Kryssning i Sverige och världen — lite mera rosa reseblogg

Att resa till Tallinn med båt M/S Victoria I vs. M/S Baltic Queen

24 april, 2019

I slutet av mars åkte vi på en 72-timmarskryssning till Tallinn med Tallink Silja. Kryssningen inkluderade också en natt i Tallinn och därmed kryssade vi med två olika fartyg. M/S Victoria I på ditvägen och M/S Baltic Queen på hemvägen. Och vad passar då bättre än en liten jämförelse mellan de båda fartygen. Håll till godo.

M/S Victoria I

Fartygsfakta:
Byggår: 2004
Längd: 193,8 m
Bredd: 29 m
Fart: 22 knop
Max antal passagerare: 2 500
Antal hytter: 740
Antal bäddar: 2 254
Däck: 12

Vi gick ombord på M/S Victoria fredagen den 29 mars bara nio dagar efter att den kommit tillbaka i trafik efter att ha legat på dock för renovering och modernisering av bland annat taxfree, buffé, café och pub. Så det var en nyuppfräschad båt vi steg på.

Men som jag redan tidigare har berättat här i bloggen efter vår resa med Silja line till Helsingfors föredrar jag helt klart de färjor som har promenadstråk i mitten. Det har inte M/S Victoria I vilket gör känslan lite instängd om du frågar mig.

Hytten

Vi hade inte valt till något särskilt när det gällde boende utan bodde i en standard utsideshytt på däck 8. Och just här var det ju inte de moderniserade när båten låg på dock som ni kan se. Klassisk färjehytt alla kategorier men plus i kanten för svensk TV hur tråkigt det än låter att betygsätta det.

Minus blir det solklart för att det var oerhört lyhört och kanske inte helt konstigt när det var så pass stora glipor runt dörren att det lyste in när vi skulle sova så jag fick gömma huvudet under täcket för att inte störas av ljuset från korridoren.

Restauranger och barer

Det finns flera riktigt mysiga restauranger på båten så här ska du inte känna att du behöver boka buffé. Ta istället chansen att äta exempelvis på Grill house där vi intog kvällens middag.

Innan middag kan du passa på att ta något gott att dricka i Piano bar eller i Sea Pub.

Och både innan eller efter middag finns även möjligheten att spendera tid i Starlight Nightclub & Casino. Här hålls kvällens underhållning men innan klockan hunnit bli allt för mycket kan du med fördel spendera lite tid här i lite lugnare sammanhang. Kanske med lite spel på en maskin eller en Malmö raggare?

Taxfree & shopping

Taxfree och butiker var relativt små och ganska intetsägande. Men naturligtvis funktionsdugliga till det man ska ha dem till. Men varken mer eller mindre.

M/S Baltic Queen

Snöflingorna var stora som pingisbollar och trillade utanför fönstret när vi gick ombord på M/S Baltic Queen och därför blev det inga tjusiga bilder på just den båten i motljus. Men vad gör väl det skulle det visa sig.

Fartygsfakta:
Byggår: 2009
Längd: 212 m
Bredd: 29 m
Fart: 23 knop
Max antal passagerare: 2 800
Antal hytter: 927
Antal bäddar: 2 500
Däck: 12

Jag visste inte när jag klev på Baltic Queen att båten var fem år yngre än Victoria I, men när jag nu läser på förstår jag varför känslan på Baltic Queen var en helt annan än på Victoria I. Öppnare ytor, ljusare, fräschare och luftigare. Och även Baltic Queen har nyligen renoverats, i februari 2019.

Hytten

Den största skillnaden i hytten var nog fönstret. Det runda lilla fönstret gav en helt annan karaktär till hytten som jag gillade. I övrigt var det inte mer än vad man kan förvänta sig av en standard utsideshytt på en Tallinn-färja om du frågar mig.

Däremot fullkomligt älskade jag hyttdörrarna. Supersnygga gröna med en känsla av metallic fast det var trä. I min iver att försöka föreviga dem i den trånga gången är jag glad att inte de vars hyttdörr jag lutade mig mot för att få en bra vinkel var på väg ut just då.

Restauranger & barer

När vi bokade vår kryssning valde vi att boka middag på ditvägen men att låta det vara lite mer öppet på tillbakavägen. Orsaken var den att det inte verkade vara ett utbud av restauranger som vi gillade på Baltic Queen. Mer åt det lite ryska hållet om man säger så.

Med erfarenhet från kryssningen till Helsingfors vet vi att det ofta finns mindre fik med möjlighet att köpa något matigt och så finns det såklart möjlighet att snika sig in utan bordsbokning om det finns platser lediga.

Vi är mycket nöjda med vårt val. Med avresedag tillbaka en söndag var det väldigt lite folk på båten och inga problem att få plats. Dessutom fanns det supermysiga ställen att handla på och vi fastnade i Tasteline där svärmor käkade Fish & chips och jag och Andreas Dumplings.

Hade vi nu inte gillat Tasteline hade det absolut funnits alternativ även på detta fartyg. Vi hade kanske inte valt restaurang Alexandra men även här fanns både pianobar, cigarrklubb, Grill house och stor nattklubb för den som orkade vara vaken in på småtimmarna.

Taxfree & shopping

När vi kommer till taxfree och shopping går det dock inte att jämföra de båda båtarna. Det vore i det närmaste att häda. Här ligger Baltic Queen hästlängder före sin syster och det är i dessa områden jag upplever den största skillnaden i hur öppet och luftig Baltic Queen var i jämförelse med Victoria I.

