Reseberättelser

82 posts

Att resa är att leva. H.C Andersen

Mina reseberättelser. De personliga noteringarna från mina resor till jordens alla hörn. Inte att se som reseguider utan mer som personliga dagboksinlägg.

Postcard from Köpenhamn

Postcard from Köpenhamn

Det är födelsedagsmånad och vi drog till Köpenhamn på självaste födelsedagen – min alltså. Egentligen var själva målet med resan i sig vinmässan Sparkling & Wine i Malmö dagen efter så vi tog ledigt en extra dag och började alltsammans i grannlandets huvudstad och det gjorde vi rätt i trots att vi som CopenKlara uttryckte det valde årets värsta dag – vädermässigt. Här kommer ett Postcard från Köpehhamn.

Det blåser och regnar småspik när vi kliver av på den där mycket märkliga perrongen med nummer 26 som våra svenska snabbtåg trafikerar i på Hovedbangården i Köpenhamn. Jag håller modet uppe tills mina fötter är plaskblöta. Då ger även jag upp och inser att vi nog inte kommer kunna göra exakt det jag tänkte idag. Eftersom jag aldrig besökte Den lille havfrue var det på min to do. Så även en glass på Ismageriet. Ingen av dessa saker känns som höjdpunkter en dag som denna.

Istället ta vi oss en tur till Nyhavn som är lika vackert som vanligt. Därifrån vandrar vi vidare till en vinbutik som Andreas är nyfiken på. Kjaer & Sommerfeldt och sällan har jag väl skådat en vackrare vinbutik. Lite som ett vackert bibliotek. Men för vin.

Champagnekaelderen

Efter ett kort stopp på favoritbutiker som Muji och Systrarna Groene, ja det fick följa med tre nya anteckningsböcker hem till samlingen, styrde vi sedan kosan mot Champagnekaelderen. En lite avsides inrättning som ligger väldigt oansenligt men som serverar lite mer ovanliga champagner på glas. Och döm om vår förvåning när vi får reda på att vinmakaren till champagnen vi har i glaset och en annan flaska som ska få följa med hem strax kommer anlända.

Vi fick alltså en alldeles speciell hälsning med vår Champagne innan det var dags att dra oss tillbaka till hotellet, checka in och vila lite efter en ansenlig mängd steg. Hotellet Comfort Hotel Vesterbro som ligger alldeles i närheten av Hovedbangården var bokat för poäng och kostade oss därmed exakt 0 kr. För en tid sedan gjorde vi en helomvändning och slutade samla poäng på SAS och gick istället över till Strawberry (fd Nordic Choice) och det har vi inte ångrat. Allt tre nätterna här i Köpenhamn och Malmö är bokade med poäng och därmed helt kostnadsfria.

Poäng samlar vi både när vi bor på Strawberry men framför allt genom att använda deras kreditkort (men självklart betala av varje månad). Vill du veta mer om hur vi samlar poäng och i det stora hela reser Billigare, smartare och bättre? Håll i hatten här kommer reklam för egen verksamhet. I min guide med samma namn hittar du 10 tips på just detta.

Moules frites på Pastis

Födelesedagsmiddag avnjöts sedan på Pastis med vad som ska vara en av stans bästa Moules frites och jag klagar inte. Supertrevligt och supergott. Och galet trött efter fler steg än på länge. Och eftersom även resten av helgen är fullproppad med kul grejer så drog vi oss sedan tillbaka ganska tidigt. Den tredje saken som stog på listan som får vänta till en annan gång var ett besök på den hemliga baren Cerfew. Och detta trots att den faktiskt låg precis rakt över gatan från hotellet. Men Köpenhamn återkommer vi till och måste ju ha något att göra då också.

Share

The Lodge Resort – en oas på Skånes tak

The Lodge Resort & Honulele Spa

Vi lämnar den skånska slätten bakom oss och svänger höger upp genom allén. De höga täta träden får det att kännas lite som en portal. Som att jag inte kan vara säker på vad som väntar där uppe i slutet av den. Jag slungas tillbaka till sagornas värld och till Alice i Underlandet. Fast tvärtom. Jag trillar inte ner, jag åker upp och det som väntar mig där uppe är lite som en sagovärld. Eller i alla fall en annan värld. En man inte kunde förvänta sig att hitta här uppe på Romeleåsen i södra Skåne. För när allén slutar undrar jag om det verkligen bara var några hundra meter sedan jag lämnade slätten. Här uppe är känslan att jag istället är många hundra mil därifrån i Klippiga bergen eller Aspen Colorado. Men jag är här. I en oas högt över den skånska slätten på The Lodge Resort & Honulele Spa.

Det är en av de sista helgerna i maj och vi är på den årliga födelsedagsresan för min sambo. Årets val landade på en övernattning på PM Hotel i Växjö följt av ett dygn på The Lodge Resort i Skåne. Jag har haft span på platsen under en längre tid och nu är det dags. Det jag fastnar för är framför allt den annorlunda stilen, för närheten till naturen och inte minst – utsikten. Och nu är vi här.

Hitta lättare i inlägget

The Lodge Resort & Honulele Spa

Min vana trogen vill jag ändå berätta lite om historien bakom platsen. För det är ju så ofta det finns en sådan och det är lika ofta som historien är både inspirerande och fascinerande. Och hur får man egentligen för sig att bygga upp en resort i New England-stil högt uppe på en av Skånes högsta punkter 167 meter över havet?

Här på toppen har det sedan 1933 legat en jaktstuga, Romelestugan, som med tiden blev en populär kaffestuga. 70 år senare, 2003, fick de nuvarande ägarna möjlighet att ta över jaktstugan. Efter att de gjort många resor runt världen i jobbet och speciellt fastnat för stilen på lodgerna i Klippiga Bergen och stilen i Aspen Colorado ville de ta med sig stilen hem och därför blev The Lodge Resort en kombination av båda. Den lilla jaktstugan då? Jo en liten del av den finns kvar i det som idag är restaurang och reception. Kika på golvet så ser du tydligt var den gamla delen är.

För att göra så lite påverkan på naturen som möjligt använder man vatten från egen källa och har ett eget kretslopp här uppe på toppen av Romeleåsen. Så långt det går har man byggt med lokalt material och lokala hantverkare.

Life less ordinary

The Lodge ledord eller slogan är Life less ordinary och jag hade nog kunnat åka hit bara för det för visst är det något speciellt i just det. Det behöver inte vara extra vagant, bara inte som vanligt.

När vi svänger upp med bilen på den lilla gårdsplanen utanför receptionen är det precis som på bilderna. Jag har tittat på dem många gånger och det är precis så det känns. Husen är byggda i New England-stil och det är verkligen som en liten American Hideaway här uppe. Vårt rum ligger på andra våningen med magisk utsikt över slätten. Vi gör oss hemmastadda och byter sedan om till morgonrock och tofflor som finns på rummet och beger oss mot The Honulele spa som ligger i samma byggnad som vårt rum.

Det finns totalt 22 rum på The Logde, 12 av dem är belägna i huvudbyggnaden, The Treetop Lodge, där vi bor och 9 av dem är små stugor, Lexington Cabins, som alla förbinds med resten av området via belysta trägångar. Men 12 plus 9 är bara 21 tänker du och det stämmer. För ett av rummen på The Lodge är inte som alla andra. Det är sviten och den kräver sitt eget sammanhang. I sviten har du via ett vackert burspråk en makalös vy från sängen ut över det skånska landskapet. Och det är också det enda rummet med badkar och det ska vara beläget mitt i rummet. Nästa gång blir det definitivt sviten vi testar.

The Honulele Spa

Vi anländer till The Lodge Resort en söndag eftermiddag och det är populärt att göra ett besök i spa-avdelningen för dagspa. Det märks. Vi njuter i fulla drag men tillsammans med en hel del andra.

I The Honulele Spa hittar du bastu, kallvak, en rasande mysig relaxarea med sprakande brasor som jag gärna skulle avnjuta en lite kallare dag än i maj samt en tolv meter lång uppvärmd pool med den mest fantastiska utsikt jag någonsin skådat. Eller som Andreas uttrycker det: Tänk att vi är i Sverige.

Utöver detta finns också möjlighet till behandlingar med influenser från Hawaii samt en bar och restaurangdel som ska servera mycket trevlig mat. Men den delen får vi spara till en annan gång. I vårt paket ingår nämligen en fyrarätters middag som vi ska avnjuta om bara en liten stund.

Restaurang Heaven på The Lodge Resort

Restaurang Heaven ligger i samma byggnad som receptionen och har en veranda med milsvid utsikt över Skåne och i fjärran Öresund och Danmark samt en inomhusdel, den där delen där du kan se stenarna från den gamla Rommelestugan i golvet om du minns. Utöver det finns en supermysig loungehörna att hänga i.

Middagen som serveras är baserad på säsongens råvaror och alltid med Romeleåsens egen flora och fauna i fokus. Det går också att välja till ett noga utvalt vinpaket om man så önskar men det hoppar vi över denna gång. I maj är det The Spring Menu som serveras.

Sjön: Brax – Grön sparris – Grön tomat – Vårblommor
Ladan: Bröd – Hö – Stenbitsrom – Crème Fraisch
Himlen: Filmjölk – Vårbrodd – Vilda örter – Korngryn
Gården: Gris – Färsk vitlök – Sparris – Tall

Colorado, Toscana eller Skåne?

Vi har ätit en tidig middag och möts av en av de allra vackraste solnedgångar jag någonsin sett när vi går tillbaka till rummet. Colorado är glömt, detta liknar mer Toscana tänker jag innan jag kryper ner i den sköna sängen och somnar gott här uppe på toppen av Skåne.

The Honulele Spa nästan för oss själva

Det är alltid en bra idé att övernatta söndag till måndag oavsett var du är helt enkelt för att det inte är lika mycket folk då. Nästa morgon vaknar jag tidigt och tar en tur i omgivningarna för att fota lite. Spa-avdelningen ligger öde så när som personalen och jag får smyga omkring för mig själv och föreviga. Efter en fotosession är det dags för frukost som serveras i restaurangen och jag hittar de allra ljuvligaste muggar som också får följa med hem ifrån shoppen när vi motvilligt checkar ut en stund senare.

Efter frukost är det dags att njuta ytterligare en stund av spa-avdelningen och döm om min förvåning när det fortfarande ligger helt öde och vi har det för oss själva en god stund innan några få ytterligare gäster trillar in. Om det kunde bli bättre så blev det det precis just då.

The Lodge Resort & spa – en unik upplevelse på Skånes tak

Jag hade höga förväntningar när jag åkte genom den där nästan sagolika allén upp på Romeleåsen. Och jag blev inte besviken. Läget gör denna pärla till en helt unik upplevelse. Att blicka ut över de skånska slätterna från ovan från infinitypoolen i The Honulele spa. Eller att från sovrumsfönstret bevittna färgerna från solnedgången som liknar vilken sydeuropeisk solnedgång som helst är magiskt. Ändå är man bara runt en halvtimme bort från två av Skånes största städer Lund och Malmö. Hade jag bott närmare hade detta definitivt varit min hideaway när jag behövde den som bäst. Ett besök på The Lodge Resort rekommenderas – från hjärtat.

Fakta om The Lodge Resort & Spa

  • The Lodge Resort ligger i Genarp i södra Skåne. 34 minuter med bil från Malmö och 27 från Lund. Adressen är Södra Ugglarp och såhär hittar du hit med google maps.
  • Du kan välja flera olika paket här. För övernattning kan du endra välja rum i The Treetop Lodge där vi bodde eller i en Lexington cabin. Alla rum i The Treetop Lodge har magisk utsikt.
  • Vill du hellre bara besöka The Honulele Spa går det att göra det över dagen. Mer information på spaets egen sida här.
  • Är du ett företag går det också bra att boka in konferens här.
  • Det är 13-årsgräns här men under loven öppnar spaet ibland upp för barn från 10 år och uppåt.

Share

En annan del av Toscana – Livorno och Grosseto och Etruskernas rike

Toscana Massa Marittima

Är det någon del av Italien jag drömt om att få besöka så är det Toscana. Under Toscanas sol är en av mina absoluta favoritfilmer och jag har sett den osunt många gånger. Så jag tänkte nog att jag visste vad jag hade att vänta mig när jag satte mig på planet söderut i slutet av oktober. Att jag skulle bli hänförd men inte förvånad. Det jag inte visste var att det finns en annan del av Toscana. En del där det finns så mycket mer än dey i alla fall jag förknippar Toscana med. En del av Toscana med en stark historia. En stark och stolt historia som liksom format Toscana till det det är idag. Välkommen till en annan del av Toscana – till Grosseto och Livorno i Etruskernas rike.

Temat för resan var vin och mat – föga förvånande. Och visst tar jag med mig mat- och vinupplevelser hem. Men framför allt tar jag med mig människorna, mötena och det historiska arvet som är så otroligt levande här i Grosseto och Livorno. Arvet efter det gåtfulla folket – Etruskerna.

Hitta lättare i inlägget

Etruskerna – det gåtfulla folket

Vi vet mycket om vår historia men när det kommer till Etruskerna har historikerna i mångt och mycket gått bet. Numera är man ändå ganska överens om att man tror att det var ett inhemskt folk från Romarriket. Men helt säkra är man inte. Etruskernas storhetstid var för runt 3000 år sedan och de har lämnat efter sig mängder av både skrifter, gravar och föremål. Vi har en rik och lång historia även här hemma i norden men när man står och beskådar ett litet rivjärn som troligen användes första gången kanske 700 år före Kristus – ja ni fattar. Då svindlar tankarna.

Men vad har då Etruskerna att göra med Toscana. Jo lyssna här. Det etruskiska riket kallades även Etrurien som senare blev Tuscia. Etrusker på latin hette etrusci eller tusci. Et voila – där har vi Toscana. Och runt om i provinserna Grosseto och Livorno hittar vi spåren efter etruskerna. Låt oss börja i Grosseto.

Grosseto, Toscana

Castiglione della Pescaia

Det är ovanligt varmt för årstiden när vi besöker Toscana i oktober 2022. Vårt första stopp blir den lilla staden Castiglione della Pescaia en kuststad med lång och fin sandstrand. Men det är inte den vi fokuserar på. Istället tar vår guide med oss upp till den gamla stadskärnan som tronar högt över de lite nyare delarna av Castiglione della Pescaia. Il Borgo kallas den och är i jämförelse med Etruskerna en riktigt junior från 1100-talet.

Här uppe finns två vackra kyrkor och en borg som är i det närmaste slottsliknande. Dessvärre privatägd och inget vi ser närmare än utanför grindarna. Istället vänder vi blicken mot havet och blickar ut över de våtmarker som ligger strax utanför Castiglione della Pescaia och som vi ska besöka alldeles snart. I motsatt väderstreck har vi lite otur. Det är disigt, klara dagar har man här en vacker vy ända till ön Elba.

Läs mer om Castiglione della Pescaia här

Naturreservatet Diaccia Botrona

Vi närmar oss lunch och det ska vi avnjuta strax utanför Castiglione della Pescaia i naturreservatet Diaccia Botrona. Och på tal om att förvånas över Toscana. Aldrig i mitt liv hade jag väl trott att det var här i Italien jag första gången skulle se en livs levande rosa flamingo. Men jo då.

Unikt för Diaccia Botrona är att hit kommer flyttfåglar från både norr och söder och ”övervintrar”. Likväl som att fåglarna jag skulle kunna se vid exempelvis Tåkern här i Östergötland hittar hit så kommer även den afrikanska rosa flamingon hit och vi har sån tur att den är här just nu.

Området är 1000 hektar stort och vår guide berättar att det bland annat är populärt att uppleva det till häst. Vi stannar dock i det som kallas Casa Rossa. Ett hus med stor betydelse för området. På 1400-talet härjades nämligen området av malaria. En gång i tiden låg här en enorm insjö som härstammade från Etruskernas tid. Allt eftersom åren gick torkade sjön ut och förvandlades till ett träsk och där trivdes malariamyggan.

Det tog ett tag innan man förstod varifrån sjukdomen kom men när det uppdagades försökte man dränera marken. För detta ändamål byggdes det som idag är Casa Rossa där det fanns dränerings- och vattenflödesportar. Numera är det mer av en ståtlig port in till naturreservatet där vi på terassen också avnjuter en lättare lunch. Och sedan är det dags att bege oss av mot nästa stad.

Här hittar du mer information om naturreservatet.

Massa Marittima

Vi åker in i landet mot staden Massa Marittima. Vår chaufför släpper av oss på en ganska intetsägande plats vid första anblicken och hade det inte varit för vår guide Matteo så hade i alla fall jag garanterat missat den historiska skatt som gömmer sig här.

Och gömt sig har den gjort fram till helt nyligen. Vid en närmare titt är det ett ståtligt stenhus med vackra valv intill oss. Och en väggmålning. Men fram till början av 2000-talet var detta ett parkeringsgarage. När någon typ av ombyggnad skulle ske gjorde man som man så ofta gör och undersöker lite närmare. Och bakom putsen upptäcktes en ganska märklig målning som numera kallas Fertilitetsträdet. Målningen väckte såklart nyfikenheten och arkeologerna fortsatte sin undersökning. Det visade sig att man under marken där bilarna varit parkerade hittade tre bassänger och en sak ledde till den andra via en öppning i väggen upptäcktes underjordiska gångar ner i berget där man hämtat färskvatten och förvarat i bassängerna. Allt hade varit gömt i århundraden. En riktig skatt att hitta och naturligtvis lades ombyggnadsplanerna på hyllan.

