För när det blev sådär tyst så tänkte jag en månad, sedan två. Ett kvartal?! Vara tillbaka första april. Eller kanske efter 100 dagar som det är på lördag den 11 april. Men allt det där skavde, precis som det var något som gjorde när det blev sådär tyst.

Det har ändå hänt lite under tiden. En ny loggo med tre nya ord. En ny bio på Instagram.

Istället för Resor, glädje och upplevelser tillsammans med en jordglob och ett litet flygplan som cirklar runt i loggon står det nu Glädje, balans & upplevelser följt av ett hjärta.

Bion på Instagram förklarar vad du hittar där:

”Personliga skildringar från platser och upplevelser som fått en speciell betydelse i mitt hjärta.”

Jag skiftar fokus från resor till upplevelser. Från att hinna med så mycket som möjligt till balans.

Från att göra till att känna.

Jag vill göra plats för de lite mer stilla stunderna som också är upplevelser. Livet mellan resorna. Pauserna, vardagen, lugnet och återhämtningen.

Om glädje UTAN prestation. Om vikten av att sakta ner istället för att gasa på. Ett mer hållbart och långsiktigt tänk. Jag vill leva ett liv som inte måste maxas för att kännas värdefullt eller levande. Behöver inte alltid vara på väg. Jag behöver inte fly någonstans för att hitta lugnet. och Jag vill vara en röst som du som läsare kan landa i.

Jag vill skifta fokus från rörelse till närvaro.

Det handlar inte längre om vad jag gör och vart jag åker.

Jag vill förmedla hur det känns att vara där jag är.

Jag vill inte välja bort glädje men inte heller jäkta. Allt får finnas. Men inte samtidigt.

Jag hoppas att du kan landa i detta precis som jag nu gjort. Jag hoppas att du vill följa med mig vidare på resan. Varmt välkommen. Och hej igen. Efter 92 dagar.

Inlägget Hur säger man hej igen efter 92 dagar? dök först upp på lite mera rosa.

Veckans lite mera rosa #5

#1 -Home hotel

Clarion Collection blir Home hotel från och med imorgon. Stordalen gör ännu ett namnbyte i konsernen och tvingar även mig att uppdatera en hel del inlägg här på bloggen. Men det är okej Petter. Utöver att jag har besökt flertalet Clarion Collection under åren som gått gav jag mig för ett par år sedan på att försöka förklara skillnaden mellan de olika hotellen i det som då hette Nordic Choice och numera Strawberry. Clarion Collection som nu blir Home hotel är det av hotellen där det ingår eftermiddagsfika och middags eller kvällsmat och som därmed också har en given plats i min guide om hur man kan resa billigare, smartare och bättre. Jag tycker namnbytet passar in fint. De allra flesta av Clarion Collection-hotellen jag varit på har haft en härlig hemma-vibe. Vilket blir ditt första Home hotel att besöka?

#2 – Hjortviken Countryclub

Det senast hotellet att öppna i ESS-koncern är Hjortviken Countryclub utanför Göteborg. Jag gillar ESS och har uppskattat mina besök både på The Steam hotel och Jacyz i Göteborg. Jag ser fram emot att få testa även Hjortviken. Gillar spontant även deras beslut att inte ha TV på rummet. Spanade in JLC:s besök där de fick hela hotellet för sig själva och gillade det jag såg.

#3 – Hjärtans-dagen den 14 februari

Jag är egentligen inte så svag för jippot kring vare sig Alla hjärtans dag eller Halloween. Men jag gillar som bekant unika boenden och det finns ju mängder av sådana som det skulle passa väldigt bra att checka in på Alla hjärtans dag. Två makalösa tips här i Östergötland som jag kan gå i god för är absolut Naturlogi och Hilma Winblads i Gamla Linköping.

Naturlogi öppnar upp för just Alla hjärtans dags-helgen. Kan inte tänka mig något mysigare än att njuta av ett firande i deras skogsrum. Vill du stanna lite mer i city – ja då bokar du in dig i ett av de romantiskt inredda rummen på Hilma Winblad i Gamla Linköping.

Nyfiken på fler veckosummeringar? Du hittar dem här.

