Authentic.
  • Om & Kontakt
    • Om
    • Kontakt
  • Jobba med mig
    • Syns i mina kanaler
    • Digital affärsutveckling i Sociala medier
    • Social Media Management
  • Resor
    • Asien
      • Dubai
      • Singapore
      • Sri Lanka
      • Thailand
    • Europa
      • Belgien
      • Danmark
      • Estland
      • Finland
      • Frankrike
      • Grekland
      • Italien
      • Spanien
      • Turkiet
    • Nordamerika
      • USA
    • Svenska resmål
      • Blekinge
      • Bohuslän
      • Halland
      • Härjedalen
      • Lappland
      • Närke
      • Skåne
      • Småland
      • Sörmland
      • Uppland
      • Värmland
      • Västergötland
      • Västmanland
      • Öland
      • Östergötland
    • Samla bonuspoäng
    • Hotelltips
    • Sparesor
    • Kryssning
    • Skrivresor
    • Unika boenden
    • Vandring
  • Personligt
    • Vardagsfunderingar
    • Hälsoångest
    • Flygrädsla
  • Östergötland
    • Vandringsleder i Östergötland
  • Webbutik
lite mera rosa
lite mera rosa
  • Om & Kontakt
    • Om
    • Kontakt
  • Jobba med mig
    • Syns i mina kanaler
    • Digital affärsutveckling i Sociala medier
    • Social Media Management
  • Resor
    • Asien
      • Dubai
      • Singapore
      • Sri Lanka
      • Thailand
    • Europa
      • Belgien
      • Danmark
      • Estland
      • Finland
      • Frankrike
      • Grekland
      • Italien
      • Spanien
      • Turkiet
    • Nordamerika
      • USA
    • Svenska resmål
      • Blekinge
      • Bohuslän
      • Halland
      • Härjedalen
      • Lappland
      • Närke
      • Skåne
      • Småland
      • Sörmland
      • Uppland
      • Värmland
      • Västergötland
      • Västmanland
      • Öland
      • Östergötland
    • Samla bonuspoäng
    • Hotelltips
    • Sparesor
    • Kryssning
    • Skrivresor
    • Unika boenden
    • Vandring
  • Personligt
    • Vardagsfunderingar
    • Hälsoångest
    • Flygrädsla
  • Östergötland
    • Vandringsleder i Östergötland
  • Webbutik

Posts by author

Cornelia

554 posts
  • Personligt
  • Resor
  • Resplaner
  • Vardagsfunderingar

Om drömmar, resmål och verklighet

  • 22 januari, 2018

I april 2016 hämtade jag mitt nya pass inför resan till Rhodos som gick av stapeln i maj samma år. Det gamla passet hade på de fem gångna åren tagit mig på tre utlandsresor och i ett inlägg på min dåvarande blogg funderade jag lite kring resplaner och vart det nya passet skulle hinna få följa med mig. Ett inlägg om drömmar resmål och verklighet.

Det är en kittlande tanke att spekulera i var det nya passet som nu är under tillverkning kommer att hänga med mig till för platser. Får jag drömma? Då har jag inom de närmaste fem åren, utöver Rhodos, besökt Barcelona, Rom, Frankrike och Spanien på en lååång vandring, New York och kanske kanske kanske hinner jag även till Thailand. Det finns så mycket att se fram emot.


Ett år och nio månader senare inser jag att det nog är dags att sätta upp lite nya drömresmål. För strax efter att passet fyller två år kommer Barcelona, Rom, Frankrike (i form av både Paris och Marseille) New York och Thailand vara avbockade. Även Spanien men inte på den långa vandringen jag planerar för men på flera andra sätt. Så. Om jag får drömma lite till då för passets resterande tre år:  Dubai, Miami, Maldiverna, Island och självklart New York – igen!

Jag är så genomtacksam för allt jag får möjlighet att uppleva.


Att planera är ju halva resan, här hittar du fler inlägg om just resplaner .

Och så till sist, en liten uppmaning att följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.

Share
  • Hotelltips
  • Reseinspiration
  • Resor
  • Svenska resmål

The Winery hotel – ett hotelltips

  • 6 januari, 2018

En av de allra första dagarna på 2018 begav jag mig mot Stockholm och mötte upp min älskade vän Fia, som numera är nyinflyttad Stockholmsbo. Efter att ha shoppat bubbel satte vi oss på pendeln till Ulriksdal där vi traskade vidare mot The Winery hotel och nästan ett dygns hängivet tjejsnack och uppdatering på vad som hänt sedan sist.

The Winery hotel sägs vara världens enda vinhotell och man har också egen vintillverkning på hotellet. Underbar atmosfär i både gemensamma ytor och på rummet och vin på kran. Tja, vad mer kan man begära. Rekommenderas varmt.

The Winery hotel
The Winery hotel

Trots närheten till E6:an störs man inte av trafiken på de välisolerade rummen. Tegelväggarna ger en rustik känsla. Det känns ombonat men ändå rymligt.

The Winery hotel

Men vad vore ett vinhotell utan vin. Och naturligtvis finns det vin att prova. Rekommenderar verkligen att köpa en provrunda i dessa kylar. Med ett kort och ett provglas trycker du hem det vin du är sugen att prova lite av.

The Winery hotel
2018-01-04 17.08.32

Bjudna på visning av vintillverkningen

Vi lyckades pricka in en dag med extremt lite folk vilket vi uppskattar och blev därmed också medbjudna på en visning i deras vintillverkning helt utan extra kostnad och till vår stora förtjusning.

Efter middag på den italienska restaurangen avslutade vi kvällen i lobbyn med lite bubbel. Dessa dygn med Fia är alltid en berg- och dalbana. Vi hinner med att uppdatera oss på allt. Vi gapskrattar och fulgråter. Löser världsproblem och pratar gamla minnen. Hittar på nya idéer och kanske sätter vi dem i verket. Fia ska bara börja lyssna på lite andra poddar än Socialstyrelsens först. Over and out. I juni kör vi igen. Ska bara hitta något coolt ställe att boka in oss på.


Vill du läsa fler av mina hotellrecensioner? De gör du genom att klicka dig vidare hit.

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration. 
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Share
  • Nordamerika
  • Reseberättelser
  • Reseinspiration
  • Resor
  • USA

New York på 57 timmar – en reseberättelse

  • 28 november, 2017

I kalendern stod semester.
– Vad ska du hitta på då? frågade typ alla.
– Jag ska åka upp till Stockholm.
– Jaha, vad ska du göra där då?
– Bo på hotell och så…
Jag ljög inte. Jag berättade bara inte hela sanningen.
Att jag skulle uppleva New York på 57 timmar.

