Slott-arkiv — Sida 2 av 3

Johannisborgs slottsruin – historia mitt i industriområdet i Norrköping

15 juni, 2021

Jag är helt övertygad om att jag har åkt fel. Jag ska på möte i grannstaden Norrköping och efter en lång tids hemmakontor verkar jag ha tappat förmågan att veta hur lång tid det tar att ta sig till saker och gör dessutom allt för att hitta på något när jag väl kommer ut. Därmed är jag en halvtimme tidig när jag svänger av motorvägen. Men hej, tänker jag, finns det inte en slottsruin här jag inte har varit vid? Jo det gör det. Och så ställer jag in GPS:en på Johannisborgs slottsruin.

Det blir ingen jätteomväg verkar det som, däremot ska jag sätta kurs rakt emot stan vilket jag inte riktigt förväntade mig. Jag passerar genom Norrköpings vackra promenader och ber till gud att det inte kommer en spårvagn. Jag är inte helt bekväm med att ha dem i min närhet när jag kör bil.

Johannisborgs slottsruin – där du inte trodde att det kunde ligga en slottsruin

Jag passerar järnvägsstationen och ser på GPS:en att det inte är många minuter kvar till målet. Bilen styr kosan rakt emot ett industriområde och visar att adressen jag slagit in skall finnas bara en liten bit fram på min vänstra sida.

Överallt ligger fabriks- eller lagerlokaler. Där jag ska svänga in ser jag en stor skylt med namnen på alla företag som finns där. Jag måste ju ha slagit in fel adress. Men längst ner under alla de andra skyltarna – en kringla – och namnet Johannisborgs slottsruin. Så jag svänger av.

Med risk för att köra av vägen

Och jag hinner inte många meter in på vägen innan jag ser den. Det är lite av ett under att jag inte kör av vägen och ner i den sankmark som tidigare var slottets vallgravar. För där, mitt ute på en åker men bara några meter från plåtskjulet som verkar vara någon form av postterminal ligger ett pampigt torn. Jag har bara sett det på bild tidigare. Och fotograferna som har tagit just de bilderna har inte velat framhäva läget. Själv tycker jag att det nästan är halva grejen. Så jag återkommer om det.

Tycker du som jag? Gillar du också slott lite sådär galet mycket? Följ mig gärna på mitt slottskonto. Klicka på ikonen ovan så är du strax där.

Johannisborgs slottsruin – dess uppgång och fall

Någon gång mellan 1610 och 1614 lägger Hertig Johan och 700 utkommenderade soldater den första grunden till det som ska bli Johannisborgs slott. Hertig Johan syns fortfarande på bild på det som återstår av slottet om du tittar riktigt noga. Slottet byggdes i tre våningar med sex tornspiror och omgavs av en vallgrav som bildade en femuddig stjärna. Ursprungligen bestod det av två byggnader förenade av flyglar. 1618 är slottet ännu inte helt klart när hertig Johan och hans gemål dör. Först 1639 får slottet tak och hålls i någorlunda gott skick i några år.

En av de som troligen vistats på Johannisborg en del är Drottning Kristina som efter att hon lade ner kronan fick ett antal underhållsländer för sin försörjning. Bland annat Norrköpings stad och slott. De sista tillfällena var nog slottet inte i något vidare skick då det successivt fick förfalla.

Resterna av ett något så mycket större

1719 kom ryssen och anföll Norrköping, slottet liksom stora delar av staden brändes ner. När staden skulle byggas upp igen godkände kung Fredrik att man använde sten från Johannisborg som ändå var så förfallet. Delar av porttornet stod dock kvar till 1806 då det förstördes av ett blixtnedslag.

1934 restaurerades porttornet igen och det är det vi nu ser på åkern intill postterminalen strax intill resecentrum i Norrköping. Så vackert och så malplacerat.

Får man tag på en fin flygbild som bland annat finns att se på slottsguiden.info så kan man se att tre av fem uddar i stjärnan återstår även om vallgraven sedan länge är igenväxt. Johannisborgs slottsruin förvaltas av Statens fastighetsverk.

Mitt i industrikvarteren – hiss eller diss?

Så hur var det då med läget? Alldeles bredvid postterminalen och tydligen bara en bit från ett reningsverk. Tja, på bilder går det helt uppenbart att trolla bort dess läge. I verkligheten not so much. Och det är också lite grann av det unika med Johannisborg. Att det ligger där det ligger.

Du kan inte förvänta dig att strosa runt i en rofylld omgivning och beskåda historien men det är sannerligen ganska ovanligt att hitta en slottsruin på en liknande plats. Och en svindlande tanke är om Hertig Johan för en sekund kunde få återvända och se sitt slott och omgivningarna idag. Då hade han nog trillat av pinn. Igen.

Vill du läsa mer om slott här på Lite mera rosa? Jag har samlat alla mina slottsberättelser här.

Lite mer att läsa på Lite mera rosa

Skånelaholms slott – en rosa pärla utanför Sigtuna

8 september, 2020

”Det finns inga slott du vill se på vägen?” frågade Andreas när vi i slutet av juni begav oss på den första resan utanför Östergötlands gränser på flera månader. Om man söker på slott i närheten av Stockholm på googlemaps behöver man inte bli besviken och det kan ha varit en något panikartad blick jag fick tillbaka när jag stolt visade upp sökresultatet för frågeställaren. Men så kom det sig att jag till slut bara valde ut ett enda slott. Och det kan ha haft med färgen att göra. Skånelaholms slott.

Det är inte många slott jag aldrig har hört talas om. Men här har vi ett av dem. Skånelaholm var helt obekant för mig innan jag klickade fram det på googlemaps-kartan. Och trots att jag hade flera mer kända, mer välbesökta slott med mer aktiviteter och utbud på listan för dagen så kunde jag inte låta bli att till slut välja denna pärla för mitt besök. Är det ett slott eller bara en enda stor gräddtårta? Jag vet inte helt säkert.

Skånelaholms slott med rötterna i 1200-talet

Slottet ligger i Skånela socken precis intill sjön Fysingen. Det finns rötter ända tillbaka till 1200-talet och på den tiden ägdes slottet av kung Magnus Ladulås. Men hur mycket jag än skulle vilja föreställa mig kung Magnus spatsera runt på sina rosa ägor så är det inte med sanningen överensstämmande.

Slottet har som så många andra slott förändrats avsevärt under århundradena och troligen hade inte ens kung Magnus känt igen sina ägor om han vaknat upp ur sin grav idag.

Så sent om 1891 fick fasaden i stort dagens utseende och blev tillfixad i 1600-talsstil. Den rosa färgen tillkom inte förrän 1979. Men vad gör det. Det är rosa nu. Och det är ju alldeles alldeles fantastiskt.

Allmoge och visningar – sommartid

Slottet innehåller en stor samling av allmogemöbler och husgeråd, donerade av Herbert Rettig som var folklivsforskare och ägde slottet från 1929. Sedan 1985 är slottet inte längre bebott men visas upp vid visningar under sommarhalvåret.

