Posts by author

Cornelia

554 posts

Downtown Camper by Scandic – på staycation där du inte behöver röra dig från hotellet. Om du inte absolut vill.

Downtown Camper - rum

Ge mig en fönstersmatt stor nog att sitta i. Stor nog att duka upp bubblet i. Ge mig utsikten över Brunkebergs torg och en fin vän på andra sidan snacksen att prata bort tid och rum med. Det är receptet på en riktigt härlig vänhelg. En sådan jag och min vän Fia fick på Downtown Camper i Stockholm för ett tag sedan.

Staycation på Downtown Camper

Vi brukar boka varannan gång Fia och jag och utöver månaderna som har gått sedan pandemin startat har vi varit duktiga på att ses på allt ifrån The Winery hotel till Story hotel på Riddargatan.

Denna gången var det min tur att boka och ända sedan vår weekend i Stockholm i augusti när vi helt spontant tittade in på Downtown Camper och blev så trevligt bemötta trots att vi inte var boende gäster så har jag velat testa hotellet som hajpats upp ganska ordentligt, i alla fall i resebloggarsammanhang.

Vårt spontanbesök i augusti

Downtown Camper reception

Vid vårt spontanbesök i augusti gick vi helt enkelt förbi utanför och bestämde oss för att titta in och se om vi kunde förstå det som alla andra pratade om. När vi passerade receptionsdisken hälsade receptionisten och frågade om hon kunde hjälpa till.

Min första tanke var att det kanske inte, framför allt inte i tiderna vi lever i nu, passade sig för ett oanmält besök. Så när jag förklarade att vi var på besök och inte bodde på hotellet var jag ganska förberedd på att bli ombedd att gå eller i alla fall inte speciellt trevligt bemött.

Istället skedde det motsatta. Receptionisten guidade oss att titta in i aktivitetsutrymmena som egentligen bara är till för hotellgäster och uppmanade oss att åka upp till baren och spana in deras spa. Sagt och gjort. Vi spanade in och gillade det vi såg.

Bokat och klart

Därmed blev det en natt här som bokades när det en månad senare var dags för vänhelg med Fia. Det tenderar dock att inte bli något överflöd av aktiviteter på agendan när vi ses. Lite bubbel och snacks. Sedan stannar vi på rummet till det är dags för middag. Ungefär så. Och är det en sådan helg man är ute efter passar rummen på Downtown Camper alldeles utmärkt.

En fönstersmatt to die for

För kan man annat än älska dessa fönstersmattar stora nog att hoppa upp i båda två och med gott om plats för att duka upp snacks och bubbel. Här satt vi tills magen började kurra.

Och förutom prat i kvadrat roade vi oss med att spana in aktiviteten på balkongerna på andra sidan torget. De tillhör At Six och Hobo. Och utsikten från just de balkongerna må vara vacker med Stadshuset och Riddarfjärden. Men utsikten vi hade mot dessa balkonger var stundtals ganska underhållande. Lite som scenen från Sällskapsresan ni vet. Här såg vi allt ifrån kompisgäng till influencerfotografering och tja – de som efter en stund hade den goda smaken att dra för gardinerna, så att säga.

Sergel Plaza i ny kostym

Det är gamla Sergel Plaza som sedan 2017 är renoverat och bytt namn till Downtown Camper. Rummen är modernt och avskalat inredda med snygga och smarta detaljer på temat natur och friluftsliv. Vårt rum hade dessutom en gigantisk säng, två meter bred, som jag hade kunnat tänka mig att ta med hem.

Spa, lobbyjobb och restaurang

Inom hotellet finns också stora ytor för rekreation. Både rum och ytor avsedda för gäster där man kan slå sig ner för lite arbete eller konferens, men också plats för lobbyjobbande resebloggare som jag.

Högst upp hittar du spa och bar. Och här har du pool med utsikt må jag säga. En vacker dag är det jag som sjunker ner där och blickar ut över Stockholm.

Trots ovanstående bekännelse att vi sällan tar oss utanför hotellets fyra väggar när vi ses så gjorde vi ett tappert försök denna gången. När mörkret lagt sig spatserade vi ut och tog sikte på Gamla Stan för en bit mat. Det slutade med en kaffedrink på ett mysigt ställe och därefter en promenad tillbaka till hotellets restaurang där vi intog kvällens käk.

Langos med löjrom och ett rasande gott glas vitt fick bli pricken över i:et denna dag.

Med en frukost i toppklass

Inte så många timmar senare var vi (nästan) först på plats vid frukosten. Och vilken frukost sen. För ett år sedan utnämnde jag Clarion Post till Sveriges bästa hotellfrukost. Men jag undrar om inte Downtown Camper är uppe och nosar på en delad förstaplats. Hade mina barn fått bestämma hade detta bordet fått avgöra. Det är en sak som är säker.

Downtown Camper – ett staycationtips

  • Downtown Camper är ett av Scandics signaturhotell och bokas via Scandics hemsida här
  • Hotellet ligger centralt vid Brunkebergs torg, granne med Sergels torg.

Lite mer att läsa på Lite mera rosa

Share

Industrilandskapet i Norrköping – ett stycke nutidshistoria i 2000-talstappning

Industrilandskapet i Norrköping

Det var i mellanstadiets historieböcker jag tror att jag hörde talas om Norrköping första gången. Då som textilindustrins vagga i Sverige. Borås och Västergötland i all ära men jag minns det som att industrialiseringen av textilbranschen hade sitt säte i Östergötland. Idag kan man vandra runt i kvarteren där allt tog sin början. I Industrilandskapet i Norrköping.

Tjugosju minuter tar pendeln mellan min hemstad Linköping och grannstaden Norrköping. Och en lördag i oktober satte vi oss på just den. Mitt mål var att lära känna Norrköping lite bättre. För trots flera besök under åren har det varit som nedslag och jag har sällan vetat riktigt var jag befunnit mig i förhållande till annat.