Omslagbilden kommer från ett av mina favorithotell i det som imorgon blir Home hotel – Borgen i Örebro. Hotellet ligger inrymt i en gammal tidningsredaktion – därav den tjusiga gamla skrivmaskinen.

Inlägget Veckans lite mera rosa #5 2025 – om Home hotel, Hjortviken och Hjärtansdagen dök först upp på lite mera rosa.

3 tips på hur jag hanterar oxveckorna

#1 – Håll koll på ljuset

Den 21 december var det Vintersolståndet. Den längsta natten och den kortaste dagen. Sedan vänder det. Det finns de som säger att det gör det inte alls, först står det still ett tag. Men det är inte sant. Även om det till en början går ganska sakta så är det så att det blir ljusare och ljusare direkt. Några sekunder i början och redan nu, nästan en månad senare är det 59 minuter mer dagsljus än den 21 december. Jag brukar lägga upp uppdateringar om detta på min instagram och många uppskattar det. För det är så lätt att vi går och inte tänker på det och rätt som det är är det juni och ja, då vänder det ju som bekant igen.

Så det är nu vi ska vara medvetna och uppleva när ljuset återkommer. Följer du mig inte redan på Instagram så hoppa in där så lovar jag att uppdatera dig varje vecka på hur mycket mer dagsljus vi får.

#2 – Boka in något trevligt

Varför vänta till semestern med att boka in allt kul. Ofta kommer vi ju faktiskt tillbaka från semestern och behöver semester för att just semestern varit så fullbokad. Portionera ut det roliga och gör något mysigt av oxveckorna. Vi kommer exempelvis under mars att besöka Vildmarkshotellet i Kolmården och deras nyrenoverade spa – Vildmarkskällan. DET ser jag fram emot mycket.

#3 – Fika

Gör det vi svenskar är bäst på. Fika. Fika på café. Ta med fika hem. Ta med fika ut i naturen. Fika helt enkelt. Tre tips på caféer väl värda ett besök eller tre här i Östergötland är:

• Väderstad Centralkonditori i Väderstad
• Bageri Normandie i Linköping
• Boställets Vedugnsbageri utanför Linköping
• Bageri Hamilton i Vadstena

Hur hanterar du oxveckorna? Fyll på med fler tips i en kommentar vet jag.

Nyfiken på fler veckosummeringar? Du hittar dem här.

Omslagsbild från Vildmarkshotellet i Kolmården vid ett av våra tidigare besök.

Inlägget Veckans lite mera rosa #3 2025 – 3 tips på hur jag hanterar oxveckorna dök först upp på lite mera rosa.

#1 – Människojobbet

Här på bloggen och i mina sociala medier brukar jag benämna det människojobbet. Det där jag sysslar med 8-17 måndag till fredag. Sedan 2012 är jag anställd på Region Östergötland och IT-avdelningen som har haft många namn under åren. Där är mitt primära uppdrag att ansvara för hela regionens telefoni, personsökning och larm. Och ja det är liksom mitt människojobb. Ett jobb med kontor, dator och i mitt fall massor med block och pennor och excelfiler. And I love it! Jag har jobbat med telefoner sedan jag började jobba i stort sett. 1998 fick jag mitt första jobb i den branschen – då på Sonera Sverige AB i Karlskrona. Och det är ju faktiskt detta jag gör den allra största delen av tiden. Men nu skulle ju detta handla om mina tre jobb – så vad är de andra två?

#2 – Visit Östergötland – som en del av människojobbet

20 procent av min tid på Region Östergötland lägger jag på Visit Östergötland som alltså här i vår del av landet är en del av Region Östergötland och närmare bestämt Regional Utveckling där. Det har jag gjort de senaste i alla fall tre åren och möjligheten dök upp när de behövde förstärkning för deras sociala medier och webben och jag hade möjlighet att frigöra lite tid från telefonin. Lägg till det en förstående chef som ganska snabbt hajade att en Cornelia som skulle få jobba med visit skulle vara en glad Cornelia.

Det är som en galet stor skillnad mellan de olika uppdragen. Precis som jag vill hade det. Och precis som jag egentligen alltid har haft det. För redan där 1998 hade jag dubbla jobb. Ett på kontor och ett som croupiere på ett av Karlskronas casino. Skillnaden var bara att då orkade jag jobba nästan dygnets alla timmar. Det gör jag inte idag. Även om det är många som verkar tro att jag gör det.