För vår del missade vi visningarna och hade inte tid att stanna för nästa. Så vi, eller i alla fall jag, skriver i stället upp det på längtanslistan för framtiden.

Vill du veta när slottet visas kan hitta aktuella tider här.

Kanske känner du igen slottet från TV4:s program Drottningarna, bland annat avsnitt fem det om Drottning Fredrika är inspelat här och har flera scener där slottet syns väl.

Istället vandrade vi runt i den vackra slottsparken som är öppen för allmänheten året runt. Och på väg på Arlanda som var vårt slutmål för dagen svängde vi också förbi vackra Skånela kyrka som ligger precis i närheten.

Skånela kyrka – En av Upplands östtornskyrkor

Ska man tro skrifter från Magnus Ladulås tid är kyrkan uppförd på kunglig mark. Uppfördes gjorde den sannolikt på 1160-talet och är en av fyra kyrkor i Uppland som har tornet i östlig riktning. Därav benämningen östtornskyrka.

Det finns så mycket att uppleva runt Sigtuna. Inte minst just Sigtuna. Hett tips om du besöker området är att ta in på Arlandas nyaste hotell. Comfort hotel Arlanda airport. Superfint, bästa utsikten och prisvärt. Vill du läsa mer om vårt besök där klickar du dig vidare hit.

Lite mer att läsa på Lite mera rosa

En dagsutflykt till orterna med de lustiga namnen

22 juni, 2020

Jag kommer nog att bli lite beroende av de små dagsutflykterna i sommar. De där när man spanat in ett par ställen man vill se, sätter sig i bilen och kommer hem några timmar senare. Roadtripen igår utgick egentligen från en enda bokstav. Å. Som blev Mem och sedan en vägfärja till Stegeborg.

På Visit Östergötland finns en sida som heter Gömda & glömda platser och där klickade sig min sambo in för ett par kvällar sedan. Han som egentligen inte alls är intresserad av det som göms bakom ”kringlan” – märket för sevärdhet som finns utmed våra vägar. Där någonstans mellan den gamla macken i Rejmyre och Överkörda högen läste han några ord om Å kyrkoruin. Jag googlade var det låg och så var gårdagens roadtrip avgjord.

En önskelista i Östergötland

Jag har en önskelista som jag fyller på vartefter. En önskelista med alla platser i Östergötland jag vill besöka. Helst i sommar. Listan består av vitt skilda platser. Allt ifrån ett besök på Ladugård 206 till vandring i Torrö naturreservat och slottsbesök i Vadstena. En av platserna som fanns med på listan var Mem. Och vid en närmare titt på kartan så skulle en kombination av Å och Mem inte vara någon dum idé. Lägg på det en liten vägfärja över till Stegeborg med sin slottsruin som också fanns med på önskelistan och roadtripen var komplett.

Mem sluss – här börjar Göta kanal

Orterna med de lustiga namnen ja. Mem. Till att börja med fick jag googla hur det uttalas och det ska tydligen uttalas med kort e. Som rem alltså. Här börjar Göta kanal och det tyckte jag var lite häftigt. 1832 invigdes Mems sluss och därmed också hela den östra delen av kanalen. Och dagen till ära fick vi se en slussning på plats här. Men först avnjöt vi en glass från Sänkdalens glass på restaurangen i Hamnmagasinet.

Å ödekyrka

Vi måste börja med att konstatera att det finns en liten ort med namnet Å och att denna lilla vägskylt faktiskt står i vägkanten. Är det inte underbart så säg.

Och här ligger också Å ödekyrka. 1887 brann kyrkan ner och är sedan dess inte brukbar. Hade det inte stått en skylt vid huvudvägen. Och hade jag ändå åkt in på den lilla skogsvägen hade jag nog trott att det var en hägring när skelettet av en kyrka syns i vägkanten. Mitt ute i ingenstans ligger den.

Rasrisken är överhängande men jag valde ändå att kila in i den lilla porten för att få en känsla. Men var försiktig. Väggarna lutar betänkligt.

Stegeborgs slottsruin med vägfärja från Norrkrog

Vi åker vidare österut. Nu är vi ute bland öar och halvöar i närheten av Östersjökusten och behöver korsa Slätbaken som den lilla viken heter för att komma söderut och göra en rundslinga av vår roadtrip. På många ställen finns broar men mellan Norrkrog är det vägfärja som gäller för att ta sig över sundet.

Vägfärjan är kostnadsfri och går varje halvtimme. Överfarten tar 3 minuter.

På andra sidan möts vi av Stegeborgs slottsruin. Vackert belägen på en höjd med utsikt över den lilla hamnen och Slätbaken.

1310 nämns Stegeborg för första gången i skrift. Magnus Ladulås har dött och hans tre söner delar på arvet, i den s.k. riksdelningen. Kung Birger får Stegeborg och Östergötland. Många namnkunniga nämns och bor sedan på Stegeborg genom åren, bland annat Gustav Vasa. 1689 dör den siste som bor på Stegeborg Karl X Gustavs yngre bror Adolf Johan. Slottet står öde fram till 1731 när riksdagen beslutar att det ska rivas. 1901 fridlyser kung Oskar II Stegeborg och därför kan vi idag besöka ruinen så som den är idag.

Fler roadtrips to come

Många punkter återstår på min önskelista och fler lär tillkomma vartefter jag läser på mer. Har du förslag på någon roadtrip?

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om En lördag på Östgötaslätten och besök på några av våra slott som Ljung, Löfstad och Husby Säteri.

Mer att läsa på Lite mera rosa

Vandringspaket på Sundbyholms slott

24 maj, 2020

I fredags morse när klockan ringde och vi skulle till jobbet överraskade jag sambon med att meddela ändrade planer. Han fyller nämligen år nästa vecka och vad passar då bättre än en liten överraskning klämfredagen efter Kristi flygare. Förra gången en liknande överraskning ägde rum åkte vi till Yasuragi och det var två år sedan så nu var det hög tid. Denna gången var det vandringspaket på Sundbyholms slott som stod på agendan men det visste naturligtvis inte födelsedagsbarnet något om när Stevie Wonders Happy birthday började ljuda ur högtalaren och frukosten serverades på sängen.

Sundbyholm

Sundbyholms slott tycker du kanske verkar bekant? Då är du påkommen. Nej då jag skojar bara. Men visst är Sundbyholms slott rikskänt efter att ha agerat inspelningsplats för speed-datingen i Bonde söker fru på TV4 i jag vet inte hur många säsonger. För egen del var det första besöket.

Sundbyholm ligger en dryg mil utanför Eskilstuna precis vid Mälarens strand. Slottet ligger i ett naturreservat och här finns också Mälarens största gästhamn och längsta sandstrand.

Sundbyholms slott

Slottet i sig har gamla anor och var från början en del av Johanniterklostret i Eskilstuna. Vid reformationen 1527 drogs det in av kronan och därefter har flera både mer och mindre namnkunniga personen ägt godset.

