dålig på parfymer.

Hur många landskap har du bott i? 5. Småland, Skåne, Blekinge, Östergötland och Halland. Räknar jag städer blir det istället 9. Och adresser totalt 21.

Sover du på någon särskild sida? Helst vänster. Vill också allra helst ligga på höger sida av sängen.

Är du en beroendemänniska?

Nej, jag tror inte det. Visst kan jag bli ”hooked” på saker men det kan släppa lika lätt.

Vem är den roligaste människan du känner? Oj, vad svårt. Har svårt att säga det. Men jag skrattar aldrig så mycket som jag gör med min vän Fia. Å andra sidan har min vän Anna ett skratt som inte går att beskriva som är det mest smittsamma jag vet.

Har du fått fortkörningsböter någon gång? Nope. Och planerar inte att få det heller.

Dagens låt? Glasklart 22 indeni med Rasmus Seebach från hans nya album som släpptes i fredags.

Har du varit med i tidningen? Jepp. Under många år viktbloggade jag och dök då upp i reportage i lite blandade tidningar. Må bra till exempel men även Expressen. Det märkligaste var när jag hamnade på löpet när de återanvände en artikel och jag inte hade en aning. Kom till affären och höll på att tappa hakan.

På senare år har jag varit i flera tidningar på temat hälsoångest som ligger mig varmt om hjärtat.

Hur imponerar man på dig? Genom att våga säga vad man tycker på ett bra sätt. Inte nedvärderade men ärligt.

Vilken är din favorit Disney film? Frost, utan tvekan!

Vem ringde du senast? Min f.d. eftersom jag hade ett missat samtal.

Vad skrämde dig om natten som barn? Inget vad jag kan minnas.

Vilken är din favoritjulsång? På samma tema som den första punkten i saker du kanske inte visste om mig så har jag med anledning av tillhörigheten till vissa församlingen inte alltid firat jul. Jag är därmed inte den galnaste julfiraren men julmusiken är något jag verkligen älskar. Min bästa jullåt sedan något år tillbaka är dock inte en av de vanligaste men jag ler lite i mjugg när jag inser att den faktiskt har restema. Julkort från New York med Mauro Scocco.

Vilken är din bästa egenskap?

Att jag ser det positiva i allt eller försöker se det bästa i situationen. Min kollega brukar fråga om det finns piller för det där.

Är du social? Jag tror att jag skulle beskrivas som väldigt social men det finns en sida hos mig som är en ensamvarg av rang.

Favoritland utanför Sverige? Nej, där går jag bet. Det är omöjligt att säga. Jag ber att få återkomma om tio år.

Vad läser du just nu? Jag skulle ljuga om jag sa att jag läser något alls just nu men bredvid sängen ligger tre böcker. Good morning av Kristin Kaspersen, Bli hälsoklok av Lovisa ”Lofsan” Sandström och Vid floden Piedra satte jag mig ner och grät av Paolo Coelho. De senaste jag läste var några kapitel i den senare av dessa.

Hur mycket kontanter har du på dig just nu? 220 kr. Av en enda anledning. Jag har sålt grejer och de som köpte dem hade inte swish.

Favoritskådespelare Julia Roberts

Isglass eller mjukglass? Älskar glass. Och då självklart mjukglass.

Vad är det första du gör på ett hotellrum? Numera är det att fota. Och det har både min sambo och min bästa vän Fia som är de som jag oftast bor på hotell med vant sig vid. Men tidigare var det titta på utsikten eller om det fanns balkong öppna och gå ut på den.

Från vem är ditt senast mottagna SMS? Från Östgötatrafiken. En kod för att börja använda deras nya app.

Vad stod det? Kod 1511. Tack för din registrering!

Vad skulle du vilja lära dig?

Ett nytt språk. Men jag kan inte välja mellan spanska eller italienska.

Vad var ditt senaste inköp? Kaplastavar till minstingen.

Till vem sa du ”Jag Älskar Dig” senast? Till min sambo. Idag av en alldeles speciell anledning. Vi vaknade till årets första snö och innan jag hade hunnit komma ner och börja dagen drog han igång julmusik i högtalarna. Det gjorde mig så lycklig.

Vad tänkte du när du såg dig själv i spegeln i morse? Att det var längesedan jag använde ansiktsmask och att det var dags snart.

Vad väljer du, godis eller chips? Godis, utan tvekan

Din absolut sämsta egenskap? Mitt temperament. Jag har ärvt det från pappa och kan tända till på två röda. Det går även över lika fort men det är ändå inte så kul. Har jobbat hårt de senaste åren på att dämpa det och förlänga stubinen.

Vad är ditt favoritdjur? I husdjursformat är det katt. Får jag välja på alla djur är det elefant.

Hur lång är du? 170

Vilken är din ögonfärg? Grå/blå/grön. Vid ovan nämnda temperament svart.

Om du skulle ändra någonting hos dig själv, vad ändrar du? Jag får återkomma till temperamentet. Och där är jag på god väg.

Vad värdesätter du hos dina vänner?

Att vi tar vid där vi slutade oavsett hur lång tid det var sedan vi sågs. Aldrig några dåliga samveten.

Vilket av plaggen i din garderob är din favorit? Har ingen speciell favorit. Kläder är verkligen bara ett nödvändigt ont för mig. Totalt ointresserad.

Vad får dig att gråta? Vad får mig inte att gråta är väl egentligen frågan här. Jag gråter lika mycket som jag skrattar. Gråter av fina saker, av glädje och av sorg. Jag älskar att gråta.

Nämn tre saker som får dig att le? Mina älskade små, att hitta ”viben” och min favoritmusik.

Om du fick tre önskningar, vad skulle det vara? Att få lov att vara frisk länge, att få avsluta mitt arbetsliv med ett arbete jag gör enbart för att jag älskar det och att mina barn går genom livet utan några hinder av större slag.

Vilka är dina favoritserier på tv? Jag kollar inte mycket på TV. Men på den tiden det begav sig så var det Vänner och Sex & the city. Numera kollar jag på Wahlgrens värld och Playa del Sol men gillade Över Atlanten mycket.

Vad har du på dig just nu? Jeans och linne med sambons fleece (som numera är min)

Vilken superkraft skulle du välja – att kunna flyga eller att vara osynlig? Flyga såklart!

Vilket är ditt favoritgodis? Chokladöverdragna skolkritor.

Vad är din största fobi? Vatten. Jag var sen att lära mig simma och det har förföljt mig. Jag är fruktansvärt obekväm i vatten.

Vet inte om detta gav en så bra bild av människan bakom Lite mera rosa. Men det var ett första försök i alla fall. Har du också svarat på listan. Länka gärna i kommentarsfältet nedan. Och har du inte redan gjort den är det inte för sent ännu.