De olika affärerna och shopparna var på ett helt annat sätt uppdelade. En affär med kläder och smink, en för regelrätta prylar och en för den klassiska taxfreen med alkohol, godis och tobak. Och runt om detta stora ytor. Solklart mycket bättre.

M/S Victoria vs M/S Baltic Queen

Efter denna recension råder det väl säkert ingen tvekan om vilken båt jag rekommenderar och skulle välja att åka med igen. M/S Baltic Queen får definitivt min röst och jag hade gärna åkt med just den båten igen även om vi troligen väljer ett annat resesätt när vi åker till Tallinn nästa gång. För en nästa gång det blir det.

Vill du läsa mer om vårt 24 timmar långa besök i Tallinn och min reseguide till Estlands huvudstad? Klicka dig gärna vidare hit.

Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

7 myter om kryssningar – sant eller falskt?

26 februari, 2019

Att åka på kryssning blir bara mer och mer populärt och flera researrangörer spammar nästan oss konsumenter med reklam om alla kryssningar som går att boka. För förutom att du självklart kan boka en resa med en av kryssningsarrangörerna själva har de ”vanliga” resebolagen också verkligen hoppat på trenden att sälja kryssningar. Men lika mycket reklam som det finns lika mycket myter om kryssningar finns det. Huruvida de stämmer eller inte tänkte jag bena ut här.

Fram till april 2018 hade jag ”endast” en och annan tur med Silja Line över till Helsingfors och Åbo, några turer till Oslo samt ett par vändor till Tyskland på min meritlistan när det gällde kryssningar. Men då gjorde jag som jag brukar, tog i från tårna och ändrade på det faktumet med besked.

Den 21 april 2018 steg vi ombord på världens största kryssningsfartyg Symphony of the seas i Barcelona hamn. Om den resan har jag redan berättat ingående, både om båten och om stoppen vi gjorde. Men jag tycker nog att det är på sin plats att avliva några av de myter och fördomar som jag vet att många går omkring och har när det gäller att åka på kryssning.

Smaken är som bekant som baken och detta är min sanning, och jag kan ju inte lova dig att du älskar det om du testar men några myter hoppas jag ändå kunna ta död på.

Myt nr 1 – De enda som kryssar är rika amerikanska tanter med blått hår och hatt

Nu tror jag att du har sett för mycket på film faktiskt. Visst kan jag förstå var denna tanke kommer ifrån men den är långt ifrån sann. Kanske var det så tidigare men inte nu. På vår kryssning fanns allt ifrån turistgrupper från Asien till skandinaver till barnfamiljer från världens alla hörn till just de där amerikanska damerna. Men det var en otroligt blandad skara människor. Min upplevelse var att du fick hela världen på en båt.

Myt nr 2 – Det är långtråkigt att åka på kryssning

Det kan ju vara alldeles alldeles alldeles långtråkigt… eller alldeles, alldeles underbart. Det är väl precis som med allt annat. Det blir vad man gör det till. Man kan åka till New York, Paris och Barcelona och ha långtråkigt också. Men om du inte vill ha långtråkigt, då behöver du inte ha det.

Jag kan inte förklara det på ett bättre sätt än att berätta att vi efter sju dagar på båten fortfarande kunde hitta nya ställen vi inte sett förr. På de vanliga kryssningsfartygen finns bland annat, löparbanor, gym, vattenshower, flera affärer för shopping, otaliga restauranger, fler pooler, minigolf, linbanor, arkadhallar och så vidare och så vidare. Det är bara den egna orken som sätter stopp.

Myt nr 3 – Det är dyrt att åka på kryssning

Ohhh, kanske den trickigaste frågan av dem alla att svara på för här är det ju fantastiskt olika vad vi tycker är dyrt och vad ekonomin tillåter. Och jag skulle vilja svara både jag och nej på frågan.

Allra lättast är väl att vara helt öppen med vad vi betalade för vår kryssning med Symphony of the seas och sedan utgå ifrån hur jag ser på den kostnaden.

Vi betalade 31 765 kronor för två personer för hela resan. Då ingick flyg tur och retur Barcelona, en natt på hotell i Barcelona samt sju nätter på båten. Utöver det ingick också mat på utvalda restauranger på båten. Man kunde inte äta över allt men som exempel så kunde man vid lunch äta mexikanskt i El Loco fresh som blev mitt favoritställe eller exempelvis plocksallad nere i lunchrestaurangen vid Central Park.

Middag åt man i bufférestaurangen Windjammer och en av kvällarna ingick också en middag i A la carte-restaurangen, men vi var så nöjda med Windjammer att vi hoppade över den. Även frukosten serverades i Windjammer och det var en frukostbuffé som inte lämnade något att önska.

Var man lite sugen mellan måltiderna så fanns de små ställen man kunde gå och hämta snacks på och icke att förglömma så fanns det mjukglassmaskin att ta fritt ifrån.

Det enda som jag skulle kalla dyrt eller i alla fall ganska kostsamt var läsk och alkohol. Köpte man per glas eller flaska kunde notan dra iväg en del och även dryckespaketen tog de betalt ordentligt för. Men om man hoppade över läsk och alkohol måste jag säga att jag tycker det var mycket prisvärt.

