Tivedens nationalpark – ett smakprov som gav mersmak

Tivedens nationalpark

Tänk att det blev av till slut. Så högt upp på önskelistan har det stått hela 2020 och under årets nästintill sista skälvande minuter blev det verklighet. Ett besök i Tivedens nationalpark. Och nej, jag ska inte utge mig för att det där besöket har varit hett eftertraktat länge. Jag måste erkänna att innan 2020 var jag inte ens bekant med ordet nationalpark. Men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig och detta var ett smakprov som gav mersmak.

Och att vi faktiskt fick till det kan vi tacka det berömda läget i världen för. När julfirandet med Andreas syster och hennes familj hotades kom vi på idén att mötas upp utomhus för att ändå få träffas. Halva vägen mellan Arboga och Linköping – ja då hamnar vi i Katrineholm. Och inget ont om det, men då passade jag på att slänga in idén om att åka lika långt var och hamna i, jajamensan Tivedens nationalpark.

Tivedens nationalpark – annandag jul 2020

Tivedens nationalpark ligger mitt emellan norra Vättern och Vänern cirka en timme och fyrtiofem minuters bilväg från Linköping. Och det var utan några som helst hinder vi rundade Vättern och nådde nationalparkens huvudentré där vi bestämt träff med ankommande bil från Arboga.

De tre entréerna till Tivedens nationalpark

Det finns tre entréer till Tivedens nationalpark och vi valde alltså att mötas upp vid huvudentrén bara för att ganska snabbt välja att åka därifrån. Men innan dess hann vi se till att grilla lite korv till lunch på en av de fint ordnade grillplatserna.

De övriga entréerna heter Ösjönäset och Vitsand och jag ska återkomma till varför vi valde att åka till en annan och självklart vilken. Men först måste jag stanna lite vid det första intrycket.

Vi började vår vistelse med att traska ut på en stor träbro med magisk utsikt över vad som skulle visa sig heta Östgötaviken, en del av sjön Stora trehörningen som dominerar hela det västra delarna av Tivedens nationalpark. Det hade varit runt nollan några dagar och isen låg på viken. Några av oss roade sig med att kasta sten på isen så det fullkomligt sjöng mellan naturens väggar.

Men klockan närmade sig lunchtid, det kurrade i allas våra magar. Och nu var goda råd dyra för att hålla humöret och energin uppe. Tanken var att göra en kortare vandring, stanna till för lite lunch och sedan vandra lite ytterligare. Men lederna som utgår från raskar man inte av på en kaffekvart och därför valde vi att inta lunch direkt och därefter bege oss mot den entré som hade de mest lockande lederna. Jag ska återkomma till det.

Lunchgrillning vid Östgötaviken

Vid huvudentrén finns faciliteter som toalett, kartor, vatten och flera fint ordnade grillplatser. Men tack vare barnens upptäckarlust hittade vi en grillplats nere vid vattnet. Det krävde förvisso sin klättring, men det var det värt. Här nere fanns ved, men det var fler som hade hittat samma plats som vi och vi behövde komplettera lite från förråden vid huvudéntren. Generellt kan man säga att det var väldigt ordnat med vet och även möjligheten att hugga till lite mindre tändmaterial.

Är du vid Tivedens huvudentré? Missa inte att leta dig ner till sjön, det är det värt.

Mot Entré Vitsand och Junker Jägares sten

Kanske ser det vid blotta anblicken ut som att det finns lite rundslingor som inte är så långa även vid huvudentrén. Och visst är det så. Längdmässigt. Strapatsmässigt är det en helt annan sak. Och det finns en anledning till att man även skriver ut hur lång tid varje led beräknas ta i tid. Ta till exempel Stenkällerundan på 2,2 km som beräknas ta ungefär två timmar.

Och det säger också lite om det landskap som möter oss i Tiveden. Lite av en vildmark. Höga stigningar. Mängder med snår och ganska otillgänglig men också alldeles alldeles underbar natur.

Efter lunch packar vi alltså ihop oss och tar bilen ett par kilometer bort till Entré Vitsand. Dit är det väl skyltat från huvudentrén. Vitsand är också en populär badplats men just denna dag saknas det vinterbadare och det är inte ett epitet jag själv aspirerar på. Än i alla fall.

Även här finns det fina grillplatser med sittmöjligheter både under och utan tak. Men vi är mätta och tar istället sikte på leden som är uppmärkt med vitt och sju svarta punkter. Junker Jägarerundan på 2,8 kilometer och en beräknad tid på cirka 1,5 timme.

Junker Jägarerundan

Leden följer till en början vattnet, som även här är sjön Stora Trehörningen. Efter en stund stiger den sedan uppåt och inåt skogen och en bit upp kan man få magiska utsikter över sjön. Men för dagen har vi fyra barn mellan 7 och 11 år i sällskap och dessa driver mer framåt än de tittar på utsikten så vi pinnar på.

Stundtals är det lite som att vandra i de urskogar vi vandrat här i Östergötland på senare tid. Både Säby Västerskog och Ycke urskog. Träden ligger som plockepinn och man hoppar under och kryper över. Små bäckar bildar minivarianter av vattenfall. På vissa ställen har sommarens solstrålar blekt ledens uppmärkning. Och då kan det vara tryggt att veta att man inte bara har färgen att gå på utan även antalet prickar i själva uppmärkningen.

Legenden om Junker Jägares sten

Leden har fått sitt namn efter Tivedens största flyttblock. Junker Jägares sten. När vi vet att vi närmar oss börjar barnen fråga vid var och varannan sten om det är den. Och vi säger att vi nog tror att vi kommer att märka när vi är framme. Och vi har rätt. För det är inte litet Tivedens största flyttblock. 15 meter högt och en ganska speciell form. Barnen läser högt på skylten och fascineras av dess ålder. I runda slängar 10 000 år.

Namnet har stenen fått ifrån en dramatisk sägen om Junker, en ung jägare från Norge som förälskade sig i en jungfru av kungligt blod. Hon var redan bortlovad till en annan men rymde med Junker natten före sitt bröllop. De slog läger just där under stenen. Men medan Junker gav sig ut för att jaga hade jungfruns far skickat ut sina män för att leta efter henne och föra hem henne. Levande eller död. Och medan Junker var ute på jakt hann faderns män ifatt dem och jungfrun blev tillfångatagen och halshuggen. Den sörjande Junker Jägare vände hem till Norge igen men sedan dess sägs de båda spöka vid stenen i skymningen.

Huruvida sägnen stämmer låter vi vara osagt men skymningen närmade sig och vi begav oss tillbaka för en avslutande lyxfika framför en värmande eld.

Tivedens nationalpark – smakprov som gav mersmak

För en tid sedan ställde jag mig frågan när man kan räkna att man har varit i ett naturreservat. Jag räknar definitivt att jag nu kan säga att jag har varit i Tivedens nationalpark. Däremot är det mycket som återstår att upptäcka och vi kommer definitivt att komma tillbaka.

Fakta Tivedens nationalpark

Tivedens nationalpark
  • Tivedens nationalpark bildades 1983 och utvidgades 2017.
  • Nationalparken är 2030 hektar stor
  • Tiveden ligger i Örebro och Västra Götalands län
  • Det finns tre entréer. Huvudentrén, entré Vitsand och entré Östjönäs.
  • Sevärdheter i parken är bland annat: Stenkällan, Junker Jägares sten, Stigmanspasset, Stora Trollkyrkan, Lilla Trollkyrkan och Bergslagsleden.
  • Mer om Tivedens nationalpark kan du läsa här

Lite mer att läsa på Lite mera rosa

Lämna ett svar