När jag summerar 2020

3 november, 2019

Nej, jag har inte sluntit på tangenterna. Jag har inte skrivit fel. Jag menar precis det jag skriver här ovan. När jag summerar 2020. Idén kom igår och resulterade i att sambon fick ett uppdrag av mig. Uppdraget var – när vi summerar 2020, vilka tre platser vill du ha besökt om du får välja en i Norden, en i Europa och en i världen.

Jag hade ju ett litet försprång och var redan klar med min lista så han fick en stund på sig. Jag hade inte funderat så mycket utan skrev ner de platser som kom till mig när jag tänkte tanken. Ibland tror jag att vi tänker för mycket. Låter inte hjärtat utan hjärnan styra. Men nu lät jag hjärtat helt bestämma mina platser. Såhär såg våra listor ut.

Norden

Till att börja med fick jag som vanligt googla vad som egentligen är Norden och vad som är Skandinavien eftersom jag alltid blandar ihop dessa två. Vill ju definitivt inte komma med faktafel här i bloggen. Nu hade förvisso våra platser klarat sig både inom Norden och Skandinavien men området jag hade i åtanke var Norden.

Min plats: Lofoten – Andreas plats: Tromsö

Här hamnar vi ganska nära varandra ändå även om jag ännu inte har hunnit undersöka vilka möjligheter det finns att ta sig emellan dessa platser. Här kryper det också fram att Andreas nog egentligen inte har samma längtan att uppleva vårt Norden som jag och att han absolut trots valet av Tromsö kan tänka sig Lofoten.

Anledningen att jag valde Lofoten är för att det kommit upp i olika sammanhang den senaste tiden som en ”måste”-plats att besöka. Jag ogillar verkligen ordet ”måste”-plats. Därav fnuttarna.

Min vän Eva-Lena var där i våras och någonstans i cyberspace läste jag någons reseberättelse som kungjorde att detta var den första och hittills enda plats som fått hen att börja gråta av upplevelsen. En sådan plats är kanske okej att kalla måste-plats ändå. I alla fall till jag själv gjort bedömningen.

Europa

Här har vi inga problem med den geografiska avgränsningen. Men däremot så blev resmålet jag skrev ner inte det jag vare sig själv trott eller det min sambon trodde. Jag har på senare tid pratat en hel del om Budapest. Nu blev det istället en helt annan Europeisk huvudstad som fick komma med på listan.

Min plats: Athen – Andreas plats: Lissabon

Jag tror att ögonen öppnades för Athen i samband med att jag skrev listan över huvudstäder jag besökt och inte. När jag insåg hur många gånger jag varit i Grekland men faktiskt inte i Athen. Jag som älskar historia har inte varit i historiens vagga i Europa. Ungefär därifrån tror jag att mitt plötsliga infall att skriva Athen kommer.

Andreas val av Lissabon kommer efter att ha stått en stund framför den världskarta vi har ovanför soffan. Andreas önskan och blick är nog generellt inställd lite längre bort än min och han får leta efter en plats i Europa han skulle vilja åka till. Lissabon är ett resmål som varit på tapeten ett tag nu och därmed faller valet på det.

Världen

Det blir ganska svårt när man plötsligt har hela världen att välja mellan. Men om man gör som i den akademiska världen och helt klassiskt försöker avgränsa sig så kan man komma en bit på väg. Även om jag har hela världen att välja på så har jag endast det kommande året att tänka inom. När jag nästa år vid denna tiden ungefär, kanske lite senare, summerar året som gått. Vilken plats i världen vill jag då ha hunnit besöka. Resterande platser kan jag ju ta kommande år.

Min plats: Bali – Andreas plats: Bali

Nämen hallå där. En plats vi har gemensamt. Då ska det väl mycket till att vi inte också kommer dit tänker jag.

Bali har funnits på Andreas lista konstant ett längre tag. För egen del har den hoppat lite upp och ner. Det senaste året har den fallit tillbaka lite i rent självbevarelsesyfte. När vi i början av året tog beslutet att ta det lite lugnt med resandet under 2019 hade jag som mål att ändå i september befinna mig i totalt semestermode just på Bali.

Men – sen ändrade vi våra planer lite efter omständigheterna som var och jag insåg att jag inte skulle befinna mig där. Därmed åkte det ner ett par pinnhål. Men nu har det åkt upp igen och även om jag hoppas få besöka även någon annan plats i världen under det kommande året så har Bali återigen blivit lite av en dröm.

Läs också: Såhär såg våra resplaner ut när 2019 tog sin början

Det var våra listor. Nu vill jag veta dina tre platser du hoppas ha besökt när 2020 summeras. Let me know i kommentarsfältet nedan. Eller varför inte via en egen lista. Glöm inte att länka här nedan i så fall.

Och så till sist, en liten uppmaning att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Huvudstäderna jag besökt – och inte

15 oktober, 2019

Den belgiska landsbygden passerar förbi utanför tågfönstret och i fjärran ser jag Bryssels skyline bli mindre och mindre. En huvudstad bland alla andra. Som jag inte har besökt. Jag har just landat i mitt nittonde land. Men hur många av dessa länder har jag egentligen besökt huvudstaden i. De flesta tänkte jag och såg skyskraporna i Bryssel försvinna ur sikte. Men vid närmare eftertanke är det inte så många. Detta är listan på huvudstäderna jag besökt och inte och mina tankar kring det.

För att kunna ha besökt en huvudstad förutsätter det att jag har besökt landet i fråga. Det är ju ganska logiskt. Nitton länder har jag på min lista. Men å andra sidan har jag då inte räknat Sverige. Då blir det tjugo länder. Tjugo möjliga huvudstäder alltså. Men det var inte långt ifrån att Stockholm inte var den första huvudstaden jag besökte. Det var nämligen nära att bli Colombo. Men om vi ska ta länderna i ordning och börjar med mitt födelseland då.

Stockholm

Med några månader till godo blev ändå Stockholm den första huvudstaden jag besökte i livet. Jag var inte så berest förrän jag passerade 20-strecket och Stockholm besökte jag första gången 1998 eller möjligen 1999. Det går inte att säga annat än att vår huvudstad står sig bra i konkurrensen. Lite av allt och massor av historia. Men jag är å andra sidan ganska partisk.

Köpenhamn

Trots att Danmark var det första landet jag besökte utanför Sverige besökte jag inte huvudstaden förrän gissningsvis 2002. Efter det har det dock blivit ett antal besök. Närmare kontinenten än så kommer inte Sverige. För mig som bott i Skåne under många år är dock Helsingör mer besökt.