Myt nr 4 – Ta med balklänningen, det är strikt klädkod ombord

Kan detta vara den absolut vanligaste fördomen av dem alla? Jag skulle tro det. Och även om jag själv inte var speciellt insatt i vad det innebar att kryssa och därmed inte heller så medveten om vad jag hade att vänta mig inför vår kryssning så tror jag bestämt att detta var något som låg som en sanning hos mig. För jag vet att jag googlade precis denna frågan.

Till dig som kanske gjort samma sak och kommer hit kan jag lugna dig. Nej nej nej, det är inte så som du har hört.

Jag levde som vanligt i mina jeans och någon tunika och när det var lite varmare temperaturer i mina jeansshorts och ett linne. Hade det varit så strikt klädkod som rykten vill göra gällande då hade ni nog troligen inte fått läsa detta försök att ta udden av myterna. Då hade jag troligen hoppat av i Palma och simmat tillbaka till Barcelona och flugit hem igen. Jag är ingen kjolmänniska, ingen som gärna klär upp sig. (Om det inte är bröllop vill säga) och passar jag inte in i min vanliga mundering då låter jag det hellre va.

Blandad kompott i Solarium bar. Allt ifrån badshorts och bar överkropp till jeans, jacka och gympaskor.
Så oroa dig inte.

Det fanns de kvällar då det i programmet stod att det skulle vara mer uppklätt men det var valfritt. Och även om jag själv inte valde att hålla mig till temat var det ganska underhållande att se alla häftiga kreationer väl värda en röd matta på Oscarsgalan.

Myt nr 5 – Det är trångt och instängt på ett kryssningsfartyg

Ja här beror det ju självklart på. Jag hade nog inte valt att åka Silja Symphony i åtta dagar runt Medelhavet men att kryssa över till Helsingfors funkar fin fint på en båt i den storleken. Ska du kryssa lite längre skulle jag rekommendera något av de lite större fartygen. Där behöver man vare sig känna sig instängd eller tycka det är trångt.

Som en liten hint så är Symphony of the seas 363 meter lång och i hyfsat rask takt tog det mig åtta minuter att gå runt hela båten. Och som jag nämnde tidigare. Till och med sista dagen hittade vi saker och ställen vi inte sett förr. Det är som en hel liten stad.

Myt nr 6 – Känns det inte som kosläpp när alla passagerare ska gå av i en hamn?

Haha, tja, kanske lite faktiskt. Men vad gör det? För det första så handlar det väldigt mycket om vilken hamn det handlar om. På vår resa stannade vi i Palma, Marseille, La Spezia, Rom och Neapel. Värst kosläppskänsla om jag får kalla det så var det nog i Rom. Men, om eventuella italienare som läser denna blogg ursäktar, så tror jag att det handlade lika mycket om de på plats som vi som gick av. I flera av de andra hamnarna var det betydligt mer välorganiserat än just i Rom.

När du går av i en hamn kan du välja mellan att följa med någon av rederiets egna utflykter eller upptäcka staden på egen hand. I alla de hamnar vi stannade fanns det kommunala transportsätt att använda sig i direkt närhet till hamnen. På vissa ställen sådana färdmedel som till och med var anpassade efter just vår båt. För flera av dessa städer så innebär ju faktiskt båtens ankomst ganska mycket för turismen.

Men det är faktiskt långt ifrån alla som väljer att gå av båten så någon jätteanstormning upplevde vi aldrig, inte ens i Rom där vi av tidsskäl prioriterade att få varje minut vi kunde i land.

Myt nr 7 – Man hinner inte se någonting på stoppen så man kan lika gärna stanna på båten

Och som av en händelse är myt nummer sju just den om hur mycket man hinner se i varje hamn. Eller kanske snarare myten om ATT man inte hinner se något.

Får man säkra upp med ännu ett ja och nej?

För om man vill se Rom, som exempel, då ska man inte åka kryssning. Då ska man åka till Rom och bo där och vandra och uppleva. Men om man vill uppleva tre länder, sex städer och ett hav på åtta dagar. Om man vill vakna varje dag i en ny hamn, kanske till och med ett nytt land. Om man vill undra vad man skall mötas av när man drar upp rullgardinen från fönstret. Då ska man åka på kryssning.

Jag skulle självklart ha velat hinna med att se mer av Rom men i La Spezia fick vi alldeles lagom med tid även att vi väntade till eftermiddagen med att traska ut på stan.

Om man åker på kryssning skall kryssningen vara en del av resan, inget man känner att man vill fly ifrån eller stressa bort från för att uppleva allt i staden du just befinner dig i. Se det istället som en liten aptitretare. Kanske hittar du bland stoppen den stad du gärna vill åka tillbaka till snart. Det gjorde jag!

Har du åkt på kryssning? Håller du med? Eller håller du absolut inte med. Kommentera gärna och dela med dig av dina erfarenheter. Vill du läsa mer om vår kryssning med Symphony of the seas för en mer djupgående recension – klicka dig vidare hit.

Och så till sist. Du vet väl om att du kan följa Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer inspiration.
Tack för att du vill dela mina tankar med mig.

Sex timmar i Helsingfors – en reseberättelse

30 oktober, 2018

Det är lätt att fokusera resandet och resmålen på de som ligger många timmar bort. Ofta med flyg och som kan bidra med palmer och milslånga sandstränder till instaflödet. Men då är det också lätt att missa pärlorna man har närmare. Som man utan större uppoffringar vare sig ekonomiskt eller tidsmässigt kan uppleva över en helg. Såsom sex timmar i Helsingfors .