Värt att veta är att 1629 inrättade den dåvarande ägaren Carl Carlsson Gyllenhielm en skola på egen bekostnad i slottets närhet. Sveriges första folkskola långt innan skolplikten. Skolan var i drift ända till 1987.

Dagen innan julafton 1774 eldhärjades slottet svårt. När slottet återuppbyggdes var det utan den tredje våning som fanns under slutet av 1600-talet och fram till branden.

1890 är prins Eugén i trakten på målarkoloni och då målar han den kända tavlan Det gamla slottet. Sin atelje hade han i stora salongen en trappa upp i slottet.

Vandringspaket på Sundbyholms slott

Men nog om historien. Idag är slottet restaurang och konferensanläggning och i byggnader runt om, både de riktigt gamla som funnits sedan 1700-talet och nyare finns boendemöjligheter. Det går alltså inte att övernatta i slottet. Och med tanke på att min sambos känsla för spöken är det motsatta mot mitt så var det en vinstlott för jubilaren.

Som födelsedagsöverraskning valde jag ett vandringspaket för att få njuta av vårt nyvunna intresse för vandring.

Läs mer: Fler inlägg om våra vandringar

I Vandringspaket på Sundbyholms slott ingår boende (här kan man välja mellan olika kategorier), trerätters middag på slottet och frukost. Utöver detta står en ryggsäck packad med alla förnödenheter du behöver för en vandring. Och det finns flera olika möjligheter i området.

I väskan som är stiligt märkt med Sundbyholms slotts loggo finns vattenflaska, kaffe i termos, mugg med mjölk och socker, matig macka och bulle. Utöver detta finns också filt och regnponcho. Enligt instruktion skall det också finnas en kikare något jag inte såg till men inte heller letade efter i väskan. Något jag däremot fick nytta av var kartan som visar de lite längre lederna som passerar Sundbyholm och som börjar på baksidan av receptionsbyggnaden ner mot husbilsparkeringen. Där står det skyltat vilka leder du kan välja och hur långa de olika sträckorna är. Meddela receptionen när du önskar hämta ut väskan. Vill du hämta ut den innan incheckning är det inga problem så länge du meddelar i förväg.

Vi valde att gå Gyllenhielmska leden österut mot Björsund. Mer om vandringen i detta inlägg.

Juniorsvit med bubbelbad och bastu

Jubilaren har en viss förkärlek för att bada och jag valde att boka en av slottets juniorsviter med både bubbelbad och egen bastu. Juniorsviterna ligger i de gröna små stugorna, så kallade chaleter. Dessa små stugor byggdes efter andra världskriget för att erbjuda små fritidshus för de lite mer välbärgade i området. Som en liten anekdot kunde man på den tiden hyra en sådan stuga för 20 kronor per vecka. Priset för vårt vandringspaket med en övernattning var förvisso förmånligt men något dyrare än så.

Juniorsviterna är renoverade under 90- och 00-talet. Renoveringen har gjorts i gammal stil för att passa in i slottsmiljön.

I vår juniorsvit kom vi in i en liten hall. Innanför den fanns ett litet rum med tvåsits-soffa och fåtölj samt TV. Innanför det ett sovrum med två separata sängar som bildade dubbelsäng. Sängen får med beröm godkänt. Innanför sovrummet hittade vi sedan det väl tilltagna badrummet med både bastu, dusch och bubbelbad. Badet återfanns i en lite nedsänkt del av badrummet.

Hot spa

Jag nämnde att födelsedagsbarnet gillar att bada va? Sundbyholms slott är en del av Countryside hotels som mina bloggkollegor Lisa och Annika haft samarbete med. Annika har skrivit om sitt besök på Sundbyholm och där berättade honom möjligheten att boka till en timmes Hot Spa. Taget!

Precis utanför vår lilla stuga återfinns dessa Hot Spa-bad. Skyddade under tak för möjligheten att nyttja även med nederbörd. Vi prickade in denna vårens varmaste dag för vårt besök så badet var för min del nästan för varmt, 39-40 grader. Sambon däremot njöt i fulla drag.

Vår chalet till höger med Hot Spa precis utanför dörren

Här hade jag däremot kunnat tänka mig att sjunka ner och njuta en dag när snön vilar tung över Sundbyholm. 190 kr per person och timme kostar det att boka. Väl värt oavsett om du som vi har 1,4 mil vandring i benen eller inte.

Trerätters slottsmiddag på Sundbyholm

Även om det inte går att övernatta i slottet så serveras de måltider du äter vid din vistelse på Sundbyholms slott i själv slottet. När klockan slagit sju satte vi oss till bords i de vackra lokalerna på slottets första våning.

I vårt vandringspaket ingick trerätters middag som är kockens val. För dagen bestod den av följande:

Förrätt: Hummersoppa med syrliga skaldjur, rostade pumpafrön och krasse
Varmrätt: Bakad oxfilé med primörer, rödvinssås och vitlöksdoftande potatispuré
Efterrätt: Vispad vaniljfärskost serverad med hjortron och kardemummasmulor.

Till detta tog vi det föreslagna vinpaketet som är utvalda viner till varje rätt.

Middagen smakade bra. Jag har lite svårt att välja favoriten mellan för- och efterrätt. Men till slut tillfaller det nog ändå efterrätten.

Fin service under hela middagen men ett litet minus får varmrätten då jag beställde oxfilén well done och den inte var till närmelsevis detta. Andreas valde medium och hans var snarare åt rare. Detta var dock inget vi påtalade. Hade vi gjort det är jag helt övertygad om att vi fått ny mat. Men nu var inte det det allra viktigaste för oss varför vi valde att avnjuta den mat vi fått.

Slottsfrukost i källarvalven

De allra äldsta delarna av Sundbyholms slott är de under jord i källarvalven. Och det är här frukosten serveras. I vanliga fall i en väl tilltagen buffé men för dagen under rådande omständigheter i maj 2020 (Corona) med uppdukad frukosttallrik.

Varje slott har sin spökhistorier och på Sundbyholm sägs det att det är i källaren det ibland spökar. Och förutom att det är vackra lokaler är det inte svårt att förstå att det är här nere de har valt att dröja sig kvar.

I närheten – Sigurdristningen

Är du på Sundbyholm och det minsta intresserad av fornminnen, eller inte ens intresserad utan bara vill ta del av lite av vårt arv och vår historia? Missa då inte Sigurdristningen.

Sigurdristningen är en stor runhäll från 1000-talet. Och i närheten finns också grunderna av en gammal bro från samma tid kvar. Bron ledde på den tiden över ett vattendrag som då var mycket större än vad det är idag eftersom vattennivån då vara 5 meter högre än idag.

