När jag stannar upp och reflekterar

Undertecknad skulle kunna vara en av Sveriges mest analoga personer. Det kan låta lite märkligt eftersom jag också spenderar en hel del tid på sociala medier men den analoga kalendern och mina skrivböcker hänger ständigt med mig. Några månader efter jag startade denna bloggen började jag också planera innehåll och inlägg helt analogt i en skrivbok inköpt i Helsingfors på samma resa där jag också kläckte idén att börja blogga på litemerarosa.com

Gemensamt för mina anteckningsböcker brukar vara att jag påbörjar något men sedan inte alltid fullföljer men den där planeringen har jag fortsatt med och när november blev december 2021 hade jag skrivit klart den sista sidan. Självklart har jag köpt en exakt likadan bok till och börjat skriva.

Jag älskar att stanna upp och reflektera vid varje årsskifte. Och när jag nu stängde en planeringsbok med nästan tre års planering så blev det naturligt att jag reflekterade kring det.

Vem var det som påbörjade planeringen den där januaridagen 2019 och vem är det som stänger samma bok i november 2021?

När jag började blogga här på litemerarosa.com var det för att jag hade en önskan om att skriva mer och att skriva om mina resor och upplevelser. Ord som destinationsmarknadsföring och besöksnäring fanns inte i mitt vokabulär.

Kanske trodde jag att jag var först med att reseblogga? Det var jag såklart inte. Och vilken underbar värld av andra resebloggare jag har lärt känna på vägen.

Kanske trodde jag att jag skulle nöja mig med att ”bara” skriva och berätta om mina resor och upplevelser? Det skulle jag såklart inte. När har jag någonsin nöjt mig. Självklart ville jag göra mer och förkovra mig mer i detta ämne också. Och det är ungefär där orden destinationsmarknadsföring och besöksnäring blivit en naturlig del av mitt liv.

Det har varit en berg- och dalbana. Ena dagen känner jag mig ostoppbar och älskar det jag gör. Andra dagen undrar jag vad det är jag håller på med och vad jag har att bidra med.

Men de där dagarna jag älskar det jag gör överväger. Och kan de göra annat. Bäst av allt är att få träffa de där entreprenörerna och eldsjälarna bakom platserna jag besöker.

Som Jessica och Sofia som driver Hilma Winblads B&B i Gamla Linköping eller Vivi och Victor som står bakom Pizzamakarna i Igelfors.

Bloggen har också tagit mig till Gent och fött en podd

Utan bloggen, ingen överraskningsresa till Gent. Och utan bloggen, inget instagramkonto och därmed inte heller den podd jag och min kära poddkollega Linda startade efter att hon eftersökt poddkompis på Instagram stories. Har du lyssnat på oss i Jordenruntpodden?

Det är också Linda som fått höra mitt ojande när det varit som deppigast och det är Linda som har påmint mig om att saker jag ibland har önskat när vi spånat fritt faktiskt har gått i uppfyllelse. Som att få jobba med Visit Östergötland.

Någon gång vid ett av våra allra första videomöten innan sommaren uttryckte jag en sådan önskan tydligen. Och nu sitter jag här. Med en sommar och höst bakom mig där jag fått ta hand om Visit Östergötlands Instagram-konto. Något som sedan resulterade i att jag numera använder 10 procent av min tjänst inom Region Östergötland till Visit Östergötland. Till de sociala medierna och till att agera flygande reporter och skriva artiklar för webben. Planerna för det kommande halvåret är i skrivande stund nästan helt klara och jag ska få uppleva ännu mer av vårt härliga, ja förträffliga, Östergötland.

Var är jag när jag stänger boken 2024?

Håller jag fast vid samma planeringssätt borde det ta ytterligare tre år innan jag byter bok igen. Så var är jag då när jag gör bokslut 2024? Det finns ett antal insikter jag fått på senare tid. En av dem är att utgå från hjärtat i allt jag gör. Göra det på mitt sätt så som jag brinner för. Det gynnar alla. Mig, min publik och eventuella samarbetspartner.

Jag skriver eventuella. För det är inget måste, men det är trevligt och något som driver mig. Att få lov att uppleva och resa men inte på egen bekostnad skulle jag absolut inte tacka nej till oavsett om det skulle gälla en pressresa eller ett betalt samarbete.

Men en sak kan du alltid vara säker på när du läser här. Att det jag skriver kommer från hjärtat och att jag aldrig skulle försköna något för att jag fått betalt för att skriva det eller blivit bjuden.

Men självklart skulle det vara en dröm att kunna försörja sig på sitt absolut största intresse. Och det är väl också här de där tvivlen kommer in. När det nästan är för bra för att vara sant.

2022 slänger jag de där tvivlen i papperskorgen. Nu åker vi!