Uppdraget för Visit Östergötland gör jag oftast på fredagar, ibland helgerna och lite då och då under veckan när det behövs. Ett exempel är när vi var i Skärgårdsbyn Mon och jag testade att kallbada. Det var ett uppdrag för Visit och en artikel finns publicerad även där.

#3 – Lite mera rosa och Toner i media

Ja så har vi då detta. Bloggen och Instagramkontot under varumärket Lite mera rosa. Visst händer det att jag gör betalda samarbeten här och får en liten slant in på företagets konto. Men allt som oftast inte. Och det är inte för att jag inte vill utan för att jag faktiskt inte riktigt haft tid att marknadsföra mig för det.

Utöver det så finns ett konto och ett varumärke (på instagram heter jag jag @tonerimedia) som innefattar de där andra uppdragen. Namnet är en liten flört med mitt efternamn. Tonéri media har alltid funnits där som ett tänkt bolagsnamn, men så stavas det ju inte i rubriken här ovan tänker du. Och det stämmer. En av mina uppdragsgivare trodde nämligen från början att namnet var Toner i media eftersom man skulle kunna kalla det jag gör för just det. Så uttala det hur du vill.

Vad gör jag under det namnet då? Jo. Här jobbar jag med andra företags sociala medier. Företag inom besöksnäringen som behöver stöttning, endera med hela innehållet och publicering eller som en sidekick som stöttar upp där det behövs. Men under detta paraplyet gör jag också det bästa jag vet – föreläser. Peppar företag inom besöksnäringen att ta vara på sitt digitala skylfönster och göra det med glädje. Utbildar desamma i de senaste trenderna, vilka sociala medier man ska finnas på och hur man kan tänka både för att det ska funka, men framför allt för att det ska vara kul! Vill du läsa mer om det och är nyfiken – då klickar du dig vidare hit.

Mina tre jobb – eller jobbar du aldrig?

Så med det sagt, ser du mig ute i Östergötland kan det vara lika mycket på en privat roadtrip som på ett uppdrag för Visit Östergötland. Gränserna är lite utsuddade där. Och om du frågar mig om det är lite svårt att hålla isär jobb och privatliv så är svaret ja Ser du mig i övriga delar av landet är det troligen privat.

Men what I do for a living. Det är ovanstående det. Vid ett tillfälle fick jag en kommentar på ett av mina inlägg på Instagram. Det var en torsdag, jag hade just klivit av tåget i Köpenhamn. Under hela tågresan hade jag jobbat på människojobbet och nu gick jag Ströget fram med det sista mötet i lurarna innan jag skulle stänga ner och fira min födelsedagshelg.

Kommentaren löd: Jobbar du aldrig? Jag skulle säga tvärtom. Jag jobbar – alltid. Och jag älskar det. Jag älskar alla mina tre jobb.

Är du nyfiken på tidigare veckosummeringar hittar du dem här.

Inlägget Veckans lite mera rosa #2 2025 – om mina tre jobb dök först upp på lite mera rosa.

Gott nytt 2025

Det känns nästan lite märkligt nu att tänka att när veckan startade var det fortfarande 2024. Vi avslutade det gamla året med lite allmän sjukdomskänsla på familjen bestående av mig och Andreas så nyårsaftonen blev lugn. En tvårätters bestående av favoritlaxrätten till huvudrätt och favorit-efterrätten från Dahlboms som take-away till efterrätt. Inte det minsta champagne var ens i närheten av att öppnas men istället en god bubblig dryck från Brunneby. När klockan slagit tolv fastnade vi i När Harry mötte Sally och somnade mycket senare än vad vi någonsin kunnat tänka oss. Kanske inte det nyår vi tänkt oss men ändå så som vi önskar det. Nämligen utan press och så som det känns bra för dagen.

Peakade myset redan dag tre 2025?

Ja sen kom ju snön som vi alla vet och kanske var det så att myset pikade redan den tredje dagen på året när vi tog med oss barnen och varsin kompis ner till grillplatsen några hundra meter hemifrån. Där grillade vi S’mores i skenet från elden – nyp mig i armen mysigt – och helt i linje med så som jag tycker om att leva. Med guldkanten helt i närheten.