Alltihop började den 16 september hemma i TV-soffan. Vi tittade på en vlogg av Jon Olsson som var i New York och det är möjligt att det var en snabbt påkommen 40-årskris för i samma stund bestämde jag mig. Innan jag fyllde 40 skulle jag också ha besökt New York. Jag hade på dagen två månader på mig. Inom loppet av några dagar var boendet bokat. Några dagar senare även resan.

Mot New York med klass

En vecka innan min 40-årsdag, torsdagen den 9 november kl 14:20 hoppade jag på tåget i Linköping och en stund senare när det stannade i Norrköping anslöt min kära vän Eva-Lena. Och med den äran må jag säga. Resan mot New York hade börjat och ur väskan, och lite i skymundan för att inte stöta oss med våra medresenärer på andra sidan bordet eller eventuellt tågvärden, plockade hon varsin liten minihutt, varsin liten flaska rött och äggmackor. Det gick ingen nöd på oss innan vi efter ett par timmar hoppade av tåget på Arlanda. Och inte skulle det gå någon nöd på oss där heller.

Några rulltrappor senare landade vi i baren på Clarion Arlanda och spanade på flygplan medan vi sippade på ett glas rött och försökte förstå vad som nu låg framför oss.

2017-11-09 17.53.01

Lite käk på O´learys och en busstur ut till vårt hotell för natten (jag sa ju att jag skulle bo på hotell)  senare var vi redo för en god natts sömn. Det är andra gången jag bor på Radisson Blue Arlandia och senast det begav sig var många år sedan. Men det kan varmt rekommenderas. Superfint rum, skön säng och en toppenfrukost med vyn över taxande plan på Arlandas banor. Vad mer kan man begära?

Ovanligt lugn för att vara flygrädd

För att ha en åtta och en halv timmes flygresa framför mig så sov jag förvånansvärt bra och jag fick till och med i mig lite frukost innan vi åter satte oss på shuttle-bussen in till terminal 5. Med bagaget incheckat och säkerhetskontrollen avklarad begav vi oss mot gaten. Ungefär halvvägs kom det stora brytet och jag ska vara helt ärlig och erkänna att jag under en kort stund trodde att Eva-Lena skulle få åka till New York själv. Men – jag tog mig i kragen. På riktigt. Tog mig i kragen. Och så gick vi.

I relativt bra tid lyfte sedan vår Airbus 330 flight SK903 från Arlanda. Telefonen är helt fylld av fantastiska bilder ovan molnen. Tack vare en mycket stark motvind som till slut resulterade i att flygningen tog åtta timmar och femtio minuter, passerade vi norr om Island och över ett otroligt vackert Grönland.

2017-11-10 13.03.01
2017-11-10 14.44.18
2017-11-10 15.16.44
2017-11-10 15.48.01
Över ett magiskt vackert Grönland
2017-11-10 13.15.58 HDR

Min vana trogen tog jag mig ett snack med en av flygvärdinnorna. Jag minns tyvärr inte hennes namn men min norska superhjälte hjälpte mig till ett stort lugn och jag kan bara återigen tacka SAS för fantastisk personal. Och det lilla extra. Eftersom hon hört att jag gjorde resan inför min födelsedag passade hon på att bjuda på lite bubbel och nötter till förrätt. Omtänksamt och sådant man minns.

2017-11-10 13.45.35 HDR
Lite rödgråten såklart. Men rödgråten över Grönland är ganska OK ändp.

Framme i New York

Vi landade i New York på Newark international airport, lite senare än vanligt för flighten, vid ca 15:30 lokal tid och lite ytterligare väntan återstod då det var så mycket kö vid immigrationsdiskarna att de först inte släppte in planet till terminalen. Något piloten aldrig ens hört talas om tidigare. Men det kan ändå förklara varför vi sedan stod i kö i närmare två (!) timmar innan vi kom in i landet och Manhattans skyline som syntes utanför terminalfönstret hade hunnit byta från eftermiddagssol till nattmörker innan vi kunde hämta vårt bagage och leta rätt på vår delade airportshuttle som vi förbeställt.

Hemma började klockan närma sig midnatt och det kändes när vi en stund senare färdades i hysterisk trafik in emot Manhattan. Fredagstrafiken ska tydligen vara den värsta och det kan vi nog skriva under på. Just då hade jag hellre satt mig på ett flyg tillbaka än åkt vidare mot vår slutdestination på norra Manhattan. Närmare åtta på kvällen landade vi i vårt boende på östra delen av den 116:e gatan där vi hyrt ett rum hos Luiz och Daniel via Airbnb.

Vi somnade gott och vaknade förvånansvärt utvilade till en solig lördag. Med begränsat med tid att uppleva rivstartade vi med en promenad genom hela Central park på väg mot dagens övriga sightseeing.

Central Park, New York
Central Park, New York
Central Park, New York
Central Park, New York

New York – Precis som på film

En av de vanligaste frågorna jag fått efter hemkomsten är nog: Var det som du hade förväntat dig? Egentligen skulle jag kunna använda varje bild jag tagit och varje upplevelse jag upplevde och använda som svar på den frågan. För det var verkligen precis så som jag hade förväntat mig. Så som jag hade föreställt mig. Allt är precis som på film. Och efter varje gathörn väntade ännu en av de där välkända husen, eller träden eller sevärdheterna. Alltihop på en väldigt liten yta.

Efter turen genom Central Park åkte turistkartan fram och vi kryssade oss fram mellan avenyerna som vi aldrig gjort något annat.

  • Trump tower New York
  • Trump tower New York

På jakt efter frukost passerade vi Trump tower och gjorde allt vi kunde för att komma förbi avspärrningarna på 5th avenue inför ”Veterans day-paraden”.

New York

Kommunikationen hem går inte heller av för hackor.

Foto 2017-11-11 17 57 26.jpg
Olika falla ödets lotter

Rockerfeller center och Times square

Några kvarter senare skulle vi ta oss en titt på byggnaden vi skulle åka hela vägen upp i dagen efter och väl där kom vi mitt i uppsättningen av den berömda julgranen vid just Rockerfeller center. Tydligen en riktig höjdpunkt med tanke på hur mycket folk som samlats och hur mycket fotografer som var på plats. Och imorgon tänds den. Men såhär såg den ut den 11 november.

