Det har varit en tyst vecka på bloggen. Ingenting har fått mig att sätta mig ner och skriva. Vare sig inspiration eller vilja har funnits. Och det kan ha att göra med ljuset, eller kanske snarare avsaknaden av just det. Det är inte många dagar i november det sett ut som på bilden ovan. Och mer om det i veckans lite mera rosa.
Poddebut
Veckan började dock lite ljusare med att jag gjorde poddebut. I slutet av oktober var jag i Stockholm och träffade Fia. Men innan vi checkade in på Stallmästaregården träffade jag härliga Annelie Ståhl som driver Beroendepodden. En timmes samtal resulterade i det avsnitt som släpptes i måndags och som handlar om hälsoångest.
Ni har läst mina skrivna ord. Vill ni höra min klingande småländska tycker jag att ni går in i den podapp ni föredrar och söker upp Beroendepodden. Berätta gärna vad du tyckte.
Ljuset
Det sägs att vår grannstad Norrköping har haft två soltimmar under hela november och att detta är den gråaste november på tjugofem år. Jag brukar normalt inte klaga på min novembermånad. Det är ju trots allt födelsedagsmånaden. Men årets november går till historien. Jag har nog inte ens vetat att det är möjligt med så tjocka gråa moln som visat sig de senaste veckorna.
En morgon i veckan syntes några få solstrålar bakom skogen vid lillemans skola. Skillnaden några dagar senare när molnen låg täta visar ganska tydligt på hur även humöret sett ut i dessa gråa dagar.
Men jag tog med mig soluppgången från den övre bilden till resten av veckan. Man får vara glad för det lilla.
Den stora överraskningen
Det börjar bli dags för den stora överraskningen. Jag har skrivit lite om den för någon vecka sedan. Och nu närmar det sig med stormsteg. I skrivande stund återstår fem timmar till avfärd. Detta har hänt.
I slutet av september blev jag ombedd att ta ledigt från jobbet den 25-28 november. Det skulle bli min födelsedagspresent och jag skulle inte få vet så mycket mer om den.
På min födelsedag fick jag veta att jag skulle bo på hotell. I veckan fick jag veta att jag inte ska flyga och inte åka tåg. Men jag börjar fundera på om det verkligen är sant eller om min kära sambo försöker förvirra mig.
Jag skall packa kläder för ett svenskt klimat och jag har fått veta att avfärd sker klockan 01:30 inatt. Det vill säga om fem timmar. Jag fick också veta att det kommer bli en lång dag imorgon. Och det tror jag att jag kan hålla med om utan att veta mer.
Med det sagt är det dags att fundera på refrängen och så får vi se var jag är när vi hörs nästa gång.
Fler veckospaningar kan du läsa om du klickar dig vidare hit.