San Cerbone och Torre del Candeliere

Bara ett kvarter från detta unika fynd hittar vi torget i Massa Marittima. Unikt för sin oregelbundna form och sevärt inte minst för sin vackra och för en så liten stad stora katedral. San Cerbone byggdes på 1000-talet. Katedralen är en blandning mellan gotisk och romersk stil vilket den också är känd för.

Vid ett besök i Massa Marittima ska du inte heller missa Torre del Candeliere det gamla huvudtornet i fästningen byggd 1228. Här får du en magisk vy över inte bara Massa Marittima utan stora delar av Grosseto. Om du vågar klättra upp för de smala trapporna i tornet vill säga.

Själv tog jag flera av mina rädslor vid hornen denna resa och det betalade sig. Aldrig att jag hade velat missa denna vy.

Hade jag haft mer tid här i Massa Marittima hade jag gärna besökt också det gamla klostret. Mer info om det kan du hitta här.

Livorno, Toscana

Populonia

Strax norr om Grosseto hittar vi provinsen Livorno och vårt första stopp här blir den unika staden Populonia. Detta är en av de 12 etruskiska stora städerna men den enda byggd vid kusten. Vatten ansåg man mycket farligt på den tiden och frågan är hur det kunde komma sig att man valde att anlägga staden här. Kanske för närheten till Elba som var viktig för Etruskerna. Kanske inte. Vi får troligen aldrig veta.

Men vi börjar med den nyare del av Populonia nämligen Castello de Populonia. Magiskt vackert beläget och runt om är den medeltida staden bevarad med sina kullerstensgränder och vackra stenhus. Här besöker vi också museet Mueso etrusco di populonia där jag fascineras inte bara av det lilla rivjärnet med några decennier på nacken utan även keramik som är lika gammal. Jag har svårt att tro att mina ättlingar om 3000 år ska beskåda mina Höganäs-muggar på samma sätt.

Här på museet är en skattkista för dig som är intresserad av arkeologiska fynd.

Parco Archeologico di Baratti e Populonia

För att hitta den allra äldsta bebyggelsen behöver vi dock bege oss en liten bit bort. På ett 80 hektar stort område har man hittat välbevarade gravplatser, sarkofager, små stenhus och tempel från tiden då Etruskerna bodde här. Och i en av de stora gravhögarna har man säkrat upp så att vi som besökare kan gå in.

Jag är inte omedelbart förtjust men inser också att jag helt enkelt inte kan missa chansen på grund av en rädsla. En mycket låg dörr leder in i en lika låg gång in i graven. Jag böjer mig ner och i det närmaste kryper in. Längs med gången finns små rum för fler gravplatser och så plötsligt öppnas gången upp och jag kan stå raklång inne i en flera tusen år gammal gravkammare. Hissnande och obegripligt. Jag tar en selfie och sedan kommer tårarna. Av lättnad och lite rädsla som släpper. Men framför allt av känslan av att känna livet i mig på en ganska märklig plats att känna just det.

Bohlgeri

Vi lämnar de arkeologiska utforskningarna bakom oss och beger oss mot Bolgheri. Bolgheri ligger i hjärtat av Maremma i provinsen Livorno och har en historia ända tillbaka till år 1075. Och kanske är det här jag för allra första gången känner igen mig i det jag trodde skulle möta mig i Toscana. Stadens kullerstensgator surrar av lokal atmosfär och andas den där italienska känslan. Vi äter lunch på en ljuvlig liten restaurang intill torget och när vi är klara letar vi upp en gelateria för att inhandla resans första gelato. Med lika delar engelska, hittepåitalienska och en och annan gest frågar vi damen bakom glassfrysen vilken smak hon rekommenderar.

Bolgheri ti amo säger hon – för fingertopparna mot munnen och smackar till i en förtjust kyss. Lite som på film. Lite för bra för att vara sant och med en sådan kärlek till både smaken och den lilla staden att vi självklart måste testa. Om den var god – gissa!

Livorno och Grosseto – en annan del av Toscana

Jag trodde redan när jag satte mig på planet mot Italien att jag skulle vilja återvända. När jag några dagar senare sätter mig på planet hem vet jag att jag måste återvända. För Toscana är inte bara det vi ser på film. Det är så mycket mer. Och då har jag bara skrapat på ytan.

Är du nyfiken på fler saker att besöka och uppleva här längs den Toscanska kusten finns mängder av tips på denna hemsida.

Share

Rese- och upplevelseåret 2022

Aldrig har jag börjat blicka tillbaka så sent som i år. Vanligtvis brukar jag börja gå igenom året redan i slutet av november. Göra noteringar och leta bilder. Men i år får orden ”ända in i kaklet” representera årets sista månad. Så det blir ett nytt sätt att ta sig an att skriva om de tolv månaderna som gått. Det blir lite på uppstuds när jag summerar rese- och upplevelseåret 2022. Men vissa saker ändrar vi inte på. Såsom kartan som representerar årets resor och självklart, en reflektion över orden som fick avsluta förra årets tillbakablick. De där jag är så nyfiken på att läsa och se hur det egentligen blev ett år senare. Så varför vänta. När 2021 skulle stängas siade jag framåt mot 2022 på detta sätt.

Med vår midsommarhelg i Kiruna i färskt minne vill jag slå ett slag för hur mycket det finns att uppleva här hemma i Sverige. Låt oss fortsätta göra det. En resa utanför Sveriges gränser är bokad. Den blir av om den blir av. Kanske blir det en till. Eller så blir det ingen. Men jag har en önskelista för året som kommer. En önskelista som känns rimlig och uppnåbar. En lista som rymmer platser jag vill besöka, människor jag vill träffa, upplevelser jag vill uppleva och saker jag vill åstadkomma. Den kommer på bloggen i början på 2022 som en liten påminnelse till mig själv. Jag ser fram emot 2022.
Det känns på samma sätt som 2020 gjorde som ett jämnt och bra år. Ett år med alla förutsättningar att bli bättre än det som varit. För allting blir ju vad man gör det till.

Från inlägget rese- och upplevelseåret 2021

Det blev inte bara en utan faktiskt tre utlandsresor. Men framför allt blev det just vad vi gjorde det till. Med massor av upplevelser här hemma i Sverige och vissa nästan intill husknuten. Och vet ni vad. Flera av sakerna på önskelistan uppfylldes också. Men låt mig återkomma om det och till den där enda saken som står på önskelistan för 2023. Och innan detta inlägget är slut får jag skriva de där orden jag ska blicka tillbaka på om ett år.

Hitta lättare i inlägget

Januari

Djurönäset och Bageri Normandie

Djurönäsets utomhuspool – ren magi

Vi startade 2022 med sedvanligt besök på spa med barnen. Denna gången hade jag bokat in oss på Djurönäset och deras lovpaket när barnen också är välkomna. Djurönäset har jag tidigare varit på konferens på och då besökte vi inte spadelen. Det var en miss helt klart för det var trevligt och vi är alla rörande överens om att utomhuspoolen med utsikt över Stockholms skärgård var den absoluta höjdpunkten. På plats två kommer för mig frukostens äggröra, en av de godaste jag ätit. Och så gillade vi rummen. Enkla rum men möjligheten att öppna upp emellan och få lite mer space är alltid välkommet för en familj.

Genomgående för året verkar också vara att jag inte har skrivit så mycket om våra upplevelser. För Djurönäste har ännu inte fått något eget inlägg precis som mycket andra resor och upplevelser under året.

Något jag däremot har skrivit om är ett ett ganska nytt bageri i Linköping som just firat ett år. Det heter Bageri Normandie. Och förutom att jag är fullkomligt förälskad i deras bakverk är jag ofantligt nöjd med rubriken – Från polis i Paris till Bageri Normandie.

Medan kylan låg över slätten passade vi på att nyttja upplevelserna vårt närområde ger möjlighet till. Grill vid vindskyddet med vackraste utsikten över Landeryds kyrka är en av dem.

Västervik & Gamla Linköping

Den tjugonde dagen i månaden satte jag mig på tåget och drog sydöst ut. Mot workation Västervik med min poddkollega Linda. Fyra dagar gick alldeles för snabbt. Vi hann allt och inget. Vi pratade mängder, planerade mindre. Och besökte mysiga 96bageri och bodde i ett mysigt airbnb som jag inte heller har hunnit skriva om. Minnesvärt från resan är definitivt våra två besök på Restaurang Guldkant som vi blev mycket förtjusta i. Så förtjusta att vi även frågade om möjlighet att få låna lokalerna till fotografering. Duktiga fotograf Rokåkå förevigade oss för bilder till podd och hemsida. Och på den vägen fick vi även möjlighet att besöka Hotell Fängelset i Västervik. Hotellet som varit just fängelse till för inte alls längesedan.

Innan januari var slut lämnade jag av dottern med kompis på Fenomenmagasinet i Gamla Linköping medan jag själv strosade runt i kvarteren som jag under åren skulle få lov att besöka ännu mer, men det visste jag inte då. Jag passade på att besöka Skönfärgaregården för en våffla och för att spana in de magiska målningarna i byggnadens tak. De ska ni inte missa.

Blogg & podd januari 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var inlägget om Stenkullen. Månandens poddavsnitt av vår resepodd Jordenruntpodden handlade om New York efter Lindas besök i staden som aldrig sover.

Februari

Livgrenadjärsmässen & kallbad

Första fredagen i februari checkade vi in på Livgrenadjärsmässen här i Linköping. På det gamla garnisonsområdet är ett av husen idag ett hotell med historien vackert bevarad men nytänket närvarande i varje detalj. Och inte heller detta har jag ännu skrivit om inser jag nu. Och historien om när jag letade efter en speciell dörr den borde egentligen berättas även här och inte bara på Instagram.

Restaurangbesöket den kvällen blev Hey Lucy. Och det har jag skrivit om. Dessvärre har Hey Lucy nu stängt. Synd eftersom det var ett välkommet inslag på Linköpings restaurangscen.

Bara någon dag senare var det dags att åka på jobbuppdrag och det stora testet. Uppdraget var för Visit Östergötland som jag under året har jobbat några procent för inom min tjänst på Region Östergötland. Och nu skulle jag besöka en typisk sommarplats på vintern och vinterbada. Jag som knappt badar i sjön eller havet på sommaren skulle nu kliva ner i en isvak. Hur tänkte jag här?

På vår resa ut i skärgården stannade vi till för söndagslunch på Stegeborgs hamnkrog som ligger alldeles intill en av Östergötlands vackraste slottsruiner – Stegeborgs slottsruin.

Slutmålet för dagen var Mon skärgårdsbyn. En riktig idyll som jag verkligen inte ville lämna efter två härliga dygn. Och Mon, den vistelsen har jag skrivit om både här på bloggen och på Visit Östergötland.

Semmelkreationer från Östgötaslätten

Vinterväder i Östergötland i februari 2022

Slutet av februari bjöd på en massa snö och fint vinterväder och jag reste Östergötland runt i jakt på olika semmelkreationer. Minnesvärda varianter var semmelvåfflan på Café Belvederen i Trädgårdsföreningen i Linköping, inte minst för utsikten.

Men allra bäst gillade jag definitivt semmel-cannelonin på Camarda delikatesser i Borensberg. Den hoppas jag kommer tillbaka 2023.

Semmelcanneloni från Camarda delikatesser i Borensberg. Himmelskt goda.

Blogg & podd februari 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var 20 vandringsleder i Östergötland. I februari släpper vi för ovanlighetens skull två avsitt av Jordenruntpodden. Del två om New York, vi hade helt enkelt för mycket att prata om om denna magiska stad för att det skulle få plats i ett avsnitt. Och så släppte vi avsnittet vi spelade in under vår workation i Västervik i slutet av januari. Avsnittet om Att leva som digital nomad och ha hela världen på sin bucketlist med årets första gäst – Anna på Anna round the world

Mars

Tåkern & Staycation på The Box

Naturum Tåkern i vinterskrud

I början av mars åkte vi till ett av Östergötlands många naturfenomen, får man kalla den så, fågelsjön Tåkern. Tåkern ligger alldeles i närheten av Omberg och tidigare har vi bara besökt det sommartid. Här har bland annat Prinsessan Estelle som ju är Hertiginna av Östergötland en egen sagostig och här finns också ett av Sveriges Naturrum. Det går vandringsleder runt sjön och här finns flera olika naturreservat. Värt ett besök både sommar och vinter.

Några dagar senare checkade vi in på hotell i vår egen stad. Det var inte första och säkerligen inte sista gången vi tog in på Quality Hotel The Box. Vi har på senare tid gått över från att samla poäng på SAS till att samla poäng på Nordic Choice och det resulterar då och då till en poängnatt – alltså en kostnadsfri natt. [Reklam för egen verksamhet] Vill du läsa mer om hur vi gör för att resa billigare och bättre bland annat genom poängintjäning. Då har jag gjort en guide som just nu finns till kampanjpris – 29 kr. Du laddar ner den enkelt här och betalar med kort eller swish.

Mysiga Bierhaus i Linköping

På The Box finns också The Wellbox. Hotellets mysiga spa-avdelning. Den kunde vi naturligtvis inte låta bli att besöka. Innan vi sedan tog en promenad in till Linköping för lite middag och för mig ett första besök på mysiga Bierhaus. Ett härligt ölhus som ligger i källaren till ett av Linköpings äldsta hus.

Gamla Linköping och Villa Baro

Tidig vår på Kopparslagaregränd i Gamla Linköping

I mars gör jag ett första besök i Gamla Linköping. Ja inte ett första besök någonsin men ett första besök för att grotta ner mig ordentligt i verksamheterna Dahlbergs café och Hilma Winblads B&B som ansvarig för deras sociala medier. Ett uppdrag som jag älskat varje sekund av och som jag även kommer fortsätta med under 2023.

Villa Baro i Åtvidaberg

Sista dagen i mars åkte jag söderut i till Åtvidaberg för att inom uppdraget för Visit Östergötland checka in på Villa Baro för vandringspaket och mer om det har jag skrivit både på just Visit Östergötland och här på bloggen i form av en vandringberättelse som rundslingan Bysjön runt.

I mars gör jag också mitt första inlägg som gästskribent för mina resebloggarkollegor på Freedom Travlnews och självklart skriver jag om ett favoritämne – Åtta slott i Östergötland.

Blogg & podd mars 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var mitt inlägg om Stenkullens värdshus. I mars släpper Jordenruntpodden sitt hittills absolut mest populära avsnitt. Att resa med tåg i Europa – allt du behöver veta inför din resa.

April

Inga spöken på Södertuna slott men väl ett företag som föddes i april

Södertuna slott i Sörmland

I april är det sedan dags att åka på årets spökresa. Jag och min vän Linda har jag gjort några stycken av det slaget nu. Vi började med att bo helt ensamma på Husby säteri sedan åkte vi till Stenkullens Värdshus, det mytomspunna hotellet intill E4:an strax norr om Norrköping. 2022 var det dags för Södertuna slott som vi hört en hel del om. Inte heller den vistelsen har du kunnat läsa så mycket om här på bloggen och det handlar nog till lika delar om att vi inte kände av några spöken över huvud taget som att vi faktiskt blev ganska besvikna på vistelsen i stort. Inget att skriva om helt enkelt. Och så är det ju ibland. Men hoppet om ett nytt äventyr inför 2023 lever.

Istället slog jag mig en dag i april ned i lobbyn på The Box här i Linköping, det stället där jag känner mig som mest kreativ och så bestämde jag mig. Tonéri media föddes på riktigt. Det blev ett Instagramkonto den dagen. En liten egensnickrad logo och ett statement. Ett halvår senare fick företaget också en egen sida här under på bloggen. Och förhoppningsvis kommer jag också staka ut vägen ytterligare under 2023.

Om pärlorna nära, lite längre bort och på Mallis

I april gör jag utflykter i mitt närmaste närområde. Till Stafsäters gårdsglass bland annat. Det blev lite påsksmak på glassen som fick följa med hem till frysen. Och sedan var det dags för ytterligare ett uppdrag för Visit Östergötland när vi på självaste Skärtorsdagen styrde kosan mot ett ställe jag sett fram emot att besöka sedan jag skrev inlägget om Fem unika boenden i Östergötland i juni 2020 – Borkhult Lapphem. Vilken upplevelse. På alla sätt. Du kan läsa mer om den om du klickar dig vidare hit.

Etterkvesan Borkhult Lapphem
Borkhult Lapphem

När april blev maj hade vi landat på en av mina favoritöar, Mallorca. En klassisk charter. Ett nytt ställe för mig på Mallis. Cala d’Or. Och med semester i semestern när vi åkte till Palma för en övernattning och besök på La Perla. Inte heller detta har ni kunna läsa om här på bloggen. Men inte alls av samma anledning som Södertuna ovan utan för att jag halt enkelt verkar ha kommit av mig när det gäller att berätta om mina resor och äventyr.