Att kryssa till Helsingfors är en sådan sak. På vår 40-timmarskryssning ingick ca 6 timmar i den finländska huvudstaden. Vare sig jag eller Andreas är några kulturexperter. Så du kommer nu inte att få dig till livs en redogörelse för konstutställningar och museum att besöka. Nej snarare kan vi berätta hur två ganska bekväma typer väljer att spendera en fjärdedel av ett dygn i vår grannlandshuvudstad.

Oavsett om du åker med Vikingline eller Tallink/Silja så lägger fartygen till nära stadskärnan och det är gångavstånd till allt. Stadens stora stolthet (om du frågar mig) den ofantligt vackra domkyrkan tornar upp sig vackert när båten närmar sig land. Och det var också det som var mitt absolut första mål med vår promenad runt Helsingfors.

Kyrkornas stad

Helsingfors domkyrka stoltserar högt över staden och den är magnifik där den ligger ovanför en gigantisk trappa vid Senatstorget. Totalt är den 62 meter hög och dess vackra gröna kupoler med guldstjärnor på gör att den gör sig riktigt fint på bild. Och har du inte redan fått tillräckligt med steg eller träning så gör sig trapporna upp fint för lite intervaller.

Men det är inte bara domkyrkan som är väl värd ett besök i Helsingfors. På vår 15000 steg långa vandring runt stan hann vi med att se flera andra vackra kyrkor. Vad sägs om dessa? Uspenskijkatedralen och Johanneskyrkan. Och då hann vi vare sig med besök vid Tyska kyrkan eller vi den berömda Tempelplatsens kyrka med sin kopparinredning.

Vi behövde inte stressa oss igenom Helsingfors men låt oss säga såhär. Vi var inte helt vana vid kylan och kanske inte helt välklädda för det heller så vi passade på att titt som tätt smita in för att värma oss på diverse ställen.

Muggjakt på Starbucks

Det första uppdraget och stoppet för dagen var det absolut viktigaste. Ni som följer mig på Instagram vet. Det var inköp av den viktiga muggen. Det handlar helt enkelt om en Starbucksmugg. Jag kanske måste förklara mig. Och jag tänker göra det. Men i ett eget inlägg. Allt började egentligen i Dubai. Jag kunde inte motstå färgerna i denna mugg och den är nu min ständiga följeslagare på jobbet.

Och jo då. Nu har jag även en med Helsinki på och även muggar från lite andra städer, men mer om det i ett annat inlägg.

Och samtidigt som vi köpte muggen passade vi på att värma oss en stund med en Maple-latte. Ljuvligt.

Efter kaffe gick jag sedan på anteckningsboksjakt i den bokhandel som Starbucks låg i. Och jag kunde inte hjälpa att jag slogs av tanken på att det måste vara galet svårt att ha bokhandel i Helsingfors. Förvånansvärt mycket skyltas på både svenska och finska. Många kan ju faktiskt prata svenska och hur gör man då i bokhandeln, har man både svenska och finska böcker? Någon som läser kanske vet. Måste ju hur som helst bli gigantiska bokhandlar, för att inte tala om bibliotek.

Nåväl. Efter en värmande kaffe och en shoppingtur som inte slutade med något köp begav vi oss återigen ut i Helsingfors för att upptäcka. Vi hittade den otroligt vackra järnvägsstationen och den närbelägna Kaisaniemiparken innan vi stannade till för lunch på Vapiano.

Med lite pizza i magen gav vi oss sedan på ännu liter fler steg på Helsingfors gator.

Allas sea pool & Helsinki Skywheel

Vi hann med en tur ner till Skatuddskajen för att kolla in något vi inte hann uppleva som vi kanske önskat – Allas sea pool. Ett stort bryggområde på pontoner, med tre flytande bassänger – en 25-metersbassäng med uppvärmt sötvatten, en mindre barnbassäng och en 25-metersbassäng med filtrerat, renat havsvatten. Bredvid finns även en byggnad med tre bastuar med havsutsikt. Hade vi haft mer tid så kan jag nog ge mig på en chansning att vi testat på lite bad i kylan.

Precis bredvid Allas Sea Pool finns också Helsinki Skywheel som jag verkligen hade tänkt mig ta en tur i men det visade sig att sex timmar inte är tillräckligt med tid för att hinna allt man önskar. Vi får helt enkelt komma tillbaka. Och då kanske vi slår på stort och bokar VIP-gondolen sponsrad av Veuve Clicquot. Det sägs också att det finns en bastu i en av gondolerna.

Innan vi var tvungna att återvända till båten traskade vi ytterligare några steg via mysiga stadsdelar upp på Observatorieberget och hittade områden vi definitivt vill utforska vidare när vi har mer tid. Och från Observatorieberget får man också en fin vy över båten som bara en stund senare tog oss hemåt igen.

Helsingfors – Vi kommer tillbaka!

Läs också om: vår kryssning till Helsingfors med Silja Serenade

Kryssning till Helsingfors med Silja Serenade – en reseberättelse

27 oktober, 2018

Förra helgen spenderade vi 40 timmar på Silja Serenade och en kryssning till grannlandet i öster och dess huvudstad Helsingfors. Det var många år sedan jag var i Helsingfors. Några år i slutet av 1990-talet var jag där ganska ofta då företaget jag jobbade för var finskt. Men nu var det som sagt många år sedan och kryssning har ju lite blivit vår grej efter sommarens upplevelse på Symphony of the seas.

