Det är på dagen ett år sedan jag med ett leende på läpparna skrev ned vartenda ord och summerade vår första vistelse på Sunprime Miramare beach på Rhodos. Och nu har jag haft förmånen att få vara tillbaka på mitt absoluta favorithotell i världen. Favorithotell hittills ska jag väl tillägga, jag hoppas få uppleva så många fler och kanske hitta ett nytt favorithotell.
Förra årets vistelse här var en berg- och dalbana, det ska erkännas. Allt ifrån förlovning till information om att en av mina allra närmaste var försvunnen. Men i det stora hela och det jag minns är sju dagar i paradiset och det var precis dit jag kände att jag återkom när vi i förra söndagen steg in genom dörrarna och blickade ut över lagunerna, restaurangen, Egeiska havet och Turkiets berg i horisonten.
Tillbaka i 1016 på Miramare beach
Vi trivdes fantastiskt bra i vår bungalow 1016 förra året och hade satt in lite extra resurser för att få bo i samma hus och visst löste sig det. Och inte bara det. På spegeln fanns en fin hälsning skriven. ”Welcome back Mr Brogren. #MiramareTeam”. Det är inte svårt att känna sig lite extra välkommen då.
Vi är ganska flitiga resenärer med Ving. Detta är vår fjärde resa på ett år och åtta månader och innan detta året är slut kommer det att bli minst en till och trots att Ving inte har något bonusprogram så visar det sig lite att vi åker med dem ofta. Denna gången väntade en fin presentförpackning från Rituals och en hälsning på oss som tack för att vi valt att åka med dem igen. Det uppskattas. Vi är fantastiskt nöjda Ving-resenärer.
Från Linköping till Arlanda
Men vi gör väl som brukligt och börjar historien lite tidigare än så. Även denna gång hade vi en morgonflight och valde precis som när vi åkte till Gran Canaria i januari att åka från Linköping till Arlanda på natten. Innan avresa hade vi spenderat några hysteriskt mysiga lediga dagar med de små. Högsommarväder, pool, kompishäng, några timmar där vi flydde den värsta solen på ett nästintill tomt Leos lekland, födelsedag för Andreas med tillhörande pannkakstårta och så trerättersmiddag tillsammans allihop hos J när vi lämnade de små. Sedan var det dags att åka hem och packa inför avfärd bara sex timmar senare. Kryddade dessa timmar med ett litet driftstopp i telefonin på jobbet också – ganska bra tajming faktiskt. Det tog tankarna ifrån saknaden efter härliga dagar med de små hjärtana.
Och från Arlanda med Thomas Cook
Kvart över två på natten lämnade vi Linkan och åkte mot Arlanda och till skillnad från minusgraderna i januari mötte solen upp på Parkering Beta. Nervositeten inför flygningen som kommit allt senare de senaste gångerna hade ännu inte infunnit sig när vi satte oss på shuttle-bussen mot terminalen och den lyste fortsatt med sin frånvaro både vid incheckning av bagage och säkerhetskontroll.
Och visst landade vi som vanligt tryggt och säkert runt tre och en halv timme senare på Rhodos flygplats.
Om Rhodos flygplats
Rhodos flygplats hade inte förbättrat sig nämnvärt sedan förra året. Och efter att ha stått närmare en halvtimme i en trång varm ankomsthall och stirrat upp på den skärm som skulle förkunna var vårt bagage skulle anlända, kom det till slut fram en kvinna ur personalen och informerade om att bagaget från Stockholm kom på band två. Här snackar vi analogt.
Efter ankomst till vår bungalow och lunch i poolbaren tog jag den obligatoriska powernapen. Under tiden tittade Andreas på Formel1 från Monaco. Powernapen blev till slut ganska lång och jag vaknade upp lagom till middag.
Billigare all inclusive rekommenderas
Förra året valde vi bort all-inclusive och kände oss mycket nöjda med det. Dels ansåg vi att det var lite väl dyrt, runt 8000 kronor. Och dels var vi sugna på att testa på annat utanför hotellet. Nu visade det sig att vi inte åt på annat ställe än hotellet mer än en gång under förra årets vistelse. Och då vi var mycket nöjda med maten på hotellet och man inför årets resa hade sänkt priset till drygt 5000 kronor ,valde vi i år all-inclusive och vi är inte besvikna.