Blogg & podd april 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var mitt matiga inlägg om 50 tips på upplevelser i Östergötland. I april tipsar Jordenruntpodden om 20 svenska sommarpärlor. Vi väljer ut varsina tio jag och Linda och lyckas pricka helt olika vilket resulterar i ett matigt tipsavsnitt.

Maj

Corren Sommar och massor av Östergötland

Precis efter hemkomst från Mallis har jag stämt möte med Correns reporter på min favoritplats Gamla Linköping. Jag ska få äran att tipsa om 10 sommarpärlor i Linköping för Correns Sommarbilaga. Resultatet hittar ni här.

I maj återser jag Arlanda men inte för att resa, inte för en egen övernattning och flightspotting utan för konferens. Vår växelleverantör Mitel – det där jag sysslar med på mitt människojobb – hade den goda smaken att förlägga sin årliga konferens på Clarion Arlanda. Och det vet vi ju sedan tidigare att det är ett favoritplace för mig. Ljuvligt är ordet. Och faktum är att det är mitt enda besök på Arlanda under 2022. Flygresorna under året har nämligen gått från Jönköping, Göteborg och Kastrup.

I maj gör vi också återbesök på ett riktigt favoritställe i Östergötland – Pizzamakarna. Nästan på dagen ett år efter vårt första besök.

Hitta någon som ser på dig som Vivi ser på sin pizza 😉

Jag besöker Norrköping och två café som jag länge velat besöka – Marikas café och inredning (som hon nu vid årsskiftet lämnar över till nya ägare) samt Tinas mat o sånt i mysiga Knäppingsborg.

Marikas café
Knäppingsborg
Marikas café
Tinas mat å sånt
Tinas mat å sånt

Ett hotell jag sedan inser att jag har besökt många gånger under året är Quality Hotel The Box. I maj är vi där igen och testar det där ordet jag älskat sedan jag hörde det första gången – Sprulle. Spa och frukost. Barnen har studiedag och vi börjar den på det viset och avslutar den med att göra pass i Nyköping.

The Box Hotel i Linköping

Västmanland, magi och Jordenruntpodden-meetup

I slutet av maj nyttjar vi en poängnatt igen när vi åker till Comfort hotel Västerås. Vi äter på Pinchos och ser Västerås från ovan på Skybar Plaza. Efter en god natts sömn möter vi upp Andreas syster med familj på Wåffelbaren på Björnö, ytterligare en plats jag sett fram emot att besöka sedan jag skrev inlägget om Sveriges bästa våfflor. Och jag blev inte besviken.

På väg emot Arboga blev det sedan lite slottssafari med besök på både Tidö slott, en överraskande fin upplevelse och återbesök på ett av de kungliga slotten Strömsholm.

Tidö slott – tål att berättas mer om vad det lider

Direkt efter hemkomst till Östergötland var det sedan dags för födelsedagsövernattning för Andreas. Detta året gick den till Naturlogi utanför Linköping och vi upplevde ett helt magiskt dygn i ett av deras skogsrum. Går inte att förklara egentligen men jag har gjort ett försök här.

Innan maj blir juni möter jag spontant upp min resepoddarkompis Linda som varit på morsdagsbrunsch i Linköping. Vi spanar på slussning vid Tannefors slussar i Kinda kanal och så planerar vi resten av poddåret på en riktigt favoritplats – Boställets vedugnsbageri.

Blogg & podd maj 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var återigen inlägget om Stenkullen. I maj har Linda besökt Malta och vårt tionde avsnitt av Jordenruntpodden blir ett avsnitt helt om den fina ön i Medelhavet.

Juni

Båttur, vandring & ny Questropolis

I början av juni åker jag tillsammans med Östergötlands turistrådsrepresentanter den nya båten M/B Stockholm från Linköping till Berg och Bergs slussar. Det är en lite regnig dag men det är ändå magiskt att få testa att slussa i Nykvarns sluss och uppleva en färd mellan Kinda och Göta kanal och dessutom få höra lite mer om planerna för den östgötska sommaren.

Innan semestrarna drar igång beger vi oss ut mot skärgården och Stegeborg och går en rundslinga av Östgötaleden som jag varit nyfiken på ett tag, Stegeborgsslingan. Den rekommenderas varmt, och jajamen, här passerar vi både en flygplats, en herrgård och två borgruiner. Inte illa för 1,2 mils vandringsled.

Sommarlov firas in i med den nya Questropolis-banan i Gamla Linköping och sedan avnjuter vi en fyrarätters meny på en av Linköpings absolut härligaste restauranger Stångs Magasin.

Midsommar med Östgötaroadtrip

När klockan slår midsommarafton är vädret precis sådär som man vill att det ska vara en midsommarafton i Sverige. Vi beger oss ut på roadtrip söderut och stannar till på Landets goda i Kisa på väg mot vår slutdestination en plats som också stått på önskelistan ett bra tag Valö café i Björkfors. Där spanade vi på förberedelserna inför eftermiddagens firande och avnjöt räkmacka innan det blev ett lugnt hemmafirande med lite bubbel som sig bör och ett litet bokslut över det första halvåret 2022.

Blogg & podd juni 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var mitt inlägg om Stendörrens naturreservat. I juni släpper vi också sista avsnittet av Jordenruntpodden innan sommaruppehållet och slår på stort med ett matigt vandringsavsnitt med Emma V Larsson.

Juli

Gräv där du står och kanske lite i Västmanland

Brokinds slott eller möjligen herrgård
Den supermysiga stugan med servering och muesum vid Brokinds sluss

I vanlig ordning passade vi på att jobba när alla andra var lediga men det hindrar inte korta små roadtrips i närområdet och en eftermiddag i juli begav jag mig ut på jakt efter bildmaterial till ett inlägg på Visit Östergötlands Instagram. Resan tog mig söderut mot Brokind i fotspåren av mitt eget blogginlägg 11 mysiga stopp på vägen mellan Linköping och Brokind. Jag stannade till i mysiga Fornhem, en hembygdsgård och friluftsmuseum med äldre byggnader från Bjärka-Säbys olika gårdar. Och så upptäckte jag den oerhört mysiga slussvaktarstugan i Brokind. Strax intill det ligger Brokinds herrgård eller slott om man så vill. Men det är tyvärr privatägt och ska bara beskådas på håll.

Fem dagar in i juli checkade vi in i rum Hilda på Hilma Winblads och avnjöt premiären av Tisdagar i Trädgårn, en serie konserter som hålls i Dahlbergs cafés trädgård. Perfekt start på sommaren.

Magisk glass i närheten av producenterna själva
Ellen Keyes led

Vi fortsatte våra upptäckter i Östergötland med ett besök på Rykets gårdsglass där man gör gelato på fårmjölk och sedan gjorde vi sommarens (ja faktiskt hela årets) enda vandring på Omberg när vi gick Ellen Keyes led.

När våra små hjärtan anlände blev det sedan minigolf i Berg innan vi åter tog oss norrut för besök i Eskilstuna på Parken Zoo och sedan övernattning i Comfort Hotel Västerås härliga familjerum med åtta bäddar innan uppskattat besök på Jump Yard, även det i Västerås.

V, V & V – Västergötland, västkusten och Vadstena

Vad sägs om känslan när man rullar ut från parkeringen på väg på roadtrip? Jag ger den 5 stjärnor.

Sista delen av juli blev det sedan en hel massa V. Vi åkte på roadtrip till Västergötland och västkusten, något jag berättade mer om här. Västergötland fick jag verkligen mersmak för och hoppas kunna återvända snart.

Ge mig mer av denna. Vit choklad & Salt citron på Kungens glass i Vadstena
Rosa såklart – dagen till ära när min spökkompis Linda gått och blivit fru.

Med besök av Andreas mamma gjorde vi sedan en roadtrip till Vadstena, promenerade i de mysiga stadskvarteren och avnjöt glass på Kungens glass. Ännu ett litet V blev det när jag vinkade av de små som åkte till Sardinien för kompishäng medan vi här hemma firade min spök-kompis Linda som gick och gifte sig.

Blogg & podd juni 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var en gammal sommarfavorit. Inlägget om Godaste glassen i Sverige – landskap för landskap. I juli har jag och Linda poddsemester.

Augusti

Cypern och kaffeglass på Halvars

Gissa vem som är på väg på semester 😀

Andra veckan i augusti avslutar vi sommarlovet med en härlig semestervecka på Cypern. Det är närmare 20 år sedan jag var där sist (om inte mer) och jag blir inte besviken. Snarare längtar jag mer än någonsin tillbaka. Jag hade glömt hur magiskt vädret är på denna vackra ö.

Vi åkte med TUI och bodde på Althea Beach. Något jag heller inte har skrivit om. Om man inte räknar med reflektionerna i inlägget ”Kan en resebloggare ta semester” som delvis handlar lite om just den resan.

Kvartetten från Slätten avslutar sommarens Tisdagar i Trädgårn hos Dahlberg

Sommaren hann inte mer än starta så var den över. Ja det var i alla fall lite så det kändes. För vips var det dags för den sista av konserterna i Dahlbergs trädgård. Den med Kvartetten från Slätten och vi njöt i fulla drag.

I övrigt passade vi på att njuta av de sista sommarkvällarna på Linköpings sommarställen så som samarbetet mellan dåvarande Funky Corks och Backen på deras innergård. Efter god öl på innergården landade vi på Malt & Humle med ett glas vin, lakrits och På Spåret-spelet.

I augusti hittade jag också kanske den godaste glassen jag någonsin ätit. Jag är svag för mjukglass och på Halvars i Norrköping hittade jag just det – med kaffesmak. HYSTERISKT gott. Det enda dumma är att jag hittade den så sent att jag nu måste vänta ett helt år innan jag kan äta den igen.

Jolla, Dolce Vita och Farfarsstugan

Augusti är utflykternas månad. Vi besöker Jolla choklad som öppnat på nytt ställe vid Vänneberga bro intill Göta kanal. En verklig liten oas att njuta i. En annan nyöppnad pärla är Doce Vita som gått från en vagn till ett mysigt litet fik i Vallastaden i Linköping. Här avnjöts äkta Italiensk gelato men det finns också andra Italienska delikatesser.

I augusti hann jag också besöka Övralid och Farfarsstugan precis innan våffelstugan stängde för säsongen men medan sommarvärmen ännu var på plats. Övralid var Werner von Heidenstams hem och jag kan verkligen förstå att han fann inspirationen här. Bland de absolut vackraste platserna jag besökt i hela Östergötland. Hit måste jag återkomma och spendera mer tid.

Övralid
Farfarsstugan
Våffla med utsikt

När jag ändå var på plats i Motala passade jag på att besöka slussarna som är förvillande lika Bergs slussar och de sista (eller om du vill första) slussarna i Göta kanals östgötasida. Efter jobbmöte tog jag sedan de kringelikrokiga vägarna söder om Boren hem och stannade till vid Ekebyborna kyrka. Den Heliga Birgittas hemkyrka när hon bodde på Ulvåsa och ett oerhört vackert hamn om du frågar mig.

Borenshults sluss i Motala
Ekebyborna kyrka

En workshop och ett efterlängtat möte

Sista dagarna i augusti tog jag sedan tåget till den lilla orten Tenhult i Småland. Att det fick att åka tåg hit hade jag ingen aning om. Men här skulle jag äntligen få träffa en av personerna som stod på min önskelista att få träffa inför 2022. Inbokat var wokshopen Hitta din företagsröst i dagarna två och tillsammans med ett gäng inspirerande tjejer förkovrade vi oss i Kajsas snälla företagartänkande i Lina Isakssons magiska tornhus. Två dagar jag verkligen tog med mig in i hösten på så många olika sätt.

Blogg & podd augusti 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var återigen inlägget om Godaste glassen i Sverige – landskap för landskap en sanna favorit under sommarmånaderna. I augusti är jag och Linda tillbaka med avsnitt 12 av Jordenruntpodden där vi summera sommarens bästa och pratar om höstens längtanslista.

September

Kakslott, kungligt slott och en pärla

Babettes
Höstgrillning
Lobbyjobb på &hotel

Närområdet står åter i fokus när vi går in i första höstmånaden. Jag mötet upp Jessica på ett av stans mysigaste café Babettes. Vi grillar vid vindskyddet. Jag jobbar en av mina favoritlobbys på &hotel och hösten knallar på.

En bit in i september åker vi på roadtrip till Sörmland och två besöksmål jag länge sett fram emot. Taxinge slott, eller kakslottet som det kallas. Jag vann ett presentkort på deras kakbuffé för ett par år sedan och det var det dags att nyttja nu. Ja jösses. Det är inte många kakor man får ner när man väl försöker insåg jag och skrev om det här.

Mariefred
Gripsholms slott

Efter Taxinge stod mitt sista kungliga slott på agendan. Ett riktigt drömslott – Gripsholms slott i Mariefred. Men efter kakslottet fanns inte tillräckligt med tid att uppleva inomhus så det får vi helt enkelt göra nästa gång. Utöver Gripsholm blev jag T O T A L T förälskad i Mariefred. Varför har ingen berättat om hur mysigt det är förr? Hit vill jag definitivt återvända och uppleva mer.

En besvikelse och en trolig upprättelse

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Här ska ni hitta mina ärliga åsikter här i bloggen. Jag kommer inte att försköna något som inte var bra, jag berättar hellre för platsen jag besökt mina ärliga återkopplingar och ger möjlighet till förbättring. Därför har jag inte heller skrivit om vårt korta besök på en typ av ”glamping” här i Östergötland i september. En plats jag har sett fram emot att besöka länge som sett helt magisk ut men som absolut inte höll måttet när vi kom fram.

Vi valde att avbryta vår vistelse och åkte hem. Väl hemma mailade jag dem och berättade att de inte behövde komma med frukost dagen därpå då vi valt att åka och så berättade jag varför samt skickade med bilder. Jag fick svar med vändande post att de var så ledsna. Att de skulle betala tillbaka mina pengar (något de inte behövde enligt villkoren) och att de gärna bjöd på en övernattning framöver. Den har inte skett ännu och jag lovar att berätta hela historien då.

Äpplets dag och Kulturnatt

Man missar det lätt men september ska inte underskattas. Vilken månad det är. Skördetid och magiska dagar. I slutet av månaden firades Äpplets dag och i vissa fall Äpplets helg i Gamla Linköping och så var det Kulturnatt i Norrköping. Som jag älskar min grannstad. Medan det stora hjärtat gjorde sig redo för dansuppvisning strosade jag runt och tittade på folkmyllret. Är det någon stad som vet hur man lever upp så är det Norrköping. Nej nu rättar jag mig själv. Jag tar bort upp. Är det någon stad som vet hur man lever så är det Norrköping.

Blogg & podd september 2022

När det gäller månadens mest lästa inlägg tar återigen Stenkullenberättelsen över förstaplatsen. I september släpper vi vårt stora kryssningsavsnitt i Jordenruntpodden. Vi pratar med kryssningsexperterna och eldsjälarna Anna & Tinna på Bäckman & Berg i Kalmar.

Oktober

Vandringshelg, ännu mera roadtrip och Bubbel – Bistor Bubbel

Vandringshelg med bubbel på Åkeshofs slott

Om september var ganska lugn på rese- och upplevelsefronten var oktober det motsatta. Vi rivstartade med vandringshelg på Åkeshofs slott och det har jag berättat mer om här. Väl hemma i Linköping igen gick jag guidad tur för Linköpings guideklubb på tema brott – Brottsplats Linköping.

Hagdahls smide utanför Linköping
Ullspinneriet i Brink norr om Roxen

Under året har jag haft möjlighet att uppleva flera saker inom mitt uppdrag för Visit Östergötland. I oktober var det dags för mer när jag besökte både Hagdahls smide strax utanför Linköping och Ullspinneriet i Brink norr om Roxen. Båda dessa besöken och ytterligare två som jag gjorde i november resulterade i en artikel om att handla lokalt under granen. Men det är ju inte bara under granen det gäller utan året om.

En torsdag i oktober begav vi oss sedan till den lilla orten Åby utanför Norrköping och till restaurangen med mitt favoritnamn – Bistro Bubbel. Hit kommer jag definitivt att återkomma. Och jag skrev mer om besöket här.

Så mycket Italien du kan hitta i Sverige och Italien på riktigt

I mitten av oktober förverkligades så en av de där sakerna på önskelistan 2022. En skrivhelg på egen hand i Sigtuna på Sigtunastiftelsen. Första och enda besöket hittills där gjorde jag 2013 och sedan dess har jag längtat tillbaka. Här skulle jag kunna skriva en bok var min första tanke när jag klev innanför dörrarna då, redan innan jag visste att så många redan hade gjort just det. Känslan var densamma när jag återvända drygt nio år senare. Det blev ingen bok denna gång men däremot summering av året som gått och planer framåt. Men också sightseeing i Sigtuna. Vilken stad. Här ligger stenhögarna på rad. Det finns en anledning att jag en gång i tiden skrev detta inlägget… Om Sigtunastiftelsen blir så mycket Italien du kan hitta i Sverige så blev nästa resa så mycket Italien du kan hitta i Italien.

Historien bakom att jag en av de sista helgerna i oktober satte mig på planet för min allra första pressresa någonsin är smått galen. Jag måste återkomma till den i ett eget inlägg. Men nu var det dags. Toscana i dagarna fyra totalt men två av dem på plats med ett fullspäckat schema. Jag var där som skribent för Freedom Travel där det redan finns en publicerad artikel. Men jag kan lova att jag kommer att återkomma till resan även här på Lite mera rosa.