Om Sundbyholms slott

Hitta till Sundbyholms slott (karta öppnas i Google maps)
Sundbyholms slott ingår i Countryside Hotels – en sammanslutning av ca 40 hotell från norr till söder. Alla hotell som ingår kan du läsa om här.
På Sundbyholm finns det som brukar räknas som Europas nordligaste icke-planterade bokskog. Bokskog är väldigt ovanligt på dessa breddgrader. När du når bokskogsallén är du snart framme.
Förutom Vandringspaket på Sundbyholms slott går det att boka enbart boende eller flera olika andra varianter av paket såsom Vardagsbreak eller Room-service paket. För aktuella erbjudanden, klicka dig vidare hit.

Har du varit på Sundbyholm? Vad tyckte du? Eller har du något annat slott som är din favorit? Berätta gärna. Denna slottsnörd tackar inte nej till nya slott att besöka.

Följ gärna Lite mera rosa på Instagram och Facebook för att inte missa någon uppdatering och för ännu mer tips och inspiration på upplevelser. Klicka på ikonerna nedan.

Mera läsning på Lite mera rosa

Påsklovskul på Husby Säteri

9 april, 2020

För en tid sedan besökte jag och min vän Linda Husby Säteri. Har du missat historien om det tillfället föreslår jag att du klickar dig vidare hit och läser mer om när vi skulle bo i den mest hemsökta sviten i jakten på ett eller annat tecken och det slutade med att vi bodde ensamma på hela slottet en natt. Det var en upplevelse som har satt sig minst sagt. Utöver den speciella upplevelsen älskade jag verkligen det lilla mysiga slottet och omgivningarna och när jag fick möjlighet till en extra ledig dag med de små och det var påsklovskul som aktivitet på schemat på Husby var saken klar. Det blev påsklovskul på Husby Säteri.

Mellan 10-15 var det fullt ös i slottsparken och på slottet. Det kändes fint att åka upp igenom allén igen. Och vi möttes direkt av allehanda aktiviteter i parken.

Fem gånger aktiviteter i parken

Vi gick ut hårt och testade först pilbåge och sedan luftgevärsskytte. Inte helt enkelt visade det sig men vi hade proffsiga instruktörer.

Näst på tur stod slangbella och kvastbindning. Båda aktiviteterna krävde ett visst mått av skicklighet måste jag säga men kvasten överlevde en biltur mellan Husby och Linköping i alla fall.

Sedan avslutade vi med ett par rundor med häst och vagn runt gårdsplanen. Oklart dock om det var själva åkningen eller hästförarens förmåga att bedöma barnens ålder genom att titta på deras tänder som imponerade mest. Det var slottsfrun själv som satt bakom tömmarna och det visade sig att det ligger en tandsköterska där i botten. Barnen gapade stort när hon gissade rätt på åldern bara genom en blick på tandraden.

Slottslunch med viltköttbullar

Efter aktiviteter var det dags för slottslunch och härligt återseende med Sussi vår servitris från förra gången.

Idag serverades köttbullar och potatismos med lingon och saltgurka. Och först efter vi alla slurpat i oss alltsammans med god aptit avslöjades det att det var köttbullar på älg och vildsvin. Magiskt gott. Och då brukar jag säga att jag inte är så mycket för vilt.

Marshmallowsgrillning till efterrätt

Efter lunch var det förberett för marshmallowsgrillning ute i slottsträdgården. Barnen jobbade på bra med tålamodet och fick till slut lite färg på de vita godsakerna.

Solen som visat sig från sin bästa sida innan lunch hade ersatts av en bitvis riktigt kall vind. Och efter grillning bestämde vi oss för att bege oss hemåt, glada och nöjda efter fint anordnad påsklovskul på Husby Säteri.

Tack Fredrik & Irene och all härlig personal för ännu ett minnesvärt besök hos er. Vi kommer garanterat tillbaka.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om besök på Björkö 4H-gård samt familjeweekend på Vildmarkshotellet i Kolmården.

Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Klicka bara på ikonerna här ovan. Tack för att du läser mina tankar.

Mer läsning på Lite mera rosa

Påsklov i Vadstena

8 april, 2020

Första påsklovsdagen satte vi oss i bilen och styrde kosan till Östergötlands historiska centrum. Det är en egen utnämning. Men jag tycker att det är med all rätt jag utnämner Vadstena till just det. Här finns Vadstena slott och Pilgrimscentrum och precis intill Vadstena Klosterkyrka med resterna av det anrika klostret planerat av det mest kända av de svenska helgonen och tillika Europas skyddshelgon Heliga Birgitta. För en historieintresserad är det rena julafton. Och även för barnen var det spännande att inleda med påsklov i Vadstena.

Vi prickade in påsklovets absolut finaste dag för vårt besök och väg 206 mellan Mantorp och Vadstena visade upp Östgötaslätten på ett magiskt sätt. Det är speciellt att närma sig Vadstena. Man anar Vättern och ser tornen och spirorna på både slottet och kyrkan på långt håll. Vi hade fyra mål för dagen, eller egentligen fem. Leksaksmuseum, VaS Vitreum Glasbruk, Klosterkyrkan och Slottet. Utöver det skulle vi hitta något trevligt ställe för lunch och jag tycker vi lyckades med allt.

En dag på påsklov i Vadstena

Leksaksmuseum

Vi började med ett besök på Slottsgården och Leksaksmuseum. Slottsgården är inte bara museum. Fint beläget precis bredvid slottet så har det både hotell, café, konferensmöjligheter och ja, museum då. Innanför caféets lokaler hittar man en riktig skatt för den leksaksintresserade med allt ifrån stora installationer med modelltåg och järnvägar till gamla skolbänkar och Lego.

Barnen hittade en overhead-apparat som inte ingick i utställningen men som orsakade nästan mer intresse och nyfikenhet än det som egentligen skulle beskådas. Den åldrande modern fick berätta för storögda barn om overhead-maskinens förträfflighet innan vi kände oss färdiga och gav oss ut på upptäcktsfärd i Vadstena.

VaS Vitreum Glasbruk

Sommartid kan jag tänka mig att området vid hamnen och slottet sjuder av liv i de gamla husen. Bland annat har VaS Vitreum en liten bod med glasförsäljning där. Vi balanserade på de gamla järnvägsspåren förbi bodarna på väg mot de lokaler där glasbruket har sin verksamhet året runt.

VaS Viterum är ett familjeägt glasbruk där den fjärde och femte generationen nu driver vidare de 120 år gamla familjetraditionerna. Bland annat är det VaS Vitreum som står bakom de vackra fönstren i Maria-koret i Linköpings domkyrka som jag var och tittade på förra sommaren. En av världens största handgjorda glasgravyrer.

Vi hade turen att få se glasbrukets formgivare och glaskonstnär Mikael Kenlind tillverka ett alster från grunden. Det var med stora och till en början lite förfärade ögon som vi bevittnade arbetet alla tre faktiskt. Inte ens för en luttrad smålänning född i mitten av glasriket går obemärkt förbi detta.

