Tre sommarögonblick jag tar med mig in i hösten

Ögonblick Öland

De finns de där bilderna i telefonens kameraalbum jag stannar till vid lite extra. Ögonblick jag tar med mig in i hösten. Ögonblick av sommaren som var lite extra speciella. Det är sällan de mest spektakulära. Men det har varit de då jag som Madicken skulle sagt ”känt livet i mig” lite extra.

En kväll i juli – ett ögonblick på Öland

Sommaren har just börjat. Det är onsdagen den första juli. Vi har packat bilen full och dragit till Öland med våra små. Det airbnb jag hittat i sista stund visar sig vara mer än en vinstlott.

Vi har hunnit med ett dopp i Kalmarsund och haft en fin kväll tillsammans. När barnen krupit ner ser jag ljuset utanför fönstret. Solen som är på väg ner sprider sina strålar genom trädens lövverk.

Jag drar på mig en tröja, det är fortfarande en sval försommarvärme. Vägen utanför huset ligger tyst. Och i horisonten ser jag att solnedgången är på väg. Jag beger mig ut över den öländska åkermarken och klättrar några steg upp mot en gärdsgård.

Tystnaden är öronbedövande. Skådespeleriet i väster bedårande vackert. Det är ett ögonblick jag tar med mig. Och det är då jag känner det – livet i mig.

Läs mer: Mitt Smultronställe på Öland

Sommar och sol – ett ögonblick i Värmland

Det är söndagmorgon den tolfte juli. Vi vaknar upp på Selma spa i Sunne. Det är en barndomsdröm som gått i uppfyllelse och vi har dessutom fått nöjet att bo i en av kurortens sviter med två våningar.

Vi har ätit frukost och packningen är i stort sett klar, vi ska åka hemåt efter sex dagar på vägarna på en i förväg ganska oplanerad roadtrip. Tre och en halv veckors semester är över. En längre sammanhängande semester än vi haft på fem år. Men innan vi checkar ut ska jag bara njuta en kort stund av utsikten från balkongen på övervåningen. Utsikten över sjön Mellan-Fryken och Sunne.

Jag sätter lurarna i öronen, drar igång Sommar och Sol med Sven-Ingvars på högsta volym. Vad annars ”when in Värmland”. Sedan studsar jag upp för trappan med ett stort leende på läpparna och lyckotårar i ögonen. Och det är då jag känner det – livet i mig.

Läs mer: Allt om vårt besök på Selma spa i Sunne

I mitt hjärta – ett ögonblick i Stockholm

Stegräknaren har redan passerat en tvåa med fyra nollor efter. Det skymmer över Stockholm. Vi har placerat oss på Hotel Frantz uteservering med utsikt över Slussen och Katarinahissen. I glaset bubbel. Solnedgången är nog vacker från Katarinahissen konstaterar vi. En stund senare har vi småsprungit de fyrahundra trappstegen upp. Det är vackert. Men kanske är det ännu vackrare från Mariaberget och Monteliusvägen.

En snabb titt i SMHI-appen när solen går ner och en ännu snabbare titt på klockan senare småspringer vi upp över söders höjder och kryssar oss fram emot utsiktsplatserna på Monteliusvägen. Vi tävlar mot klockan.

Efter trapporna vid Blecktornsgränd stannar jag ändå till. Framför mig sitter ett par på huk på den lilla kullerstensgatan. De blickar ut över Riddarfjärden. Det som är i mitt blickfång är som en tavla. Kanske till och med vackrare än solnegången över Stockholms skyline i sig själv.

Den totala närvaron mitt i skyndandet. Det som gör att jag måste stanna upp. Och föreviga. Det är de små stunderna. Och det är då jag känner det – livet i mig.

Läs mer: Med gräddtårta och bubbel till frukost – Hotel Frantz i Stockholm

Tack till sommaren för ögonblicken. Tack för att jag får känna livet i mig.

Lite mer att läsa på Lite mera rosa

Lämna ett svar