Blogg & podd oktober 2022

När mörkret lägger sig i oktober växlar mest lästa inlägg på bloggen till 10 tips på spa i Östergötland. Jordenruntpodden tar i oktober greppet om de lite udda weekendstäderna och berättar om två vi själva har besökt.

November

Spökslott, resemässa och mer lokala entreprenörer

Med november på kalenderns sidor åker jag till Ekenäs slott på guidad tur. Temat är Mörkt & Mystiskt och jag väljer den lite snällare familjevarianten. Trots att jag besökt slottet tre eller fyra gången förr så fick jag besöka en plats jag tidigare inte sett. Fängelsehålan, och det i totalt mörker och bara slottsfogdens lykta som sken. En spöklik vandring här rekommenderas varmt. Nästa gång får de bli en av de lite läskigare. Men då får man vara ute i god tid. Biljetterna säljer som det berömda smöret i solsken.

I november var det sedan också dags för något så exotiskt som mässa på riktigt. Efter några år av den lilla gröna grejen så är det nästan så man inte vet hur man ska bete sig längre. Och framför allt klarar inte huvudet av ljudvolymen lika bra som innan. Ändå var det fantastiskt trevligt att för första gången besöka Travel News market i Stockholm. Absolut trevligast var det att träffa på resebloggarkollegor, både de jag träffat förr och många som jag aldrig förr träffat IRL.

Hemma i Östergötland satte jag mig sedan åter igen i bilen och besökte ytterligare två entreprenörer och konstnärer till min artikel om att handla lokalt under granen. Anneli på Hjortlunds i Kisa och Viktor på Design Viktor Lenper i Valdemarsvik. Numera har jag hela Östergötland på mitt finger. Tack vare Viktor.

Café Columbia och Emigrantmuseet i Kisa

Innan jag for vidare från Kisa till Valdemarsvik på de magiskt vackra vägarna i de sydligare delarna av Östergötland passade jag också på att göra ett besök på Café Columbia i Kisa och Emigrantmuseet. Ja jösses vad mycket jag har att berätta om för er.

Julmarknad och efterlängtad tjejhelg med Fia

Sedan avslutades november på allra bästa sätt. Jag och min vän Fia brukar ju mötas upp och bo på hotell en och ibland två gånger per år. Men nu var det lite drygt ett år sedan. Vi har tidigare tagit oss till platser som Clarion Collection Hotel Victoria i Jönköping, Saltsjöbaden, Story hotell och Stallmästaregården. Men nu var det dags för Fia att komma till Linköping. Vi prickade första julmarknadshelgen i Gamla Linköping och vaknade upp i vårt rum Lovisa på Hilma Winblads med utsikt över den mysigaste julmarknad jag vet i hela världen. Ett magiskt avslut på november.

Blogg & podd november 2022

I november återtar Stenkullen sin plats på toppen som bloggens mest lästa inlägg. På Jordenruntpodden publicerar vi kanske mitt favoritavsnitt från året när vi träffar vår resebloggarkollega Maria på Fantasydining. Hon ger oss 16 (!) tips i fyra olika kategorier. Allt i Sverige. Annorlunda övernattningar, annorlunda restauranger, annorlunda barer och annorlunda upplevelser. I detta avsnitt kan du samla på dig semestertips för flera år framöver. Har du Spotify som din poddlyssnar-app klickar du dig enkelt in på avsnittet här nedan.

December

Event & Danny

Klassiska nycklar i receptionen på Freys

Det är inte utan att det känns lite som att jag detta året sparade det bästa till sist. Men å andra sidan finns det så mycket som är så bra. Kanske känns det så för att december är månaden som ligger närmast i minnet? Jag börjar månaden med att åka på två event för Visit Portugal i Stockholm och passar på att testa ett hotell jag stötte på av misstag och sedan blev helt förälskad i – Freys hotel ett stenkast från Centralen i Stockholm.

Både Freys och eventet var toppen och dessutom fick jag till en härlig arbetsdag med resebloggarkollegan Helena på Freedom Travel. Det smällde också högt.

Snälltåget
Lemongrass
Malmö Live

Jag hann knappt hem innan det var dags att åka igen. Vi tog Snälltåget till Malmö och gick på en konsert som skjutits upp i tre år. Danny gjorde sin sista spelning av The Runway Show på Malmö Arena och vi var där. Utöver Danny upplevde jag även tre andra favoriter. Crispy Beef på Lemongrass, ett glas bubbel på Skybaren på Malmö Live och övernattning på Comfort hotel. Ett favorithotel i Malmö. Nära centralen och väldigt mysigt. Prisvärt dessutom även om vi denna gång nyttjade en poängnatt – till. Det har blivit några sådana under året.

Och mitt livs bästa hotellupplevelse

JQ lounge på Jacy´z i Göteborg

Den elfte i månaden och bara några dagar efter hemkomst från Malmö satte vi oss så i bilen och korsade landet västerut. Jag skulle få min 45-årspresent i form av en natt på Jacy´z hotel i Göteborg. ESS Group som äger exempelvis Steam hotell och Ystad Saltsjöbad öppnade i november sin nya resort i Göteborg. Jag hade
H Ö G A förväntningar och blev inte besviken. Natten på hotellet i hotellet, JQ´s, klassar jag som min absolut bästa hotellupplevelse – hittills. Jag har såklart inget emot att något överträffar den. Men ohotad ett är numera denna upplevelse som jag skrivit om här.

Blogg & podd december 2022

I december släpper SVT dokumentären Mitt livs hotell. En fantastisk berättelse om Maria på Stenkullen. Det bidrar även till att mitt inlägg om Stenkullen får de mest osannolika läsarsiffrorna och avlutar 2022 på högsta topp. Även Jordenruntpodden slutar på topp med att summera 2022 både resemässigt och poddmässigt samtidigt som vi tillsammans med tre reseprofiler blickar framåt mot 2023 och resetrenderna som komma skall. Du hittar avsnitt 16 av Jordenruntpodden här.

Rese- och upplevelseåret 2022 en liten summering

Som vanligt är känslan när året är summerat som ovan att det var ju alldeles alldeles underbart. Ord som poppar upp är tacksamhet och glädje. Och ni vet väl att ordet rosa i Lite mera rosa står för just det. Glädje. Att prioritera glädjen. För mig är det glädje med guldkant i vardagen. Små upplevelser helt nära likväl som stora på andra sidan jorden. Varje resa är ett äventyr och jag mår som allra allra bäst när jag är på väg. Och på väg är jag på många olika sätt.

År 2023 hoppas jag kunna uppleva ännu mer inom ramen för mitt eget företag Tonéri media (eller Toner i media som en av mina uppdragsgivare gärna kallar det). Oavsett om det är genom att jag hjälper besöksmål att berätta om dem här på Lite mera rosa eller som stöd i deras egna kanaler. Jag vill inspirerar mer genom föreläsningar och moderatorsuppdrag inom besöksnäringen både i Östergötland och resten av Sverige och det är mitt mål. Önskelistan 2023 återstår att formulera och den kommer att bli kort. För jag har bara en punkt på den. Även om jag har fler planer.

Jag spår att det nog blir ungefär lika många utlandsresor 2023 som 2022. För jag har liksom landat i att det känns ganska bra som det är just nu. I dagarna klippte vi våra AMEX och har bestämt oss för att bonuspoäng på SAS inte är något vi fokuserar på att samla just nu. Vi återkommer säkert. Men just nu fokuserar vi närmare. Med de orden tackar jag för att du vill följa mig här och i mina sociala kanaler. Utan Dig vore detta liksom så väldigt mycket tråkigare.

Ny fiken på tidigare års sammanfattningar? Då hittar du dem här: 2021, 2020, 2019 och 2018.

Share

Roadtrip i Västergötland och på Västkusten – fyra dagar sommaren 2022

Sjöbodarna vid Smögenbryggan

Vi fick smak på roadtrip sommaren för två år sedan när vi satte oss i bilen och endast hade en natt bokad. Resterande fyra nätter bokade vi efter hand och från att ha spenderat den första bokade natten i Lund så avslutade vi i Sunne. Ursprungsplanen i år var Skåne och Köpenhamn. Resultatet blev roadtrip i Västergötland och på Västkusten och vi kunde inte vara nöjdare.

Sommarens roadtrip blev inte lika spontan. Det finns nog två förklaringar till det. Det var inte lika lätt att få tag på hotell som sommaren för två år sedan och vi reste utifrån att vi skulle nyttja fria poängnätter på Nordic Choice och ett presentkort på samma kedja. Så för att själv komma ihåg och för att kanske kunna inspirera någon till en liknande resa. Här kommer lite av ett kära dagboks-inlägg med berättelsen om vår roadtrip sommaren 2022. Lite mer djuplodade inlägg om de mest speciella platserna kommer vad det lider.

Roadtrip dag 1

Från Linköping till Ramundeboda klosterruin

Vi satte oss i bilen tidigt med målet att ta oss från Linköping till vår slutdestination för natten – Skövde. Här skulle vi sova på Quality hotel Prisma och nyttja en kostnadsfri poängnatt. Vägen dit tog vi över Vättern och hade en hel massa olika stopp inplanerade. Det första planerade var Sjötorp. Men på roadtrip kan ju som bekant allt hända och vi hade inte kommit långt in på vägen där vi aldrig förr kört, visst är det något speciellt med helt nya vägar, innan jag ryckte till och Andreas frågade: ” Ska jag stanna här?” På skylten stod det Klosterruin. Vi var vid Ramundeboda klosterruin. Här stannade vi till en ganska kort stund. Strosade omkring och sträckte på benen. Fiket som ligger intill, Café Sockenstugan, har jag hört en del om men det hade tyvärr inte hunnit öppna när vi var där.

Sjötorp – Göta kanals första, eller sista, sluss

Istället styrde vi kosan mot första planerade stopp, Sjötorp. För den oinsatte – vad är egentligen Sjötorp. Jo för en Östgöte som gillar Göta kanal är det ett måste. Här hittar vi nämligen första eller om man så önskar sista slussen i Göta kanal. Precis som vi har Mems sluss som också där är första eller sista så är första eller sista slussen på Västgötasidan här i Sjötorp. Göta kanal fyller ju 200 år 2022 och just här på Västgötasidan gör den det med all rätt. För här var den klar att använda 1822. På östgötasidan fick vi vänta till 1832. Sjötorp var verkligen en liten idyll. Här hittar vi fem slussar varav vi besökte tre av dem.

Kungastenen i Sjötorp
Sjötorp sluss 2-3
Sjötorp sluss 1

Jag tänker att jag ska berätta med om Sjötorp i ett eget inlägg men det är väl värt ett stopp. Här finns både camping och ställplatser, minigolf, massor av olika glass och matställen. Gillar du lite historia ska du inte heller missa Kungastenen som finns inne i Sjötorp i ett oansenligt litet kvarter. Här hittar man en namnteckning av Kung Gustav V sedan 100-årsjubileet av kanalen. Och jag kunde så klart inte låta bli att tagga Göta kanal och Visit Linköping i mina inlägg härifrån för visst borde vi ha en kunglig namnteckning från firandet i Bergs slussar tidigare i somras?

Norrqvarn – när du vill bo i en svamp

Vi fortsatte istället en bit bort och stannade till vid Norrqvarn. Ännu en av Göta kanals slussar. Men här var jag inte så nyfiken på slussen som på de lite speciella boendemöjligheterna. Här kan man nämligen bo i svampar. Området där svamparna ligger kan man inte gå upp i hur som helst och tur är väl det för då hade man inte fått så mycket lugn och ro. Men man kan fota på avstånd. I Norrqvarn finns också massor av aktiviteter för barn. Bland annat en mini-kanal där man kan slussa och dona och lära sig mer om hur kanalen och slussarna fungerar. Jag visste det inte då. Men slussar och kungliga namnteckningar skulle bli en återkommande del i denna roadtrip.

Men vår dag var fullspäckad och vi fortsatte ganska snart vidare. Nästa planerade stopp var Läckö slott men på väg dit blev det två korta stopp och en önskan om att återvända.

Forshems Gästgivaregård och kyrka och Café på Klostret

Kyrkan i Forshems kyrka
Interiört i Forshems kyrka
Forshems Gästgivaregård
Forshems Gästgivaregård

Det var inte utan att det började kurra i magen vid dethär laget och här får jag erkänna att jag inte gjort min research helt rätt. Vi stannade till en kortis på Forshems Gästgivaregård men där var det tyvärr stängt. Det hindrade mig dock inte från att fota. Både där och i kyrkan en bit bort. Det var någonstans här jag kände att Västergötland skulle kunna bli min överman. Så mycket gamla kyrkor som det fanns här i varje gathörn har jag aldrig sett förr och jag fick vackert bestämma mig för att kyrksafari skulle jag få ägna mig åt en annan gång. Inte helt otroligt blir det när jag vandrar på Kinnekulle och åker Sveriges vackraste tågresa. För så måste det bli. Vi stannade till vid Café på Klostret och funderade på lunch men investerade istället i ett par goa bullar. Det var bara hysteriskt svårt att välja smak.

Men eftermiddagens äventyr skulle kräva lite mer än soppa i magen så vi gjorde det enkla. Drog vidare, intog en burgare på donken och så fortsatte vi mot dagens näst sista stopp. En plats jag drömt om att besöka sedan jag var åtta år.

Läckö slott och Naturum Victoriagården

Läckö slott. Ända sedan jag hade en brevkompis som bodde på Kållandsö och som skrev och berättade om och skickade bilder på detta slott så har jag drömt om att åka dit. Äntligen. Och här snackar vi slott. Vi valde att inte gå någon guidad tur men ändå kunde vi vandra runt i vad som kändes som varje skrymsle och vrå av slottet som var om möjligt ännu större när man väl kom in i det än vad det såg ut från utsidan. Här hade jag definitivt kunna förlora mig en hel dag. Och kanske kan jag få göra det någon gång framöver. För att gå på konsert här och bo på närliggande Naturum Victoriagården står definitivt på min bucketlist numera.

Hindens rev

Sista stopp för dagen och ännu en grej som stått på min önskelista länge, om inte sedan jag var åtta, var Hindens rev och en vandring ut på vad som är en vandring rakt ut i Vänern. Och kanske är det för att jag sett fram emot det så länge som jag till och med har hunnit skriva om det här redan. Så blir du nyfiken, vilket jag tycker du ska bli, så kan du läsa mer om Hindens rev och vår vandring här. Och självklart var det här ute vi avnjöt de rasande goda bullarna från Café på Klostret.

Och det blev morgon och det blev afton den första dagen

Direkt från Hindens rev styrde vi sedan kosan österut för vår första övernattning på Quality Hotel Prisma i Skövde. Om det behöver jag inte skriva romaner. Vi är trogna Nordic Choice-kunder och därmed fanns det lite poängnätter att använda. Men hotellen som erbjuds för 7500 poäng per natt är ofta ganska standard. Förutom Quality hotel The Box här i stan. Ett värdigt undantag. Vi sov gott i sköna sängar på Quality Hotel Prisma. Vi tog en middag på Pinchos i Skövde och strosade runt i stan lite. Men mer än så var det inte. En annan gång när jag låter övernattningen vara målet då tar vi nog in på Karstorps säteri där min bloggkollega Sanna var samma kväll. Det visste jag dock inte då. Då hade jag kanske till och med svängt förbi och sagt hej. Men nu inväntar jag istället recension av Karstorp på hennes blogg.

Roadtrip dag 2

Faktum är att jag hade lagt så rasande mycket krut på programmet dag ett att resterande dagar var lite av blanka blad allihop. Vi hade vissa ställen vi ville se. Men i vilken ordning vi skulle se dem, ja det hade vi ingen aning om. Men första stopp dag två blev ett stopp vi flyttat från dag ett till dag två.

Varnhems klosterkyrka o klosterruin

Eller ska jag säga kyrkornas kyrka. Så många bilder jag sett på denna kyrka. Och den var precis så magisk som jag hade föreställt mig. Tyvärr innebar den tidiga timmen att vare sig kyrkan eller det närliggande caféet var öppet men vi gick runt bland klosterruinerna och spanade på kyrkans utsida. Och som jag redan konstaterat. Jag är inte klar med Västergötland.

Bjertorps slott

Resans andra slott blev Bjertorps slott. Ett slott vi faktiskt funderade på att boka övernattning på. Men så blev det inte så. Nu tog vi en avstickare och spanade in utsidan och valde också att ta en titt inuti. En stor eloge till fantastisk personal som mötte upp och välkomnade att vi kikade runt. Det uppskattades verkligen.

Conditori Nordpolen – eller egentligen inte

När jag bad om tips inför vår roadtrip i Västergötland tipsade tre av varandra helt oberoende källor om Conditori Nordpolen. Och det var tre källor jag verkligen tar på fullaste allvar. Därmed stod detta conditori som fått en plats i White Guide flera år i rad på min lista över platser att besöka. Och det hade varit gott så om vi inte hade passerat Vara en söndag. För då är det stängt.