Colombo

Det var alltså på vippen att min första huvudstad att besöka blev Colombo men Stockholm hann före. Sri Lankas huvudstad minns jag lite som i dimma. Dels för att det var min första utlandsresa, dels för att det är dryga tjugo år sedan. Jag minns att det var precis som jag trott. Kor på gatorna. Militärer över allt. Och så mitt första möte med en kackerlacka. På Hilton i Colombo.

Helsingfors

Helsingfors seglar nog upp på tredjeplatsen när det gäller besökta huvudstäder. Denna underbara pärla besökte jag några gånger som hastigast när anställningsbeviset sa Sonera Sverige AB. Men även på kryssning med vänner. Av den resan minns jag det fantastiskt vackra taket på Helsingfors domkyrka men mest bion vi var på under båtresan. Double Jepardy. För övrigt var det under vår kryssning till Helsingfors 2018 som idén till denna bloggen föddes. Om några dagar fyller den ett år.

Berlin

När jag första gången läste om Europas geografi någon gång i början av 80-talet var Tyskland två länder, väst och öst, och hade två huvudstäder. Bonn var huvudstad i Västtyskland och Östberlin i Östtyskland. Jag har inte besökt någon av dem trots att jag besökt Tyskland några gånger under åren. Och trots att jag är ganska intresserad av historia vet jag väldigt lite om hur det kommer sig att det blev Berlin och inte Bonn som blev huvudstad i Tyskland. Kanske något att ta reda på när jag besöker Berlin. Snarast.

Madrid

Den spanska huvudstaden borde väl vara en av de huvudstäder som ligger högst på listan över städer man inte besökt trots att man besökt landet. Hur många har inte varit både på Kanarieöarna, Mallorca och i Barcelona men inte i Madrid? Hand upp. Jag erkänner mig skyldig.

Nicosia

Skämmes på mig men när det kommer till krita fick jag faktiskt googla vad huvudstaden på Cypern heter. Cypern har jag besökt två gånger men aldrig landets huvudstad. Ayia Napa och Larnaca, men icke Nicosia. Någon som varit där?

Valetta

En av mina charterresor i början av 2000-talet gick till Malta. Där landade vi på flygplatsen, bodde i St Julians, åkte till Mdina och planerade en dagsutflykt med båt till Italien och Sicilien men det satte blåsten stopp för. Nej. Här har vi ytterligare en huvudstad jag inte besökt.

Oslo

Norge har jag besökt tre gånger och alla de tre gångerna har jag varit i Oslo. Två gånger har jag anlänt med båt och en gång med tåg. Men aldrig har jag tagit mig utanför huvudstaden. Norge. Det land jag kanske allra helst hade velat se mer av än just huvudstaden. Norge – jag kommer tillbaka.

Aten

Jag nämnde Madrid ovan som het kandidat till topplistan över länder man besökt utan att besöka huvudstaden. Här borde vi ha ytterligare en som kan kvalificera sig. Kanske till och med på en pallplats. Hur många har inte besökt Grekland utan att besöka Aten. Själv har jag varit på Kreta (två gånger) Rhodos (två gånger) och Skiathos men inte i Aten. Ytterligare en stad jag verkligen skulle vilja besöka dock. Vi snackar historia här.

Wien

Som jag älskade Österrike när jag besökte landet 2008. Vi var i Salzburg för att kolla på Sveriges första match i fotbolls-EM. Men i närheten av Wien kom vi aldrig.

Istanbul

Turkiet är nog också ett sådan land som många av oss svenskar varit i utan att besöka huvudstaden. Själv har jag varit i Side och Alanya. Istanbul tror jag med bestämdhet att jag kommer till om inte annat för en mellanlandning.

Paris

Fram till maj 2017 hade jag aldrig varit i Frankrike. Nu har jag varit där tre gånger. Paris två gånger i maj 2017 och på min första soloresa 2018. Men även i Marseille på vår medelhavskryssning i april 2018. Frankrike vill jag gärna upptäcka mer av och Paris kommer jag garanterat tillbaka till.

Washington

På tal om att inte ha varit i ett land och sedan varit där flera gånger. När vi vände blad till november 2017 hade jag aldrig varit i USA. Nu har jag varit där inte mindre än fyra gånger. New York november 2017. Los Angeles november 2018 och februari 2019 och sedan San Francisco maj 2019. USA har jag väldigt dålig koll på. Jag bytte skola i högstadiet. Den skolan jag kom ifrån skulle läsa USA sista terminen i nian. Den skolan jag kom till hade redan läst USA och jag har därmed ingen koll alls. Därmed fick jag googla på vad som är huvudstaden i USA. Jag vet. Galet. Men Washington har jag inte varit i. Än…

Bangkok

Nope. Thailands huvudstad får jag inte heller räkna. Trots att det faktiskt var den tredje huvudstaden jag var i efter Stockholm och Köpenhamn. Hur hänger det ihop? Jo på vår resa till Sri Lanka flög vi från Kastrup och mellanlandade i Bangkok. Men eftersom jag aldrig var inne i Bangkok får jag inte räkna det liksom jag inte länder jag bara landat i. Khao Lak däremot har jag varit i och åker gärna tillbaka.

Dubai

Här har jag förstått det som att Dubai är både ett land och en stad. Det borde i ärlighetens namn betyda att jag varit i huvudstaden. Eller? I Dubai var vi hur som helst i mars 2018.

Rom

En mycket efterlängtad huvudstad att besöka var Rom och där gick jag i land i maj 2018 på vår kryssning i Medelhavet. Att bara ha en dag att upptäcka staden på är dock inte tillräckligt. Så vi säger som vanligt. Jag kommer tillbaka.

Tallinn

Estland blev mitt sjuttonde land att besöka i mars 2019. Och där spenderade vi ett drygt dygn i landets supermysiga huvudstad. Har du inte besökt Tallin? Gör det! Vill du ha alla mina tips på vad man kan göra i staden så klickar du dig vidare hit.

Singapore

Nästa land som också är en stad och som jag därmed borde kunna sätta check på. Singapore besökte vi på vår resa jorden runt på åtta dagar i maj 2019. Två dygn spenderade vi här och det var ju såklart helt magiskt.

Bryssel

Huvudstaden i land nummer tjugo såg jag försvinna i fjärran utan att så mycket som ha satt min fot där. Och ingen skada skedd, inte mig emot. Jag fick en helg i Gent som hade allt jag någonsin önskat och lite till.

Resultatet

Fifty fifty faktiskt. Av de tjugo länder jag hittills räknar att jag besökt har jag varit i tio huvudstäder. Och då räknar jag med Sverige och Stockholm.