Lunch på Gamla Konditoriet

På vår väg mot klosterområdet passerade vi sedan det som blev lunchstället för dagen. Gamla Konditoriet precis intill torget serverade pannkakor till de små och toast till mamman i supermysiga lokaler. Och med vädret på vår sida intog vi den på den lummiga bakgården.

Vadstena klosterkyrka

Med påfylld energi spatserade vi vidare på Vadstenas supermysiga gator, förbi torget och ner emot vattnet och klosterområdet. Här återfinns de äldsta delarna och byggnaderna i Vadstena. Bland annat det kloster som Den Heliga Birgitta grundade 1370. Numera återstår bara ruinerna som går att utforska närmare bakom kyrkan ner emot Vätterns strand.

Vi tog även en tur in i kyrkan och tände ljus för de som inte längre är med oss. En fin gest vi försöker göra så ofta vi kan och som barnen också uppskattar mycket. När ljusen var tända landade barnen i pysselhörnan och jag fick en egen stund att vandra runt. Bland annat förvaras det som i alla fall sägs vara relikerna efter Heliga Birgitta här.

Vadstena Slott

Från Klosterkyrkan vandrar man sedan med fördel den vackra strandpromenaden till Slottet. Vi tog en liten avstickare och kände på Vätterns kalla vatten innan vi promenerade bort och in igenom de stora portarna till slottets innergård för dagens huvudaktivitet. En liten skattjakt på slottet. Påsken till ära har slottets grundare, ingen mindre än Gustav Vasa, bjudit in ett antal släktingar på middag. Men gästerna har försvunnit och barnens uppgift är att hitta dem i slottets olika vrår. Varje släkting bjöd på en ledtråd och tillsammans lade man sedan ihop ledtrådarna och fick fram ett årtal.

Som belöning fick barnen varsin klubba och ett bevis på att de klarat uppgiften. Ska vi tro det certifikatet är de numera adlade av ingen mindre än herr Vasa själv.

Slottet kommer få ytterligare ett besök av undertecknad – då på en guidad vandring. Rundvandringen som borde ta en timme tog barnen mindre än hälften. Så går det när man är mer intresserad av uppgiften än det historiska värdet om man säger så. Men kanontornet fascinerade både små och stora och var slottets stora behållning för oss alla.

Påsklov i Vadstena

I bilen på väg hemåt utvärderade vi sedan dagen. Bäst var slottet tätt följt av glasblåsningen. Minst bra var leksaksmuseum. Men allt var toppen och vi kan varmt rekommendera Vadstena för både påsklovsfirare och andra.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om familjeweekend på Vildmarkshotellet i Kolmården och besök på Björkö 4H-gård och Fenomenmagasinet.

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Stjärnorp – om ruinen och ravinen

29 mars, 2020

Året är 1655 och vapenbröderna Robert Douglas och Axel Lillie kommer hem till Sverige efter Westfaliska freden. De ingår ett löfte om att bygga varsitt slott i Östergötland och de ska bli så höga att de ska kunna vinka till varandra över sjön Roxen. Axel Lillie uppför Löfstad slott. Robert Douglas uppför Stjärnorp slott. Och om det verkligen gick att vinka till varandra förtäljer inte historien. Däremot förtäljer historien om en brand som 134 år senare, 1789, lämnar slottet i ruiner. Byggnaderna omkring återuppbyggs under åren som kommer. Men slottet förblir en ruin. Idag finns det två besöksmål ruinen och ravinen i Stjärnorp.

Det är en blåsig dag i mars när vi besöker Stjärnorps slottsruin. Är det något som är möjligen ännu mer fascinerande än slott så är det slottsruiner. Ofta otillgängliga och ganska farliga. Spöklika med sin nakenhet. Fönstergluggar där vinden viner igenom.

Stjärnorps slottsruin

Slottsruinen i Stjärnorp rustas just nu upp. Om det ska ge möjlighet för besökare att komma närmare låter jag vara osagt men får jag chansen att titta närmare gör jag det gärna. Nu får jag nöja mig att vandra allén upp och kika in igenom grindarna.

Stjärnorps slott som det tros ha sett ut i sin glans dagar.

Det är inte svårt att se storheten i slottet så som det tros ha sett ut. Hur många våningar högt och om greve Douglas såg bort till greve Lillie är oklart. Men trots att slottet stått i ruiner i drygt 200 år är det vackert i sin ödeläggelse.

På baksidan breder slottsparken ut sig framför det ihoprasade tornet. För dagen inklätt i byggnadsställningen till följd av restaureringen.

Ingen mindre än Nicodemus Tessin d.ä. står bakom ritningarna av Stjärnorps slott och terrasserna. Är namnet bekant kan det ha att göra med att han även ritat Drottningholms slott.

Stjärnorpsravinen

Vandra genom den stora slottsparken på baksidan av slottet och ta sedan Ravinstigen ner till bäcken och Stjärnorpsravinen. Stjärnorpsbäcken har format en ravin som till och med en grå marsdag är magisk att kliva in i. De höga väggarna som omger ravinen ger känslan av att kliva in i lite av en saga. En annan värld. Här nere finns fina promenadstråk som snirklar sig runt lika mycket som bäcken själv. Stundom bredvid den, ibland på en bro över den.

Fågellivet är rikt och en vårdag kan du få njuta av en riktigt vacker konsert här nere. Sommartid ligger lövträdens kronor som ett tak över ravinen. Och det är inte bara fågellivet som är spektakulärt här. I vattnet hittar du den märkliga ålliknande fisken bäcknejonöga. Men inte bara det. Stjärnorpsravinen är en av Östergötlands rikaste fladdermuslokaler, med 8 av länets 10 kända arter.

Även om du inte åker hit för djurlivet kan jag lova dig en avkopplande stund i en av Östergötlands vackraste omgivningar.

Hitta till Stjärnorp

Såhär hittar du till ruinen och ravinen i Stjärnorp. Kommer du från Bergshållet kan du förbereda dig på en rasande vacker vy när du kör ner emot Roxen och på vänster sida ser ruinen torna upp sig. Sväng in på parkeringen strax innan du kommer till slottet och njut av promenaden därifrån.

Läs mer: Slott ligger mig varmt om hjärtat och jag besöker gärna mer eller mindre kända slott. Vill du läsa fler inlägg från slottsbesök kan du klicka dig vidare hit.

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och besök på några av våra slott som Ljung, Löfstad och Husby Säteri.

Kulturarvskortet – med rabatter till Sveriges kulturskatt

22 mars, 2020

Kulturarvskortet – kanske inte det mest sexiga ordet jag har startat ett blogginlägg med. Jag vet. Men nu är det just det vi ska prata om idag och då är det väl lika bra att gå rakt på sak tänker jag. För er som precis som jag älskar slott och det svenska kulturarvet så är Kulturarvskortet dumt att missa. Och man behöver inte vara lika tokig som jag och vilja övernatta på ensam på ett slott för att ha nytta av det. Jag lovar.