Och så den sedvanliga jullovsavslutningen på spa

I skrivande stund sitter jag i rum 155 på Små Dalarögård utanför Stockholm för att spendera det sista dygnet av jullovet på spa. Det är lite av en tradition numera som delvis bröts förra året då vi satsade på Gustavsvik istället. Annars har vi spenderat de senaste julloven med avslutning på Vildmarkshotellet i Kolmården två gånger och spa på Djurönäset en gång. Vår spatid hittar vi imorgon bitti och det återstår att se vilken plats detta spa hamnar på när vi summerar.

Är jag redo för 2025?

Generellt ja. Men jag är inte redo för den hysteri jag upplever runt om på internet. Jag är inte emot mål och planer men det jag upplever nu är något annat. En känsla av att bräcka varandra. Att ha mest inbokat. Störst planer och så vidare. Det är så mycket i vår omvärld som pekar på att vi har osunda förväntningar och en osund inställning till vardagen. Och det vill jag omfamna och utmana under året. Citatet jag tar med mig in i 2025 kommer från Cecilia Dubergs bok Lejonagendan och lyder:

När du behärskar konsten att reglera ditt inre tempo blir du en starkare och friskare version av dig själv. Du blir bekväm med att vara lugn och behöver inte stress för att känna dig levande.

Vad jag är redo för är definitivt detta. Korta summeringar efter veckan som gått för att blicka tillbaka på och reflektera. Hoppas du vill följa med mig på resan.

Inlägget Veckans lite mera rosa #1 2025 – om nytt år, myspeak och spa dök först upp på lite mera rosa.

Ett inlägg om dagen – hela oktober

Jag hoppade på Annikas utmaning och tänkte mig att en nytändning i bloggskriveri var precis rätt tillfälle denna månad. Ett inlägg var redan schemalagt den första i månaden. Ett annat skrevs den andra. Resten av månaden var planerad när jag fick samtalet från min vän den första oktober. Den där sjukdomen som börjar på c hade slagit till och plötsligt kändes ett blogginlägg om dagen HELT oviktigt. Ett inlägg till blev det ändå och det inför den där händelsen som jag planerat sedan i februari.

Workation i Palma

Ända sedan februari hade jag planerat och längtat. Eller egentligen mycket längre än så. Sedan 2018. Då såg jag ett instagraminlägg från Carina Sunding som väckte tanken. Och nu var det äntligen min tur. Och inte bara min tur. Jag skulle åka dit i Carinas regi. Jag skulle yoga i soluppgången på Castillo de Bellver. Jag skulle vandra mellan Sollér och Deia. Jag skulle workshoppa och jag skulle framför allt jobba med mitt företag. Sätta riktningen framåt.

Men allt var inte självklart. Ända fram till avresa var det en magkänsla som sa mig att jag inte skulle åka. Men självklart hade jag peppande människor runt mig och även jag själv som trodde det var den vanliga resfebern. Jag sammanfattade mina tankar i ett inlägg kvällen innan avresa och sedan gav jag mig iväg. Men ganska snabbt insåg jag att det var något som inte stämde. Jag som brukar stortrivas i sammanhang med mängder av likasinnade drog mig tillbaka till rummet. Sömnen var rubbad och natten till lördagen kände jag en välbekant och ovälkommen smärta i magen som gjorde att jag hoppade över vandringen som jag hade sett så mycket fram emot.

Istället för att stanna till torsdagen för egen workation så åkte jag hem redan på måndagen. Och tur var väl det. Sakta men säkert under min resa hade jag börjat inse att strävan efter mer, andra vägar, andra riktningar inte var det jag behövde just nu. Utan trygghet och det där alldeles vanliga livet. Vardagen. Närheten till familjen. Inga omsättningsrekord och nya företagsdrömmar.