Hur ser din fördelning ut? Har du varit i huvudstäderna i länderna du besökt eller blir det oftare andra städer? Själv trodde jag spontant innan jag började räkna efter att jag besökt fler huvudstäder.

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Allt det där jag redan hunnit

15 september, 2019

Vänd dig inte om. Se framåt. Att titta bakåt brukar ofta ganska felaktigt förknippas med att älta eller ångra. Men så behöver ju faktiskt inte vara fallet. Att blicka bakåt kan lika gärna vara att stolt se tillbaka på de man redan hunnit. Det man redan åstadkommit. Att se saker på nya sätt och ge möjlighet för det man upplevt att bli lärdomar. Just nu skriver jag på ett inlägg om 100 saker jag vill göra innan jag dör. Jag trodde det skulle bli enkelt. Men det var lättare sagt än gjort. Inspirerad av Gunilla på 4000mil.se väljer jag istället att blicka bakåt och fundera på det jag redan hunnit. Allt fantastiskt jag redan har på min lista.

Medie- och barnprogram

Sommaren mellan nian och första året på gymnasiet blev jag plötsligt osäker. Visste inte vad jag ville. Restaurang eller media. Det var inte lätt för en femton, snart sextonåring att veta och inte kunde jag förlita mig på mina föräldrars råd. Jag tog ett klokt beslut kan jag se såhär i efterhand. Jag gick ett öppet år, läste basämnen och praktiserade inom de olika branscherna. Dels på ett värdshus utanför Karlshamn och dels på Radio Blekinge. Och ett år senare hade jag bestämt mig. Jag skulle läsa media.

Ytterligare tre år senare hade jag bestämt mig för att inte bli journalist. Ändå började jag jobba på TV-produktionsbolag. Under den där korta tiden hann jag med både program för TV3 och ZTV och Rummel & Rabalder för TV4. Och döm om min förvåning när jag faktiskt hittade några avsnitt av Skandia Beachvolleytävlingarna 1997 uppladdade på YouTube. Skämskudde på. En fantastisk erfarenhet. Men jag var ändå på väg.

Vingskolan

Vägen bar till ett jobb inom något jag inte alls hade läst till men som det sedan blivit bra mycket mer av under åren. Nämligen IT och telefoni på dåvarande Sonera Sverige AB. Hur det kom sig att jag under åren på Sonera valde att fylla i en pappersansökan och skicka in till Ving vet jag faktiskt inte.

Varifrån min längtan efter att resa kommer har jag faktiskt ingen aning om då jag inte alls hade det med mig hemifrån. Men någonstans i någon av alla de resekataloger jag bar hem hittade jag en annons om att man kunde bli reseledare för Ving. Jag sökte och kom in och hösten/vintern 1999 spenderade jag två månader i Alcudia på Mallorca och läste till Vingguide. Jag blev godkänd men tackade nej till jobberbjudande. Planen var faktiskt aldrig att jobba som guide.

Bartenderskola & Casinochef

Istället stannade jag på hemmaplan. Jobbade som säljkoordinator dagtid och på restaurang nattetid. Tänk vad man orkade då. Jag följde hjärtat och hann med att utbilda mig både till croupiere och bartender, för det sistnämnda åkte jag tillbaka till Mallorca faktiskt. Med de utbildningarna åkte jag sedan halva södra Sverige runt. Öppnade upp nya casinon, anställde personal och jobbade i servisen. Allt nattetid såklart. För på dagarna var jag tillbaka på kontoret.

Tio städer

Under mina snart 42 år på jorden har jag bott på tio orter. Startade i Emmaboda som liten, flyttade vidare till Vinslöv och Hässleholm under grundskolan. Asarum, Karlshamn och Karlskrona betade jag av under gymnasiet och några år efter det. När sambo och plugg fick bestämma flyttade jag sedan vidare till Linköping och efter det har jag sedan hunnit med Halmstad, Malmö och Kalmar innan jag 2011 för första gången flyttade tillbaka till en stad. Linköping.

Journalist

Det var studierna som tog mig tillbaka till platsen där jag en gång faktiskt föddes. Kalmar. Under min gymnasietid bestämt mig alltså för att inte bli journalist. Det var faktiskt Estoniakatastrofen som fick mig att ta det beslutet. Sättet som journalisterna behandlade de överlevande. När de stoppade mikrofonen under nästan på dem som nästan kom direkt från livbåtarna fick mig att se rött och tjugo år senare kunde jag hitta fog för min ilska i de pressetiska reglerna. För jag blev ju faktiskt journalist till slut. Efter många år inom telefoni och IT och flera år inom kundtjänst bestämde jag mig och närmare 33 år ung började jag 2009 plugga till journalist i Kalmar. Att följa mitt hjärta och våga testa hade jag inte släppt än.

Giftermål och skilsmässa

Jag har under dessa åren både gift och skilt mig. Och tankarna kring det finns nedtecknade. Jag såg det aldrig som ett nederlag. Utan som en lärdom. Vi lovar aldrig en vän evig vänskap. Hur ska vi då kunna lova en partner evig trohet.

Två små guldklimpar

Giftermålet gav mig också det bästa jag har. Mina två små. Älskade ni. Jag som aldrig trodde att jag ville ha barn. Så glad jag är att er andra mamma övertygade mig. Vi är inte längre gifta men för det älskar jag henne för evigt. Utan hennes envishet hade livet inte haft samma mening. Meningen som ni ger mig.

Jorden runt

Med alla erfarenheter och det som finns i bagaget tar sig livet nya vändningar. Nya blad vänds upp. Och nya världar öppnas. Nya kapitel skrivs. På senare år har resevärlden åter fått en plats i mitt liv. En viktig plats. Världen har blivit mindre och möjligheterna större. Jag ser inte längre världen som oövervinnerlig utan som nära och som min. Jag vet att möjligheten finns att se det jag önskar. En möjlighet jag är tacksam för på ett sätt jag inte tror att jag hade varit om jag inte själv hade fått kämpa för att se det så.

Att resa runt jorden är inte längre omöjligt utan står numera med på listan över saker jag redan hunnit med.

Klar med flygrädslan

Flygrädslan kom och gick. Slog till med full kraft någon gång 2008 och hängde med mig i dryga tio år tills jag vinkade farväl till den så sent som i år 2019. Ett medvetet slit gav utdelning. Nu är jag inte längre rädd och mina resor har därmed fått ytterligare en dimension.

Behöver inte räkna

Jag behöver inte räkna upp antalet länder jag besökt eller städer jag upplevt. Genom åren har jag lärt känna fler av våra landskap som mina egna och fortsatt besöka mina tidigare hemlandskap regelbundet. Sakta men säkert hittar jag nya saker att upptäcka både nära och långt borta.