Bokningen gjorde vi via Secret Escapes, som jag även tidigare talat mig varm för. Det är på Secret Escapes vi hittat boenden både när vi var i Dubai, när jag och Fia var på The Winery hotel i januari. Men även på Grand Hotell Saltsjöbaden i maj och nu blev det alltså en kryssning som bokades. Är du inte redan medlem tycker jag att du klickar dig vidare hit och signar upp dig för deras nyhetsbrev. Reseinspiration direkt i mailen så ofta du önskar både nära och långt borta.

Tredje kryssningen på ett år

Vi avslutade 2017 med en 24-timmars kryssning med Viking Cinderella till Åland. I april åkte vi sedan som jag berättat om tidigare med världens största kryssningsfartyg, Symphony of the seas, i medelhavet. Och nu var det dags att testa på TallinkSilja och deras Serenade. På samma sätt som Royal Caribbeans fartyg så är Silja Serenade byggd med en gågata i mitten av skeppet. Och i jämförelse med Vikings Cinderella kan vi konstatera att vi föredrar den typen av fartyg. Det känns rymligare och öppnare.

Dags för boarding

Kvart över tre på fredagseftermiddagen var det dags för boarding som var både snabbare, smidigare och mindre noggrann än den i Viking-terminalen. Vi hade bokat hytt med utsikt över promenaden. En standardvariant med två enkelsängar varav en går att fälla upp för bättre yta i hytten. Fartyget sägs vara totalrenoverat 2014 men jag är skeptisk till att de verkligen hann med toaletterna. Men jag klagar inte, jag gillar rosa som sagt. Men att man skulle gjort ett aktivt val att renovera till den inredningen för bara fyra år sedan ställer jag mig tveksam till.

Man behöver inte vara sysslolös på Silja Serenade. Det finns gott om restauranger, barer och butiker att strosa omkring i och göra små pit-stop. Och det sägs att Silja Serenades taxfree är en av de allra största.

Genom Stockholms magiska skärgård med Silja Serenade

Tröttnar du på nöjesutbudet på båten rekommenderar jag varmt en tur ut för att njuta av en magisk solnedgång över den Stockholmska skärgården.

Till utresan hade vi ingen middagsbokning men kunde välja och vraka mellan flera olika restauranger med mycket bra menyer. Det blev till slut för svårvalt och kvällsmålet blev en toast i fiket. Alldeles lagom skulle det visa sig efter att ha druckit gott och ätit lite snacks under eftermiddagens barhäng.

Under kvällen bjöds vi också på akrobatikshow på gångpromenaden och precis utanför vår hytt. Svårt att fånga på bild men ordentliga konster bjöds det på, inget för den höjdrädde.

Efter en god natts sömn var vi bland de första på plats i frukostbuffén som var väl tilltagen utan att vara överflödig. Det är väl värt att kliva upp för frukost innan sju när man glider in och få se soluppgången över finska viken. Och sedan var vi redo att kliva av och uppleva Helsingfors under cirka sex timmar vid 10-tiden. Men mer om det kan du läsa här.

Åter på båten på lördagseftermiddagen med ganska många steg i benen slog vi oss ner i de sköna fåtöljerna i baren i fören. Ett par glas bubbel senare hade Silja Serenade kastat loss och tuffat ut från Helsingfors hamn Uundertecknad tog sitt förnuft till fånga och drog mig tillbaka till hytten för en powernap a.k.a. tantvil. Tack och lov hade vi bordsbokning i den Italienska restaurangen vid åtta. Hade vi inte haft det hade jag nog sovit till morgonen därpå.

Middag på Tavolàta Ristorante Italiano

Tavolàta Ristorante Italiano är belägen på däck 6 i anslutning till TaxFree:n och inte på promenadgatan som de flesta andra restauranger. Det ger en lugnare atmosfär och vi var mycket nöjda med vår middag. Rekommenderas varmt!

En middag senare kan jag erkänna att jag hade lite svårt att komma till ro och somna. Om det hade att göra med den tidigare tagna tantvilen, ljudet från promenaden (som ändå var relativt dämpat), sambons snarkande i sängen bredvid eller aktiviteten på grannarna i rummet bredvid. Här kan du ju själv fundera ut aktiviteten, ska jag låta vara osagt men det blev inte mycket sömn den natten. Att då vakna och gå upp till soluppgången över Stockholms skärgård hjälper. För mycket vackrare än såhär blir det liksom inte.

Allt som allt är vi mycket nöjda med vår kryssning. Det är ett trevligt sätt att komma iväg från vardagen och bara slappna av. Och i detta fallet dessutom får möjligheten att uppleva ett annat land under några timmar. Det vi gillar allra mest med att vara på en båt är att det är så rofyllt. Visst är det mycket folk och kan stundtals var ganska livat men ändå slår havets lugn igenom när båten stävar ut mot horisonten.

Och nej, det lär inte vara den sista kryssningen. Drömmen är fortfarande en kryssning i Karibien. Men innan dess blir det nog en ytterligare resa här upp i norr till Tallin eller Riga i vår. Eller kanske både och.