Industrilandskapet i Norrköping

Dånet är öronbedövande. Det är inte svårt att förstå att kraften i vattnet kunnat förse Norrköpings industri med det den behövde för att automatisera tidigare manuellt hantverk. Vi vandrar längs Strömmen. Det är så Norrköpingsborna kallar det. Egentligen heter det Motala Ström. För det är där strömmen börjar. I Motala vid Vättern. Under 500 år skall vattnets sträckning genom Norrköpings centrala delar ha kallats Norrköpings ström men i samband med Göta kanals tillkomst tog man namnet Motala Ström för hela sträckningen. Men vad spelar det för roll vad det egentligen heter. Jag tycker vi kallar det Strömmen och konstaterar att det ger Norrköpings centrala delar så mycket karaktär.

1800-talet och storhetstiden

Norrköping fick sina stadsprivilegier redan på 1300-talet och mycket vatten hade runnit under broarna när staden under 1800-talet blir Sveriges ledande område för textilindustri.

Och det är i kvarteren där detta tog sin början och som nu utgör Norrköpings centrala delar som vi vandrar och beundrar denna lördag. Under slutet av 1900-talet när industri efter industri lades ner förföll området. Och så hade det kunnat vara fortfarande. Men Norrköpings kommun såg värdet och har sakta men säkert rustat upp kvarteren och anpassat dem till 2000-talet.

Visualiseringscenter och museum

Idag återfinns Linköpings universitet, flera museum och Visualiseringscenter här. Både på Stadsmuseet och Arbetets museum kan man följa med tillbaka i tiden och återuppleva hur det såg ut i dessa lokaler för hundra år sedan vid ull och bomullsfabrikerna. Flera utställningar är dessutom anpassade för hela familjen.

Industrilandskapet – en stadsdel i Norrköping

Norrköpings kommun har verkligen lyckats i sin satsning i Industrilandskapet. Det som hade kunnat få förfalla utan något vettigt användningsområde är nu istället inte bara en i allra högsta grad levande stadsdel. Det är kanske det vackraste Norrköping har.

Passa på att besök Industrilandskapet när du är här. Strosa över de många broarna och betrakta det strömmande vattnet. Besök ett museum eller ta en fika eller lunch. Jag kan varmt rekommendera MoccaDeli som ligger precis intill nedgången till Arbetets museum.

Vi avslutade vår Norrköpingsvisit med en pizza på Mocca Deli

Min favorit

Vill du veta vad som blev min absoluta favorit? Det blev det lilla Schweizeriet som nu är en del av Stadsmuseet.

Schweizeriet till höger i bild. Förstår ni vad jag menar med placerat mitt i allt.

1868 valde textilfabrikören Carl Fredrik Asklund att flytta ett lusthus från kvarteret Korpen i Norrköping just hit till Speyermans holme, precis bredvid ett mindre lusthus från 1801. Den lilla träbyggnaden är just ett schweizeri, ett sommarlusthus där gårdens ägare gärna åt kakor och choklad. Det står så fantastiskt härligt placerat mitt i allt. Liksom som att det på vippen har stöd och snart kommer trilla ner i vattnet. Jag kikade in och skulle definitivt kunna tänka mig ett litet kak-kalas där inne.

Lite mer att läsa på Lite mera rosa

    Share

    Happy birthday bloggen – två magiska år senare

    Den 21 oktober 2018 var en söndag och jag vaknade på en båt någonstans i Stockholms skärgård. Vi var på väg tillbaka till Stockholm efter en helg i Helsingfors och jag kunde inte snabbt nog komma av båten för att ta mig hem. Jag hade nämligen kommit på bästa idén kunde inte vänta på att få komma igång. Några timmar senare slängde jag av mig väskan i hallen, tog fram datorn och registrerade domänen litemerarosa.com. Bloggen var född!

    Lite mera rosa. Det som varit en hashtag jag använt mig av på mina Instagrambilder. Det som blivit lite av ett motto för mig. Hur hade jag inte tänkt på att det faktiskt kunde bli mitt bloggnamn? Jag hade bloggat under mitt eget namn i många år men med nya tider i livet kändes den bloggen bra att lämna bakom mig och arkivera endast för mina ögon och intresse. Men att skriva var mitt liv. Att skriva om resor och upplevelser hade blivit mer än en hobby. Och att krydda just det med lite mera rosa hade blivit något som nära och kära och mina följare förknippade med mig. Självklart skulle jag även blogga under det namnet.

    Livet innan Lite mera rosa

    Jag började lite trevande. Skrev om resorna och upplevelserna i närtid. Flyttade med mig material från min gamla blogg. Valde tema och organiserade etiketter och rubriker. Och så gjorde jag research. Kanske fanns det fler som också resebloggade. OM det fanns. Jag fann en hel hoper likasinnade och fann dem vara både det bästa och det värsta för en nybakad resebloggare.

    Hur livet innan Lite mera rosa var minns jag inte ens. Men att livet med Lite mera rosa har blivit mycket rikare det vet jag med säkerhet.

    Lite mera rosa och statistiken

    Det är ändå lite kul att titta tillbaka på statistiken. Första årets överlägset mest lästa inlägg är egentligen flera inlägg jag skrev om när min vän Linda som en av de första åkte på Apollos nya koncept Destination okänd. Tack Linda. Ett bra tag senare tackade jag henne genom att dra med henne på spökjakt på Husby säteri men det är en annan historia och ett annat inlägg.

    Ett annat populärt inlägg år ett var det när jag berättade om att vi blev ett dygn försenade till Thailand, fick nästan alla pengarna tillbaka och till slut betalde 213 kronor för hela resan.

    Men även inlägget om mina bästa tips för att resa billigare tar sig upp på en av de högre platserna första året.

    När jag nu snart ska summera år två för Lite mera rosa ser jag glädjande nog att besöksantalet stadigt ökar. Och året som gått har en tydlig trend. Inte helt olik trenden flera av mina kollegor upplever. Fokuset på Sverige.

    Två inlägg från året som gått har nästan dubbelt så många visningar som inlägget på plats tre.

    Uskavi Kalkbrott

    På en ohotad förstaplats hittar vi det ganska snabbt ihopknåpade inlägget från vårt besök vid Uskavi kalkbrott. På andra plats kanske det inlägg jag lagt ner mest tid på över huvud taget på bloggen. Sveriges bästa glass – landskap för landskap. En idé jag fick den där dagen vi besökte Uskavi när vi också besökte Noraglass. Och på den vägen är det.