Kulturarvskortet kom i min ägo i juli förra året och sedan dess har jag använt det flitigt. Flitigare än vad jag faktiskt hade trott att jag skulle använda det. Låt mig guida dig igenom alla gånger med lite kuriosa om både platsen jag besökte och vad jag sparade på att ha Kulturarvskortet i min ägo. Längst ner i detta inlägg hittar du mer fakta om kortet, pris och var du kan köpa det.

Linköpings slott 26 juli 2019

Jag köpte mitt kort den 26 juli 2019 när jag besökte Linköpings slott på en guidad visning. Jag nyttjade flera lunchraster förra sommaren till att lära mig mer om Linköpings centrala historia och detta var ett av de tillfällena. Linköpings slott är från 1100-talet och på den guidade visningen av slottet och domkyrkomuseet får man besöka platser i slottet som man inte får besöka om man besöker det på egen hand.

Entré till slottet och domkyrkomuseet kostar 80 kronor för en vuxen och med Kulturarvskortet betalar du halva priset. 40 kronor sparat med andra ord.

Ljungs slott 26 juli 2019

Samma dag som kortet inhandlades åkte jag ut till Ljungs slott på eftermiddagen. Där deltog jag också i en guidad visning på det ganska okända slottet som varit föremål för spökjakt i TV4:s Det Okända.

Mer om det besöket har jag berättat här.

Entré till slottet och guidad tur kostar 80 kronor och med Kulturaarvskortet betalar du halva priset. 40 kronor sparat även här.

Drottningholms slott 27 juli 2019

Såhär i efterhand minns jag inte att det var ett sådant intensivt schema på slottsbesöken i somras. Men dagen efter jag inhandlat mitt kort åkte vi mot Stockholm för en övernattning på Arlanda och passade på att åka in och tittat på kungens hus tillika Sveriges första världsarv – Drottningholms slott och Kina slott som ligger i slottsparken.

Att strosa runt i parkerna är gratis men vill man som vi titta lite inomhus får man punga upp med 130 kronor för Drottningholm och 100 kronor för Kina slott. Halva priset på båda med Kulturarvskortet och 115 kronor sparade.

Om besöket på Drottningholm kan ni läsa mer här.

Löfstad slott 9 augusti 2019

I början av augusti gjorde jag sedan sommarens sista slottsbesök när jag åkte till Löfstad slott som ligger mellan Linköping och Norrköping. Slottet har bevarats nästintill som det var den där decemberdagen 1926 när slottets sista ägare Emilie Piper gick ur tiden.

Utan barn eller andra arvingar donerade Emilie slottet till Östergötlands museum och numera visas slottet upp vid guidade visningar varje sommar. Det är inte möjligt att vandra runt i slottet på egen hand.

Vill du istället bara passa på att äta gott så finns Löfstad värdshus i en av flygelbyggnaderna. Med Kulturarvskortet fick jag halva priset på entrépriset 90 kronor och 45 kronor sparade.

Stockholms slott 18 oktober 2019

I oktober åkte jag till Stockholm för staycation med min vän Fia. Efter poddinspelning på förmiddagen hade jag några timmar att slå ihjäl innan vi skulle mötas upp. Planen för de timmarna var att strosa runt i Gamla stan men så plötsligt uppenbarade sig en bekant byggnad. Helt spontant bestämde jag mig för ett göra ett besök på Stockholms slott.

På slottet finns det tre olika delar att se representationsvåningarna, skattkammaren och Museum Tre kronor. Entré till alla tre delarna kostar 160 kronor för vuxen och Kulturarvskortet ger dig, jajamensan, halva priset. 80 kronor sparade.

Totalt sparat under 2019

Totalt under mina besök har jag därmed sparat 320 kronor totalt – kortet kostar 200 kronor. Så ska jag vara helt ärlig så är det ju 120 kronor jag sparat. Hittills. Och därmed kan jag utan att överdriva säga att det har betalt sig.

Låt mig också säga att jag är långt ifrån klar med mina slottsbesök och då gäller kortet ett helt år fram till den 26 juli 2020.

Besöken jag hoppas kunna göra 2020

Förhoppningen är att jag under 2020 kan besöka både Vadstena slott, Ulriksdals slott, Riddarholmskyrkan, Rosendals slott och några museum. För kortet gäller inte alls bara på slott. Flera museum ingår också i besöksmålen där du får rabatt på entré eller på andra delar av upplevelsen.

Har jag inte övertalat dig om förträffligheten i Kulturarvskortet nu så finns det inget hopp för dig. Då blir du aldrig den slottsnörd som jag är. Men om du ens bara nuddar vid tanken att det kanske skulle vara ett trevligt initiativ då kan du läsa mer på Kulturarvskortets egen hemsida här. Kortet har du sedan när du inhandlat det alltid med dig i en app i din telefon. Och där kan du även köpa ditt kort om du vill. Sök på Svenska Kulturarvskortet i din app-affär.

En natt helt ensamma på Husby säteri

2 mars, 2020

Det är en öronbedövande tystnad som slår emot mig när jag öppnar bildörren och kliver ut på gårdsplanen framför det gamla slottet. Det är nästan lite overkligt tyst. Som om vi tagit steget in fast vi tagit steget ut. Den stora slottsporten vittnar inte om att receptionen ligger innanför men skylten nere vid vägen pekade hitåt och det finns ingen annan dörr. Vi hänger väskorna över axeln, trycker ned det gamla handtaget och stiger in. In på Husby säteri.

Redan innanför dörren slår historien emot oss. En pampig entré med pelare, skulpturer och maffiga målningar på väggarna. Den stora slottstrappen skymtar in till vänster och så den lilla receptionsdisken till höger. Ett äldre par kommer in bakom oss och tar trappen upp. Receptionsdisken är obemannad med en skylt som uppmanar oss att ringa ett nummer för incheckning.

Mannen som svarar på andra sidan låter förvånad.
– Ska ni bo här frågar han?
Men han lovar att någon ska komma och hjälpa oss. Så vi väntar.

Det började såhär

Hela idén om en övernattning började i november när vi besökte Söderköpings brunn bara en bit bort. När det sista vinglaset var uppdrucket och vi passerade receptionen började vi prata med nattreceptionisten. Vi pratade om historien kring brunnen och undrade nyfiket om det spökade. Men så mycket av den varianten fanns det inte på Söderköpings brunn. För att få den upplevelsen skulle vi åka till Husby säteri och bo i svit nummer tre berättade hon. Och nu var vi här. Slottsweekend var bokad. En natt inklusive, afternoon tea och trerätters middag på ankomstdagen, inträde till relaxen och frukost. Och ett speciellt önskemål att få bo i svit nummer tre.

– Välkomna hörs från trappan.
En brunbränd kvinna med förkläde och vit skjorta tar de sista trappstegen ner och stegar in bakom receptionsdisken. Jag och Linda pratar i mun på varandra. Rasande uppspelta inför vår vistelse.