Tre dygn på KAVA

Väl hemma efter en lång resdag med känningar av mina magproblem kraschlandade jag. Det stog semester i kalendern. Jag skulle ju ha hängt på Hotel Feliz i Palma. Och ledighet blev det. Men kanske inte den jag hade tänkt mig. Jag fortsatte vara snäll mot min mage. Det är nu snart tretton år sedan jag fick veta vad det är jag har. Divertiklar. På svenska – tarmfickor. Och blir de inflammerade så kallas det Divertikulit. Första och förra gången de tog mig till KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning) hade det dessutom blivit en liten perforering på en av dem. Och det ska det inte bli. Det är inte alls bra.

Och efter några dagar på hemmaplan kändes tydligt att något liknande var situationen även denna gång. Ett par besök på akuten senare fick jag återse KAVA och klarade mig med nöd och näppe från en operation.

Ena fredagen soluppgång över Palma. Andra fredagen soluppgång över Linköping från våning 18 på KAVA. Och ännu en tankeställare vad som är viktigt här i livet.

Ledighet och Mega Dance Week

Men visst finns det alltid något positivt att fokusera på. Och i detta fallet att jag blivit en hejare på att vara ledig och inte ens bry mig det minsta om vad som händer i inkorgen på jobbet. Det var inte en dag för tidigt. Och till slut så var jag tillräckligt frisk för att avsluta oktober med ett par dagar på Mega Dance Week i Uppsala med min dansanta dotter som tävlade i hela fem klasser. Mysig övernattning på Clarion Hotel Gillet. Intensiva dagar och fina kvällar med Victorias danskompisar och deras föräldrar.

Tack och hej oktober 2024

Jag tar med mig så mycket från månaden som gått.

Att är okej att ändra sig. Att det är okej att byta inriktning. Att det är okej att vara ledig och inte alltid uppkopplad och att det är helt okej att lita på sin magkänsla. Det ska jag definitivt göra nästa gång även om jag tror att det fanns en mening med att jag i alla fall åkte till Palma och insåg allt det där jag kanske inte insett annars.

Det planerade inlägget för den 31 oktober – det som hade arbetsnamnet I did it blev det aldrig något av. Det och nästan alla andra inlägg i oktober.

Inlägget Tack och hej oktober 2024 – vilken käftsmäll du bjöd på dök först upp på lite mera rosa.

Om en månad, i slutet av oktober är det 25 år sedan jag landade på Mallis för allra första gången. Den snabbtänkte som har koll på min ålder vet att jag då var 22 år gammal. Den som hängt med här ett tag vet att det var min andra utlandsresa om man inte räknar Danmark. Den fundersamme undrar varför i all världen jag åkte till Mallis i slutet av oktober helt utanför säsong och då ger jag dig svaret att jag skulle stanna två månader för att gå en reseledarutbildning för Ving.

Året var 1999

Vi bussades mot Sunwing Alcudia. Mötte upp ett hundratal andra deltagare och tussades ihop att bo två och två med då okända kompisar. Både från Norge och Danmark. Själv bodde jag med Maria från västligaste Jylland och fick därmed de där värdefulla kunskaperna i danska jag behärskar än idag. Och två månader senare när jag reste hem och välkomnade millenieskiftet hade hela min värld förändrats. Även att jag aldrig arbetade som guide så anser jag fortfarande att det där var bland det bästa jag gjort i hela mitt liv.

Tänk om någon då hade sagt att ett kvarts sekel, eller 25 år, senare skulle jag också sätta mig på ett plan och åka till Mallis för att tussas ihop med någon okänd. Förvisso från Sverige vad jag vet, för att spendera några dagar ihop på en workation. Ja jag vet, ordet workation fanns inte ens på den tiden. Liksom sociala medier och så, herregud vad jag är glad för det förresten.

Året är 2024

Jo för imorgon sätter jag mig på ett plan mot Palma. En dröm om en workation som föddes genom ett inlägg på Instagram 2018 som blir verklighet nu.

Jag och ett sjuttiotal andra checkar in på Hotel Feliz i Palma i Carina Sundlings regi. Workation i tre dagar och sedan stannar jag kvar en stund och funderar lite över livet. Njuter av mitt Mallis. Som jag såklart har besökt ganska många gånger under de där 25 åren som gått sedan reseledarskolan.