Rockefeller Center Christmas tree

Vår sightseeing fortsatte och bara några kvarter bort hittade vi Times square. I dagsljus var det nästan svårt att se att det var samma plats som kvällstid lyser upp av alla neonskyltar. I dagsljus med en sol på väg ner bakom skyskraporna fanns en annan magi på platsen med den högsta pulsen på hela Manhattan.

Times Square
Times Square

Inte en enda pinal

Vårt besök i New York kommer inte att gå till historien som något av de mer shoppingtäta. En eller ett par butiker hann vi besöka för att komma undan den värsta kylan. Vi prickade in några av de kallaste dagarna i november med minusgrader. Men inte en enda pinal fick följa med hem. Men jag var ganska sugen på dessa.

2017-11-11 12.48.04
Lite mera rosa.

Det andra minnet från någon typ av affär. Vad är det man säger – only in America.

2017-11-11 13.52.09

Vår första dag i New York började lida mot sitt slut. Stegräknaren närmade sig 20 000 steg och vi passerade ännu en av de där ”måste”-sevärdheterna.

Empire state building
Empire state building

Vi unnade oss att dyka in på en pub en liten sväng och värma oss och ta igen oss. Och passade på att turista på riktigt genom att – ja ni ser rätt – fotografera Henke Lundkvist på TV.

Innan vi sedan tog tunnelbanan hem till 116:e gatan passerade vi Flatiron building.

Flatiron building

Möra i benen och fulla i huvudet av alla intryck köpte vi med oss lite rött och en Subway-macka och spenderade sedan kvällen på rummet och innan klockan slagit nio hade vi slutit de blå för lite skönhetssömn.

Brooklyn bridge, 9/11 och Frihetsgudinnan

Dag två kände vi oss varma i kläderna och tog tunnelbanan hela vägen ner till Brooklyn bridge. På dagens schema stod just Brooklyn bridge, 9/11 memorial, Wall street, Frihetsgudinnan och till slut en tur upp till 74 våningen och en vy över Manhattan.

Efter frukostkaffe på Starbucks visade de sig att ganska många hundra andra inom National kidney foundation hade bestämt sig för att utföra Kidney walk över just Brooklyn bridge den dagen. En snabb ändring i schemat och vi började med One world tower istället. En av fördelarna med Manhattan, det är aldrig långt till nästa sevärdhet.

One world trade center
One world trade center
One world trade center
9/11 memorial
Brooklyn bridge
Brooklyn bridge
Brooklyn bridge
Brooklyn bridge
Brooklyn bridge
New York
Wall Street
Wall street

Efter Wall street-kvarteren tog vi Staten Island-färjan för en vy över Frihetsgudinnan. Mäktigt. Men möjligen var utsikten över Manhattan på tillbakavägen ännu mäktigare. Det som syns på bilden som inleder detta inlägg. Inte utan att man får nypa sig i armen för att förstå att det verkligen är på riktigt.

Top of the Rocks – Rockefeller center

Vi avslutade dagen med det där jag oroat mig för absolut mest utöver flygresan. Och det blev en inte helt odramatisk historia. Jag klev in i den överfulla hissen men precis innan dörrarna stängdes rusade jag helt sonika ut. Vände mig om och såg mitt resesällskap försvinna bakom dörrarna som stängdes. I den sekunden var min enda fundering på hur vi skulle hitta varandra igen. Fantastisk personal på Top of the rocks tog min rädsla för trånga utrymmen på stort allvar och jag fick trots långa köer åka upp helt själv med en av guiderna i en alldeles egen hiss – och det var värt det. Utsikten från Top of the rocks är magisk och väl där uppe strosade jag runt på alla våningarna och njöt och fotograferade. Jag hade gjort om det vilken dag som helst.

Top of the rocks, Rockefeller Center
New York

Om jag hittade mitt resesällskap där uppe? Oh nej då. När jag väl fick tag på henne hade hon i ren skräck för höjden tagit första bästa hiss ner igen och var troligen ner innan jag ens kommit upp.

Vi avslutade dag två med vin och chicken & rise tillsammans med vår host Daniel. Härlig dag och härlig kväll innan vi hoppade tidigt i säng inför hemfärd dagen efter.

Dag tre spenderades med lång och mysig frukost på La Pecora binaca innan vi började resan mot Newark.

  • La Pecora Bianca NY
  • La Pecora Bianca NY
2017-11-14 01.16.40

Vi mötte soluppgången och landade lugnt och säkert på Arlanda efter ännu en mycket behaglig flygning över norra Atlanten. Fyllda med upplevelser men inte på långt när klara med New York. Dit kommer jag garanterat tillbaka.


Fler inlägg från mina resor till USA hittar du här.


Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration. 
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Share
  • Hälsoångest
  • Personligt
  • Vardagsfunderingar

Vardagen med lite perspektiv

  • 23 oktober, 2017

Jag brukar ibland säga att det är när det känns som att tiden styr mig och jag inte styr tiden som det är dags att stanna upp. Andra tider i livet har fått mig att inse att det är när det känns som allra bäst som det brakar ihop. När man inte har något att fightas emot då ges man tid att känna efter. Det är vardagen med lite perspektiv.

Lägger jag ihop de tolv månader som snart har gått sedan jag började mitt sista år som ”trettionågonting” så ser jag ett pärlband av erfarenheter och lärdomar. Men det krävs att jag stannar upp och blickar bakåt för att verkligen se det, se mönstret, och börja förstå att det nog vill säga mig någonting.

Ingen 40-årskris

Det är ingen fyrtioårskris. Det är en insikt. En sanning jag landat i. En stark önskan om att hitta min drivkraft. Och inte bara hitta den utan hålla fast den och leva med den. Att prioritera den och därmed prioritera mig själv.

Inspirerad av ännu en klok vlogg av allas vår Isabel Boltenstern, nämligen denna (och glöm inte att titta ända till slutet, för där får hon in den riktiga fullträffen, tänk på den)…

… så har jag ägnat kväll nummer två som gränsänka till att tända ljus, lyssna på musik värdig en spa-anläggning och låta orden flöda. Några av dem får flöda här, andra har fått flöda där de kanske (och förhoppningsvis) får bli lästa vad det lider.

Jag önskar att ni alla hade fått ta del av den rofyllda sinnesstämning jag befinner mig i just nu. (Och påminn mig gärna om några dagar när jag flänger mellan gymnastikträningar, lämning på fritis och innebandycup.) Men just nu ser jag på vardagen med lite perspektiv.


Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration. 
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Share
  • Hälsoångest
  • Personligt
  • Vardagsfunderingar

Jobbet + utbrändhet = sant?

  • 1 september, 2017

Det finns stunder i livet då jag inte har mått sådär tipp topp även om jag måste vara tydlig med att jag nu mår alldeles förträffligt. Under två perioder i mitt liv har jag själv varit sjukskriven med diagnosen – utbränd. Jag brukar ändå säga att jag aldrig gick in i den berömda väggen. Men jag var nära, jag tittade på väggen, vände om och gick. Men är denna ekvationen alltid verkligen ett måste: Jobbet + utbrändhet = sant?

Ett av de hetaste ämnena i dagens samhälle är just utbrändhet eller utmattningssyndrom. Och vi som öppet berättar om hur vi mår eller mådde får ofta veta att vi inte är ensamma. Fler än vi tror har någon form av känning av det. Vad kan det då möjligen finnas i ämnet som inte redan är sagt som jag skulle vilja dryfta denna fredag? Jo.

För att få diagnos krävs en familj

Tidigare idag ramlade jag över denna artikel. Berättelsen om en man i min egen ålder som efter många år av psykisk ohälsa inte ser någon annan utväg än att gå till skogs. Artikeln är lång men väl värd att läsa.

Den säger något om vårt samhälle idag. En av alla de delar i artikeln jag fastnar speciellt för är under rubriken Ingen familj, ingen utredning? Där det berättas om att Mikael inte kunde få en neuropsykiatrisk utredning som han själv önskade för det fanns ingen man kunde prata med. För att göra en sådan utredning följer man i detta fallet en checklista. Finns det inga föräldrar inga nära anhöriga, inga lärare från barndomen eller andra liknande personer kan man inget göra.

Vi hänger med i teknik men hänger vi med i vår värld

Jag jobbar själv med att stötta vården med teknik. Vi satsar miljontals kronor på att införa ny teknik i vården och missförstå mig rätt, det är bra. Men vi får inte glömma att vi inte bara ska hänga med i tekniken. Vi måste också hänga med i hur samhället ser ut. En medicinsk utredning kan ju inte omöjliggöras för att en person inte har växt upp med en kärnfamilj att intervjua.

Lite liknande är det med utbrändheten. Jag har vid några tillfällen önskat att få prata med någon när livet varit lite extra tufft. En kurator vid vårdcentralen är allt jag begär, inga dyra exklusiva hjärnskrynklare. Bara en utomstående som jag kan ventilera med.

Symptomen jag berättat om leder snabbt personen på andra sidan paketet med näsdukar till diagnosen utbrändhet. Men ganska snart dyker en bekymmersrynka upp när jag berättar att jobbet trivs jag på och går gärna till. För utbränd – det blir man ju av sitt jobb! Eller? Vad ska man göra om man inte kan sjukskriva från jobbet för utbrändhet? Kan man sjukskriva någon från livet i övrigt?

Även här behöver vi vidga våra vyer och se utanför den berömda boxen.

Måste utbrändheten bero på jobbet?

För min del har det nio gånger av tio inte varit jobbet som varit den springande punkten när jag mått lite sämre. Nej, jobbet har till och med ofta varit det som gjort att jag överlevt.

Jag har inte svaret på frågan vad man gör när det inte är jobbet man blivit utbränd av, men jag vill att vi börjar reflektera över frågan och funderar på den. För bara för att du inte följer mallen i läkarboken och mallen över hur det alltid har varit så är du inte frisk och behöver fortfarande en hjälpande hand ut ur det svarta.

Vad tycker du måste jobbet + utbrändhet vara lika med sant?

Share
  • Flygrädsla
  • Hotelltips
  • Personligt
  • Reseinspiration
  • Resor
  • Svenska resmål
  • Vardagsfunderingar

Att göra det jag aldrig trodde jag skulle göra

  • 30 augusti, 2017
Att göra det jag aldrig trodde jag skulle göra

Ser ni min uppdatering på Facebook här nedan? Har ni gillat den, kanske kommenterat? Inte? Ha inget dåligt samvete för det. Det var inte många som hann göra det. Inlägget la jag upp ca 6:25 i går morse. Trettio minuter senare gjorde jag det jag aldrig trodde jag skulle göra. Då hade jag nämligen hunnit gå både på OCH av planet som skulle ta oss till Malaga.


Att göra det jag aldrig trodde jag skulle göra

Igår gjorde jag det jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag gick av planet som skulle ta oss till semestern och stod sedan gråtande kvar och såg det lyfta. Jag grät av lättnad att jag inte satt på planet, av lättnad att jag hade vågat följa mitt hjärta, av ledsamhet att jag avbröt våra planer och vår semester och att stackars Andreas får följa med på mina galenskaper och inte heller han kom i väg på semester. Men mest av allt grät jag av glädje att jag fortfarande var hemma.

Jag ville inte åka

För denna gången var det där skon klämde. Jag ville vara hemma. Jag ville inte åka någonstans. Och jag är medveten om att det är grymt otacksamt att tänka så när jag skulle haft möjligheten att spendera några dagar på spanska sydkusten. När jag vet att Andreas hade uppskattat det mycket. När jag såklart borde ha känt det innan vi bokade hela resan. Men då kändes det inte så. NU kändes det så.

Flygrädsla eller ”bara” ångest?

Jag hade haft känslan några dagar och kvällen innan berättade jag lite lätt om dem för min kära sambo. Jag ville verkligen inte åka. Ändå sov jag två timmar, klev upp mitt i natten och åkte hela vägen till Arlanda. På parkeringen kom den första avgörande ångesten men jag tog mig igenom den och vi hoppade på bussen in till terminalen. Checkade in och gick genom säkerhetskontrollen, drack ett glas vin och boardade och där kom nästa ångestattack. I gången på väg ner mot planet. Jag kände hur hela kroppen skrek att jag inte ville åka. Jag VILLE verkligen inte. Inte alls samma känsla som annars. Inte rädslan för att flyga på samma sätt. Bara en stark känsla av att vilja vara kvar hemma. Ändå gick jag gråtande in i planet, satte mig på min plats och tog på mig bältet.

Att göra det jag aldrig trodde jag skulle göra, ta beslutet att kliva av ett plan

När jag såg att de sista passagerarna var på väg in i planet bestämde jag mig. Jag kunde inte göra det. Jag reste mig – meddelade hulkande till flygvärdinnan att jag inte kunde åka med. Han försökte såklart övertala mig att åka med och försökte erbjuda mig ett litet samtal med piloterna. Men förgäves. Det är redan gjort. Det var inte där skon klämde.