– Afternoon tea serveras på våning två, berättar Anette om vi ska tro namnskylten på bröstet. Och jag tänker att vi tar betalningen där. Vi gör såhär. Vi går upp och öppnar upp rummet som ligger på våning tre så ni får göra er hemmastadda och så kommer ni ner när ni känner er klara.
– En sak till bara, när vill ni ha frukost imorgon bitti?

Jag och Linda tittar på varandra och sedan på Anette.
– Vi äter när de andra äter eller måste man bestämma, säger jag.

– Ni kommer att vara själva här på slottet i natt säger Anette. Hon tar upp den stora nyckeln som legat framför oss på disken och räcker fram den emot oss.

– Och ni har ju önskat svit nummer tre så det blir säkert speciellt säger hon och ler.

Svit nummer tre på Husby säteri

Vi hänger återigen våra väskor över axeln och så traskar vi efter Anette uppför trapporna. På en avsats står ett gammalt skåp med glasdörrar. Innanför är dockor uppradade på hyllorna. De blickar ner på oss och vi blickar tillbaka. Det kan hända att vi väljer att inte gå tillbaka just dit när mörkret har fallit.

Vi passerar de stora glasdörrarna till matsalen och tar trapporna upp till våning tre. Där finns sviterna i slottet. Sex sviter. Den mest hemsökta är nummer tre. Wilhelminas svit. Direkt innanför dörren till trapphuset finns den och jag är inte säker på att jag är redo när Anette sätter nyckeln i låset och öppnar upp. Allt jag har sett och läst om just detta rum och plötsligt står jag där. Tittar på sängarna som sägs både bädda sig själva och visa upp spår av att någon tagit en vilopaus utan att någon varit i rummet. Tittar på garderoben vars dörr sägs öppna sig utan förklaring.

Anette visar oss det viktigaste. Hälsar oss välkomna ännu en gång och så lämnar hon oss åt vårt öde i svit nummer tre.

Jag går fram till den där garderobsdörren jag velat känna på så länge och undersöker om det är möjligt att den skulle kunna öppna sig av sig själv. Inte en chans. Jag trycker till dörren lite extra för att säkert veta att den är stängd. Sedan ringer vi hem till nära och kära och berättar om vår kommande natt – ensamma på Husby säteri.

Afternoon tea på Husby

Afternoon tea-buffén väntar och vi lämnar rummet. Men innan vi går en våning ner måste vi undersöka alla andra skrymslen och vrår på vår våning. Bekanta oss med vårt hem de kommande tjugofyra timmarna.

Biblioteket känns lugnt. Vi spanar in i konferensrummen och känner ett sting av obehag inför en tavla och så traskar vi vidare mot de delarna som bär på de flesta historierna. Salongen i slutet av korridoren där det sägs att man sett ett par sitta i en soffa.

Och så biljardrummet. Längst bort i slottet. Rummet man inte bara passerar utan verkligen måste styra stegen mot. Där man ska kunna se en dam som står och blickar ut genom fönstret. Och där lever biljardkloten sitt eget liv. Det sägs till om med att hela bordet flyttar sig ibland.

Kloten ligger i sina hål. Vi måste såklart plocka upp dem och lägga dem i ordning. Den vita kulan en bit ner och de övriga kulorna som en triangel. Själva formen lägger vi tillbaka på stolen där vi hittade den. Och så lämnar vi rummet.

En våning ner är det hög ljudvolym. Afternoon tea på Husby är en populärt evenemang och matsalen är full. Ett bord vid fönstret står tomt, det är reserverat för oss. Vi hittar Anette och gör henne uppmärksam på att vi är där. Hon presenterar oss för Sussi som ansvarar för serveringen.

Kändisar på Husby

– Jaha, är det ni, säger hon och ler ett finurligt leende. Ni får säkert trevlig. Det är jag som serverar er ikväll.

Så visar hon oss till bordet efter att vi har beställt in varsitt glas vin. Detta kommer att kräva starkare saker än te, det är en sak som är säker.

Buffén dignar av godsaker. Mängder av olika matpajer, ceasarsallad, röror och snittar. På andra sidan är godsaksbordet om möjligt ännu större. Minisemlor slåss om utrymmet med pajer, småkakor och tårtor. Vi kommer inte att behöva gå hungriga härifrån. Men vi har av någon anledning ingen större matlust. Det sjunker sakta in. När Sussi går hem och stänger dörren efter sig ikväll är det bara vi kvar. Och spökena då.

Ett glas vin i de vackra salongerna

När afternoon-tea gästerna börjar droppa av tar vi ett glas vin till i baren som Sussi visar oss. Det skulle inte var helt omöjligt att gå vilse i de olika rummen och salarna.

Planen på att besöka relaxen med bubbelbad och bastu skjuter vi på framtiden. Vi trivs så bra i slottet och går ogärna därifrån de få meterna ner till relaxen. Det är ju faktiskt för upplevelsen på slottet vi är här. Relaxa kan vi göra en annan dag och timmarna går fort.

Klockan närmar sig middag och vi ska bege oss upp till rummet för lite piff. Medan Linda pratar i telefon tar jag mig en tur bort till biljarden.

En del av mig vill verkligen uppleva något när jag är här. En del av mig tror på allt det där. En annan del är skeptisk. Jag tror på kontakt. Men att det är ganska märkligt att kontakten skulle ske genom biljardklot som flyttar på sig. Jag har haft förnimmelser. Men å andra sidan, vem kan säga att det är på riktigt. Men jag är nyfiken. Jag har aldrig sett något med blotta ögat. Inga siluetter. Inget som rört sig.

Mot biljardrummet

Det är med försiktigt kaxiga steg jag går mot biljardrummet. Ensam. Jag ser den nedre delen av bordet och som i slowmotion men i en millisekund inser jag att den delen av bordet jag ser borde ha innehållit den vita kulan. Jag hinner inte stoppa mig själv utan svänger runt och ser hela bordet i mitt synfält. Där ligger den vita kulan. Precis intill triangeln av de andra kulorna. Det tar en stund innan jag sedan ser att plastformen som hjälper till att forma kulorna till en triangel inte längre ligger kvar på stolen där Linda la den. Den ligger runt kulorna.

Jag backar ut ur rummet och går med raska steg mot vårt rum för att berätta.

Vi går båda tillbaka och det är lite svårt att tro det vi ser. Det har funnits folk på slottet och vi kan inte utesluta att någon av de som befunnit sig en våning ner tagit en avstickare en trappa upp. Kulorna i triangeln är helt omflyttade. Det kan faktiskt ha en helt naturlig förklaring. Så vi flyttar tillbaka den vita kulan och tar bort triangelformen och så lämnar vi åter igen biljardbordet.

Tillbaka till biljardrummet

Några snabba drag med mascaran, några lockar i håret och andra skor. Sedan är vi redo för kvällens middag. Det har gått en lite dryg halvtimme sedan vi lämnade biljardbordet och nu är vi ensamma i slottet förutom vår servitris och en kock som förbereder middagen åt oss en våning ner. Vi kan inte låta bli att titta till kloten en gång till.