Ryktet gör dock gällande att det fortfarande är bordsservering på conditoriet. Sägnen säger också att namnet kan ha att göra med den berömde ballongfararen Andrée som vid ett av sina mindre lyckade Nordpolenfärder ska ha landat i just Vara. Men det kan också vara en skröna. Men hej. Så härliga skrönor gillar vi.

Conditori Nordpolen – tur för er att jag som sagt inte är klar med Västergötland. Jag återkommer. Så vad skulle vi göra nu? Återigen började magen kurra och vi gjorde som under gårdagen men på nytt ställe. Denna gången föll valet på Chop Chop och mätta och glada styrde vi kosan mot ett nytt landskap.

Akvedukten i Håverud

Mot Dalsland och Håverud. Som barn hade vi en stor bok som hette Sverige. Jag bläddrade och bläddrade i denna klenod och en av platserna jag minns särskilt är Akvedukten i Håverud. Då utnämnd som Sveriges största eller högsta eller liknande. Jag låter det vara osagt. Men att den är spektakulär råder det ingen tvekan om. Det är även bron som går högt över den. Och ungefär här konstaterade jag att vatten och höjder inte är mina bästa grenar. Jag tog mig över akvedukten med mycket vilja och ganska stort besvär. Och visst är det så att vi här vid Håverud fick oss lite mer kanal, slussar och kungliga namnteckningar till livs.

Kanalen vi talar om här i är Dalslands kanal. Och de kungliga namnteckningarna var inte bara en utan flera. Till och med vår kronprinsessa har satt sin signatur här. Vi tog en glass från Lejonet och björnen och spatserade runt.

Strömstad – Grebbestad – Fjällbacka

Från Håverud satte vi sedan siktet på kusten och Strömstad och nu var planen att se så många västkustska orter det bara gick och sedan jämföra. Det blev korta nedslag i Strömstad, Grebbestad och Fjällbacka.

Strömstad
Strömstad
Grebbestad
Grebbestad

Både Strömstad och Fjällbacka blev vi väldigt förtjusta i. Strömstad med porten mot Västerhavet, härliga uteserveringar och underbar stämning. Fjällbacka som, kanske tack vare Läckberg, andas lite mer mystik. Vi tog oss en bit upp i Kungsklyftan men vände på grund av ballerinaskor. Jag förevigade en annan av mina svenska favoriter, Ingrid Bergman, som hade sommarhus här och står staty i hamnen. Så nu har jag besökt hennes stjärna i Hollywood och statyn i Fjällbacka, någon form av check på den.

Fjällbacka och Ackes
Ackes
Ackes
Ingrid Bergmans-staty
Kungsklyftan Fjällbacka
Jo då en kunglig namnteckning
Kungsklyftan

Innan vi tog en härlig promenad genom Fjällbacka och upp till kyrkan så åt vi en ljuvlig middag på Ackes. Det kan verkligen rekommenderas. Både burgare och Ceasarsallad.

Och det blev morgon och det blev afton den andra dagen

Vår sovplats för natten hade vi på Quality hotel Vänersborg och efter Fjällbacka var det dit vi styrde kosan. Och här har vi ett hotell med härliga atmosfär, mysigt lobbyhäng och trevligt rum. Dessutom en toppenfrukost. Hade inte sängarna varit av kvalité sämre hade detta hotell fått full pott.

Roadtrip dag 3

En plats var bestämd. I övrigt spontant. Men vi tog en relativt lugn morgon och med lite trafikstörningar blev detta vår lugnaste dag i alla fall om man räknar mil i bil.

Vänersborg

Hade stjärnorna stått annorlunda någon i slutet av 1900-talet hade min kära sambo kunnat flytta till Vänersborg från Arboga. Nu blev det inte så och kanske hade vi inte heller en tidig måndagmorgon i juli 2022 flanerat på Vänersborgs gator tillsammans i så fall. Och så är Sliding doors tankarna i rullning. Har ni sett en filmen? Så bra.

Men innan vi lämnade Vänersborg passade vi på att kika på vad som kunde ha blivit Andreas hemstad. Och precis som söndagen i Vara så var måndagmorgonen i Vänersborg ganska, ska vi säga, sömnig.

Marsipanladan

Vi satte istället siktet västerut igen och till en plats jag fått tips om via ett ganska nystartat konto – Caféresan. Kan rekommendera hennes hemsida och sociala medier för dig som är sugen på lite nya caféupplevelser. Marsipanladan hade den mysigaste av trädgårdar där man kan slå sig ner och avnjuta fika eller glass eller så gör man vi och plockar på sig lite godsaker i en påse för att ta med hem.

Lysekil

På grund av att en av båtarna som trafikerar över Gullmarsfjorden var ur funktion och vi inte ville riskera att hamna i flera timmars kö tog vi sedan den ganska långa bilvägen till Lysekil från Marsipanladan och väl framme i Lysekil var det minsann dags för lunch. Det blev inget västkustskt med skaldjur utan lite Asiatisk Yakiniku på ett supermysigt ställe i hamnen Terass Niwa.

Efterföljande promenad tog oss förbi kallbadhuset innan vi sedan styrde kosan mot det som varit mitt mål sedan jag kom på att det är fullt möjligt att göra dagsturer från Vänersborg och Trollhättan. Kungshamn.

Kungshamn – Smögen och en Zitabåt

Min bekantskap med västkusten kom rätt sent i livet, jag var runt 30 och det var till Kungshamn jag åkte. Min dåvarande sambo hade en relation till den lilla orten och på den vägen är det. Jag förälskade mig i Kungshamn, i Smögen och framför allt i Zitabåtarna som går mellan Kungshamn och Smögen i skytteltrafik. Det går ju alldeles utmärkt att ta bron över till Smögen men det är något särskilt att ta Zitabåten.

Så det gjorde vi denna vår sista roadtripskväll. Ja sen gjorde vi som man ska på Smögen. Vi promenerade längs bryggan och spanade på båtar, fiskebodar och människor och så letade vi oss upp i de små gränderna och hittade en alldeles vansinnigt mysig restaurang som också kommer få sitt eget inlägg. Men lägg The Barn på minnet.

Och det blev morgon och det blev afton den tredje dagen

Ganska möra i både ben och huvud satte vi efter det kurs mot vår sista kostnadsfria hotellövernattning på denna resa – den på Clarion Collection Hotel Kung Oscar i Trollhättan. Trollhättan som under något år i början av 2000-talet var lite av ett andra hem för mig. Jag jobbade som casinochef och företaget jag jobbade för PAF, öppnade nya casionbord på Scandic Swania. Jag var där och startade upp. En tid i livet när man orkade jobba både dag och natt.

Denna natt betalades med ett presentkort jag fått efter en inte helt 100-procentig upplevelse på ett hotell i Malmö och tyvärr skulle inte heller denna upplevelse visa sig bli toppen. När vi bokar rum bokar vi alltid med två enkelsängar eller king-sizebed. Här hade vi fått en Queen-size och det innebär 140 cm. Vi ska inte klaga, vi hade säng och tak över huvudet men är det något vi har svårt för så är det att sova i för smala sängar. Tack och lov hade hotellet AC annars hade natten varit outhärdlig när vi också stod inför en av årets absolut varmaste dagar. Att AC-panelen och korthållaren som möjliggjorde el i rummet sedan lyste upp hela rummet nattetid… Ja ni fattar. Jag vill inte klaga men ibland tror jag på att hotellchefen eller annan ansvarig skulle provsova sina rum.

Roadtrip dag 4

Dag fyra – och redan hemresedag men innan vi åkte hem skulle jag uppleva det jag missade under min tid i Trollhättan. Jajamen – lite kanal såklart och inte bara det. Kunganamnteckningarnas moder skulle det visa sig.

Trollhättefallen

”Inte någon annanstans i södra Sverige finns en lika dramatisk älvfåra som skär genom landskapet. Men det är först när dammluckorna öppnas och det skummande vattnet väller fram som man förstår vilken kraft älven besitter.” Så står det på vastsverige.com

De där dammluckorna i Trollhättefallen öppnas numera som ett turistevent. Det görs onsdag till söndag klockan 15. Vi var där en tisdag. Klockan 15. Så vill någon se hur det ser ut när dammluckorna inte öppnas så har jag en film på det. Och jag kan säga att vi inte var ensamma där på Oscarsbron där man ser det som bäst onsdag till söndag. Och på temat att vatten och höjder inte är min bästa gren så kan jag också säga att jag verkligen utmanade mig själv för att komma ut på den där broj*keln och se det. Men jag är inte bitter. Jag får helt enkelt komma tillbaka.

Kungsgrottan

Och tack vare att jag nu besökte fallen utan fallpåsläpp så kom jag också att hitta Kungsgrottan. Det är inte alls någon grotta utan en jättegryta från istiden som har blivit som en kunglig gästbok. Och det är inte något nytt påfund. På stenhällen har gästande monarker förevigat sina namnteckningar från Adolf Fredrik år 1754. Den senaste i raden av namn är Kronprinsessan Victorias.

Polhems sluss

Kungsgrottan ligger alldeles intill Polhems sluss som är en aldrig färdigbyggd sluss i det som skulle bli en slussled om tre slussar redan under 1700-talet. Den försa slussen Brinkebergskulle stod färdig 1752 och invigdes 1754 av kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, som är de enda som någonsin slussats genom denna sluss. Och tänk, om de inte hade varit där då hade vi troligen inte haft Kungsgrottan att besöka. Polhems sluss och den tredje slussen Elvius sluss blev aldrig färdiga på grund av olyckor och allmänna svårigheter att faktiskt tämja de svåra fallen. Istället invigdes Trollhätte kanal 1800 med en helt ny slussled.

Slussområdet i Trollhättan

Det är verkligen ett slussområde du besöker när du besöker slussarna i Trollhättan. För här finns inte mindre än tre olika kanalsystem. Ett från 1800, ett från 1844 och ett från 1916, det system som används än idag.

Slussleden från 1800
Slussar från 1844 års led
Slussleden från 1844
1916 års slussar som används ännu idag

Mina favorit är dock de gamla slussarna som du kan vandra runt vid i Gamle dal och i närheten av Slusscaféet. Här spenderade vi ett antal timmar med medhavd lunch och span på slussning i de gigantiska väldigt automatiserade slussarna. Ja slussarna i Trollhättan kommer solklart att få ett helt eget inlägg vad det lider. För det är definitivt värt ett besök.

Vill ni läsa mer om Trollhättan och vad man kan uppleva här tycker jag att ni ska klicka er vidare till min bloggkollega Daniel på dryden.se och detta inlägget. Han var dessutom i Trollhättan en dag när fall-luckorna faktiskt öppnades.

Hjo

En stad som fanns med pinnad på min googlemap för roadtrip 2022 men som jag in i det längsta inte visste om vi skulle hinna förbi var Hjo. Men oj så glad jag är att vi tog en liten omväg hit.

Hjo är en av våra tre trästäder. De andra två är Nora och Eksjö och så sent som för någon vecka sedan stod jag på Hjässan på Omberg och tittade över Vättern och sa – tänk om några veckor är vid där – och det var vi verkligen. Hjo ligger rakt över Ödeshög och Omberg och ger en magnifik utsikt över östra sidan av Vättern och Omberg.

Omberg sett från Hjo

Men jag var inte här så mycket för trä som för glass. I Hjo hade jag nämligen fått två riktigt intressanta tips på glass-ställen när jag gör några år sedan sammanställde Sveriges bästa glasscaféer i detta inlägget. Det var Wetternglass och deras Gula Paviljongen och så var det Moster Elins. Och förutom att jag uppdaterat båda dessa platser i inlägget ovan så lovar jag att det kommer ett eget inlägg om varför du också bör åka till Hjo och äta glass.

Hamnburgare på Moster Elins
Moster Elins
Donutella på Moster Elins
Wetternsglass Gula Paviljongen
Nicecream på Gula Paviljongen

I övrig blev vi mycket förtjusta i Hjo. Så fint omhändertagen och inbjudande liten stad. Det känns som att Hjoborna verkligen älskar sin stad. Och hur söta små turistbyråer fanns det inte på flera platser?

Den sista platsen på Roadtrip 2022 – var vi verkligen där?

Vi kan väl bara stanna till lite kort vid Karlsborg och spana i fästningen sa jag när vi efter Hjo satte siktet på att inte anlända till Linköping allt för sent på natten.

Karlsborgs fästning

Jag hade förväntat mig något liknande Varberg eller andra fästningar jag sprungit på genom åren. Men detta var något helt annat. Men något jag inte fick ta en enda bild på. Karlsborg brukar kallas Sveriges reservhuvudstad. Hit skulle man kunna flytta regering, kungahus, pengareserv ja hela Sveriges makt och styre. Och Karlsborgs fästning är så mycket mer än en fästning. Det är som en hel liten stad och här finns fortfarande militär vilket gör det till ett skyddsobjekt och därmed får man inte fotografera. Det mina vänner är inte helt lätt för en resebloggare.

Vår besök skedde efter att det mesta stängt och det var både häftigt och nästan lite läskigt. Men klart är att jag absolut inte är färdig med Västergötland. Inte på några villkors vis.

Och det blev morgon och det blev afton den fjärde dagen

Vid 22-tiden på tisdagskvällen, med totalt 1408 kilometer bakom oss, landade vi hemma i Linköping. Uppfyllda av allt vi upplevt. Mätta efter inte mindre än tre glasskreationer i Hjo och ännu mer säkra på att roadtrip är något vi kommer att göra igen.

Share

Borkhult Lapphem – det lilla pensionatet vid Bygatans slut

Borkhult Lapphem

Det finns platser man målat upp en bild av och romantiserat sönder för att sedan bli gruvligt besviken eller måttligt imponerad av när man väl kommer dit. Sedan finns det de platser man är lite rädd för att de inte kan vara så bra som man har föreställt sig. Lite så var det med Borkhult Lapphem. En plats jag längtat efter att besöka i närmare två år sedan jag skrev inlägget om 5 unika boenden i Östergötland och föll pladask för deras ”Göra-ingenting-paketet”. Det var därmed med lika delar iver och nervositet vi på Skärtorsdagen styrde kosan mot den lilla byn Borkhult och pensionat Lapphem. Kunde mina högt ställda förväntningar infrias?

Vägarna som leder mot Borkhult genom Åtvidabergs-skogarna är vägar jag inte trodde fanns längre. Vägar så slingriga att de följer varje liten stenbumlig som inte gått att flytta med mankraft. Det regnar och är lite allmänt mysväder när vi närmar oss Borkhult denna första påskdag. Och det känns lite som att det är så det ska vara. Det känns som att det bara blir mysigare då.

Hitta lättare i inlägget

På plats i lugnet vid Borkhult Lapphem

Vi ställer bilen på den avsedda parkeringen och så börjar vi traska. Över den strömma bäcken, den som genom åren gett Borkhult liv och kraft till de bruk som legat här. Det gula huset uppe i backen är inget jag känner igen. Lapphem ska vara vitt men vi fortsätter dit pilarna leder oss. Och när vi rundar hörnet på det gula huset visar sig det där huset jag har sett på alla bilder.

Huset med en känsla av amerikanska södern, nästan lite vilda västern. Med verandan som sträcker sig över hela den andra våningen och med de små trapporna som leder dit upp. Vi är här nu.

Matilda möter upp. Hälsar välkommen och visar oss till rätta. Matilda är en av de två systrar som sedan några år tillbaka äger Borkhult Lapphem. Elisabeth kommer lite senare, till middagen. Jag hinner ställa några av alla de där frågorna jag har. Men sen är det dags för oss att landa. Och njuta. Allt medan dropparna fortsätter falla mot fönsterrutan på ett i det närmaste meditativt sätt.

Borkhult Lapphem Rum Etterkvesan
Rum Etterkvesan på Borkhult Lapphem

Göra-ingenting-paketet

Det var kärlek vid första ögonkastet när jag hittade Borkhult Lapphem. Hur kan man inte älska en plats som kompletterar upplevelsepaket som vandringspaket och kajakpaket med – Göra ingenting-paketet.

Agendan är på riktigt följande:
15:00 Checka in
Göra ingenting
19:00 Äta middag
Göra ingenting

Och här i lugnet vid bygatans slut är det alldeles särskilt passande att gå ner i varv och göra just ingenting i magiska miljöer. När vi installerat oss i vårt rum Etterkvesan är det precis det vi gör. Ingenting.

Rum efter gamla östgötska ord – som en del av historien

Av pensionatets totalt sex lägenheter går fyra att hyra. Alla fyra har namn efter gamla östgötska ord. Etterkvesan betyder surpuppa. Men jag tar det inte personligt. Ett annat heter Laffsern, som betyder mesig man. Alla rum har unik inredning men gemensamt för alla är att det allra mesta är original från när huset byggdes.

Den lilla orten Borkhult i Åtvidabergs kommun är inte längre lika blomstrande som på slutet av 1800-talet när det fanns både järnbruk, kvarn, träsliperi, tegelbruk och tändsticksfabrik här. Ändå sover inte orten alls. Och det är mycket tack vare just Lapphem.

Vid bygatans slut byggdes i slutet av 1800-talet Lapphem. Det var arbetarbostäder som flyttades från andra sidan ån och hit och eftersom huset byggdes av virke som blev över kallades det Lapphem och gör så än idag.