Några minuter senare lyfte planet mot Malaga utan oss.

Så – ångrar jag mig?

Ja, visst borde jag ha åkt. Och visst hade jag gärna velat vara på Gibraltar i solen idag.

Så – ångrar jag mig?

Nej – innerst inne i mitt hjärta finns det bara en del av mig som är lite ledsen och det är den att det även påverkade någon annans semester. Jag vill såklart inte förstöra min kära sambos semester. Men för egen del var detta det rätta.

Att göra det jag aldrig trodde jag skulle göra
På väg mot Malaga – utan oss.

Nu har det hänt och det kommer inte att hända igen. Det vet jag med säkerhet. Nu har jag gjort detta! Nästa gång är det jag som följer med flygplanet till planerad destination.

Så – vad gjorde vi istället?

Vi bytte aga mot mö.

Malaga mot Malmö.

En stund senare satt vi i bilen på väg. Nittio mil avverkade vi igår och landade i Malmö vid femtiden.

Aldrig någonsin hade jag väl i min vildaste fantasi kunnat tro att jag skulle göra det jag aldrig trodde jag skulle göra just denna dagen. Aldrig någonsin trodde jag att jag inte skulle komma till Malaga.

Clarion Malmö Live

Men när allt kommer omkring blev det inte en så dålig avslutning på dagen ändå, 25 våningar upp på Clarion Malmö Live med ett glas bubbel.

PS. Och förresten. Nästa resa klev jag inte av planet utan åkte i stället på en av mina bästa resor någonsin… DS

Share
  • Europa
  • Flightspotting
  • Grekland
  • Hotelltips
  • Reseberättelser
  • Reseinspiration
  • Resor

Skiathos – i Mamma Mia-land

  • 10 juli, 2017

Det är dagen efter. Dagen efter hemkomst. Väskorna är uppackade, tvättmaskinen snurrar, gräsmattan väntar på att bli klippt och växterna ser lite lagom hängiga ut efter en vecka utan vatten. För min del återstår en veckas ledighet men innan jag tar itu med fler måsten känner jag ett enormt sug efter att få dela med mig av vår vecka på Skiathos – En vecka i Mama Mia-land

Man får ju egentligen inte säga såhär men efter ett halvår av ganska intensivt resande både till Gran Canaria, Paris och Rhodos, varav de två senare av dessa resor tillsammans med den vi just varit på skett inom loppet av två månader, så var jag nästan mätt på resande och hade lite svårt att glädjas inför Skiathos-resan. Grekland har jag tidigare besökt i form av Kreta och Rhodos och jag visste inte riktigt vad jag hade att förvänta mig.

Afrika-värme mötte oss på Skiathos

Vi landade den 2 juli i drygt 40 graders värme. Eller som hotellägarinnan uttryckte det när hon mötte upp oss. ”Welcome to Africa”. Hela södra Europa hade en riktig värmebölja den veckan och jag är faktiskt glad att vi lyckades pricka in sista dagen på den. Resten av veckan låg vi på behagliga 26-32 grader. Men, nu ska vi inte gå händelserna i förväg. För att inte frångå ett vinnande (?!) koncept så börjar vi lite tidigare än så.

Parkering Beta Arlanda

Med Ving från Arlanda

Även denna gången reste vi med Ving och även denna gång valde vi att resa hemifrån Linköping mitt i natten och anlända till Arlanda i lagom tid till avgång. De tidigare resorna har vi blivit bortskämda med flighter som avgått mellan sju och kvart i åtta på morgonen. Denna gång lyfte vi 6:05 och det var två tröttmössor som anlände till en magiskt vacker soluppgång på Arlanda strax innan 4 (!!!). Vi parkerar alltid på långtidsparkeringen Beta och tar buss in till terminalen. Prisvärt och smidigt.

Mot Skiathos med SAS

Till skillnad från tidigare resor med Ving flög vi denna gången med SAS. Vissa flighter är det SAS som flyger för Ving och detta var en av dem. Det var en Boeing 737 som väntade på oss vid gaten och samma kvinnliga kapten som flög oss hem från Paris faktiskt. Trots en så lugn och orädd resa hem från Rhodos för bara några veckor sedan kände jag tidigt att jag inte hade full koll på känslorna inför denna resa och jag valde att prata med en av flygvärdinnorna innan vi lyfte. Det hjälper mig verkligen. Att få småprata lite.

Vi kan egentligen skippa snacket om att det är farligare att åka bil, att piloterna också har barn hemma som de vill komma hem till och att turbulensen är som när man åker på båt på vågorna. För mig hjälper det att få veta att detta är deras jobb precis som jag har mitt. Att istället för att skriva in möten med olika leverantörer i kalendern skriver de in Sardinien, Skiathos eller kanske Los Angeles i sin. Och när jag frågade denna härliga flygvärdinna var hon varit igår så hade hon till och med lite svårt att komma ihåg. Det var Italien tror jag sa hon och funderade innan hon till slut kom på att det var Sardinien hon varit på. För en flygrädd som mig är det helt obegripligt men hjälper att se att detta är ”just another day at work”.

SAS Plus till Skiathos

Vi hade bokat till SAS Plus på denna resa och det innebar förutom att vi fick platser längst fram i planet också trerätters med tillhörande valfri dryck samt prioriterat bagage.

Och med eller utan SAS Plus landade vi såklart några timmar senare och före tidtabell lugnt och säkert på Skiathos flygplats och underbara Ellinor välkomnade mig till ön precis på samma sätt som hon gjorde när jag med en tår rinnande ner för kinden berättade att jag var lite rädd. Med en stor bamsekram! Kunde inte låta bli att dela med mig av denna bild på både Instagram och Facebook som tack till härlig personal och omhändertagande.

SAS

Troligen den suddigaste bilden jag någonsin kommer att publicera på ett socialt medie men det får det vara värt. Dessa underbara människor ska ha allt tack i världen att de gör det lättare för oss med denna rädsla att ändå genomföra resor och kunna se världen. Och vill ni se en mindre suddig bild på Ellinor så hittade jag henne efter lite googlande som modell för SAS uniformer då och nu.

Hur jag nu ska ta mig an att berätta om denna underbara ö och denna härliga resa har jag i skrivande stund ännu inte klurat ut. Jag vill inte missa något och det finns SÅ mycket att berätta. Kanske ska vi ta det i kategorier?

