Veckans lite mera rosa – om testbild, katastrofer och resesug

Du läser just nu det första inlägget i vad jag hoppas blir ett återkommande tema här. Tanken är nog att det snarast ska bli lördagens summering av veckan som gått. För i mångt och mycket är lördagen slutet på veckan för mig. Söndagen ägnar jag ofta till att tänka framåt och ibland även planera för kommande vecka. Jag tycker det blir bäst så. Lördagen är därmed en alldeles lysande dag att summera veckan som gått på. Notera ner veckans lite mera rosa. De där sakerna jag vill minnas som ändå inte fick ett eget inlägg.

Resesuget

När vi gick in i 2019 bestämde vi oss för att minska ner på resandet. Jag har skrivit om det flera gånger och jag har också hintat om att det inte har varit en helt enkel match. Vi hade varit vana att alltid ha en resa bokad. Något att se fram emot. När vi gick in i 2019 hade vi förvisso två resor planerade. Men efter det skulle det vara tomt.

Under året som gått har det stundtals varit svårt men jag inser idag när min timehop-app påminner mig om att jag för ett år sedan strosade runt på Hollywood boulevard och Rodeo Drive och för två år sedan landade i New York att jag ändå har kommit över det värsta.

Resesuget kvarstår men jag är okej med att inte ha någon resa bokad. Inte ens någon i planerna. ATT vi kommer att resa det vet jag. Vart eller när, det återstår att se. Jag välkomnar lugnet i denna känsla.

Katastrofer

Jag får ganska ofta frågan om jag inte saknar pulsen i journalistiken. För er som inte vet så är jag utbildad journalist och jobbade något år på Linköpings största nyhetstidning och dess TV-redaktion – Östgöta Correspondenten. Sedan sju, snart åtta, år tillbaka jobbar jag på Region Östergötland med telefoni. Och då kommer frågan om jag inte saknar pulsen från journalistiken i det jobbet. Svaret är alltid nej.

Tack och lov behöver jag inte uppleva pulsen varje dag i mitt nuvarande jobb men det ska gudarna veta att jag när vi har någon form av planerad eller gud förbjude oplanerad störning i vår telefoni eller larmplattform får känna av pulsen.

I fredags hade jag dessutom förmånen att vara med och leda en övning för hela regionen i just detta. Vi övade ett större avbrott i alla våra kommunikationskanaler och scenariot var stort. Ett omfattande nationellt hot mot våra kommunikationskanaler. Förberedelserna har pågått sedan början av året och resultatet blev fantastiskt.

Mina fantastiska kollegor och jag i övningsledningen

Det är så kul att jobba med kompetenta och hängivna kollegor som ger allt. Detta lever jag på länge.

Testbild

Vet inte om testbild är det bästa ordet för det som sedan hände i fredags kväll. Efter övningen åkte jag in till stan och hämtade upp sambon på jobbet. Vi tänkte ta en AW och starta med nya favoriten Espresso Martini på Brasseriet. Men Espressomaskinen var sönder och vi byttes den tänkta drinken mot Negroni och bubbel.

En stund senare bokade vi bord på Pinchos istället för att åka hem och laga mat. Allt hade kunna vara precis som vanligt. Om det inte var för att jag idag insåg att jag inte hade ett enda foto från kvällen.

Fantastiskt! Jag kategoriserar det som en av de bättre kvällarna på länge. Åker inte mobilen fram för att fota då har man annat och tänka på, så enkelt är det.


Fler veckosammanfattningar kan du läsa om du klickar dig vidare hit.

Lämna ett svar