Elisabeth och Matilda tar över

Hundra år senare i slutet under 1980-talet växte systrarna Elisabeth och Matilda upp en bit ner på bygatan. Efter att ha prövat sina vingar i andra delar av Sverige och världen fick de 2016 möjlighet att köpa Lapphem. Nu har de förverkligat en dröm om att skapa ett kulturhus i sin lilla hemby. Förutom pensionatet som är anslutet till STF driver de café, kursgård och anordnar konserter.

I källarvalven där det inryms café hänger konst från tidigare somrars konstnärer. De bor och verkar på gården en sommar och ställer ut alstren sommaren därefter. En annan dag är det målarkurs eller kurs i trädbeskärning i Lapphem.

Eftermiddagste på verandan med ackompanjemang

Vi avnjuter eftermiddagste på verandan utanför vår lilla lägenhet. Regnet strilar fortfarande ner. Det gör lugnet ännu lugnare.

Nedanför vår testund på verandan lämnar Matilda Lapphem och kilar hemåt en sväng. Ett par hus neråt bygatan alltså. Hon sjunger en trudelutt och hälsar på grannen. En gammal barndomskompis som också är kvar i byn.

Middag och musik

Säsongen har inte riktigt dragit igång ännu och vi är ensamma gäster på Lapphem. Därmed får vi service värdig vilken VIP-gäst som helst. Men får jag gissa så skiljer det sig inte nämnvärt från när stället är fullbokat.

Klockan 19 har vi svidat om och det är dags för middag nere i Lapphems källarplan. Elisabeth har kommit tillbaka från storstan. Systrarna styr runt i köket med det som ska bli vår middag. Tvårätters. Alltid lokalt. Färsbiff från trakten och svampen som serveras till har Elisabeth själv plockat i skogen intill förra hösten.

När första rätten är uppäten ansluter Matildas sambo Stefan. Musikaliskt geni. Efterrätten kommer in på bordet och till den serveras vi den vackraste musik framförd av Matilda, Elisabeth och Stefan. Gamla östgötska visor. Stundtals svåra att förstå men omöjliga att inte älska.

Vi lämnar med varm hand över Lapphem

När maten sjunkit ner, musiken tystnat och samtalen motvilligt ebbat ut beger vi oss upp till Etterkvesan. Regnet har slutat falla och Lapphem badar i ett mjukt aprilmörker. Jag kan inte beskriva det bättre än att det känns som att jag befinner mig på skivomslaget till ett vackert skillingtryck. Yngre generationer får googla det ordet. Har man tur förstår man. Det är en känsla.

Uttrycket öronbedövande tystnad får en helt ny mening och jag somnar strax gott.

Morgonen därpå badar Lapphem i solljus, ett annat Lapphem och jag är lycklig att ha fått uppleva båda. Frukosten är lika lokal som middagen. Matilda är uppe med tuppen och berättar att för de som väljer vandringspaketet serveras efter frukost tunnbröd. Detta fyller man sedan med valfria godsaker från frukostbuffén och tar med sig ut på sin vandring.

Vi är inte där för att vandra men passar ändå på att ta en tur i omgivningarna. Förbi festplatsen, en av de gamla slaget. Ner till sjön Borken där Matilda enhälligt säger att man kan se världens vackraste solnedgång. Men nu är det morgon. Långfredagsmorgon. Hemma på Lapphem styr systrarna i köket. Hela påsken håller caféet öppet. Bland annat serveras de berömda våfflorna.

Innan vi traskar backen ner tillbaka till bilen och det verkliga livet passar vi på att smaka på dem. Sedan börjar gästerna trilla in. Våffeljärnet går varmt och vi tassar ut från Lapphem. Vinkar ett snällt på återseende och överlämnar Lapphem till dagens cafébesökare.

Det sjuder fortfarande alldeles lagom av liv vid bygatans slut i lilla Borkhult i vårt Östergötland.

Boka din egen vistelse på Borkhult Lapphem

Titta in på Borkhult Lapphems egen hemsida för att boka boende eller se kommande evenemang.

Share

Roadtrip i Östergötland – från Åtvidaberg till Fyrudden

Roadrip i Östergötland Adelsnäs

Är det något som symboliserar frihet för mig så är det att sätta sig i bilen och låta dagen få utvisa vad den kommer att innehålla. Kalla det vad du vill, roadtrip eller dagsutflykt. Förra våren gjorde vi denna roadtrip i Östergötland och hade när dagen startade ingen aning om var vägen skulle ta oss. Vi utgick från Linköping och tog sikte på Åtvidaberg där ett slott var mitt första och enda bestämda stopp. Häng med på resan och se vart den tog oss. Spara till en egen roadtrip eller ta delar av den som inspiration till en annan variant.

Hitta lättare i inlägget

Adelsnäs i Åtvidaberg

Första och enda bestämda stopp för dagen var alltså Adelsnäs. Egentligen ett säteri och Sveriges enda baroni som snarast för tankarna till Downtown Abbey. Här kan du njuta av slottsparken eller en promenad runt Bysjön som ligger strax intill. I parken finns också en solkanon som avfyras varje dag under sommarmånaderna.

Själva huvudbyggnaden är privat men hela parken är öppen för allmänheten och för den intresserade går det att komma nära huvudbyggnaden för en närmare titt. Missa inte heller det vackra Orangeriet som ligger helt nära huvudbyggnaden i parken.

Här ligger Adelsnäs i Åtvidaberg

Mor & Dotter i Falerum

Efter en kort tur i slottsparken fortsatte vi söderut och svängde av 35:an mot Falerum. Vissa stannar till här för shopping på klädhuset är du mer som jag fikar du istället hos grannen Mor & Dotter.

Såhär hittar du till Mor & Dotter

Hannäs kyrkoruin

Nästa stopp blev så spontant det bara går. Jag visste inte ens att just detta låg just här. Ja hade läst om Hannäs kyrkoruin tidigare men aldrig trott att jag skulle ha vägen förbi. Men så på vår väg till nästa slott så dyker det upp en skylt om en kyrkoruin. Andreas blir beordrad att stanna och jag knatar upp för den lilla backen. Det är bland de vackraste kyrkoruiner jag sett. Väl värd ett besök.

Här ligger Hannäs kyrkoruin

Hägerstad slott

Precis intill Hannäs kyrkoruin ligger roadtripens andra och sista slott – Hägerstads slott. Den ljusblåa drömmen känt från TV. I programmet Drömmen om slottet kunde man följa Agnes och Stefan Lätt som lämnade sitt liv i USA. Köpte ett slott och renoverade det. Slottet är privatägt men går att hyra bland annat på Airbnb.

Såhär hittar du till Hägerstad slott

Det mindre kända östgötska landskapet

Har du hört talas om östgötaslätten? Troligen. När du åker vidare på din roadtrip i Östergötland mot nästa mål ska du inte missa de vackra omgivningarna här i södra delarna. Här är landskapet ett helt annat än slätten du ser från E4:an.

Landskapsgränsen i Valdemarsvik

Nu styr du kosan mot fina lilla Valdemarsvik. Kanske sträcker du som jag på benen och tar en liten promenad för att kika på Smålandsbron.

Du kan nämligen besöka två landskap när du är i Valdemarsvik. Gränsen går på den så kallade Smålandsbron och även om länsgränsen har flyttats flera gånger och inte alls ligger här så går landskapsgränsen fortfarande just här.

Samhället Valdemarsvik byggdes upp kring hamnen och var en betydande marknadsplats där bönder från både Östergötland och Småland möttes. Inte sällan uppstod det en rivalitet mellan östgötarna och smålänningarna och inte sällan blev det slagsmål. Idag går det lite fredligare till vad jag kan se vid mitt besök.

Det är på något sätt speciellt med gränser. Att man bara genom att ta ett steg åt ena eller andra hållet kan vara i ett annat land, en annan ort eller som här i ett annat landskap.

Fyrudden

Börjar det suga i magen? Ställ då in siktet, eller kanske snarare GPS:en, på Fyrudden. Vi tar oss ännu längre österut mot havet, skärgårdslandskapet och Gryts skärgård. Ta en pizza eller valfri rätt (jag valde mästerverket på bilden) och njut av havet oavsett säsong! Är det sommarsäsong när du gör besöket kan du härifrån även ta båten till Harstena. Men det kanske du ska sikta på en annan dag när roadtrip inte är dagens syfte.

Läs mer om när jag besökte Harstena för första gången en av sommarens sista soliga dagar 2021.

Roadtrip i Östergötland – fler tips

För vår del tog vår roadtrip slut här. Eller ja, det var väl en sanning med modifikation. Vi skulle ju ta oss hem också. Önskar dig en härlig roadtrip oavsett om du väljer att göra denna i sin helhet eller om du lägger till eller drar ifrån. Berätta gärna i en kommentar hur din resa blev eller om du har tips på andra stopp att göra på vägen.

Share

Rese- och upplevelseåret 2021

Midnattssol i Kiruna midsommarfton 2021

En av de bästa sakerna med att se tillbaka på året som gått är, förutom att få uppleva allt igen, att få titta tillbaka på hur jag avslutade det förra året. Hur såg jag då framåt på det år som just gått. Och hur blev det. I slutet av 2019 hade jag av förklarliga skäl inte en aning om vad som väntade men prickade ändå ganska fint in ord som kom att passa 2020 ganska bra. Så hur såg jag på rese- och upplevelseåret 2021 när vi just skulle avsluta 2020 då? Jag kommer återkomma till det. Och innan detta inlägget är klart kommer jag att sia framåt i de ord som jag kommer att läsa om ett år när jag knyter ihop 2022.

När 2021 nu ska sammanfattas har jag krupit upp i soffan i den lilla Airbnb-stuga vi hyrt några dagar efter jul. En halvtimme hemifrån. Det behöver ju inte vara längre bort än så för att det ska bli mysigt. Med brasan tänd och Happy New Year med ABBA i lurarna går jag in i en stämning väl värd att sammanfatta ett år med. Så vad avslutade jag inlägget om 2020 med då? Hur såg jag fram emot 2021? Jo såhär.

”Jag är inte känd för att vara pessimisten i min omgivning och jag tänker inte vara det nu heller. Jag väljer att kalla det realist. För när klockan slår tolv imorgon kväll och vi lämnar 2020 bakom oss kommer ju faktiskt ingenting vara förändrat. Det tar lite längre tid än så. Och aldrig har det väl varit tydligare att våra egenpåhittade magiska gränser som årsskifte och tolvslag egentligen inte betyder någonting.

Jag siar inte fram emot några längre resor 2021. Blir det så blir det. Och blir det inte så vet jag att det finns så rasande mycket mer att uppleva både i min absoluta närhet och i Sveriges avlånga land om den möjligheten ges.

Med det säger jag tack till rese- och upplevelseåret 2020. Det blev balans och oskrivna blad och det blev helt fantastiskt.”

Från inlägget rese- och upplevelseåret 2020

När vi nu stänger 2021 gör vi det på ungefär samma plats som förra året. Men med ett vaccin som hjälpt oss en bit på den väg som nog blir vår vardag ett ganska bra tag framöver. 2021 blev det trots allt en lite längre resa. Eller egentligen två. Den ena söderut mot solen. Den andra norrut i just det avlånga land jag pratade om i avslutningen på 2020. Vårt vackra Sverige.

2021 års flygresor i en bild i vanlig ordning
Hitta lättare i inlägget

Januari

Vi började januari med en kort tur till grannstadens stolthet nämligen Vildmarkshotellet i Kolmården. Här har vi varit förr och vi vet att vi gillar det. Både platsen, spaavdelningen och maten. Denna gången slog vi till på ett Äventyrspaket där det ingick ett besök i djurparken och en delfinshow. En av de mysigaste sakerna med det var att vandra genom parken kvällstid med marschaller som lyste upp vår väg in emot Delfinariet.

När januari gått över halvtid gjorde vi sedan en roadtrip till en plats som jag besökt flera gånger i år. Fler än vad jag mindes skulle det visa sig när jag gjorde lite research för detta inlägg, Vadstena. Det var en bitande kall dag. Vi strosade genom Vadstena och längs med vattnet ut på piren med den lilla fyren. Isen låg tjock både på Vättern och på piren och det var lite av ett under att jag inte trillade på kuppen. Vadstena är alltid vackert. Alldeles särskilt i rimfrostskrud.

Och man kan säga att vi fortsätter på just det kylslagna vintertemat denna januari. För en gångs skull fick vi rejält med snö i Östergötland och det är nästan som att jag är lite lamslagen av det när jag tittar på mina bilder. Eller så laddar jag bara batterierna för vad som komma skall?

Vi besöker favoritplatserna helt nära här hemma. Tannefors slussar klädda i vitt och is. Likaså Hovetorps sluss och Bjärka-Säby nya slott som jag lyckades föreviga medan några av få solstrålar denna månad tittade fram.

Januari månads mest lästa inlägg på bloggen var: Stens hus- ett undangömt smultronställe utanför Norrköping

Februari

Utomhusaktiviteter var helt uppenbart inte att föredra dessa vintermånader om man är en fryslort som jag och istället drar jag mig inåt värmen.

Simons Rosteri & Bageri i Linköping är en ny bekantskap för mig detta år som fått ta ordentlig plats. Vi börjar den första fredagen i februari då vi testar munkar. Varje fredag är det nämligen munkfredag på Simons. Just munkarna, som jag även testat fler gånger, föll mig inte helt i smaken men det gjorde både frukost och lunch. Jag ska återkomma till det om en stund.

Det var verkligen vintrigt i Linköping i början på 2021. Alldeles särskilt minns jag den där morgonen jag drog upp rullgardinen och möttes av en rasande vacker halo. Det hör inte till vanligheterna. Senare samma dag mötte jag upp min vän Lina på Storan och föll pladask för deras Löjromschips och Svampmacka.

Vintertemat fortsätter och så även slusstemat. En krispig promenad till. Kinda kanal vid Slattefors sluss och det blir inte mycket vackrare än så.

I mitten av februari trillar jag sedan över en ny bekantskap. Hur det går till låter jag vara osagt, det är så ofta jag trillar på pärlor och inte har en aning om hur de kom in i mitt liv.

Vi är i Mjölby för käk på Chop Chop (tack gode gud att det öppnat i Linköping nu, jag återkommer till det). Men min vana trogen måste jag ju undersöka om det finns något att besöka på vägen. Jag är inne på en eftermiddagsfika och letar efter fik i Mjölby. Hittar ett som ska ha goda semlor. Så goda att de just då toppade Arlas lista över Sveriges bästa semla faktiskt.

Jag slår in adressen i GPS:en och vi hamnar inte i Mjölby utan i Sya som ligger utanför Mjölby. Resten är historia. Både mitt första möte med Open New Doors Banhof och det som skulle komma att bli Semmelgate. Oavsett. Open New Doors Banhof är värt ett besök oavsett tid på året.

I mitten av februari gör vi sedan en riktig spontanare och drar till Arlanda. Nästan om på den gamla goda tiden. Det är spöklikt och tyst och jag är glad att jag fick uppleva det så. De gånger vi besökt Arlanda senare under året har det varit lite mer som vanligt. Men i februari 2021 var det verkligen spöklikt tyst och tomt.

Vi är naturligtvis inte där för att flyga utan för att bo på Comfort Arlanda och se oss om i trakterna runt. Min alla hjärtans dags-present från Andreas blir en slottstur. Och slott finns det gott om. Vi besöker Noors, Skokloster Wenngarn och Rosersberg.

Väl på hemmaplan igen är det sportlov och vi tar med barnen på dagspa på Gränsö slott. Riktigt bra spa och relaxavdelning som varmt kan rekommenderas.

Februari månads mest lästa inlägg på bloggen var: Open new doors Banhof i Sya.

Mars

I början av mars åker vi på roadtrip upp emot Andreas hemlandskap Västmanland. Vi stannar till och tittar närmare på det slott som brukar bli svaret när någon frågar mig vilket som är mitt favoritslott. Stora Sundby slott. Ett sagoslott på riktigt skulle man kunna säga, eller hur?

Resan fortsätter sedan till en av de mäktigaste fornlämningar jag beskådat. Anundshög utanför Västerås och innan vi sedan tar en tur till Arboga besöker vi även Ängsö slott.

Anundshög utanför Västerås

Men trots att det var en riktigt innehållsrik resa så minns jag allra bäst solnedgången som mötte oss vid Hjälmaresund på vägen hem. Kanske var det då våren började?

I mitten på mars har jag bokat in mig på kontor för en dag på en plats jag länge velat besöka. Det före detta kungliga sommarresidenset Villa Fridhem utanför Norrköping. Jag hade höga förväntningar och alla införlivades eller mer. Dagen på Villa Fridhem i mars när det fortfarande pågick renovering, gav mersmak och innan året är slut är vi tillbaka. Men mer om det lite senare. Vill du läsa om min upplevelse från kontor för en dag klickar du dig istället vidare hit.

Mot slutet av mars har jag sedan ett inlägg på gång här i bloggen och ännu en gång styr jag skutan söderut mot Brokind, tittar förbi Bjärka-Säby nya slott som jag besökt tidigare under vintern. Men lägger också till Hamra sluss, Bjärka-Säby gamla slott och Sturefors slott. Alltihop och lite till resulterar i ett klassiskt gräv där du står-inlägg om 11 mysiga stopp på vägen mellan Linköping och Brokind – du kan läsa det här.