    Jag ställde en fråga i en större Facebook-grupp och fick mängder med svar. 84 glass-ställen senare var inlägget färdigt och jag så trött på glass att jag trodde att jag aldrig själv skulle få användning av inlägget. Men det fick jag.

    På en hedrande bronsplats kommer inlägget från vår vandring på Marmorbruksleden. Vandring har generellt varit mycket populärt på bloggen under sommaren som gått och fortsätter ligga högt även nu under hösten.

    Höjdpunkterna och det otroliga

    Några saker sticker såklart ut under mina två år med Lite mera rosa. De där lite oväntade händelserna.

    Som den där dagen när Petter Stordalen köpte Ving. Mitt brandgula hjärta, jag har ju faktiskt en gång i tiden utbildat mig till reseledare för just Ving, slog några extra slag och jag var tvungen att skriva av mig om det hela. I inlägget där jag sprider mitt jubel över affären berättar jag också som hastigast att även om jag oftast rest med Ving så har jag varit otrogen ibland. Jag tänker såklart på de få gånger jag åkt med Tui.

    Där hade historien kunnat sluta. Om inte Petter bara en tid därefter gått ut med att han och Gunhild skulle skiljas. Folk blev såklart nyfikna. Googlade Petter och otrogen. Och kom till mitt inlägg Mitt brandgula hjärta och jag – och lite Petter Stordalen.

    SAS Business Class

    Eller som den där gången vi hade gjort den absolut galnaste resa vi någonsin kommer att göra. Åkt till Los Angeles över helgen. Vi hade skrapat ihop poäng till vår första voucher och kunde med poäng och en minimal summa pengar flyga tur och retur Los Angeles i SAS Plus på ditvägen och SAS Business class på hemvägen.

    Jag kände mig uppsluppen, malplacerad och ordentligt jetlaggad där på första raden med ett glas champagne i handen. Men det var inget emot vad jag skulle känna mig sekunden senare när vårt sällskap där på de två lediga platserna längst fram anlände. Välkommen Carl-Gustaf och Silvia.

    Aldrig i mitt liv hade jag väl trott att jag nästa gång jag skulle skriva om en resa i business class med SAS skulle bli när jag blev avlämnad på Arlanda och överraskad med en resa till min absoluta favoritstad New York på egen hand. Men så blev det.

    Men det bästa av allt ändå – vad vore jag utan er?

    Men bäst av allt är ändå inte resan jorden runt, att se solen gå ner över Dubais öken eller att hänga med kungen och drottningen och dricka champagne på 10 000 meters höjd. Nej, det är något helt annat som verkligen har berikat mitt liv sedan den där morgonen på Östersjön när idén föddes.

    Det är människorna jag har lärt känna genom det nätverk jag har fått äran att bli en del av i denna värld av resebloggare. Nej, förlåt, jag måste rätta mig direkt. Det är inte bara ett nätverk, det är en familj.

    På dessa två år har jag lärt känna så många underbara personligheter. Jennifer, Annika och Lisa. Ann-Louise, Daniel aka Dryden, Anna och Rosita. Lina, Diana, Sandra, Pernilla och Charlotte. Isabelle, Inger, Towe, Lindha, Knutte, Helena och Lina. Och jag är ganska säker på att jag glömt några. Det är så rasande många härliga personer som jag nu får lov att slänga mig med förnamn på och räkna som min resebloggarfamilj.

    Är ni sugen på lite mera resor – då klickarna på valfritt namn här ovan eller allihop.

    Familj och nätverk i med- och motgång

    Men under åren har familjen också drabbats av det där som händer i varje familj. Sjukdom och sorg.

    Jag glömmer aldrig morgonen jag vaknade och läste rubriken till inlägget på Gunilla och Christoffers 4000 mil.se. Christoffer hade fått en stroke. Och det är just i de där lägena som det visar sig exakt hur mycket man bryr sig. När kylan sprider sig i kroppen. Inte som när det gäller någon man inte känner utan en vän.

    Ganska snart efter att jag hade börjat skriva nåddes vi av beskedet att fina Angelica på Vandringsbloggen.se inte längre fanns med oss. Jag hann aldrig skapa någon relation med Angelica men mina medbloggares reaktioner gör att jag förstår att vi miste en fin människa.

    Någon jag däremot hann skapa en egen relation med och som trots att vi aldrig träffats är en av de där jag verkligen tycker att jag känner, eller kände, är Johanna.

    Flera av mina kollegor, däribland Anna, har skrivit så fint om Johanna. Om hennes personlighet och hennes närvaro. Nej vår resevärld är inte förskonad från det sorgliga och Johanna lämnade oss i augusti. Jag saknar hennes engagemang och små meddelanden oerhört mycket.

    När ett liv slocknar tänds ett annat

    Men likväl som själar lämnat oss har det också kommit bloggbebisar. Både Emelie och Linda, som även kan platsa i listan här ovan, har under åren knoppat av sig. Och lyckan för deras skull är lika stor.

    Att jag för två år sedan inte hade en aning om vem någon av dessa underbara kollegor var känns ganska märkligt.

    Jag fick inte bara en blogg och en hobby. Jag fick en ny familj med samma galna reslust som jag. Samma upptäckarbehov och samma kärlek till att berätta om sina egna och lyssna på andras upplevelser.

    Ni är underbara!

    Nu ser vi fram emot två och många år till – tillsammans med det viktigaste av allt – Er!

    Jag går in i år tre med tillförsikt. Jag följer hjärtat. Skriver om det jag själv älskar och brinner för och tror att det blir bäst så för alla.

    En vacker dag sitter jag på ett flyg på väg ut i världen igen, men fram till dess ska jag njuta av vårt vackra Sverige. Av vandring och spa och allting däremellan.

    Men jag vill avsluta med det absolut viktigaste. Och det är DU! Du som läser mina rader. Mina tanker som flyter ut i tangenterna och skapar ett innehåll.

    Oavsett om du är min syster eller en för mig helt obekant. DU är det viktigaste för mig. För utan dig hade det varit så mycket tråkigare att skriva.

    Tack för att du hänger här med mig.