Visst betyder tryggheten för mig och de små att det inte längre är lika lätt att bryta upp och hitta på något nytt någon annanstans. Men möjligheterna har också förändrats och vetgirigheten inom mig har jag inte tappat.

Lugnet i att räkna vardagen som trygg blandas stundtals upp med önskan om att lära mig mer av något annat. Jag är inte klar. Det finns fortfarande saker jag vill lära mig, vill upptäcka och se. Men på vägen minns jag allt det där jag redan hunnit med. Det där som redan finns på listan över saker jag kommer att ha hunnit med innan jag dör.

I din iver att hinna med allt det där du vill göra. Glöm inte att stanna upp och njuta av allt det där du faktiskt redan har hunnit med.

Saker jag aldrig gör när jag reser

8 september, 2019

Finns det något du aldrig skulle göra på en resa? För en tid sedan publicerade Anna på New York My bite en lista på saker som hon aldrig skulle drömma om att göra på resa. Och hon i sin tur hade fått inspiration av 4000mil.se Och bara några dagar senare reflekterade Rosita på Rositareser över det faktum att man ibland nästan får försvara att man inte gjorde det där som ALLA gör eller som bara är ett MÅSTE när man besöker en viss plats. Och så ska det ju absolut inte vara. Så med det i åtanke, här kommer listan på saker jag aldrig gör när jag reser.

Besöker trädgårdar

Japanese tea garden i Golden gate park San Francisco.
Obesökt!

Nej, jag besöker inga trädgårdar, de får vara hur gratis eller botaniska de vill. Det är ingenting för mig. Jag begriper mig inte på om det är en supersällsynt blomma från Amazonas djungel eller en vanlig orkidée och sedan tycker jag inte heller att det är så intressant. Så nej, trädgårdar hoppar jag över. Med ett undantag då. Gardens by the bay. Men å andra sidan är ju faktiskt den största turistattraktionen i den trädgården fejkträd. Så jag kanske kommer undan med det.

Besöker museum

Aaros Aarhus — Aaros Konstmuseum Aarhus.

Inte heller museum får min uppmärksamhet. Jag är inte så mycket för konst och inte heller så mycket för uppfinningar i stort så oavsett om det är ett konstmuseum eller ett naturhistoriskt, eller något annat, så ligger det inte på to-do-listan. Däremot besöker jag gärna slott eller kyrkor av historiskt värde. Därmed har jag besökt Paris, två gånger till och med, utan att vara inne på Louvren och New York utan att vara inne på Guggenheim. Ett museum som jag dock besökte var Aaros i Aarhus. Men det var inte för utställningarna utan för panoramavyn från Rainbow Panorama.

Besöker underjorden

Det fanns en tid för inte alls många år sedan när det bokstavligen gungade under mina fötter och snurrade i mitt huvud när jag åkte upp i Skybaren i Malmö live på våning 25. Och jag har ställt till lite av en scen och fått åka egen hiss upp tillsammans med en guide i Rockerfeller center i New York. Men numera har jag vant mig vid höjder och åker gladeligen upp i både Marina Bay Sands och Burj Kalifa. Men när det kommer till underjordiska besök då är det stopp. Och det är inte heller något jag har för avsikt att jobba för att jobba bort. Underjorden är helt enkelt inget för mig.

Lägger hela reskassan på Michelinkrogar

Visst gillar jag mat men jag är ingen matresenär som måste testa på det mesta av det bästa på de platser jag kommer. Jag nöjer mig snarare med det billigaste eller mest prisvärda och jag har redan tidigare berättat att vi oftast minst en gång under varje resa, oavsett om den går till Singapore eller Danmark, äter på Mc Donalds.

Mc Donalds Barcelona — Getostburgare to die for.

Det kanske får bli ett tema på bloggen. Resans donken liksom. Den bästa av dem alla var en Selectionburgare med getost i Barcelona gudomlig. Den på bilden ovan. Nej, resekassan sparar jag till annat än gourmetmiddagar.

Gör inte saker jag inte vill göra

Man skulle kunna sammanfatta listan på saker jag aldrig gör när jag reser med att jag helt enkelt inte gör saker jag inte vill göra. Det spelar ju ingen roll var på jordklotet jag är. Vill jag inte göra det hemma så gör jag det inte på resan. En sån sak skulle kunna vara bungyjump. Hade aldrig i livet gjort det hemma och tänker inte göra det utomlands. Likadant med karuseller. Det är helt enkelt ingenting för mig och även om en plats är känd enkom för en sådan sak så gör jag det inte.

Tack Anna för en rolig lista. Och tack Rosita för dina kloka tankar kring det viktiga i att göra sin egen resa.

Detta var saker jag aldrig gör när jag reser. Vad skulle du aldrig göra på resa? Gör gärna din egen lista och länka i kommentarerna.

Världsarv jag besökt och favoriten bland de allra nyaste

21 juli, 2019

Varje år lägger Unesco till nya världsarv på sin lista. 2019 är det 24 nya kulturarv 4 nya naturarv och ett nytt kultur- och naturarv som tar plats och som nu har avslöjats. Jag fick direkt en favorit på den nya listan och började då också fundera på vilka av de befintliga jag besök hittills. Listan är lång och jag kan ha missat något. Men från att ha trott att jag besökt garanterat ett eller max två så blev listan lite längre ändå.

Världsarv jag besökt 1 – Karlskrona

Detta världsarvet har jag faktiskt inte bara besökt. Jag har bott i det. Mitt älskade Karlskrona. Kanske är jag också den enda i hela världen som har lyckats skriva en hel artikel eller ett helt inlägg om staden utan att nämna att det är just ett kulturarv. Det glömde jag. Snacka om att vara hemmablind.

Världsarv jag besökt 2 – Gamla staden i Tallinn

Det senaste besökta världsarvet. Fantastiska Tallinn där vi var i mars. Det är de gamla delarna av Tallinn som är med på Unescos lista över världsarv.

Världsarv jag besökt 3 – Medeltida staden Rhodos

Ett av världsarven jag besökt utan att vet att det var ett världsarv. Det är ju inte just världsarv man kanske tänker på först när man tänker på Rhodos. Men den medeltida delen av Rhodos stad finns sedan 1988 på Unescos lista.