Boende – Olive Grove Studios

Olive Grove Skiathos

Till skillnad från våra tidigare resor så valde vi denna gången att bo på ett litet och relativt anspråkslöst hotell. Olive Grove Studios. Det var flera anledningar till detta, dels så är utbudet av stora resorter och komplex inte så stort på Skiathos och vi var denna gången helt bundna till att åka just denna veckan och då var det detta som fanns att tillgå.

Olive Grove Studios är ett litet familjeägt hotell, som så många andra på Skiathos. Det finns endast tio rum och familjen som äger hotellet bor i en sidobyggnad. Hotellet ligger en bra bit upp på berget och det är ordentligt backigt att ta sig dit men väl värt besväret. Det är otroligt välskött och genomtänkt in i minsta detalj. Och det finns en anledning till namnet. Det ligger fantastiskt vacker beläget med olivträd vart du än vänder dig. Vi bodde i rum nummer 8 och det är det rummet som syns på flera av bilderna när du bokar hotellet via Ving.

Olive Grove Skiathos

Enrummare med balkong på Olive Grove Studios

Vi valde enrumslägenhet med balkong och begränsad havsutsikt och fick detta. Nog för att palmbladen skymmer något. Men begränsad havsutsikt är väl ändå att ta i, jag ser havet utan större problem. Olive grove ligger strax utanför Skiathos stad och ovanför Megali Amos-stranden. Det är gångavstånd till både strand och stad men för att ta sig till stan går man i delvis både väldigt backiga partier och i trappor så det kräver att det går att ta sig fram i dessa lägen om man inte vill ta en taxi som kostar 8 euro. Och missa inte att det går att gå små gränder in till stan, du behöver inte kryssa dig fram längs med bilvägen. Små minimarkets finns precis i närheten och även uttagsautomat.

Pool på grannhotellet

För två badkrukor som kan sträcka sig att bada i pool men inte är något fan av havsbad var denna resa något av en utmaning. Olive grove har ingen pool (inte heller någon bar eller restaurang men det går ju att lösa ändå) och vi hade stålsatt oss att minsann spendera tiden vid stranden denna gången. Här kommer grannhotellet Nicholas till vår räddning. En bit ner i backen hittade vi detta, även det familjeägda hotell som finns i Apollos utbud. Och här hade man pool och poolbar som var öppen för alla och här hängde vi. Även detta hotell otroligt litet och gemytligt med både mamma, pappa och söner i baren. Och vi trivdes som fisken i (pool)vattnet.

Skiathos

Mat å dryck

När det gäller maten blev vi glatt överraskade av utbudet på Skiathos.

Vi gick flera dagar efter rekommendationer och betyg både på Tripadvisor och bloggar och det finns ett stort utbud av restauranger med utmärkta betyg. Mer om mina 5 bästa restaurangtips hittar du om du klickar dig vidare hit.

Flightspotting på Skiathos

Det har väl inte undgått någon som känner mig eller följer mig här på bloggen eller i sociala medier att vi gillar att flightspotta. Det innebär att man helt enkelt tar sig så nära en flygplats som möjligt och tittar på och/eller fotograferar flygplan, gärna i start och landning. Obegripligt för vissa. Spännande för mig. Andreas är intresserad av planen och numera även av fotograferandet. Själv står jag med skräckblandad förtjusning och beskådar eller fotograferar miraklet att de lyfter och landar varje gång. Lite som terapi måste jag säga att det är.

Skiathos flygplats är lite unik i detta sammanhang. Har du sett filmer på Aftonbladet eller något annat medie där flygplan går in för landning väldigt nära stranden är det troligen Saint Martin i Västindien eller Skiathos du har sett bilder ifrån.

För att få en liten känsla kan det på Saint Martin se ut såhär:

Skiathos brukar kallas för Europas Saint Martin eller det andra Saint Martin och jag kan inte stoltsera med att själv ha tagit nedanstående film men för att återigen ge en känsla för det vi upplevde kan jag rekommendera er att titta på denna film:

Nu skulle jag väl inte kalla just denna Air Italy-landningen för jordens bästa, den är så låg att det faktiskt skulle kunna gå lite illa om det bara varit snäppet lägre så jag är glad att vi inte fick uppleva riktigt så låga landningar, men lite av det jag kunde föreviga ser ni här:

Flightspotting Skiathos
Flightspotting Skiathos
Flightspotting Skiathos
Flightspotting Skiathos
Flightspotting Skiathos

Skiathos flygplats

Det är inte bara det faktum att man kommer så nära landningsbanan och flygplanen som gör Skiathos flygplats speciell. Med en längd på 1638 meter är det en av de kortaste landningsbanorna i Europa och nästan bara hälften så lång som banorna vi är vana på Arlanda. Men inte på något sätt för kort utan alldeles lagom att landa för inte så jättestora plan.

Det största som kan landa, eller i alla fall landa och sedan ta sig därifrån med ett fullpackat och fulltankat plan utan problem är en Boeing 757, en sådan som TUI-planet på bilden ovan. Och för att göra det ännu lite mer spännande ligger banan inklämd mellan ett par berg och med vatten på båda sidor. Inför landning meddelade vår kapten att det är lite speciella förhållanden på just denna bana. Att man ligger lågt väldigt länge och också att direkt efter att hjulen slagit i marken sker en kraftig inbromsning. I sig faktiskt en ganska behaglig landning kan jag meddela såhär i efterhand och en väldigt vacker inflygning över ön.

Och flyg det ser man över allt. Det kan inte minst detta foto från favoritrestaurangen Bourzi intyga.

Flightspotting Skiathos
Ett helt vanligt foto taget för att föreviga vyn eller…
Flightspotting Skiathos
Vid en närmare titt, en av dagens inflygningar.

Mamma Mia – filmen

När Andreas fått flightspotta var det dags för mig att få min beskärda del av turistandet. För den oinvigde kan jag meddela att en av mina absoluta favoritfilmer – Mamma Mia – spelades in på just Skiathos och grannön Skopelos. Och jag skulle ju inte överdriva när jag säger att det var lite häftigt att gå runt i Skiathos stad och se platser som man känner igen från denna film jag har sett så otaligt många gånger.

Mamma Mia – scenerna från Skiathos

Från Skiathos är det främst två scener som känns igen. Den i filmens början där Sophie postar breven till sina pappor. Den scenen är inspelad uppe vid klocktornet. Postlådan finns inte kvar men vyn över Skiathos stad är magnifik och väl värd ett besök.