    Share

    Questropolis Vadstena – en nyckeljakt i historiens hjärta

    Questropolis Vadstena

    Uppdatering 240622: Questropolis har tyvärr lagt ner sin verksamhet vilket är mycket synd men jag väljer att låta inlägget ligga kvar om någon kan få inspiration att skapa något liknande. Minns ni att vi testade appen Questropolis här i Linköping i våras? Lite som en skattjakt där man letar nycklar i de historiska kvarteren och jag var såklart lyrisk. Hittade till och med nya delar av Linköping jag inte sett förr. Gissa om jag då blev än mer lyrisk när jag i slutet av sommaren fick veta att det skulle komma en ny version av appen – för Vadstena! Vadstena som jag vid något tillfälle helt självsvådligt utsett till Östergötlands historiska centrum och då är Östergötland fullt av historia. Questropolis Vadstena var som gjort för att blir riktigt lyckat.

    Den första lördagen i oktober åkte vi de dryga fem milen från vår hemstad Linköping till Vadstena och parkerade vid slottet för att gå den lilla biten mot Rådhuset och Rådhustorget där Questropolis Vadstena startar.

    På jakt efter nycklar i Questropolis Vadstena

    Första ledtråden hittar man inte på just Rådhuset men det är ändå dit man ska bege sig. 1411 får Vadstena sina stadsprivilegier och det är även då det första gången nämns ett rådhus i staden. Det nuvarande rådhusets äldsta delar är något yngre men inte mycket. 1436 är de daterade till.

    Rådhuset i Vadstena

    Det är historietätt runt Rådhustorget och vi rör oss runt för flera ledtrådar här. Och i torgets ena hörn hittar man Udd Jönssons hus. Udd levde på 1500-talet och blev sedemera borgmästare i Vadstena. Men inte bara det, i huset vi ska leta oss fram till drev han Sveriges första varuhus.

    Runt Vadstenas vackra gator

    Trots kända historiska personer som både Gustav Vasa och Den heliga Birgitta får vi följa i hela andra historiska fotspår genom Vadstenas vackra kvarter.

    Vi beskådar vackra fasader och letar detaljer för att få våra nycklar i Questropolis-appen. Och pausar för att njuta av bland det härligaste hösten har att erbjuda.

    Klosterkvarteren och Den heliga Birgitta

    Vi närmar oss klosterkvarteren och för första gången dyker Vadstenas stolthet Den heliga Birgitta upp i appen och även framför oss. Det är något speciellt med den där damen.

    Några kvarter bort passerar vi det Gamla Hospitalet och nu får vi även höra lite lätt om Gustav Vasa, det var han som anlade hospitalet 1532. Dess nuvarande form fick byggnaderna 1860. Men kanske ännu mer anmärkningsvärt för dem som känner mig är att detta är platsen där jag faktiskt varit tyst i två dygn.

    I november 2011 var jag med på ett retreat här i Vadstena som Pilgrimscentrum anordnade. Ett tyst retreat. Och detta var lokalerna vi bodde i. Jag lyckades vara tyst i två dygn och jag skulle gärna göra om det.

    Mårten Skinnares hus

    Alldeles intill det gamla hospitalet hittar man Mårten Skinnares hus och det här byggnadsverket är väl värt att titta till.

    Huset kan ha byggts redan 1520 men såg då inte ut som det gör idag. Arkitekturen i Mårten Skinnares hus är ovanlig och det finns inget liknande hus i Sverige. Däremot har man hittat liknande i Europa. Förklaringen till det är troligen att det var europeiska byggherrar som byggde det nya hospitalet i Vadstena i slutet av 1500-talet.

    Klosterkyrkan och klostret

    Alldeles intill hittar man sedan klosterkyrkan och det gamla klostret som idag är Vadstena Klosterhotell och nu leder appen oss hit. Delar av klostret ligger i ruiner och dessa kan man upptäcka med hjälp av stegar. Här hör man historiens vingslag nästan bokstavligt. Det var ett mäktigt verk hon fick en uppenbarelse att bygga Birgitta.

    Via strandpromenaden längs med Vättern tar vi oss sedan tillbaka mot Rådhustorget där skattjakten avslutas på samma ställe som den började. Vid Rådhuset.

    Och det visar sig därmed att Vadstenas kanske mest kända historiska monument – slottet – inte fick vara en del av appen. Hur kommer det sig måntro? Men inget Vadstenabesök utan lite slott och vi tar en egen promenad runt herr Vasas verk från kvart i fyra. Kvart i fyra tänker du. Jajamen säger jag. Det var tipset guiden på slottet gav barnen efter att de gått på skattjakt i slottet på påsklovet. Kvart i fyra. 1545. Vilket hack!

    Summa summarum Questropolis Vadstena

    På samma sätt som i Linköping hittade jag här i Vadstena platser jag troligen inte hade hittat om jag inte gått efter Questropolis-appen. Och det är just det som är det fina med Questropolis. Du hittar platser och får reda på fakta som du aldrig fått annars. Perfekt att gå tillsammans med barn. Men jag ska väl vara helt ärlig och säga att jag lätt hade kunnat göra det även utan dem. Men efter Linköpingsvarianten var de sugna på att testa Vadstenas och jag är ju inte sämre än att jag låter dem följa med.

    Appen Questropolis laddar du ner här:
    Linköping för iPhone (40 kr)
    Linköping för Android (40 kr)
    Gamla Stan Stockholm för iPhone (69 kr)
    Gamla Stan Stockholm för Android (69 kr)
    Vadstena för iPhone (59 kr)
    Vadstena för Android (59 kr)

    Har du testat Questropolis? Berätta! Har du inte testat Questropolis? Då är det dags!

    Lite mer att läsa på Lite mera rosa

      Share

      Livrustkammaren – en resa i tiden från Gustav Vasa till Victorias myndighetsdag

      Jag måste erkänna att det smärtar för mig som kungafantast att erkänna att jag fram till för ett par månader sedan inte ens visste vad Livrustkammaren var. Men till mitt försvar måste jag säga att Livrustkammaren inte är så värst självförklarande. Inte för mig i alla fall. Jag har inget bättre namnförslag på det, det ska jag inte säga. Men Livrustkammaren, näe det låter vare sig speciellt sexigt eller spännande i mina öron.