Mer kryssningsberättelser hittar du här: Reseberättelsen från kryssningen med Symphony of the seas i Medelhavet i april 2018

Kryssning i Medelhavet med Symphony of the seas – om hamnarna vi besökte

5 juni, 2018

Berättelsen om båten är redan avklarad, det kan du läsa mer om här, nu fokuserar vi på platserna vi besökte. Att åka på kryssning är som att leva i två världar. En värld på båten och en värld i alla de hamnar man lägger till. Här kommer berättelsen om vår kryssning i Medelhavet med Symphony of the seas och stoppen vi besökte.

Sommaren 2018 kryssar Symphony of the seas i Medelhavet. Och i oktober ger hon sig sedan ut på en transatlantisk färd till sin hemmahamn i Florida. Stoppen på kryssningen i Medelhavet var Palma, Marseille, La Spezia, Rom och Neapel. Sedan spenderade vi en hel dag på Medelhavet på väg tillbaka till Barcelona.

Att vakna varje dag i en ny fantastisk stad var mäktigt. Och nyfikenheten visste inga gränser när man skulle dra bort rullgardinen för fönstret på morgonen. Och även om flera av platserna där båten lägger till är ganska trista hamndelar av städerna, var det något visst att vakna upp till en ny utsikt varje dag.

Utöver sista dagen som alltså spenderades helt på Medelhavet, reste vi på nätterna. Båten lämnade hamnen någon gång mellan 18 och 20 varje kväll. Och anlände sedan nästa dag på morgonen till nästa hamn.

Palma – 22 121 steg

Det var inte så långt till resans första stopp i Palma. En stad jag besökt flertalet gånger förr. Det var ganska skönt och lite av en uppladdning att få ett bekvämt första stopp. Ett stopp där man inte kände pressen av att hinna uppleva så mycket som möjligt.

Båten lägger till i närheten av Porto Pi, köpcentrumet lite väster om centrum. Och det går bussar in till Palma precis utanför grindarna till hamnen. Det var några år sedan jag var där senast. Och endra var jag i fel områden eller så har det hänt något för jag kunde med sorg i hjärtat konstatera att Palma haft sin glans dagar. Det var förvisso mycket som var stängt, eftersom det var söndag men mycket kändes ganska nedgånget.

Andreas hade aldrig tidigare varit inne i katedralen och det tänkte jag självklart ändra på då den är en av mina favoritplatser i Palma. Men kanske ligger det någon form av förbannelse och lurar på honom där. För det blev inget besök denna gången heller. Vi lyckades pricka in exakt den stunden som det var mässa och katedralen är stängd för turister. Och sedan var det dags att bege sig tillbaka till båten igen.

En lugn första dag

Det blev en lugn dag för oss i Palma. Och vi begav oss sedan ut mot båten i god tid för att kunna njuta av kvällen där och en vacker vy över Palma och Medelhavet när båten lämnade hamnen.

På varje stopp erbjuder Royal Caribbean arrangerade utflykter till det mest sevärda i staden för dagen och platser runt omkring. Vi valde inte någon av dessa utflykter. Dels för att de var ganska dyra och dels för att vi ville upptäcka på egen hand. I Palma kunde man bland annat besöka de berömda Drakgrottorna. Men då underjordiska saker inte är något för mig så var det ganska lätt att avstå. Det är inte första gången jag gör det valet just vid Drakgrottorna.

Väljer man utflykter via Royal Caribbean är allt mycket välordnat och du behöver knappt tänka. Definitivt ett alternativ för en annan resa men denna gången ville vi upptäcka på egen hand.

Marseille – 19 136 steg

Stopp nummer två på resan var Marseille, det enda stoppet i Frankrike.

Marseille är Frankrikes andra största men även landets äldsta stad. Länge har den haft ganska dåligt rykte på grund av mycket brottslighet. Men det är sedan en tid tillbaka inte längre samma problem och vi märkte inte någonting av detta.

I Marseille lägger båten till lite väster om själva citykärnan. Promenerar man en bit längs väl skyltade vägar kommer man snart till en hållplats där gratis shuttle-bussar tar dig in mot centrum.

Vi hade en sak bokad och det var en hop-on-hop-off-buss. Efter att ha försökt oss på att med tunnelbana ta oss ner till gamla hamnen, Vieux port, gav vi upp det försöket och tog istället en Uber. Vi fick bästa chauffören. På eget initiativ tog han oss till den bästa platsen för att hoppa på bussen. Även att det inte var dit vi bad om att åka. Och på vägen passade han på att berätta lite om Marseille. Om hur staden bombades svårt under andra världskriget och så visade han oss stadens äldsta byggnad.

En ångestladdad topptur

Så stod vi där vid bussen och blickade upp mot berget där stadens största sevärdhet ligger. 162 meter upp ligger den, Notre Dame De La Garde. Och dit skulle vi ta oss. Med en dubbeldäckarbuss.

Med tanke på att jag i Paris avstod att åka upp i Eiffeltornet efter att ha blivit yr och lite illamående på övre däck i den hop-on-hop-off-bussen kändes det mindre lockande att åka de 162 meterna upp. Några tårar och viss hyperventilering senare satte jag mig på bussen med löftet att få åka där nere.

Vi kom upp och på vägen tog jag mig till och med i kragen och begav mig upp på övre plan. Det gav en otroligt vacker vy över kyrkan men även de stup busschauffören skickligt parerade.

Ett genomgående faktum på alla stopp var dock att man behövde skynda på lite för att hinna med allt man önskade se. Och därför valde vi att inte hoppa av utan beskåda utifrån. Väl tillbaka nere i stan promenerade vi runt Marseilles gator och fönstershoppade. Beundrade vacker arkitektur och kikade på katedralen.