Mamma Mia Skiathos
Mamma Mia Skiathos

Och så den scen där Pierce Brosnan och Colin Firth – a.k.a. Sam och Harry kommer instormande i varsin bil till hamnen för att precis missa båten och därmed få sitt första möte med Stellan Skarsgård – a.k.a. Bill.

Mamma Mia Skiathos
Som det såg ut i filmen.
Mamma Mia Skiathos
Anno 2017 med undertecknad bakom kameran

Mamma Mia – scenerna från Skopelos

Scenerna från hotellet Villa Donna och kyrkan är inspelade i studio men de flesta andra utomhustagningar är annars gjorda på Skiathos grannö Skopelos. Dit kan man ta sig med båt och det går flera olika Mamma Mia-turer varje dag. Bara att välja och vraka. Själva valde vi att boka den tur som går att boka via Ving hemifrån. Och lite mer tankar kring den kommer alldeles strax. Nästa gång väljer vi nog en annan tur för att få se ännu mer.

Båtturen påbörjades med upphämtning vid buss-stop 5 kl 9:25. Båten avgick från nya hamnen och kunde även bokas på andra sätt än genom Ving och av dem som inte åkte via Ving. Via Ving går turen på tisdagar och lördagar och på lördagsturen är det en skandinavisktalande guide med. Annars sker all guidning på engelska. På båten finns en liten bar där man kan köpa snacks och diverse dricka. Och jajamensan, ur högtalarna ljuder under hela turen musiken från filmen.

Mamma Mia och Kastani beach

Första stopp på turen sker efter cirka 45 minuter. Då stannar båten till i ungefär en timme på Kastani beach. Här spelades låtar som Does your mother know och Lay all your love on me in men även några andra scener in. En helt underbar liten strand där vi hade kunnat stanna längre än bara en timme. Fantastiskt turkost vatten och en liten restaurang för lättare lunch.

Kastani beach Skopelos Mamma Mia
Kastani beach. Vår båt och i bakgrunden en vanligt förekommande vy från filmen.
Kastani beach Skopelos Mamma Mia
Kastani beach

Mamma Mia och Panormos beach

Därefter följde turens längsta stopp. Båten lägger till vid Panormos beach och där stannade vi i tre timmar. Här ges det möjlighet att via en busstur ta sig till kyrkan på andra sidan ön där scenen The winner takes it all spelats in.

Efter lite research innan avresa hade jag dock, trots att jag så gärna hade velat se den, bestämt mig för att inte åka med på den turen. Bussresan dit går på små slingriga vägar med stup precis bredvid vägen. Jag gissade redan innan att jag inte skulle få så stor behållning av det och fick mina farhågor besannade när vi pratade med dem som varit med på bussturen. Det finns dock båtturer där man inte behöver åka buss utan åker hela vägen med båt. En sån färd blir det nästa gång.

För oss som stannade kvar på Panormos blev detta stopp lite av en besvikelse. Panormos i sig har inte något direkt med filmen att göra, några scener, bland annat den med Sophie, Bill, Sam och Harry på båten spelades in i en vik i närheten men i övrigt har det ingen koppling till filmen. Stranden i sig erbjuder inte heller något speciellt, lite restauranger och strandstolar men av ganska låg kvalité och här kommer faktiskt vår enda måltid vi var riktigt missnöjda med under hela resan.

Precis bredvid där båten lägger till ligger restaurang Blo. Specialpris för båtresenärer men ändå inte att rekommendera. En saganaki som smakade frityrolja och gyros som var så smaklös att den inte ens kan ha hört talas om salt och peppar. En stor besvikelse. Förhoppningsvis är det bättre kvalité på några andra restauranger en bit bort.

Milia beach

Skopelos

Tre timmar senare välkomnade vi båten tillbaka och vi hoppade på för en båterresa på övre däck. Ytterligare ett kort stopp på stranden Milia, en riktig liten idyll som hade varit värd mer än bara ett 25-minutersstopp och sedan bar det av hemåt mot Skiathos igen.

Skiathos – ett helhetsomdöme

Det sägs att det är Santorini som pryder alla de där vykorten som representerar Grekland. Byt ut dem allihop säger jag och ersätt dem med bilder från Skiathos. Vi blev helt förälskade i denna lilla pärla. Alla människor, så vänliga och hjälpsamma. Allt så välskött och omhändertaget. Rent och välgjort. Humana priser, inga överpriser trots att de säkert skulle kunna ta det. Alltid det lilla extra.

Vi känner att vi bara hann uppleva en bråkdel av vad ön har att bjuda på men några små glimtar av de där ögonblicken som inte går att beskriva i ord måste jag få visa.

Skiathos
Vy över Skiathos stad från klocktornet
Skiathos
Inte ens jobbigt att jobba här.
Skiathos
Vy över hamnet och Skiathos stad från övre delen av restaurangtrappan.
Skiathos
Skiathos by night
Skiathos
Gamla delarna av Skiathos stad
Skiathos
Skiathos
Skiathos

För första gången sedan sensommaren 2015 har vi nu ingen ny resa bokad. Men planerna har redan börjat. Planerna för nästa, kanske lite längre resa.


Läs mer på Lite mera rosa

  • Tui Family Life Tres Vidas Gran Canaria
    TUI Blue Tres Vidas Gran Canaria – en reseberättelse
  • Restaurangtips Skiathos Basiliko
    Tre nya restaurangtips på Skiathos
  • Sunprime Miramare beach Rhodos – en reseberättelse

Share
  • Hälsoångest
  • Personligt
  • Vardagsfunderingar

Att förklara eller försvara

  • 25 juni, 2017

Försvara glädje, är det det jag gör? Jag brukar ofta vidhålla att jag skriver för min egen skull. För att kunna se tillbaka och minnas, för att få utlopp för den journalistiska ådran som jag bär med mig. Men de gånger jag skriver något som läses av lite fler och dessutom kommenteras inser jag hur mycket det ger att få en kommentar. Att ta till sig och reflektera över och att också det är en stor del i mitt skrivande. På detta inlägg fick jag en klok kommentar från en före detta kollega just inom journalistiken, Michelle. Hon skrev såhär:

Det känns som att du försöker försvara varför du är glad ibland. Gör inte det! […] Men det är liksom så det är. Försvara inte att du gör glada saker. Det måste alla människor göra för att överleva. Kram!

Försvara glädje – gör aldrig det!