      Ett besök i Livrustkammaren på Stockholms slott

      Så kom det sig att vi under vårt besök i Stockholm i mitten av augusti strosade förbi Kungliga slottet och jag tror nog att Andreas drog en lättnadens suck över att besöket i de kungliga salarna var gjort, det klarade jag av på egen hand i oktober förra året. Men när jag svarade att jag aldrig varit på Livrustkammaren föreslog han promt att vi skulle gå in. Motvilligt följde jag efter, det var ju ändå gratis. Men slottets källare och vad jag trodde var ett gäng med rustningar lockade inte speciellt mycket. Ingen är gladare än jag att jag följde med. Och ingen är gladare än jag att jag hade tokfel om vad som dolde sig där inne.

      Från Gustav Vasa till Prinsessan Estelle

      Det ska väl erkännas att jag är mest fascinerad över nutidens kungafamilj. Släktträden bakåt i tiden är jag inte supervass på. Men ämnet historia har alltid fascinerat och jag läste med liv och lust i skolan om både Gustav Vasa, Gustav III, Karl XI och Karl XII, för att inte prata om Gustav II Adolf.

      Men det är när vi kommer till kungahusen mot slutet av 1800-talet och under 1900-talet som jag har läst det mesta. Visste du till exempel att svenska kungahuset är ingift släkt med det spanska kungahuset på långt håll? Jo då. Den svenska kungen är ju kusin med den danska drottningen via kungens faster Ingrid som gifte sig danskt och blev Danmarks drottning. Drottning Margrete av Danmark har en syster som heter Anne-Marie. Eller Anna-Maria som hon heter numera efter att hon gifte sig med den grekiske (numera) ex-kungen Konstantin och Anna-Maria var faktiskt drottning i Grekland mellan 1964 och 1974. Konstantin i sin tur har en syster som heter Sofia. Hon är gift med den abdikerade kungen av – jajamensan – Spanien. Och på det sättet är det svenska och det spanska kungahuset ingift släkt.

      Kanske några minuter du aldrig får igen av ditt liv och kunskap du aldrig kommer att ha nytta av men en lite förklaring till mitt rojalistiska intresse när du nu ska få följa med mig ner för trapporna till underjorden under det kungliga slottet i Stockholm.

      Vagnhallen på Livrustkammaren

      Vi började vårt besök en våning ner i vagnhallen. Det är dunkelt här nere och vagnarna som visas upp är effektfullt ljussatta.

      • Livrustkammaren

      Det är imponerande skapelser och omgivningarna i källarvalven gör det extra effektfullt. För mig som historieintresserad är det riktigt häftigt att se dessa vagnar på riktigt som jag tidigare bara har sett på målningar i historieböckerna från skoltiden. Jag hade faktiskt inte ens en aning om att flera av dessa vagnar fanns kvar på riktigt.

      Det är en svindlande tanke att tänka att Gustav III i egen hög person satt foten på det lilla trappsteget och hoppat upp i vagnen som inte ser ut att ha så värst sköna säten.

      Monarkins makt under 500 år

      Livrustkammaren är Sveriges äldsta museum. Vissa utställningar varierar över tid men vissa består längre. En av dem är Livrustkammarens basutställning som sedan juni 2019 är en utställning om monarkins makt under 500 år. Från Vasatiden 1521 till monarkin i demokratins tidevarv och dagens datum. Och det är här ni hittar mig med stora ögon och öppen mun under stora delar av den dryga timmen vi befinner oss på museet.

      Gustav III och Sofia Magdalenas bröllopskläder

      I glasmontrar visas kläder som burits av de olika regenterna upp. Och här snackar vi stort för en kunga- och historiefantast. Det är inte utan att Andreas nog tycker att jag är lite knäpp när jag utbrister:

      -Åh har du sett, detta är Gustav III:s eller det här är Karl XII:s innan jag ens så mycket som lagt en blick på de beskrivande texterna.

      Till vänster Karl XII:S kläder och till höger bland annat masken och kläder från den ödesdigra kvällen då Gustav III på skjuten på maskeradbalen

      Som exempel finns masken som Gustav III bar den kvällen han blev skjuten så illa att han dog tretton dagar senare. Och att se en rustning som en gång burits av Gustav Vasa, hallå. Hur coolt?

      Det allra viktigaste från 1995

      Ändå är det inget av allt det där som påverkar mig lika mycket som den blåa skapelse jag hittar i det innersta rummet. Kronprinsessan Victoria var fyra månader och två dagar gammal när jag själv såg dagens ljus i november 1977. Och därmed har vi alltid delat födelseår. Jag har följt hennes arbete med stor respekt, väl medveten om hur betungande jag själv skulle känt det att vid de olika åldrarna tagit mig an de uppdrag som varit hennes.

      Den 14 juli 1995 fyllde kronprinsessan 18 år. Fyra månader och två dagar senare gjorde jag detsamma. Själv firade jag med att klippa av mig mitt långa hår och premiär-besöka en av stadens populäraste nattklubbar.

      För Victoria såg det lite annorlunda ut. Och jag minns att jag såg hennes tal inför hela det officiella Sverige samt kungen och drottningen i Rikssalen på Stockholms slott. Iklädd just den där blå skapelsen som finns framför mig i Livrustkammaren.

      Några år senare analyserade jag talet sönder och samman vid min kurs i retorik vid Linnéuniversitetet. Det finns alltså en helt naturlig förklaring till att jag mer eller mindre kan hela talet utantill.

      Det enda som fortfarande är i bruk

      Det är en imponerande samling som visas upp i Livrustkammaren. Flera delar är också interaktiva på olika sätt.

      Och den enorma bredden av föremål förklaras kanske på bästa sätt genom dessa två bilder.

      Till vänster ser ni den linneduk som änkedrottning Maria Eleonora förvarade Gustav II Adolfs hjärta i efter hans död den 6 november 1632 i Slaget vid Lützen. Det är både lite makabert och galet att kungens hjärta legat i just denna linneduken och att det är Gustav II Adolfs blod vi ser.

      Till höger Karl XI:s vagga beställd till den lille prinsen 1655. Tillika det enda föremål i hela Livrustkammaren som fortfarande används. Senast vid prinsessan Estelles dop 2012 då det endast är tronföljare som får använda vaggan.