Tittade på det gigantiska spegeltaket i hamnen och avslutade med lite shopping i ett av stadens köpcentrum.

La Spezia – 15 358 steg

Kryssningens tredje stopp blev i norra Italien och hamnstaden La Spezia. Kanske mest känd som utgångspunkt för byarna Cinque Terre. La Spezia är något mer blygsam i sin utsmyckning men fantastiskt mysig och väl värd att se.

I La Spezia erbjuds flera utflykter till Florence och Pisa. Önskar man åka på dessa spenderar man ganska många timmar i buss och det blir en hektisk dag. Något vi valde att undvika inför morgondagen som för oss var resans höjdpunkt.

Detta var istället dagen då vi unnade oss sovmorgon. Stannade lite extra på båten för att sedan efter lunch ta en promenad i staden. I La Spezia lägger båten till väldigt nära centrum. Men då hamnområden ganska ofta innebär tung trafik så erbjöds även här gratis shuttle-buss ut till hamnens grindar.

Några timmars strosande senare och mobilkamerans fotoalbum var fyllt ännu en gång.

Efter några timmar återvände vi till båten i god tid och spenderade eftermiddagen i Solarium bar, vårt favorithak jag har berättat om tidigare. Med datorn och en stunds skrivande. Med ett glas prosecco och lite eftertanke. Livet när det är som bäst.

Innan båten hann lämna hamn slog vi oss sedan ner på Playmakers för en av de få middagar vi åt på annat ställe än i Windjammer. För min del skulle det troligen innebära dödsstöten för mina tarmfickor. Kycklingvingar och selleri. Magiskt gott men kanske inte helt lämpligt. Men det är lätt att vara efterklok.

Vissa resor startar jag inte ens min jobbtelefon.Andra resor som denna blir det jobb så fort möjligheten fanns.

Och för er som tycker synd om min kära sambo kan jag lugna er med att han hade en Champions league-match att titta på och hade ändå inte varit ett speciellt trevligt sällskap.

Rom – 21465 steg

Så kom vi då till resans absoluta höjdpunkt.

Båten lägger till i en hamnstad utanför Rom som heter Civitavecchia. Därifrån tar det 45 minuter med snabbtåg och en och en halv timme med vanligt tåg in till termini i Rom.

Vi slog på stort och hade bokat ett snabbtåg för att få så mycket tid som möjligt i staden jag så länge jag kan minnas har velat besöka.

Och här märktes det att vi kommit till Italien. Eventuella italienska läsare får ursäkta men resan från båten till någon typ av mer civiliserat område var här absolut rent kaos. Bussarna var sena, ingen visste var de skulle anlända och när de anlände skulle de parkera exakt där alla stod trots att det fanns flertalet bättre alternativ. Det tutades och skreks och händer gestikulerade. Precis som jag förväntat mig. Och en bra stund senare hade vi kommit på en buss som tog oss en bit in mot Civitavecchia.

Bussen stannade vid någon typ av knutpunkt för transporter både till hamnen, till tågstationen i Civitavecchia och till Rom.

Innan bussen hade anlänt till hamnområdet försökte vi hitta en taxi som kunde köra oss till tågstationen i Civitavecchia men det blev kalla handen. Chaufförerna vägrade köra oss om de inte fick köra oss hela vägen till Rom. Något som fick mig att kanske inte älska italienarna av hela mitt hjärta. När vi dock anlände till ovan nämnda knutpunkt och försökte med samma sak var det inga som helst problem. Då det dragit ut på tiden något vid bussmisären utanför båten behövde vi snabbt ta oss till tågstationen och på bara någon minut var vi där med taxi.

Några små snapshots med mobilkameran får berätta om mina första intryck från vårt besök i Rom.

På plats i staden jag drömt om

Så anlände vi till Italiens huvudstad. Rom. Som jag sedan barnsben drömt om att få besöka. Och som jag varit på väg till ett par gången men stoppats bland annat av Ejafjallajökul och ett askmoln. Som jag nu äntligen skulle få upptäcka. Om jag så bara hade hunnit se en enda sak hade jag varit nöjd. Colosseum var det absoluta måstet för mig och det var också dit GPS:en var inställd när vi lämnade tågstationen för att promenera den relativt korta vägen dit.

När vi vid ett övergångsställe på vägen stannade och Andreas tog tag i mig och vände mig åt vänster och jag längst ner i horisonten i slutet av gatan såg bara en liten liten del av detta monument visa sig fick jag ståpäls på hela kroppen och jajamensan, i ögonvrån kom en tår. Det var verkligen en dröm som gick i uppfyllelse för mig att få ta del av historien och se de flera tusen år gamla valven. Ett besök i Colosseum sparar vi till nästa gång. För vi kommer definitivt tillbaka.

Det enda negativa var alla försäljare, de liksom äter upp dig. Det spelar ingen roll om du ignorerar eller visar att du absolut inte är intresserad. Då hittar de på andra knep. Men jag gjorde vad jag kunde för att stanna upp och bara fokusera på att jag var där. Just där.

