I en liten lokal i de allra mysigaste kvarteren av innerstan i Linköping ligger ett bageri med fokus på hantverket och bara några få bord för sittande gäster. Jag talar om Bageri Normandie. Det lilla bageriet med den häftiga historien.
Det är namnet jag fastnar för först. Bageri Normandie. Det ligger fint i munnen. Det får gå några veckor efter öppning innan vi gör ett besök. Och ser direkt det unika. Här känns det som att du går rakt in i bageriet. Ugnen, bakbordet och degmaskinen har huvudrollen – du spelar den prisbelönta birollen och får en inblick i det allra heligaste.
Det är bagaren själv som hälsar välkommen med ett mjöligt förkläde knådandes något nytt bakverk. Låter det lite för bra för att vara sant och fabricerat? Det är det inte. Det är dagens sanning.
Men innan jag berättar mer om bakverken, presentationen av dem och gemytligheten på Bageri Normandie, låt mig då berätta mer om historien bakom det lilla bageriet.
Från polis till bagare
Det är inte förrän jag har besökt bageriet två gånger, skrivit ett inlägg på Instagram och avnjutit både pain aux raisin och semla som jag gör lite efterforskning kring Bageri Normandie. Mina gamla kollegor på lokaltidningen har gjort jobbet bra och redan berättat historien om Serge och Sara Le Normand som ligger bakom Bageri Normandie.
De träffades på en irländsk pub i Paris i januari 2006. Hon var au pair. Han var polis. Och det var kärlek vid första ögonkastet. Femton år senare har han bytt bana i livet. Från polis i de allra mest kriminella delarna av Paris till bagare i Linköping. Sara ligger bakom marknadsföring och projektledande i uppstarten av det lilla företaget men hittas annars på en reklambyrå i stan.
Och man kan ju som jag sagt så många gånger tidigare, inte annat än älska de där underbara historierna som kommer fram när man gräver lite djupare i entreprenörernas värld.
Läs mer: Fler tips på café i Östergötland hittar du med fördel här.
Bageri Normandie
När vi öppnar dörren till den lilla lokalen första gången slås jag direkt av det unika. Ingen glasmonter där bakverken presenteras och hämtas ifrån. Istället en bakplåt på kassadisken. På bakplåtspappret är namnet på de olika anrättningarna skrivet och intill ligger dagens variant av densamma.
Bullar och bakverk ligger på plåtarna som de nyss gräddats på. Smörgåsar tillverkar de på beställning. Allt medan Serge styr med nästa bulldeg bakom bakbordet.
Jag kommer så nära bageriets hjärta att det nästan känns förbjudet. Vi slår oss ner vid ett av de få borden. Vår Pain au raisin med pistage är en rejäl chansning, min sambo gillar inte ens russin i bakverk. Eclair med karamellsmak ett något mer säkert kort. Karamell-smaksättningen är inte så fransk dock hojtar Serge bakom bakbordet. I Frankrike är det choklad och vanilj som gäller. Men Serge vill vara påhittig och försvenska det lite. Som med karamell, en annan dag är det lakritssmak.
Våra Cappuccino kommer och vi hugger in. Vi är båda överraskade över vår Pain au raisins och vill aldrig att den ska ta slut. Och när sista tuggan är intagen bestämmer vi oss för att snart komma tillbaka.
Bageri Normandie ligger på Torggatan 1B i Linköping (kartan från Googlemaps). Spana gärna in deras Instagram där de uppdaterar ofta med vad som händer i Bageriet just idag. Bageri Normandie serverar ofta veganska alternativ för den som så önskar.
3 Comments
Från polis i Paris till Bageri Normandie – det hetaste fikatipset i Linköping - Bloggfeed
8 februari, 2022 at 20:00[…] Läs hela inlägget av Lite mera rosa här –> Från polis i Paris till Bageri Normandie – det hetaste fikatipset i Linköping […]
Från polis i Paris till Bageri Normandie – det hetaste fikatipset i Linköping - Resefeed
8 februari, 2022 at 20:13[…] Läs hela inlägget av Lite mera rosa här –> Från polis i Paris till Bageri Normandie – det hetaste fikatipset i Linköping […]
Rese- och upplevelseåret 2022 — lite mera rosa
1 januari, 2023 at 18:41[…] Något jag däremot har skrivit om är ett ett ganska nytt bageri i Linköping som just firat ett år. Det heter Bageri Normandie. Och förutom att jag är fullkomligt förälskad i deras bakverk är jag ofantligt nöjd med rubriken – Från polis i Paris till Bageri Normandie. […]