      Sveriges kungliga historia i en liten ask

      Jag kan inte lova att du kommer att älska Livrustkammaren lika mycket som jag. Men jag önskar av hela mitt hjärta att du känner bara en bråkdel av den eufori jag kände. Det är nämligen en alldeles särskilt härlig känsla.

      Vill du också göra ett besök. Titta in på museets egen hemsida för de senaste detaljerna om utställningar och öppettider.

      Lite mer att läsa på Lite mera rosa

      Share

      De små minnena från dagarna på resande fot – eller välkommen ner i min strumplåda

      Det slår mig när jag rutinmässigt sorterar in tvätten i garderoben. Alla de där små minnena från dagarna på resande fot som finns över allt. Allt det där som gav en härlig känsla av minnen som nu ger ett litet styng i hjärtat av längtan. Det är inte omöjligt att resa. Men för egen del vill jag vänta lite till. Alla de där små minnena från dagarna på resande fot. De finns över allt där hemma. Ibland så små att jag nästan inte ser dem. När jag aktivt tog en funderare och med telefonen i högsta hugg gick genom huset fick jag utan ansträngning ihop en hel hög av minnen. Så varmt välkommen ner i min strumplåda och lite över allt.

      De små minnena från dagarna på resande fot

      Flygplansstrumporna

      Det är alltså flygplansstrumporna som sätter fart på hela tanken. För bland raggsockorna hittar jag dem. De gråa SAS-strumporna från resorna i BusinessClass till New York och Los Angeles. Ett litet minne. En härlig känsla.

      Läs mer om resan till New York i Business Class här.

      En tvål, en sten och en snäcka

      Nästa spår hittar jag i badrumsfönstret. En turkisk tvål från min stund på Hamam i Alanya hösten 2018. En sten som jag absolut inte fick plocka med mig från Skopelos sommaren 2017. Och en snäcka från stranden i Khao Lak och mitt första besök där. Numera finns de bara där. Jag tänker inte ens på dem.

      Wake up and make up på världens största kryssningsfartyg

      En del av mitt smink förvarar jag i necessären du ser i den inledande bilden här ovan. Inhandlad på Symphony of the seas och vår kryssning med då världens största kryssningsfartyg i Medelhavet i april 2018.

      Ananas från Belgien

      Och är det något jag garanterat får med mig hem från varje resa så är det en skrivbok. Just denna ligger bredvid min säng och fungerar fint för min flödesskrivning när andan faller på. Inköpt på min överraskningsresa till Gent i september förra året.

      Från öknen i Dubai

      På dotterns säng hittar jag ett gosedjur från en stjärnklar kväll i Dubai. Vi åkte på ökensafari och åt middag mitt ute bland sanddynerna. Innan vi var klara köpte jag med mig presenter till barnen.

      Amenity Kit i parti och minut

      En av lådorna i förrådet svämmar praktiskt taget över av amenity kit. De där små necessärerna man får när man åker business class. Några från SAS, några från Qatar, den orangea vet jag faktiskt inte ens var den kommer ifrån. Det han bli några innan världen stängde för en stund.

      Muggarna som aldrig blir druckna ur

      I bokhyllan står elva oöppnade lådor med muggar från världens alla hörn. I bokhyllan på jobbet hittar vi nio till. Starbacksmuggarna som aldrig kommer att bli använda. De som fungerar som ett minne. En mugg i varje stad och i varje land det finns. Och allt började i Dubai. Och mer om det kan du läsa här.

      Något efter maten som jag tog med hem

      Kanske borde ni inte få följa med ner här. I min stökiga skrivbordslåda full med sladdar och batteripack. Men nu får ni det. För där finns också de små minnena. Ett tuggummi från restaurangen Toa i Tallin och en mintkaramell som jag bestämt tror jag fick med mig hem från Gent. De får ligga där ett tag till och påminna mig.

      Mitt eget lilla altare

      Och till sist då, mitt eget lilla altare. Den lilla platsen bakom bokhyllans dörrar där jag samlar på mig sånt som gör mig glad. En penna från varje hotell. En servetthållare från resan med Thai Airways, några block från hotellet i Surin Beach. Mina visitkort och så boken (som även blivit film) som inspirerat mig och inspirerar mig mer än jag någonsin kommer att förstår, Eat, pray love. Den är förvisso inhandlad här hemma i Sverige. Men utan den kanske jag aldrig varit lika förälskad i resan.

      Hittar du också minnen där hemma precis som jag?

      Share

      Väderstad Centralkonditori – en hundraårig fikatradition

      Väderstad Centralkonditori

      Året är 1914 och i Europa startar det första världskriget. Sverige är ett annat än det vi känner idag. I lilla Väderstad på Östgötaslätten står ett hus färdigt och i det öppnas ett konditori. Och tänk, drygt 100 år senare står huset kvar och i huset serveras det fortfarande bakverk. Det är inte så konstigt att både White Guide och många andra vallfärdat många mil till Väderstad Centralkonditori.

      Väderstad Centralkonditori i Östergötland

      Kanske har du sett skylten från E4:an när du susat förbi genom Östergötland? Strax söder om Mjölby vid Trafikplats Väderstad ska svänga av. Och bara dryga två kilometer från motorvägen hittar du det välrenommerade konditoriet.

      Låt dig inte luras av den ganska intetsägande fasaden. För där bakom återfinns nämligen en riktig pärla. Och utanför dörren vajar White Guide-flaggan i vinden. Och medan jag väntar på min tur beskådar jag plaketterna från utmärkelserna. 2014, 2015, 2016, 2017, 2018 och 2019. På rad. En obruten svit.

      Fika to go denna gången

      Det är kö ut på trottoaren denna sista söndag i september. Och mitt mål är att köpa fika på påse. Nästa gång avnjuter vi den på plats.

      Jag får en skymt av de mysiga gamla lokalerna och jag vet att det finns mer platser en våning upp. Sen fokuserar jag till fullo på utbudet. I en disk tronar de vackraste bakelseskapelserna. I den andra mer klassiskt kaffebröd.

      Äppelmums och smörbulle

      Det blir min tur och jag frågar efter rekommendation, det är jag vanligtvis ganska dålig på.

      -Jag är här för första gången, säger jag. Jag har hört så mycket gott om er. Vad är populärast? Vad tycker du jag ska välja?