Den 25:e dagen i mars infaller en favoritdag för mig – Våffeldagen. Detta året förärade jag dagen med ett mastodontinlägg om Sveriges godaste våffla – landskap för landskap. Dessa inlägg är sjukt jobbiga att göra men så värt det. Dels eftersom de ofta blir uppskattade men också för att jag får kontakt med så många härliga entreprenörer och företagare.

Innan mars sedan var över hann jag med frukost på nya favoriten Simons. Jag tog dock lite fel på tid när de öppnade och ”tvingades” strosa runt i några av Linköpings både äldsta och vackraste kvarter en stund – men vem kan klaga över en sådan sak.

Den 30:e i månaden checkade jag åter igen i på kontor för en dag. Denna gången på mysiga Vårdnäs stiftsgård som ju också finns med på listan över stoppen mellan Linköping och Brokind.

Mars månads mest lästa inlägg på bloggen var: Glamping i Östergötland – 5 tips från lyxcamping till glashus

April

När jag summerar både april och maj, utan att för den sakens skull gå händelserna i förväg, så slår det mig en viktig sak som också var tydlig för mig i höstas. Nämligen att vi sällan uppskattar våren så mycket som vi borde. Det är som att vi inte ger dessa dagarna tillräckligt med uppmärksamhet. De får bara gå. De blir ljusare och ljusare och varmare och varmare men det är först vid sommarsolståndet vi upptäcker det. Och då ojjar vi oss och säger hur tråkigt det är att det vänder. Och sen fokuserar vi så hysteriskt på att det blir mörkare och mörkare. Tills det vänder. Men då menar vi på att det står still ett tag och så missar vi att vara tacksamma för ljusets återkomst. För egen del ska det bli ändring på det. Mitt nyårslöfte inför 2022 är att ta till vara på våren.

Det gjorde jag även i april 2021 men inte lika medvetet.

Vi började med en härlig roadtrip i Östergötland. Vi besökta Adelsnäs i Åtvidaberg, fortsatte ner emot Falerum och tog en fika på Mor & Dotter. Hittade av en händelse magiskt vackra Hannäs kyrkoruin när vi var på jakt efter det blåa slottet från TV – Hägerstad slott.

Dagen efter blev det en lite nättare roadtrip till Berg för att testa burgare på Kanalkrogen Delimo och vandra en liten bit längsmed Göta kanal. Ser du den lite märkliga reflektionen i vattnet?

Dag fyra i april var det dags för lite längre roadtrip igen och nu med övernattning.

Vi åkte mot Örebro med stopp i vad som är lite av en spökstad – Björnhammaren. Min resebloggarkollega Helena har skrivit och skildrat Björnhammaren så vackert på sin blogg här. Sedan stannade vi till vid Boo kyrka och slott och så fick jag säga de där orden min sambo aldrig trodde han skulle få höra:

– Älskling, kan vi stanna vid denhär slagghögen?

Jag talar såklart om Kvarntorpshögen i Kumla. Så nära vi kommer Island i Sverige. Väl värt ett besök. Du kan läsa mer om vårt eget här.

Sedan landade vi till slut i Örebro. Besökte Wadköping och testade glassen från Hjortkvarn. Åt och drack gott på favoriten Sorella. Och övernattade på Clarion Collection Hotel Borgen som kan ha varit en av 2021:s bästa hotellupplevelser. Av en alldeles speciell anledning. Du läser mer om det här.

Mysiga Wadköping i Örebro

Dagen efter var tanken att vi skulle besöka Garphyttans nationalpark med svåger och svägerska. Men våra sommardäck hade inte räknat med att vi skulle vakna upp till ett snötäckt Örebro och så ändrade vi våra planer i sista stund.

Den nionde i månaden stod så en hett efterlängtad upplevelse på agendan. Vi, jag och min spökjägarkompis Linda, checkade in på Stenkullens värdshus utanför Norrköping.

Hur många gånger har jag inte åkt förbi och blickat upp emot den stora vita, ganska nedgångna, villan och undrat vem som bor där. Nu vet jag. Och du kan också få veta om du klickar dig vidare hit. Det blev ett häftigt besök vi sent ska glömma oavsett om vi nu såg några spöken eller ej.

Stenkullens värdshus utanför Norrköping

April blev en härlig månad med fler möten. Helgen efter Stenkullen åkte jag till Stockholm. Mötte upp Fia och åkte till Skytteholm för kompishelg. Något som ännu inte ens har dokumenterats ordentligt här i bloggen.

När våren blev varmare drog vi på oss vandringsskorna igen. Det blev runt milen på Bjänleden som ligger strax norr om Roxen. Och det dokumenterade jag såhär.

En annan dag i april blev jag frälst – i en pizza. Det var Pappa Grappa och jag hittade den absolut godaste tryffelpizzan jag någonsin ätit. Sedan försvann den och återkom inte förrän till födelsedagsmånaden. Så låt mig återkomma till det.

I april hittar jag också en slottsruin mitt i ett industriområde i Norrköping. Låter det märkligt? Det är inget emot vad det var på riktigt. Hade jag varit som du hade jag läst mer om det i detta inlägget.

Tre härliga saker återstod när fyra dagar var kvar av månaden. Vi invigde Linköpings nyaste restaurang Smaksak, jag checkade in för ännu en kontor-för-en-dag på Rimforsa strand och så besökte jag Park hotel, Linköpings Fawlty towers.

Mysiga restaurang Smaksak i Linköping

När jag summerar april 2021 undrar jag om månaden bara hade 30 dagar eller om den kryddats med lite mer för att få plats med så många härliga upplevelser. Och då visste jag inte att maj skulle bli lite liknande.

April månads (och även 2021:s) mest lästa inlägg på bloggen var: Stenkullens värdshus – det mytomspunna hotellet där tiden stått stilla

Maj

Maj månad började med en roadtrip som inte går av för hackor. Planen var att åka till Gränna, stanna till på Brahehus som jag faktiskt inte besökt tidigare utan bara åkt förbi och sedan vandra en liten led i Gränna som jag hade hittat på Naturkartan. Vi stannade till på Brahehus. Vilken mäktig plats för övrigt. Men när vi sedan hittade leden insåg vi att den inte alls var så mysig som vi trott. Så vi satte oss i bilen och åkte dit näsan ledde oss.

Det blev en ordentlig runda runt om i de södra delarna av Östergötland och norra delarna av Småland.

Vi hittade Sveriges minsta café i Linderås. Vi hittade Gripenbergs slott, ett vackert gult slott i trä. Vi stannade till vid Boxholms kyrka som precis som Stens hus är byggd helt i slaggsten. Oerhört vacker. Sedan fortsatte vi till Malexander och jag blev helt tagen av naturen här nere i det som kallas Östergötlands vildmark. Tidersrums kyrka fick besök. En riktigt häftig gammal träkyrka. Och innan vi var klara för dagen hade vi gjort ett kort stopp i vackra Eksjö samt i Katthult.

Man skulle kunna tro att vi var trötta på att sitta i bilen efter denna tur. Och kanske var vi det. Det hindrade oss dock inte från att dagen därpå åter sätta oss i den och åka på en kortsemester. Och när jag skriver semester så var det faktiskt årets enda. Låter det märkligt? Det var årets enda resa jag inte dokumenterade på blogg eller Instagram över huvud taget.

Vi åkte till vår avkopplingsplats nummer ett. Selma spa i Sunne. Vill du läsa om vårt tidigare besök där kan du klicka dig vidare hit.

På vägen stannade vi till i Karlstad och spanade in stan men också denna häftiga gamla stenvalvsbro som är Sveriges längsta stenvalvsbro.

Väl hemma väntade flera upplevelser jag sett fram emot ett tag.

Den tionde i månaden tog jag min lilla väska och checkade in för staycation i min egen stad. Och inte på vilken plats som helst utan på Hilma Winblads B&B i Gamla Linköping. Jag kan inte nog tala mig varm för detta ställe. Jag vill verkligen rekommendera dig att klicka dig vidare hit och läsa mer om min upplevelse. Jag hade inte tvekat att göra det igen.

Sedan följer några veckor av underbart försommarväder när vi faktiskt nyttjade varje minut. Som när vi spontant traskade ner till den lokala kvarterskrogen och köpte med oss en pizza som vi avnjöt nere vid Kinda kanal och Hjulsbro sluss. Eller när vi tog med oss kvällsmaten till Tinnerö eklandskap.

På jobbet gjorde vaccinationsjobbet att jag flängde över länet med diverse utrustning till vaccinationsmottagningarna. Det var vid ett av de besöken i Norrköping jag hittade slottsruinen i Industrilandskapet. Lite mindre dramatiskt var det när jag passade på att ta mig en titt på Charlottenborgs slott på besök i Motala.

Charlottenborgs slott i Motala

Visste du förresten att jag även har ett Instagram-konto som helt fokuserar på svenska slott.
Följ gärna det om du gillar slott lika mycket som jag. Du hittar Svenska slottsguiden här.

En annan upplevelse jag sett fram emot mycket var dagen då vi åkte dryga åtta mil enkel väg för en pizza. Vi besökte Pizzamakarna i Igelfors, Vivi & Victor. Ännu en plats jag inte vet hur jag hittade men när jag hittade dem föll jag som en fura direkt. För storyn bakom. Och väl på plats för alltihop. Det är verkligen en ynnest att få möta dessa eldsjälar som brinner för hantverket och för sin rörelse. Mer om Pizzamakarna kan du läsa här – det är lite av en order.

I maj öppnade också ett nytt hotell i Linköping. Best Western and hotell. Jag fick en visning av hotellet och passade såklart på att lobbyjobba lite i de härliga miljöerna. Mer om hotellet har jag skrivet här.

Den 27:e i månaden maj är det alltid födelsedagsfirande som gäller. Detta året med ett litet besök på Högby spa med dagspa i form av Kvällsro. Som en liten hint om vad som komma skulle.

Sedan avslutade vi maj som vi började den. Med en roadtrip. Vi besökte Ukna som ligger precis på gränsen till Östergötland men i Småland. Där har man både en vacker kyrkoruin och en fin kyrka med något så unikt som en gravsten med runor på. Vi fortsatte sedan mot Valdemarsvik, åt en rasande god löjromspizza i Fyrudden. Stannade till på Edgards på Lagnö och besökte Tyrislöt.

Och återigen kan jag konstatera att månaden fylldes med mängder av härliga upplevelser. Heja vårmånaderna.

Maj månads mest lästa inlägg på bloggen var: Att vandra på Omberg – allt du behöver veta inför din vandring och lite till

Juni

De första dagarna i juni laddade vi upp för hemlig resa som skulle starta den 6:e. Andreas hade fyllt 35 och jag hade bokat något jag trodde skulle bli en speciell upplevelse. Det blev det också. Besöket på Ästad vingård & Sinnenas spa i Halland fick 5 stjärnor av oss båda och du kan läsa allt om både hotellet och spaet i detta inlägget.

På hemvägen stannade vi till på en mysig rastplats i närheten av Torup och strövade runt vid ett fint vattenfall. Och väl hemma passade vi på att ta ytterligare en liten promenad för att se Nykvarns sluss efter upprustningen. Nykvarns sluss är första eller om du så önskar sista slussen i Kinda kanal som 2021 fyller 150 år.

En bit in i juni mötte jag upp en fellow resebloggarkollega, Emilie på travelsbyknutte, för att testa Linköpings nyaste glassplace på Strandgatan 2. Vi hamnade mitt i stundfirande och kände livet i oss.

På resefronten var juni något lugnare än de två föregående månaderna. Men det hände ändå en stor sak denna månad som jag inte pratat så mycket om här i bloggen. Strax innan midsommar kontaktades jag av Visit Östergötland som ville höra sig för om jag var intresserad av att ta hand om deras Instagram-konto under sommaren. Det fanns ju inget annat svar än ett rungande ja på den frågan. Och så körde jag på. Jag började perioden med att åka så långt jag kan bort ifrån Östergötland men mer om det alldeles strax.

Det var fantastiskt kul att få ta hand om den kanalen under sommaren och även om jag ett bra tag nu lagt stort fokus på att marknadsföra och skriva om Östergötland i mina egna kanaler var detta något helt annat. Och jo då, jag har fått möjligheten att fortsätta uppdraget och även utöka det. Men det tänker jag att jag kan berätta mer om i ett eget inlägg framöver.

Men som sagt, jag började min period på Visit Östergötland med att resa så långt bort det bara gick men ändå hålla mig inom Sverige. Juni månads lite längre resa har stått på min bucket-list så länge jag kan minnas. Vi bokade resan ganska nära inpå och men jag hann ändå längta lite till midsommarafton i midnattssolens land.

Dagen innan midsommarafton landade vi i Kiruna. Det var den första flygresan på nästan ett och ett halvt år och en makalös upplevelse att få se vidderna och landskapet såhär långt norrut. Och självklart är omslagsbilden till inlägget om 2021 tagen klockan 00:00 på midsommarafton.

Vi stod på Luossavaratoppen i Kiruna, solen gömde sig lite bakom molnen men vad gjorde det? Dagsljuset var så uppenbart närvarande ändå. Midsommarmagi 2.0

De kommande dagarna upptäckte vi Kiruna med omnejd från Riksgränsen till Jukkasjärvi, från Gällivare och Malmberget till Nikkaluokta. Det resulterade i inlägget om 18 upplevelser i Kiruna med omnejd.

Sedan hann vi inte mer än hem och packa om innan vi packade in oss och barnen i bilen och drog västerut mot Borås. Dit hann vi lagom till stadens 400-årsjubileum. Vår vana trogen bodde vi i airbnb. Denna gången i ett coolt litet minihus strax utanför Borås. Vi badade, njöt, gick på djurpark och besökte ett nästintill nyöppnat Leos när vädret svek oss. Men då hade juni hunnit vända blad till…

Juni månads mest lästa inlägg på bloggen var: Stenkullens värdshus

Juli

Sista dagen på vår minisemester bytte vi 25 kvadrat airbnb till tvåvåningsrum på Nääs fabriker. En vistelse som det ännu inte blivit nedtecknat något om här i bloggen. Men håll ut, det kommer. Så länge får du gärna njuta av omgivningarna runt Nääs, inte så dumt va?

Högsommarvärmen var här med besked och även om jag vidhåller att midsommarafton i Kiruna var en av sommarens höjdpunkter så känns det som att sommaren peakar den 4 juli. Vi är hemma igen efter vår semesterresa i Västergötland. Lugnet är fullkomligt och stressen obefintlig. Vi tar bilen till Borensberg och vandrar längs med kanalen ut till Glasbrukets vandrarhem & café där jag förutom att glömma mina solglasögon testar Langosvåffla. Jo, det är nog faktiskt här sommaren peakar.

Några dagar senare möter jag lite nervös upp det som ska bli min poddkollega. Vi har dittills haft ett antal videomöten och peppat och spånat. Nu möts vi i Skärblacka på Lingon & dill där vi testar glasskreationer och kommer fram till att vår resepodd ändå är något att satsa på. Någon månad senare ser det första avsnittet dagens ljus.

Vi fortsätter upptäckandet på hemmaplan. Strosar lite på Linköpings sommargågata, går en av Visit Linköpings digitala guidade turer och besöker kanske Linköpings mysigaste café – Åbacka café.

När värmen blir för tryckande flyr vi den med barnen till Fenomenmagasinet i Gamla Linköping. När vi sedan är på tu man hand flyr vi värmen till Stockholm och lyxhotell, eller? Det var så många tankar som väcktes när vi checkade in på At Six i Stockholm. Du hittar dem alla här.

Dagen efter bytte vi sedan från At Six till det dåvarande nyaste hotellet i Nordic Choice-portföljen i Stockholm. Clarion Collection Hotel Tapetfabriken.

Men innan vi checkade in där besökte vi ett svalt Vasamuseum. För att väga upp lite tog vi sen en tur till Skansen kanske sommarens varmaste dag. Say no more.

Sickla var mysigt. Vi gillade Tapetfabriken. Sjöstaden var ljuvlig att promenera igenom en sommarkväll och Skybaren som är helt ny där var helt okej. Ungefär så.

Dagen efter styrde vi kosan mot Västmanland. På vägen tittade vi på och åt lunch vid Ulriksdals slott. Stannade till på Haga slott i Enköping och så landade vi i Arboga och besökte det där glassplacet jag hört så mycket om. Glass & Berså. Himla mysigt alltså. Glasskreationer att minnas och omgivningar att njuta i.

Västmanlandsturen avslutades sedan med hela familia i Stendörrens naturreservat. Med lite vandring, mycket sol, bad och SUP för några av oss. Besökte resulterade i att jag till slut skrev ner mina bästa tips för dig som ska besöka hängbroarnas rike.

Ännu var vi bara i halva juli. Vi njöt vidare på hemmaplan. Av det allra närmaste i Tinnerö eklandskap och det lite längre bort vid Birgittas udde på Ulvåsa vid Borens södra strand.

Birgittas udde

En annan dag tog vi bilen till Hovetorps sluss. Parkerade där och vandrade Östgötaleden till Bjärka-Säby slott för fika. Det blev några besök på slottet detta året. Det är en ynnest att ha så många vackra platser i sin absoluta närhet.