Världsarv jag besökt 4 – Pafos

Räknas det om man nästan inte minns att man varit där. Ja det gör det såklart. Pafos på Cypern besökte jag 2000 när jag och Fia var där på en klassisk charter. Och minsann att det var med på världsarvslistan när jag kollade

Världsarv jag besökt 5 – Roms historiska centrum

Ja det borde jag ju ha tänkt på att Rom självklart är med på listan. Hela Roms historiska centrum faktiskt. Rom besökte vi på vår kryssning med Symphony of the seas och hade en hel dag till vårt förfogande. Men det räckte ju inte och Rom står fortsatt på listan över städer jag vill besöka igen.

Världsarv jag besökt 6 – Södra Ölands odlingslandskap

Ännu ett av våra svenska världsarv och Öland har jag finkammat flera gånger om. Detta kom med på listan 2001 så jag kan väl säga att jag var före min tid när vi besökte det 2000.

Världsarv jag besökt 7 – Hansestaden Visby

Ytterligare en svensk ö. Gotland och Hansestaden Visby är ett världsarv sedan 1995 och fem år senare 2000 om jag inte missminner mig besökte jag staden första och hittills enda gången. Jag åker gärna tillbaka.

Världsarv jag besökt 8 – Gamla staden i Salzburg

Året var 2008 och vi var på Sveriges första match i fotbolls-EM, i just Salzburg. Det var tolv år efter att de gamla delarna av staden kom med på listan. En fantastisk stad som jag gärna skulle besöka igen och uppleva mer av. Älskade hela Österrike.

Världsarv jag besökt 9 – Grimeton

En liten brasklapp får jag väl lägga in här, för jag vet inte vad som räknas egentligen. Jag har inte varit supernära Grimeton men under vårt år i Halmstad passerade jag dessa master otaliga gånger. Gills det?

Världsarv jag besökt 10 – Frihetsgudinnan

Det är egentligen samma sak här. Jag har inte varit precis vid Frihetsgudinnan. Under vårt 57 timmar långa besök i New York fick vi hushålla med tiden och gjorde som så många andra. Tog färjan ut till Staten Island och såg Frihetsgudinnan under färden.

Världsarv jag besökt 11 – Den heliga staden Kandy

Döm om min förvåning när det visar sig att jag kan lägga till en stad på Sri Lanka till listan av världsarv jag besökt. Kandy besökt vi på min allra första resa utomlands. Den har jag skrivit om här.

Världsarv jag vill besöka

Listan på världsarv jag vill besöka kan göras lång. Men på listan över de allra nyaste världsarven får jag en solklar favorit. Prosecco-kullarna – Italien. Det vore väl nåt va?

Min bästa Prosecco hittills, den jag avnjöt med vyn över Collosseum.

Vilka världsarv har du besökt? Och har du någon favorit på listan över de nya? Berätta gärna.

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

10 geografiska gränser på min bucketlist

5 juni, 2019

Tåget tuffar fram på rälsen. Rutan är till hälften neddragen och ljudet är öronbedövande men nödvändigt för att inte värmen i kupén ska bli outhärdlig. Den lilla flickan lutar sig mot fönstret och stirrar utan att blinka ut genom fönstret. Landskapet hastar förbi utanför och så plötsligt dyker den upp. Gränsen. Leendet sprider sig över ansiktet. Hon missade inte den denna gången heller. Hon är jag.

Ända sedan jag var liten har jag jag fascinerats av gränser. Och då menar jag inte gränser att bryta. Nej geografiska gränser. Som liten flicka åkte jag ofta tåg mellan norra Skåne och Småland. Jag visste exakt var gränsen mellan de båda landskapen låg och gjorde allt som stod i min makt för att inte missa den när den swishade förbi. Fortfarande har jag svårt att inte känna efter lite extra när vi passerar landskapsgränserna när vi åker genom Sverige.

Goda vänner till mig har en stuga som ligger på Ryssberget. En fantastisk liten stuga utan både rinnande vatten och el. Vi har tillbringat en hel del tid på besök i det lilla Lappatorpet som det heter. Vägen dit hittar du knappt om du inte vet att den finns. Och när du är framme parkerar du bilen i Blekinge för att ta den lilla stigen ner mot torpet. En bit in på stigen passerar du en stenmur. Det är gränsen mellan Skåne och Blekinge.

På temat gränser finns det 10 geografiska gränser jag verkligen vill besöka. Håll till godo. Här kommer min topp 10-lista på just geografiska gränser jag verkligen vill besöka.

Treriksröset

Geografiskt den näst närmaste av platserna. Platsen där Finland, Norge och Sverige möts. Sedan jag först hörde om platsen som liten har jag tyckt att den var lite magisk. En plats där du med viss akrobatisk förmåga kan befinna dig i tre länder samtidigt. Treriksröset vill jag verkligen besöka.

Norra Polcirkeln

Även här en plats inom räckhåll. Till och med närmare än Treriksröset. Platsen som är någon typ av gräns för fenomenet midnattssol. Magiskt bara det. Kan man gå på Polcirkeln månne?

Södra Polcirkeln

Det är möjligt att jag behöver ta upp kampen med Renata Chlumska och bli äventyrare för att besöka denna platsen om det ens går men en dröm är det definitivt.

Datumgränsen

Principiellt kan man ju säga att jag efter vår resa jorden runt har passerat datumgränsen. Men för att besöka datumgränsen och på riktigt känna av det har jag en önskan jag skrivit om tidigare. Det är att uppleva nyårsafton två gånger samma år. För att göra det skulle man först fira in det på Nya Zeeland och sedan flyga till Cooköarna för att fira det igen.

Datumgränsen går inte över land utan endast över havet (undantaget Antarktis), normalt mellan länder, och inte genom länder, undantaget är just Cooköarna som tillhör Nya Zeeland men som inte har Nya Zeelands datum. Hela fenomenet datumgränsen känns lite som gränsernas gräns i detta sammanhanget.

Godahoppsudden

Godahoppsudden misstas gärna för att vara Afrikas sydligaste udde och den punkt där Atlanten blir Indiska oceanen. Vill man besöka den plasten får man istället åka 15 mil sydöst om Kapudden och Godahoppsudden till Agulhas som är den sydligaste spetsen på Afrika och där oceanerna sägs mötas.

Att runda Godahoppsudden var dock en viktig milstolpe för forna tiders sjöfarare, udden där man ändrar kurs, och också den mest kända. Därmed seglar den upp på listan över gränser jag vill besöka.

Bermudatriangeln

Detta nära 1 miljon kvadratmeter stora område i den västra delen av Norra Atlanten. Kanske inte en gräns formellt sett men någon typ av plats som enligt tradition innehar mytomspunna förmågor och vars gräns man inte gärna passerade.

Gränsen mellan Nord- och Sydkorea

Här har jag sett otaliga vloggar från personer som besökt platsen och till och med varit i Nordkorea. Och egentligen är jag kluven till om jag verkligen verkligen vill eller om jag bara är mycket nyfiken på hur det är, känns och ser ut. Skulle jag få chansen hade jag nog ändå tackat ja.