Hon är så klok och har såklart helt rätt. Man ska absolut inte försvara att man ibland mår bättre eller gör roliga saker fast man egentligen inte mår så bra. Självklart inte, det är ju det som hjälper till att hålla näsan ovanför vattenytan. Jag reflekterade över hennes tankar och insåg att jag inte alls försökt försvara mig även om jag nu i efterhand kan se att det verkade så. Istället för att försvara så försökte jag förklara. Förklara hur det kan komma sig att jag i ena meningen kan säga att jag inte mår så bra för att i andra meningen må bättre än någonsin.

Har du själv aldrig känt hur det känns när man drabbats av utmattningssyndrom, ångestpåslag eller hälsoångest? Då kan det vara otroligt svårt att förstå. Faktum är att det kan vara svårt att relatera till helt och fullt även för oss som har erfarenheten, under de perioder vi mår bra. För hjärnan är inte logisk och det är det som gör det så obegripligt.

Varför berättar jag?

En del i att jag berättar är att försöka förklara. För både dig som har någon i din närhet som inte mår så bra och för dig som kanske just nu mår precis sådär genomuselt hur jag känner och har känt det. Jag har inte receptet på hur man tar sig ur det. Det finns det de som har otaliga universitetspoäng i ämnet som har eller i alla fall tror sig ha. Men jag kan berätta hur det känns och hur det funkar. I alla fall för mig. För denna sjukdomen har en stor palett av olika symptom att ösa ur.

Och för vem? Jo för dig!

Jag vill berätta för dig som är min ytliga bekant, som kanske smyger in och läser här av nyfikenhet. Hur det kommer sig att du ser mig på Storans uteservering med ett glas rosé i goda vänners lag en fredagseftermiddag när jag dagen innan publicerat ett tungt inlägg här. Jag vill berätta för kollegan i rummet bredvid som jag inte känner så väl men som jag ändå arbetar ganska mycket med. Förklara hur det kommer sig att jag vissa dagar inte är lika talför som jag brukar, kanske verkar jag till och med lite butter.

Jag vill berätta för mina allra närmaste. De som jag inte orkar prata med just då att det är en tung period och nej du kanske inte kan vänta dig ett samtal den närmaste tiden. Jag vill berätta för dig som hittat hit och kanske inte alls känner mig. Dig som och finner tröst i att någon mer känner som du. Berätta att det är helt okej att känna precis såhär. Och du ska inte heller försvara dig. Vi behöver inte försvara oss. Vi behöver inte heller förklara oss. Men jag tror att i de fall det finns någon som kan försöka förklara ens ett litet uns om hur det är, så kan det hjälpa. Hjälpa till att känna att det är okej och hjälpa andra i vår omgivning att börja förstå.


Jag har under många år lidit av hälsoångest. Mer om hur allt började kan du läsa här.

Alla inlägg om tiden med hälsoångest och vägen ur hittar du här.

Share
  • Flightspotting
  • Personligt
  • Reseinspiration
  • Resor
  • Svenska resmål
  • Vardagsfunderingar

Midsommar 2017 i airbnb på Arlanda

  • 24 juni, 2017

Hur märkligt det än kan låta så finns det faktiskt et finns en alldeles speciell anledning till att vi spenderar midsommar 2017 i airbnb på Arlanda.

För två år sedan inföll midsommarafton den nittonde dagen i juni. Planen var att spendera kvällen på fest på östgötaslätten strax utanför Linköping med vänner, kända och okända, nya och gamla. Men de dagarna av juni som redan hade passerat hade vänt upp och ner på hela min värld. Först en flytt till det egna boendet efter ett drygt halvår av planer för det som skulle bli det slutliga beviset för att det liv som varit mitt de senaste elva åren kommit till ända och att oskrivna blad skulle börja fyllas med ännu okänt innehåll. Och de nitton dagarna som hittills hade gått hade inte låtit de blanka bladen förbli oskrivna särskilt länge.

Midsommar med ändrade planer 2015

Att spendera midsommarafton i ett större sällskap och bland mycket människor jag hittills inte hade träffat kändes plötsligt som en uppgift jag inte orkade ta mig an. Istället avbokade jag planerna med en enda tanke. Att ensam i min nya lya försöka samla tankarna och lägga pusselbitarna på plats.

Bara någon dag innan ställde han som var den största anledningen till att de blanka bladen nu var fullklottrade med ganska osammanhängande tankar, frågan om jag hade något emot att spendera midsommarafton tillsammans. Och förutom att spendera den helt ensam i ett försök att komma tillrätta med alla snurrande tankar och känslor, kunde jag inte tänka mig något bättre. Det blev en midsommarafton med tacos och rödvin och en sen promenad. Bara han och jag.

Airbnb på Arlanda

I år tog vi det sättet att fira och uppgraderade det lite till det som liksom kommit att bli vi. Via airbnb hyrde vi ett supermysigt litet boende precis bredvid Arlanda. Spenderade eftermiddagen med flightspotting och kvällen med – jajamensan tacos och rödvin och en sen promenad bort till en av landningsbanorna. Midsommar precis som vi vill ha den.

2017-06-23 21.32.33
På nedervåningen huserade vi. Bara några minuter från Arlanda men mitt i skogen.
2017-06-23 19.10.34-1
Det enda som bröt lugnet var planen som lyfte och som kunde skådas från det lilla köksfönstret.
2017-06-23 17.09.06
Fräscht och fint boende hos Hans som var värd.
2017-06-23 15.41.04
Och så massor av flightspotting såklart. Det är nästan omöjligt att fånga hur nära man kan komma planen här.
2017-06-23 15.56.00
Vädret på midsommarafton var alldeles lagom. Inte för varmt och inte för kallt. Och med moln som gav lite extra krydda till fotona.
2017-06-24 09.54.07
Midsommardagen bjöd inte på lika fint väder men några landningar hann vi med att fånga innan vi begav oss hemåt igen.
2017-06-24 10.05.46
Kärlek!

Är du också intresserad av flightspotting. Läs gärna fler av inlägg om flightspotting.

Är du istället intresserad av våra erfarenheter av airbnb runt om i världen, klicka dig gärna vidare hit.

Share

Sidnumrering för inlägg

Previous 1 … 58 59 60 61 62 Next

Mina restips rakt till din mail

Varmt välkommen att skriva upp dig på listan så kommer det snart ett mail med restips från mig.

lite mera rosa
  • Om & Kontakt
  • Jobba med mig
  • Resor
  • Personligt
  • Östergötland
  • Webbutik
- Resor, glädje & upplevelser -

Input your search keywords and press Enter.

Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Om du fortsätter att använda denna webbplats kommer vi att anta att du godkänner detta.