Vandring på Östgötaleden mellan Hovetorp och Bjärka-Säby

Och så avslutade vi juli med stadsvandring jag och min nyvunna vän Pia.

Juli månads mest lästa inlägg på bloggen var: Godaste glassen i Sverige – landskap för landskap

Augusti

Augusti var bara några dagar gammal när jag gjorde en sån där grej som låter helt galen. Via Instagram hade jag fått nys om en liten stuga som såg makalöst fin ut. Den låg i Fornåsa och hyrdes ut på Airbnb. Jag skrev till ägaren och fick boka en träff. Men det var inte helt enkelt att hitta. Jag fick instruktionen att åka till macken i Fornåsa och där skulle jag möta upp Lars-Håkan.

Sagt och gjort, från macken i Fornåsa ringde jag Lars-Håkan som kom sladdande och vinkade åt mig att köra efter honom. Vad vore jag utan alla dessa möten? Men självklart ska man också tänka efter före. I detta fallet var det fantastiskt att få komma ut och besökta det som MÅSTE vara Östergötlands absolut mysigaste airbnb. Jag har berättat mer om denna pärla på mitt Instagram-konto men faktiskt inte kommit mig för att skriva något här på bloggen. Tanken var att vi skulle bott ett par nätter på Pilgården i september men det fick bokas av på grund av sjukdom. Nytt tillfälle att boka in står på min to do. Men kanske kan jag inte vänta med att dela med mig till dess. Vi får se.

En annan högt efterlängtad händelse i augusti är min ego-dag. Den som tog mig till Vadstena, Öjebro och Skänninge med fullt fokus på historia, en hel del heliga Birgitta och några solrosor. Mer ifrån den dagen i text och bild hittar du här.

I augusti fick jag också en privat och väldigt personlig visning av ett av de där slotten jag besökte flera gånger under året – Bjärka-Säby slott. Slottet ägs av Pingstförsamlingen och en bekant till mig som är med i församlingen hade fiskat upp mitt slottintresse. Jag fick vandra runt i slottets salar i flera timmar och inte bara det, ända upp i klocktornet kom jag. Hur det gick till är oklart, men häftigt var det. Eftersom det inte var en officiell visning är jag lite försiktig med dokumentationen men detta är två av favoritbilderna.

Högt men på ett annat sätt blev det några senare när vi checkade in på Scandic Victoria Towers i Stockholm kvällen innan en heldag på Gröna Lund. Vistelsen var en tidig födelsedagspresent till hon med samma namn som det där hotellet.

En av sommarens sista varma helger åkte tog vi Skärgårdskompaniets båt Ellen af Harstena från Fyrudden till Harstena och njöt till fullo av havet och sensommarvärmen. Mer om Harstena och vår allra första, men inte sista, tur dit, kan du läsa här.

På hemvägen stannade vi till lite i Valdemarsvik och spanade in landskapsgränsen. Vi gjorde stopp i Söderköping och vandrade lite i Drothemskvarteren och väl hemma i Linköping testade vi en av Linköpings nyaste restauranger. Noi3 och deras löjromspizza – Löjan.

Augustis absolut sista dagar spenderade jag sedan i Malmö och två kära återseenden med Helen och Pernilla. Mina fina vänner från Malmö-tiden. Vi pratade, drack vin och åt gott på Escama Gastrobar. Och dagen efter pratade jag och Helen vidare, åt frukost och jobbade från hotellets frukostmatsal innan rasande god pizza på ett riktigt restaurangtips – V Malmö.

Escama till vänster. Restaurang V till höger.

Augusti månads mest lästa inlägg på bloggen var: Stendörrens naturreservat – detta behöver du veta inför ditt besök

September

Och vips var hösten här. Åtminstone kalendermässigt. Början av september bjöd nämligen på finfint sensommarväder. En av de första dagarna tog jag en tur ut till Lambohov och spanade in Lambohovs säteri. Något jag känner att jag skulle vilja skriva mer om vad det lider.

Är det Lambohovs säteri eller fotografen som är sne?

Första helgen i september gick sedan Östgötadagarna av stapeln och jag bevakade både av eget intresse och för Visit Östergötlands del.

Min tur tog mig till Lilla Pralinen som ligger i princip nästgårds hemifrån, via Brådtom sluss till Cocosbollsfabriken i Skärblacka. Ett stop blev det på Södra Hults gamla folkskola och dess skolmuseum innan jag avslutade med något som jag blev förvånad att jag inte kände till och också en plats jag hoppas få besöka lite mer framöver – Tuna kungsgård utanför Linköping.

Tuna Kungsgård utanför Linköping

Så kommer vi till den där dagen jag var osäker på om den skulle komma under 2021. Dagen då vi åker till Arlanda för att checka in och åka utomlands. Den tolfte september gick vi ombord på Sunclass Airlines och lyfte för en vecka på en vecka på en favorit-ö. Skiathos.

Vi var där i juli 2017 och har längtat tillbaka sedan dess. Nu var det det självklara valet när vi så hett ville utomlands men ändå ville åka till något bekant. Vilken vecka. Som om vi aldrig gjort något annat och ändå exotiskt som om vi åkt till andra sidan jordklotet.

Tacksam att vi fick känna värmen och uppleva denna magiska ö under former som kändes bra i det läge världen befinner sig.

Ännu roligare var det att träffa på en person jag följt på Instagram ett bra tag. Vad är oddsen att vara på samma plats vid samma tidpunkt liksom?

Efter hemkomsten från Skiathos var det tydligt att hösten tagit sitt grepp om Sverige och när jag körde ut mitt lilla hjärta på dop i Vreta klosters kyrka passade jag på att föreviga kanske höstens vackraste ögonblick.

Vreta klosters kyrka och klosterruin i höstskrud

Den 29:e dagen i september släppte sedan jag och Linda vårt allra första avsnitt av vår alldeles egen podd – Jordenruntpodden. Mäkta stolta var vi och är fortfarande när nu det fjärde avsnittet är både inspelat och släppt.

Bland det roligaste jag gjort. Starta podd. Tack Linda för att du startade hela denna resa.

När september sjöng på sista versen och ända in i oktober åkte jag på konferens i Stockholm. Om konferensen i sig och arrangemanget runt säger jag inget här. Den feedbacken har istället hotellet fått direkt. Men det dröjer ett tag innan jag bokar in något liknande på Radisson Royal Viking igen.

Maten höjer jag dock till skyarna. I samma hus ligger Stockholm Fisk och det var ett par riktiga toppenmåltider vi fick njuta av.

Toppenmat på Stockholm Fisk

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var i september: Vandringsleder i Östergötland – 20 tips

Oktober

I oktober var det återigen dags för att möta upp min vän Fia för tjejhelg. Denna gången hade jag valt Royal Park Stockholm på Secret Escapes. Det finns en anledning att jag inte prata som mycket om den hotellvistelsen här. Det mesta var verkligen inte bra. Men något som höll absolut högsta klass var frukosten och vi lämnade Frösundavik mätta och belåtna. Secret Escapes har fått ta del av vår upplevelse, vi har fått kompensation och jag kan inte rekommendera någon att boka hotell på Royal Park Stockholm.

Desto bättre hade istället jag och Andreas det helgen efter när vi äntligen checkade in ett dygn på Villa Fridhem. Platsen jag besökte för kontor för en dag tidigare i våras. Nu var renoveringen klar och det var en fröjd att få spendera ett dygn där. Vi lyckades dessutom boka vår vistelse på Champagnens dag och med en nyexaminerad sommelier som var servitör kan det hända att slank ner ett och annat glas av den ädlare sorten.

På fantastiskt mysiga Villa Fridhem

Samma helg återvände vi sedan till Bråvikens norra sida och vandrade Kvarseboklintsleden.

Oktober var lite som lugnet före stormen. Det mesta återgick till det nästan normala och jag och min kollega Linda hade äran att få åka på event med jobbet till Växjö. Sedan jag var där sist hade det hänt en hel del och jag kände knappt igen mig. Men kvällens middag innan vi rusade till tåget var av sorten man lägger på minnet. Izakaya Moshi. Lägg det på minnet. Hett restaurangtips när du är i Växjö om du gillar asiatiskt.

Tre dagar återstod av oktober och även tre härliga upplevelser.

Kvällsspa på Klosterhotellet i Vadstena på fredagskvällen. Brunch på Stångs magasin på lördagsförmiddagen och så en roadtrip i Sörmland på söndagen.

Spa på Vadstena Klosterhotell

Vi besökte Hedenlunda och Rockelstad slott, stannade till och åt lunch i och upptäckte Strängnäs innan vi åkte vidare mot Västerås där vi spanade in slottet men också Gamla stan, Domkyrkan och kvarteren runt Svartån.

Västerås vackra domkyrka. Här ligger Kung Erik XIV begravd.

Oktober månads mest lästa inlägg på bloggen blev: Stenkullens värdshus

November

Födelsedagsmånad! Min månad. Jag började med lunch på stan med Emilie på Travelsbyknutte och senare samma kväll upptäckte jag till min stora glädje att tryffel-pizzan på Pappa Grappa från april var tillbaka. Vilken start på en födelsedagsmånad.

Sedan spenderade vi ett dygn med barnen på höstlovet i Norrköping. Vi besökte Visualiseringscenter och kollade på 3D-filmen Making Magic. Och den var verkligen magisk. Vi bodde på Scandic Strömmen och njöt av deras releaxavdelning i ljuvligt höstregn med utsikt över Norrköpings skyline och dagen efter rastade vi av oss på Event Center i Mirum Galleria.

Utsikten från Scandic Strömmens relaxavdelning

Novembers vardagsliv kryddades också med kontor-för-en-dag i And hotels lobby innan jag den trettonde dagen gick helt utanför min Comfort zone och tog med mig stora hjärtat till Gusum för att – rida islandshäst! Mer om den fantastiska upplevelsen kan du läsa här.

I mitten av november fick jag den kanske bästa födelsedagspresenten när favoritrestaurangen Chop Chop slog upp portarna här i Linköping. Om du undrar exakt hur mycket jag tycker om Chop Chop? Då kan du läsa här.

Det var ingen snö men det var Skyltsöndag när vi den 21:a i månaden besökte Gamla Linköping, köpte lite klappar och testade skridskobanan på Kryddbodtorget.

I övrigt är det novembers magiska morgonpromenader jag minns mest. Jag säger det igen. Det är en ynnest att få lov att ha så vackra omgivningar in på knuten och denna morgonen var lite av peaken på hösten.

Samma helg begav vi oss mot Vadstena för Gammeljul på Vadstena slott. Vi tog vägen över Omberg för att insupa lite av vårt favoritberg och sedan stannade vi till vid Roglösa kyrka som tyvärr var stängd för dagen.

Gammeljul på Vadstena slott var mysigt men ganska litet. Kanske var det efter omständigheterna. Annars hade man kunnat nyttja bland annat gårdsplanen mycket mer. Men vem är jag att klaga när jag får åka på julmarknad på slott.

Sedan avslutades november med grillning i vårt nyaste och närmaste naturreservat – Ullaberg.

November månads mest lästa inlägg på bloggen blev: Spa i Östergötland – 10 tips på total avkoppling

December

Ännu en gång är vi framme vid årets sista månad och det känns som man nyss kom tillbaka från sommarsemestern. Vi började månaden lite lugnt och tog med oss stora hjärtat på adventsfika på favoritstället Boställets vedugnsbageri.

Sedan tog frosten över och lade Linköping under sig. Inget ont som inte för något gott med sig. Det blir magiska bilder i sådant väder – eller hur?

Elfte dagen i december var det dags att njuta av födelsedagspresent i Stockholm. Presenten innehöll hotell, middag på Izikaya på Tak och konsert med GES på Cirkus. Mest minnesvärt blev solklart att jag för första gången någonsin testade ostron.

Men också glädjen som hela GES utstrålar. Kan inte beskriva det bättre än jag gjorde i inlägget på instagram dagen efter.

Sedan blev jag och många med mig uppslukade av jobb årets sista arbetsdagar. Någon gång under årets sista veckor sa jag högt att det enda jag önskade mig var att få åka till en stuga med naturen inpå knuten. Enda kravet var att stugan hade möjlighet till brasa på ett eller annat sätt. Och så blev det. På juldagen efter att ha firat med våra små och öppnat paket på julaftonskvällen checkade vi in i en liten stuga på 26 kvadrat på landet med Östgötaslätten utanför knuten och Roxen en bit bort. Vi eldade i braskaminen, åt våra medhavda favoriter från julbordet, promenerade och läste i två dygn som gick alldeles för fort men fyllde på energidepåerna i mängder.

2021 års sista timmar och 2022 års första spenderade vi sedan i den lilla orten i Östergötland som satts på kartan ordentligt på senare tid – Rimforsa. I Visit Sweden och deras kampanj Upptäck originalet lyfts ett antal svenska orter som fått ge namn till IKEA-produkter. Rimforsa är en av dem. Inte bara en köksö utan en fin liten ort mitt i sjöarnas rike i södra Östergötland. Där firade vi in 2022 med våra vänner.

December månads mest lästa inlägg på bloggen blev till slut: Ästad vingård och Sinnenas spa

Om 2022

Och så är det då dags att skriva de där orden, orden som blickar framåt mot året som kommer och som kommer att citeras när jag om ett år sitter här och summerar 2022. Det är inte utan att jag känner lite press.

Men vad kan man egentligen säga mer än att det handlar om att hålla i och hålla ut. Anpassa sig till rådande omständigheter och framför allt inte lägga för mycket energi på att sörja saker som man inte kan göra något åt.

Med vår midsommarhelg i Kiruna i färskt minne vill jag slå ett slag för hur mycket det finns att uppleva här hemma i Sverige. Låt oss fortsätta göra det. En resa utanför Sveriges gränser är bokad. Den blir av om den blir av. Kanske blir det en till. Eller så blir det ingen. Men jag har en önskelista för året som kommer. En önskelista som känns rimlig och uppnåbar. En lista som rymmer platser jag vill besöka, människor jag vill träffa, upplevelser jag vill uppleva och saker jag vill åstadkomma. Den kommer på bloggen i början på 2022 som en liten påminnelse till mig själv.

Jag ser fram emot 2022. Det känns på samma sätt som 2020 gjorde som ett jämnt och bra år. Ett år med alla förutsättningar att bli bättre än det som varit. För allting blir ju vad man gör det till.

Share

Brådtom sluss – ett besök vid slussen med Göta Kanals gulligaste namn

Brådtom Sluss Göta Kanal Östergötland

Det är helt egenutnämnt att det skulle vara det gulligaste namnet men jag har läst listan med slussnamn uppifrån och ner och så om igen och kan inte hitta något gulligare. Det har stått på listan över önskebesök ett tag och så på Östgötadagarna lagom till tabberaset i caféet så blev det verklighet. Men visste ni att slussen faktiskt hade kunnat heta något helt annat?

1826 fyra år innan den stora invigningen byggdes Brådtom sluss som då inte alls hette Brådtom utan Stockholm. Och så hette den i 78 år fram till 1904.

Brådtom Sluss Göta Kanal Östergötland

Stockholm sluss blir Brådtom sluss

I november 1904 rammade lastbåten mars de nedre slussportarna i det som då hette Stockholm sluss. Fartyget var på väg västerut och av någon anledning trodde man att de nedre portarna var öppna och körde rakt in. Och på den vägen är det som det brukar heta. Därefter döptes slussen om till Brådtom efter som Mars hade haft så bråttom att man körde in i stängda portar.

Vilken tur för mig. Annars hade jag ju fått göra om hela rubriken i detta inlägget.

Brådtom sluss idag

Tullvaktarbostaden vid Brådtom sluss

Brådtom sluss per 2000-tal är en lantlig idyll. Bara några meter från kanalen ligger den gamla tullvaktarbostaden som härstammar från 1800-talet. Den kan du hyra för både konferens eller högtidsfirande.

Brådtom Sluss Göta Kanal Östergötland stuga
Brådtom Sluss Göta Kanal Östergötland detaljbild

Runt om på kanalområdet finns också flera olika stugor för uthyrning, den äldsta av dem är Smedjan som är från tidigt 1800-tal. För dig som har ditt boende på hjul finns också ställplattsmöjligheter.

Men var beredd på att dela platsen med gårdens djur. Här springer det både höns och annat löst och har du bokat frukost kan du om du önskar få hämta äggen själv i hönshuset. Jag nämnde att det var en lantlig idyll va?

Läs mer: Bergs slussar – när du vill uppleva hela Göta kanal på en och samma plats

Sommarcafé

Brådtom Sluss Göta Kanal Östergötland café
Brådtom Sluss Göta Kanal Östergötland café

Jag besöker Brådtoms sluss i elfte timmen. Dagen efter ska caféet stänga för säsongen men hela sommarsäsongen har det öppet för hugade fikagäster som vill slå sig ner i trädgården som ligger precis intill kanalen. Kanske har du tur och kan titta på slussning till kaffet.

Ska du välja kanalens mest harmoniska och gemytliga sluss. Då skriver du in Brådtom i GPS:en och hamnar här. (Kartan öppnas i google maps)

Är du sugen på ett besök och vill läsa mer om verksamheten vid Brådtom sluss eller är nyfiken på öppettider. Kanske sugen på att boka en stuga. Här hittar du Brådtoms hemsida.

Share
- Resor, glädje & upplevelser -