Akaba

Akaba är en stad i södra Jordanien som för övrigt är ett land jag gärna skulle besöka. Staden gränsar till Eilat i Israel men hit går också båtar från Taba på Sinaihalvön som är Egypten. Lite av mellan österns treriksröse även om de inte fysiskt går att stå i alla länderna samtidigt.

Lindau

Min bloggkollega Dryden lade för en tid sedan upp en fantastisk bild från staden Lindau i Tyskland. Och ska jag vara helt ärlig så är det den bilden som inspirerade mig till hela detta inlägget. Så tack Daniel.

Från piren som går ut till fyren på denna bild ser man tre länder som möts i denna ändan av Bodensjön. Det är Tyskland, Österrike och Schweiz. Ännu en gräns jag verkligen skulle vilja besöka.

Ekvatorn

Vi avslutar med gränsernas gräns. Ekvatorn! Skulle jag bara få välja en av alla ovanstående gränser att besöka är det den. Att traska några steg på Ekvatorn. Och möjligen skulle just de stegen platsa in även i det jag skrev om här.

Det var min lista på 10 geografiska gränser jag verkligen vill besöka. Finns det fler platser av liknande slag du känner till? Tipsa gärna i kommentarsfältet nedan.

Gillar du listor av olika slag lika mycket som jag? Klicka dig vidare hit och läs övriga listor.

Flygbolag jag flugit med – listan

19 maj, 2019

I tider när ord som flygskam, tågskryt och kanske till och med smygflygande är vår vardag (tack Resamedvetet för lite nya begrepp) passar det sig kanske inte att lägga upp ett inlägg med flygbolag jag flugit med – listan. Men om man inom loppet av åtta dagar kommer att addera tre nya flygbolag på listan som hittills består av åtta (tror jag) och dessutom äntligen blivit av med sin flygrädsla, då måste man få berätta om det tycker jag.

För bara några år sedan, säg två, hade jag inte en tanke på hur många bolag jag flugit med. Än mindre vilka flyplansmodeller det varit. Vet ni vad, jag ska erkänna. Det var inte alls längesedan jag inte kände till namn eller begrepp som Boeing, Embraer eller Airbus. Jag trodde att alla flygplan var av samma märke bara lite större eller lite mindre beroende på hur långt det skulle flyga. Så det var dagens bekännelse.

Flightspotting

Sedan började jag flightspotta på hobbynivå tillsammans med min sambo. Lärde mig både namnet på flygplanstillverkare och modeller på de respektive. Och i takt med att jag även jobbade aktivt för att få bort min flygrädsla har jag successivt lärt mig mer och mer. Jag utger mig inte för att kunna massor. Jag kan inte ens alltid med blotta ögat se skillnad på en Airbus och en Boeing (om det inte är en 380 eller 747).

Antal länder blev antal flygbolag

Så för en tid sedan kom det sig att jag listade hur många länder jag besökt och att jag ligger rejält i lä. Min bloggkollega Dryden kommenterade om sin målbild på antal länder och antal flygbolag till en viss ålder och på den vägen är det. Jag var tvungen att fundera på hur många flygbolag jag har på min lista.

Några oklara flygbolag

Det kan finnas luckor i listan. Jag kan ha flugit med bolag jag inte minns under de år jag alltså trodde att alla flygplan såg likadana ut och var av samma märke. Då gav jag inte minsta uppmärksamhet på det som kallades flygbolag. Men vid närmare eftertanke så tror jag att jag har ganska bra koll och här kommer de utan någon närmare inbördes ordning.

Flygbolag jag flugit med – listan

Thomas Cook

Som en frekvent Vingresenär är detta lite av hemmaflyget. Bara de senaste tre åren har vi flugit med dem till Gran Canaria, Turkiet och Rhodos två gånger. Det känns alltid hemma att gå ombord på ett Thomas Cook-plan

My travel

Om flygbolaget har bytt namn då får man räkna det som två olika eller hur? Och i så fall så måste väl My travel räknas som näst på tur att vara hemmaflyget. Innan det blev Thomas Cook flög jag flera gånger med dem. En av gångerna var 2007 och från den resan är bilden som inleder detta inlägg.

Premiar

Och om det skulle vara så att det har bytt namn ytterligare en gång. Då måste man väl få räkna det en tredje gång, eller hur? När jag åkte på min första charter med Ving då hette flygbolaget Premiar.

SAS

Nog för att jag kan kalla Thomas Cook, My travel och Premiar mina hemmaflyg men det som ändå är det svenskaste bolaget av dem alla är väl SAS. Och självklart har jag flugit SAS. Alltifrån långresor till New York och Los Angeles till fakiren och det lilla propellerplanet från Kallinge till Stockholm. Det känns alltid hemma att komma in i ett SAS-plan.

Finnair

Det fanns en tid då jag flög Finnair nästan lika ofta som SAS. Företaget jag arbetade för hade huvudkontoret i Finland och resorna var många. Det var några år sedan nu och jag ska inte säga att jag minns så mycket av de där resorna. Troligen för att workaholicen i mig hade fokus på allt annat än just flyget. Och nej, på den tiden var jag inte flygrädd.

Norwegian

Norwegian utmärker sig på listan. Med våra norska grannar har jag flugit till både Barcelona och Dubai. Men som enda flygbolag innehar de också platsen på listan som det bolag där jag också har klivit av ett plan innan det ens hunnit lyfta. Därmed kan jag inte säga att jag har flugit till Malaga med dem. Mer om den historien kan du läsa här.

TUI

Här får ni rätta mig om jag har fel, men egentligen heter väl inte flygbolaget TUI utan Thomson. I alla fall hette det det när vi flög till Thailand med dem i januari 2018. Men på planet stod det faktiskt TUI. Ersättningen när vi blev ett dygn försenade fick vi dock av Thomson.

Lufthansa

Här kan jag ha glömt eller missat någon flight från mitt tidigare liv men senast jag flög Lufthansa så bar det av till LA i november 2018. Det var då 380 blev 340. Som sen blev 380 på hemvägen. Men det har jag inte ens berättat om inser jag när jag skriver det.

Thai och Cathay eller både och? Vem vet?

När jag 1999 tog i från tårna och åkte på min allra första utlandsresa som inte gick till Danmark så åkte jag till Sri Lanka och det har jag berättat mer om här. Jag minns att vi åkte via Köpenhamn och landade i Bangkok innan vi åkte vidare till Colombo och minns jag inte fel så åkte vi sedan direkt från Colombo till Frankfurt innan vi åkte vidare till Köpenhamn.