Frukost- och lunchbuffé är av generell karaktär och har alltid några nyttigare alternativ att välja på, mycket grönsaker. Middagsbufférna har olika teman såsom, medelhav, italienskt, mexikanskt, barbeque, asiatiskt och så grekiskt såklart. Det mest anmärkningsvärda här är väl att jag tyckte att den italienska var den absolut godaste och inte den grekiska.
Men fri tillgång till fetaost borde vara en mänsklig rättighet, det är något jag kan konstatera efter en veckas bufféer här. Fetaost till frukost, lunch och middag. Och så ett glas bubbel lite nu som då, det får man inte glömma.
Gym och motion på Miramare beach
En annan sak som såg lite annorlunda ut detta året mot förra är motionsmängden. Andreas var vansinnigt duktig och gymmade alla dagar utom en. Gymmet är litet men välplanerat och välutrustat och mycket fräscht samt svalt. Så även jag har sökt mig dit ett par gånger. Fast för att svalka av mig då. Inte för att gymma. Jag har dock också rört på mig men inte lika mycket. En femkilometerspromenad en morgon samt ett yogapass presterade jag. Det är ungefär 200 procent mer än vad jag tidigare presterat så jag känner mig nöjd.
Och inte bara det. Med tanke på att hotellområdet är utspritt på en yta som ger att man vid promenad till poolen och poolrestaurangen går 1,4 km enkel väg, får man sina dagliga steg på köpet när en iskaffe lockar på eftermiddagskvisten. Och om inte det räcker så kan man ta sig en utflykt till Rhodos stad.
Rhodos stad
Detta året tog vi oss också i kragen och besökte just Rhodos stad. Vi la mest tid på de gamla delarna. Rhodos old Town har anor från långt före Kristus och bjuder på magnifika byggnader, urgulliga gränder, turistfällor likväl som genuina små pärlor. Ett besök här rekommenderas varmt.
Bussarna går varje kvart precis utanför Sunprime Miramare beach och på bussen är det kontanter som gäller. Sedan färdas du de 20 minuterna in till Rhodos stad i alldeles för hög hastighet på en fullproppad buss. Och plötsligt får man uppleva varför det är så mycket farligare att färdas på vägen än i luften. Men det var det värt. På hemresan valde vi taxi som kostar 10 euro. Dubbelt så dyrt alltså men helt klart värt vartenda öre.
Semester + Läckberg = sant!
Efter två lite molniga dagar kom så solen fram med full kraft på onsdagen. Den spenderades således i solstolen i horisontellt läge tillsammans med Camilla Läckberg. Eller i alla fall tillsammans med hennes tredje bok Stenhuggaren. Det är bara att erkänna för mig själv att läser det gör jag på semestern. Hur jag än försöker så kommer jag inte till ro för läsning på hemmaplan. Isprinsessan plöjde jag på Mallis 2015. Predikanten delade jag upp på Rhodos och Gran Canaria och nu blev det Stenhuggaren på Rhodos i år. Olycksfågeln är påbörjad men läses troligen inte klart förrän på Skiathos.
iPhonens fotoalbum vittnar sedan om lata dagar med solstolshäng, skuggpauser och ljudbok. För det är inte så mycket förevigat dessa dagar. Inte mer än försök till selfies och groupies när solkrämen duschats bort och vi förpassade oss från vårt lilla favorithus till hotellets middagsrestaurang. Den med världens bästa utsikt.
Summa sumarum på Miramare beach
Allt som allt blev det som vanligt en alldeles alldeles underbar vecka på Miramare Beach på Rhodos. Och även om det inte blir i slutet på maj nästa år så är jag övertygad om att vi kommer att komma tillbaka.
Vill du se mer bilder från vårt boende och även andra delar av hotellet rekommenderar jag varmt att klicka dig vidare till mitt inlägg från resan till samma hotell året innan 2016.
No Comments