      Det verkar inte som att han får frågan så ofta för det kommer inget direkt svar. Eller så är allt lika poppis. Till slut klämmer han ändå fram några rekommendationer.

      Det blir äppelmums och smörbulle som faller mig i smaken och stoppas ner i en påse.

      Vill du läsa om fler café i Östergötland – då hittar du fler tips och inlägg här.

      Prisvärt och mysigt

      Fyrtiofyra kronor fattigare och två gigantiska bullar rikare sätter jag mig nöjd i bilen. Väderstad Centralkonditori har stått på önskelistan länge och jag har svårt att se hur jag ska kunna besöka Omberg fler gånger utan att stanna till här.

      Väderstad Centralkonditori andas historia och gemytlighet och är prisvärt. Missa inte att stanna till för en fika på din väg genom Östergötland eller på väg till eller från din vandring på Omberg.

      Hitta hit:

      Du hittar enklast till Väderstad Centralkonditori genom att svänga av E4:an vid Trafikplats Väderstad en bit söder om Mjölby.

      Konditoriet ligger mitt i Väderstad med adress Vallsbergsvägen 14 (karta öppnas i googlemaps)

      Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och besök på några av våra slott som Ljung, Löfstad och Husby Säteri.

      Share

      Höstlistan 2020 – och sommaren vi för alltid bär med oss

      Höstlista

      Här har det varit tyst ett tag. Bloggen har fått stå tillbaka för det mesta. Mängder av arbete på mitt människojobb, migränanfall och en oändlig trötthet. Allt det där som symboliserar hösten innan jag har vant mig vid tempot igen. Så vad passar då bättre än en höstlista inspirerad av både Lisa, Annika, Towe och Daniel som alla gjort sina egna varianter. Här kommer min.

      Känner du dig klar med sommaren?

      Ja men faktiskt. Ganska länge kände jag att jag absolut inte var redo för höst och jag blev på riktigt provocerad av alla extremt hurtiga inlägga på Instagram om höstpeppen. Jag var absolut INTE redo. Men så åkte vi ett par dagar till Stockholm i slutet av augusti. Bodde på Hotel Frantz och njöt av en sensommarvarm huvudstad. Och så plötsligt någon gång under september så vände det. Sommaren 2020 kunde läggas till handlingarna.

      Hur såg din höst ut för ett år sedan?

      Gent

      För exakt ett år sedan hade jag precis kommit hem från min härliga överraskningsresa till Gent med Trip me up och jag var nyförälskad i denna lilla underbara belgiska stad. Framför mig låg en staycation på Stallmästaregården och någon typ av överraskning i november. Inte hade jag någon aning om att jag skulle bli placerad på ett plan till New York. Det var helt klart en höst i resandets tecken. Både långa och korta resor.

      Hur såg din höst ut för fem år sen?

      Hösten 2015 var jag både nyseparerad och nyförälskad. Under sommaren hade jag träffat Andreas och vi spenderade hösten med att slå våra påsar ihop. Vi flyttade ihop och så gjorde vi den där första resan tillsammans. En klassisk charter till Mallis. Föga anade vi att vi fem år senare skulle ha sett mer av världen än någonsin tidigare. Inte heller anade vi vad 2020 skulle bära med sig.

      Vad var det bästa och sämsta med sommaren?

      airbnb Åkerby Öland

      Det bästa med sommaren? Jag låter känslan och tanken bara komma till mig. Och då säger den mig våra dagar på Öland. Känslan att komma fram till vårt airbnb och hitta ett smultronställe man inte hade vågat hoppas på var oslagbar och det blev galet mysiga dagar. Mjo, det blir det som klassas som det bästa med sommaren 2020.

      Det sämsta. Nej jag kan inte klämma fram något endaste faktiskt. Förutom den övergripande situationen i världen. Men det är ju liksom inget att göra åt och för egen del har den påverkat sommaren på bästa sätt. Genom ännu fler upplevelser här hemma.

      Vad för kultur har du tänkt konsumera i höst?

      Jag är ingen stor kulturkonsument. Inte alls faktiskt. Vet knappt vad som räknas in i kultur i och för sig. Men barnen har varsitt presentkort på bio som går ut snart så ett biobesök kan vi nog bocka av. Det är nog det närmaste kultur jag kan komma.

      Vad blir det mest använda plagg i höst?

      Här hittar du Sveriges minst klädintresserade resebloggare. Jag lovar dig. Shopping kommer långt ner på min lista av älsklingssaker. Men två långkoftor har jag inhandlat mig till hösten. 150 kronor styck på Lager157 och jag lever praktiskt taget i dem. Fint så.

      Kommer du boka en utlandsresa i höst?

      Fram till för några dagar sedan hade jag faktiskt en utlandsresa bokad. Ända till Danmark skulle vi åka. En natt i Köpenhamn. Jag skrev om det här. Om tankarna kring att se fram så mycket emot något som tidigare var alldeles självklart.

      Men så började rubrikerna komma om stor ökning i Danmark. Lite senare blev vårt hotell i Malmö avbokat då hela hotellet valt att stänga på obestämd tid. Och då kändes det liksom som att alla tecken visade mot att det är bäst att stanna hemma.

      Vi måste inte resa just nu. Vi kommer garanterat att resa igen. Många många många gånger. Men just nu väljer vi att avstå. För att det helt enkelt inte känns bra i magen.

      Att hjärtat blöder när ett helt hotell väljer att stänga på obestämd tid ska vi inte bara prata om hur det känns. 2020 alltså. Vad hände?

      Vad är dina mål i höst och vad ser du fram emot?

      Fram till för någon vecka sedan hade jag så mycket mål. Så mycket på agendan. Kalendern började fyllas. Jag har gått en utbildning helt på egen hand för att jag verkligen ville det. Kompetensutvecklat mig själv. Diplomerad livscoach lägger jag till på mitt CV.

      En utbildning som satte sig djupt i roten av hela mig. Som gjorde att jag saktade ner. Mediterar. Går på hela fotsulorna. Närvarar. Här och nu. Och gör allt jag kan för att bli bättre på det.

      Målet för hösten är att inte fullständigt uppslukas av ekorrhjulet som jag var så glad att jag hoppat ur under våren.