En vecka på bartenderskola (var det 2001?!) när jag nästan köpte en bar i Magaluf, en vecka med Fia något år senare och det är preskriberat. Ännu en vecka med en före detta, en vecka med vårt lilla hjärta som nu är vårt stora hjärta, ett snabbt stopp på en kryssning i Medelhavet och två veckor vid två tillfällen med Andreas. Ja faktiskt vår första utlandsresa tillsammans.

Jag har kört bil på svindlande bergsvägar och gått på nattklubb i både Magaluf, Palma och Alcudia. Har sett Palma i solnedgång och soluppgång från då världens största kryssningsfartyg. Jag har nästan krockat in i Prinsessan Birgitta i centrala Palma och bara jag visste vem det var. Och jag har strosat gata upp och gata ner i gamla delarna av Alcudia och drömt om att det är här jag skriver min bok.

Mitt Mallis nu och för ett kvarts sekel sen

Med historien i färskt minne är jag redo att skriva ny historia att kunna se tillbaka på om ett par år. För det är ju först då jag vet vad det jag tänker nu kommer betyda då. Svindlande tanke eller hur.

Inlägget Om mitt Mallis nu och för ett kvarts sekel sen dök först upp på lite mera rosa.

Benvenuti al Belmondo

Det blir inte oäkta här på Belmondo. Restaurangchefen är så italiensk som det bara går och går ofta runt i restaurangen och nynnar med i både Gianna Nannini och Eros Ramazotti samtidigt som han serverar en fantastisk service. Född i Linköping, uppväxt i Rimini i Italien, med restauranglivet i blodet och en dröm om att komma tillbaka hem till Linköping. Nu är han här och har fått skapa sin egen italienska oas. Och som han gjort det.

Maten på Belmondo

Fyra besök senare kan jag inte annat än rekommendera detta ställe igen och igen och igen. Jag har besökt för en alkoholfri drink, jag har besök för en lättare förrätt, vi har ätit förrätt och varmrätt och för bara en liten stund sedan kom jag hem efter en helkväll med mina kära vänner Anneli och Lina. Det blev ett par förrätter på sant italienska manér och till det roséprosecco.

Men självklart får ni avnjuta en kavalkad av bilder från alla de fyra gånger jag hittills varit här.

Helt klart det nya stället jag alltid rekommenderar här i Linköping. Belmondo mina vänner. Boka. Och för guds skull missa inte efterrätten. Spana in hemsidan – bestäm dagen – här.

Inlägget Belmondo – italienskt restaurangtips i Linköping dök först upp på lite mera rosa.

Har jag tagit mig vatten över huvudet? Det får vi se när klockan slår midnatt och vi går in i min födelsedagsmånad – november. Idén kommer från Annika på Resfredag och redan i mitt förra inlägg, det enda i september by the way, så passade jag på att gå ut med nyheten. För sen kunde jag ju inte backa. Dessutom har Sara Rönne lagt till ytterligare en dimension samtidigt som även hon hakar på utmaningen – nämligen den att även kommentera på minst en annan blogg om dagen, det är jag självklart också på. Kommentarer gillar man ju.

Tack för inspirationen och planen för oktober

Så tack Annika och Sara för inspirationen. Oktober kommer bli en spännande månad. Jag gasar och bromsar lite på samma gång. Åker på Workation till Palma, en dröm jag haft länge och nu blir den verklighet. Jag ska berätta mer om det när det närmar sig. Och inte bara det. När den är klar stannar jag kvar själv några dagar och njuter och funderar vidare på livet. Och dessutom passade jag nyligen på att signa upp mig på ett program kallat Make it happen som startar precis när min workation slutar.

Alltsammans arrangeras och hålls i av en riktig inspirationskälla – Carina Sunding. Målet är att åka från Palma med en tydlig plan för mitt företagarliv. Men mer om det när det närmar sig och när jag är där. Utöver det blir det lite AW, lite Stockholm, lite Uppsala och en hel massa härlig vardag i oktober.

Här på bloggen ska ni få följa med under oktober blandat med tillbakablickar till de där tidigare upplevelserna som ligger i ofärdiga inlägg under kategorin utkast. Där blir det lite östgötsk vingård, lite Göta kanal, lite Lofsdalen och en hel massa annat. Hänger du med mig här i oktober?

Inlägget Ett inlägg om dagen hela oktober dök först upp på lite mera rosa.