Jag har absolut för mig att vi åkte med Thai en av resorna, av en enda anledning att jag tror mig minnas att det var lila. Förra sommaren rotade jag i minneslådorna och hittade biljetter och bagagetaggar. Jag hade en förhoppning om att efter mitt nyvunna intresse för flyg och bolag kunna konstatera ungefär vilken flygplanstyp jag åkt med. Döm om min förvåning när det trillar ut en servett från Cathay. Kanske har jag åkt med dem, kanske inte. Kanske kan jag med hjälp av flightnummer hitta fakta, eller inte. Det är trots allt 20 år sen.

Nu adderar jag tre flygbolag till

Nästa vecka åker vi jorden runt och då kommer antalet flygbolag jag flugit med – listan att öka. Resrutten är Stockholm – London, London – San Francisco, San Francisco – Singapore, Singapore – Doha, Doha – Stockholm.

Mellan London och San Francisco åker jag för första gången med Virgin Atlantic. San Francisco – Singapore åker vi med United Airlines flight UA1 och hela vägen mellan Singapore och Stockholm med mellanlandning i Doha är det Qatar. Alltså tre nya flygbolag. Och troligen även flera olika nya flygplansmodeller för mig.

Räknar du antal flygbolag du rest med som andra (eller kanske du) räknar länder? Hur många har du åkt med? Och vilket var bäst? Skriv gärna en liten kommentar här nedan. Kanske har du redan skrivit ett inlägg om det, länka i så fall.

Gillade du Flygbolag jag flugit med – listan? Då kanske du vill läsa fler av mina listor. Klicka dig i så fall vidare hit.

5 platser som gjort mig mållös

15 maj, 2019

Har du någon gång fått känslan av att du behöver blunda eller titta bort för att sedan sakta öppna ögonen igen och se om det du såg verkligen var på riktigt? Eller har du känt att du måste öppna ögonen lite extra och titta liksom lite extra hårt för att se om det du ser är en hägring eller verklighet? Känslan är lite svår att beskriva. Det är känslan av att se något som berör. Kanske något du länge velat se eller något du inte förväntade dig. Detta är listan på de 5 platser som gjort mig mållös.

Manhattan skyline

Det är november 2017. Jag landar för första gången i USA. I New York. Resan är både lite snabbt påkommen och ganska hemlig. Ett fåtal känner till att jag suttit där 10 000 meter över Atlanten.

När vi kliver av planet och går in i ankomsthallen passerar vi panoramafönster på vänster sida. Jag vänder blicken ditåt och ser för första gången Manhattans skyline. Den man så många gånger sett på TV. Plötsligt är den där. Och det är svårt att ta in att panoramafönstren inte är en filmduk och vyn jag tittar på en scen ur en film.

Några dagar senare tar vi färjan ut till Staten Island för att få oss en titt på Frihetsgudinnan men den stora behållningen av den resan är ändå när vi åker tillbaka till Manhattan och återigen ser den välkända vyn och skyskraporna.

Eiffeltornet

Det var inte när jag stod där framför det. Inte när jag var så nära så jag kunde ta på det eller stod uppe på höjden med den perfekta möjligheten att fotografera det jag blev mållös.

Det var dagen innan.

Vår första dag i Paris när vi gick längs Seine och tittade på broarna. När vädret var ganska mulet och regnet låg i luften. Det var då det uppenbarade sig där långt bort på andra sidan stan. Mitt i diset kunde man ana det. Eiffeltornet. Det jag som liten flicka med en förkärlek för Frankrike alltid drömt om att se och nu såg jag det för allra första gången. På riktigt.

Colloseum

Om det finns en enda plats i världen jag aldrig skulle vilja ha obesökt så är det Colloseum. En plats jag så länge velat se. Vi kom till Rom på vår kryssning i Medelhavet i april 2018 och innan någonting annat var ett besök vid Colloseum planerat. Google Maps ledde oss dit. Vid ett övergångsställe med rött ljus stannar vi. Titta där säger Andreas och pekar åt mitt vänster.

Jag vänder huvudet och blickar ner för gatan. Längst där nere ser jag ett valv och den allra allra första delen om än så liten av Colloseum.

Jag har svårt att förklara känslan. Men det är så stort att jag kippar efter andan och i ögonvrån kommer en tår.

Katedralen i Palma

Året är 1999 och jag går reseledarskolan för Ving på Mallorca. Vid ett besök i Palma går vi in i katedralen. Jag har alltid älskat kyrkor och måste gå in i dem, stora som små. Katedralen i Palma är den dittills största jag besökt. Ändå är jag inte beredd på hur stor den ska vara när jag kommer in.

Sedan dessa har jag besökt många kyrkor och katedraler. Men fortfarande är La Seu i Palma den som ger mig mest gåshud. Trots att jag gjort flera besök är känslan alltid densamma. Oändligt stor. Magnifik.

La Sagrada familia

Jag hade inga förväntningar alls på Barcelona. Hade läst väldigt lite om staden. Inte haft något direkt sug efter att åka dit. Men nu var det därifrån Symphony of the seas gick och då var det dit vi fick åka. Ett måste att se var La Sagrada familia hade jag hört.

Vi tog tunnelbanan dit. Letade oss upp mot utgången närmast. När jag gick upp för de sista trappstegen innan jag når trottoaren tittar jag lite snabbt över axeln och håller på riktigt på att falla baklänges tillbaka ner för trappen igen.

Kanske var det för att jag inte hade några förväntningar. Kanske inte. Jag har svårt att tro att reaktionen inte skulle varit densamma oavsett. La Sagrada familia är den ultimata upplevelsen av mållöshet. Så gigantisk. Så inklämd mellan helt vanliga hus. Där ligger den i all sin prakt. Ofärdig.

Så vad har jag kvar?

Efter att ha konstaterat att det är dessa fem tillfällen som i alla fall hittills gjort mig helt mållös började jag fundera över vad jag har kvar på listan. Vilka platser tror jag kommer göra mig mållös den dagen jag får äran att besöka dem?

Pyramiderna

Jag kanske är lite kräsen, eller så vet jag inte bättre. Men jag kan bara komma på en plats till som jag tror mig bli helt mållös av och det är pyramiderna. Naturligtvis inte vilka pyramider som helst utan pyramiderna med stort P. Pyramiderna i Giza.

Niagarafallen, Kinesiska muren med flera får ursäkta. Mållös blir jag inte i första taget och kanske inte av det som folk blir mest.

Vilka platser har fått dig mållös och vilka har du kvar att besöka? Feel free att skapa din egen lista och dela gärna länken i en kommentar nedan.