      Jag vill summera 2020 som året då jag landade lite extra. Samlade energi och gjorde mig redo för resten av mitt liv.

      Share

      Sunlight hotell i Nyköping – ett upplevelsehotell för alla familjekonstellationer

      Sunlight Nyköping

      Jag ska ge Sunlight hotell att de gjorde en enastående bra kampanj på sociala medier i våras. Jag hade aldrig tidigare hört talas om dem och plötsligt var deras erbjudande i mitt flöde så pass ofta och det var så pass bra att jag inte kunde motstå att boka. Familjehelg med spa och relax. Fyra personer, två nätter för 2390 kronor. Taget. Och så kom det sig att vi spenderade en helg i slutet av juli på Sunlight i Nyköping.

      Vi fick en något skakig start på vår resa. Under fredagsmorgonen innan det var dags för avfärd blev Andreas plötsligt dålig med förkylningssymptom. Inte en chans att han kunde följa med. Jag ställde snabbt om och insåg fakta att det skulle bli jag och barnen. Och de är så pass stora nu att det går fint. Men det var ändå en kännbart decimerad skara som körde in på Sunlights parkering. Och jag vill berätta om första intrycket. För det är viktigt.

      Sunlight hotell Nyköping – första intrycket

      Jag är glad att jag inte hade sett hotellet tidigare, glad att jag inte hade en förutfattad mening. För när den där decimerade skaran med mig i spetsen närmar sig Sunlight så tar jag nästan till gråten. Framför mig tornar ett solblekt gult hus lite mer likt en industrilokal från tidigt 80-tal upp sig. Vi befinner oss i ett gammalt industriområde och den första tanken som far igenom huvudet är att blir detta total katastrof är det inte så långt hem igen.

      Jag kunde inte ha haft mer fel. Men jag tycker ändå att det är värt att nämna. Jag vill blotta mitt eget sätt att tänka och säga att man inte ska döma på förhand. Ni vet – det är insidan som räknas. Och detta med att förvandla gamla fabriker till hotell har ju fungerat även i Västerås så att säga.

      Sunlight –
      tvålfabriken som blev hotell

      Någon gång på 20-talet valde någon av någon anledning att flytta tvålfabriken i Merseyside, Liverpool till Nyköping. Och utan det där beslutet hade inte fabriken närmare 100 år senare kunnat förvandlas till hotell.

      Stämpelklockorna har ersatts av incheckning på betydligt mer frivillig basis och hit kommer jag nog för incheckning fler gånger. För så snart jag tvingat tillbaka de där tårarna som var nära, packat ut mig, barnen och packningen ur bilen och äntrat lobbyn försvann alla tvivel. Här skulle vi trivas och det med besked.

      På Sunlight står mötet i fokus. Här finns förutom hotell även stor konferensavdelning, stort gym, Sveriges största hotellgym faktiskt, spa och relax och även en restaurang med så pass hög kvalité på maten att jag som inte är någon finsmakare kände mig lite vilsen.

      I vårt paket ingick alltså entré till spa och relax och boende i familjerum samt frukostbuffé. Vi valde sedan att boka middag på hotellet en av kvällarna och då fick vi rabatt som hotellgäster.

      Atmosfären på Sunlight hotell

      Atmosfären som mötte oss så snart vi klev in på hotellet och som fick de där tvivlen att försvinna är svår att förmedla i text. Kanske går det bättre med bild.

      I entréplan samsas hotellreception, en stor lobby och restaurang i väl tilltagna och rymliga lokaler med högt i tak. Här finns också ett aktivitets/lekrum med pingisbord och några hoppborgar av mindre format.

      Familjerum

      På näst högsta våning hittade vi vårt rum. Ett rymligt boende med en dubbelsäng och en bäddsoffa och med milsvid utsikt över Nyköping med omnejd.

      Mysfaktorn var hög. Det enda jag inte kom helt överens med var den knarrande bäddsoffan.

      Spa & Relax på Sunlight

      Spa & Relax på Sunlight är uppdelat i två delar och går att bokas även om du inte bor på hotellet.

      Den ena delen med 25-metersbassäng och bubbelpool ligger i samma avdelning som gymmet. Den andra delen med stor relaxavdelning, ytterligare en bubbelpool som är något mer avskild samt behandlingar är något lugnare och kräver ett speciellt inträde som också ingick i vårt paket.

      Här kan man bland annat testa på fiskspa om man önskar. Vi fick möjlighet att boka tillträde till relaxen både på lördagen och söndagen och dag två hade vi hela relaxavdelningen helt för oss själva.

      Middag på restaurang Klara

      Middagen på hotellet avnjuts på restaurang Klara. Och som jag hintade om innan har de en riktigt lyxig meny. Och här tycker jag inte att ni ska lyssna på mig. Jag är ju verkligen ingen gourmand och ska jag tala klarspråk var menyn på Klara lite som att kasta pärlor för svin.

      Jag ger menyn toppbetyg. Det var inte den det var fel på – det var mig.

      Frukost på Sunlight

      Frukosten på Sunlight – den hade mig på hello så att säga. Och även barnen. Redan när vi passerade de uppställda våffeljärnen på väg till vårt rum visste vi att vi skulle gilla frukosten här.

      Väl tilltagen med lite av det mesta serverad i samma lokaler som kvällstid blir ovan nämnda restaurang. Frukosten på Sunlight hotell gör sig bäst i magen helt enkelt.

      Jag kan varmt rekommendera ett besök på Sunlight. En riktig liten tillflyktsort för barnfamiljen. Här trivdes vi toppen.

      Fakta Sunlight hotell

      • Sunlight hotell ligger i Nyköping helt intill E4 men utan att för den del störas av trafiken.
      • Här kan du njuta av enbart hotell men jag rekommenderar att du bokar till ett besök i gym och bad och kanske även spa & relax.
      • Restaurang Klara är hotellets restaurang. Här hittar du en meny med klass.
      • Missa inte Sunlights erbjudanden. Just nu kan du bland annat boka höst-staycation för två vuxna och två barn från 995 kr. För aktuella erbjudanden klicka dig vidare hit.

      Lite mer att läsa på Lite mera rosa

      Share
      - Resor, glädje & upplevelser -