Mörkret har hunnit lägga sig över slottet och nu måste vi gå hela vägen in i rummet och passera biljardbordet för att tända lampan. Jag lyser upp med min mobil och redan innan Linda trycker på lampknappen ser vi det. En kula, nummer 15, har brutit sig ur från de andra och ligger nu en bit upp på bordet. Men ingen vindpust i världen kan ha flyttat på kulan som i en båge brutit sig loss och liksom rundat en annan kula på väg upp mot änden av bordet. Vi släcker lampan och går med raska steg därifrån.

Trerätters middag med fokus på annat

Trappan ner till salongen tar vi med snabba steg och Sussi får nu höra precis allt om våra upplevelser. Hon har hört det förr. Tar det med ro. Och så bedyrar hon att vare sig hon eller kocken skulle ha haft tid att springa runt på plan tre för att flytta biljardkulor. De har haft annat att stå i.

Vi försöker för allt vi är värda att hitta en logisk förklaring. Och den första händelsen kan jag inte bortskriva som helt naturlig. Men den andra. Jag har svårt att tro att personalen skulle ha tid att gå och flytta på kloten och inte bara det. Vilket antiklimax det hade varit om de hade blivit påkomna. Nej. Vi kan nog utesluta Sussi och kocken och då återstår bara jag och Linda och någon av oss var det inte.

Middagen serveras. En fantastisk trerätters med gott vin till. Förrätten en Toast Skagen med spröda rischips som smälter i munnen. Till huvudrätt älgstek med sötpotatispuré, bakad tomat, broccoli, pepparsås och rotfruktsgratäng. Och till efterrätt en limepannacotta med kaneläpple och limesocker.

Men hur magiskt maten än smakar finns det annat som pockar på min uppmärksamhet. Jag skulle i ärlighetens namn vilja åka tillbaka och låta bli att besöka våningen ovanpå och bara fokusera på maten. Det är den värd.

Efter middagen flyttar vi oss några meter bort till en av de vackra soffmöblemangen. Vi fyller på vinglaset och smuttar på varsin whiskey. Klockan närmar sig tio och vi vet att vi snart blir ensamma. Men vi gör vad vi kan för att hålla Sussi kvar, bara en liten stund till.

Ensamma en natt på Husby säteri

Strax efter tio är det ändå dags att avrunda. Vi tackar för oss och går upp till vår svit. Linda har varit uppe på rummet en stund tidigare och för att utmana ödet lite har hon lagt upp kuddarna på sin säng på rad för att se om de ligger kvar när vi kommer tillbaka. Jag har inte själv sett hur hon lagt dem och hon tog ingen bild. Jag får tro på hennes ord.

Men innan vi går in till oss för natten tar vi ännu en tur genom salarna på våning tre. Hjärtat bultar hårt när vi går igenom de mörka rummen som bara lyses upp av min mobillampa. Men det känns lugnt. Tystnaden som lade sig när vi kom är tillbaka. Energierna och stämningen som tidigare var laddad är borta och när vi som sista rum besöker biljardrummet har inget hänt. Vi traskar tillbaka till vår svit.

Det ser ut som att kuddarna ligger kvar som de ska. I övrig är allt också orört i rummet. Men när vi närmar oss sängen ser vi att den kudde som ligger längst ner mot fotgaveln ligger snett. Det är som att någon har snurrat den. Linda visar hur hon la den. Jag kan bara tro på hennes ord. Hon skakar på huvudet och kan inte begripa vad som händer.

-Nej, jag måste gå på toa säger hon. Kvar står jag och blickar ner på sängen. Tar några foton för att ha som minne. Så tittar jag upp.

-Linda, är det du som har öppnat garderobsdörren?

En meter bakom mig är nu garderobsdörren som ingen av oss rört öppen på vid gavel. Utan minsta ljud.

En god natts sömn och slottsfrukost

Klockan närmar sig midnatt och vi känner oss klara för idag. Jag kan inte svara för Linda men innan jag sluter de blå ber jag en stilla bön om att natten ska bli lugn. Just i den stunden är jag ganska nöjd med det jag har fått uppleva.

Jag vaknar sju timmar senare. Solen har börjat gå upp och skapar en magisk himmel utanför vårt slottsfönster. Garderobsdörren är fortsatt stängd och rummet badar i ljus. Förtrollningen är bruten och vi är utsövda.

En våning ner väntar slottsfrukosten på bara oss. Det är slottsägaren själv som serverar och vi passar på att förhöra oss om hans upplevelser som barn. Själv har han inte upplevt så mycket trots att han faktiskt har växt upp i slottet. Hans pappa köpte Husby på 70-talet. Då var slottet svårt nedgången och det som nu är de vackra salarna vi fått uppleva var renoveringsobjekt som en mäklare hade klassat som något för den händige. Det var så slottet såg ut när Fredriks pappa Christer tog med sig familjen och stolt visade upp vad han hade köpt. Christer och hans fru väckte slottet ur en närmare 100-årig Törnrosasömn och har varsamt renoverat varje vrå av det sedan dess. Kanske är det därför slottsherren och andra andar spökar lite då och då. Kanske vill de inte riktigt vakna ur Törnrosa-sömnen.

Husby säteri idag

Numera driver Fredrik Husby vidare tillsammans med sin hustru Irené. Husby säteri erbjuder mängder av evenemang. Ett av dem är vi på just då. Slottsweekend. Till påsk dukas det upp stort påskbord. En annan helg kan du vara med och lösa en mordgåta på slottet. Utöver det brukar slottet användas för både konferenser, fester och bröllop. De vackra lokalerna och fantastiska omgivningarna bjuder verkligen in till det.

Själva försöker vi förstå vad som just har hänt. Att vi avnjutit nästan ett dygn på Husby säteri. Ätit och druckit gott i de vackra salongerna. Träffat fantastiska människor som bjudit oss på egna och andras berättelser. Och sovit helt ensamma på det stora slottet. Eller ja – frågan är väl om vi egentligen var helt ensamma på Husby säteri.

Historisk fakta:
Husby säteri är känt i historien sedan 1300-talet. Då som en del av Vadstena kloster. Den nuvarande huvudbyggnaden tillkom under Kurt Filip von Schwerins tid åren 1789-1795, och anges ritad av Jean Erik Rehn, som även ritat Sveriges första världsarv Drottningholms slott.

Oavsett om du är på spökjakt eller inte är slottet väl värt ett besök. Spana in deras egen hemsida här för att hitta nästa event som passar dig i kalendern.

Läs mer på Lite mera rosa

Detta är ett inlägg i serien Förträffliga Östergötland. En inläggsserie som är en hyllning till mitt nuvarande hemlandskap och allt fantastiskt som finns att se och göra här. Här kan du bland annat läsa om Hemester i Linköping och besök på några av våra slott som Ljung och Löfstad.

Följ gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.