Efter en stunds begrundande begav vi oss mot hållplatsen för den hop-on-hop-off-buss vi skulle ta för att se och upptäcka resterande av måstena i Rom. Och jag var tvungen att föreviga den lilla farbrorn som inte visste vilket håll han skulle gå och frågade första bästa infödd. Vem bryr sig om ett automatgevär på magen…

Spanska trappan, Fontana di trevi och allt det där andra

Bara ett stenkast bort snubblade vi hungriga in på en restaurang och fick avnjuta bland de godaste jag ätit. Och att sedan få sippa på ett glas Prosecco med utsikten över Colloseum får nog kategoriseras som en av de absolut bästa stunderna i livet – hittills i alla fall.

Sedan hoppade vi på turistbussen och gled igenom de absolut äldsta delarna av Rom. Och om den turen kan jag bara säga en sak. Det gav mersmak och jag vill så snart det bara går tillbaka för att vandra längs med gatorna där tre-fyra tusen år gamla kvarlämningar finns. Jag vill strosa runt i Vatikanen och insupa känslan. Rom var inte som jag förväntat mig – det var så mycket bättre.

Nästa gång vi besöker Rom skall vi dock passa på att se Spanska trappan och Fontana di trevi när inte alla andra också är där. På väg tillbaka till tågstationen mötte vi sedan ett gäng glada nunnor. Var annars liksom.

När solen började gå ner och båten lämnade hamn började jag dock inse att allt inte stod rätt till. Jag fick sakta men säkert ta in att det nog troligen inte skulle bli någon pizza på haket där Julia Roberts och Tuva Novotny käkar i Eat pray love. Och att Neapel skulle få beskådas från båten och besökas vid annat tillfälle.

Neapel – 6561 steg

Kanske var det en undermedveten känsla som fick oss att inte förboka tåget till Pompeji som vi hade tänkt ta?! För på morgonen när vi så sakteliga närmade oss Neapels hamn fick Andreas gå själv till frukosten. Medan jag efter att ha pillat i mig ett par värktabletter tog igen några timmars sömn jag inte fått på natten. Tillbaka kom han med det snällaste han kunde hitta för magen, lite naturell yoghurt.

Sedan drog han upp rullgardinen och konstaterade att man ändå bara såg berg så jag skulle inte vara besviken att jag inte orkade titta ut.

– Men är det inte Vesuvis då? sa jag. Och reste mig ur min dvala för att kunna beskåda den allra första vulkanen jag någonsin sett på riktigt.

Det var inte utan att jag kände mig lite deppig över att jag missade Pompeji som likt Colloseum stått på min bucket-list länge. Men istället försöker jag vara tacksam över att jag kunde få så fin vård som jag fick. För precis som jag berättade i tidigare inlägg så finns det en hel liten vårdcentral på båten.

Förhöjda blodvärden konstaterades. Och för att ta det säkra före det osäkra ordinerades både det ena och det andra pillret av den sydafrikanske läkaren. Som för övrigt såg ut som han kom direkt ifrån Days of our lives.

En dag på Medelhavet

Det blev en lugn dag på båten med mycket vila medan vi blickade ut över Neapel och Vesuvius. Dagen efter blev det en så snäll frukost som möjligt för magen. Och med en dag på havet var vi beredda på att vara helt utom täckning och därmed i total internetdetox.

Då plingade till i telefonen och aviseringarna började hagla in. Förutom via en kanal på TV:n i hytten var det omöjligt för oss att veta var vi var med i stort sett bara hav i sikte. Men då visade det sig att vi närmade oss sundet mellan Sardinien och Corsica och vi fick in franskt mobilnät.

Generellt var detta en av de roligare sakerna. Att vakna på morgonen av lite pling i luren och kunna gå in på Google Maps för att se var vi var.

Efter den lilla uppkopplade stunden mellan öarna var vi sedan helt bortkopplade från nät och flöden ända till morgonen därpå när vi närmade oss Barcelona och vid middagen den kvällen fångades de sista bilderna av de magiska solnedgångar vi fick uppleva.

Några timmar senare lade vi återigen till i Barcelona hamn. Rikare på så mycket upplevelser och hungriga på fler.

När planet lyfte från Barcelona sa vi på återseende.
Då var nästa resa ännu inte bokad.
Nu är en och en halv bokad.
En lite längre i november.
Och kanske ger vi oss innan dess iväg på en till lite kortare.

Gillade du detta inlägget?

Vill du läsa mer om mina resor?

Då kan du läsa alla mina reseskildringar om du klickar dig vidare hit.

Följ gärna Lite mera rosa på Bloglovin, Facebook och Instagram för ännu mer vardagsinspiration.

Medelhavskryssning med Symphony of the seas – en reseberättelse

3 juni, 2018

Åtta dagar, tre länder, sex städer och ett hav. Inför vår resa till Dubai i mars pratade jag med en kollega. Han menade på att åka till Dubai borde vara som att liksom droppas av i en show, uppleva den och sedan vips åka hem igen.
Jag höll med.
Det var innan jag hade varit på medelhavskryssning med världens största kryssningsfartyg Symphony of the seas.

När vi bokade denna resa i september 2017 var Symphony of the seas knappt påtänkt. Eller det var väl kanske att ta i men den var fortfarande i allra högsta grad ofärdig och låg troligen i delar i en fabrik i Frankrike. Byggandet av det som skulle bli världens största kryssnings fartyg kunde följas på ett Instagramkonto och där såg vi hur båten sakta men säkert sattes ihop, pyntades, inreddes och till slut sjösattes någon gång i slutet av februari i år.

Bokning med Ving

Royal Caribbeans nya flaggskepp är närmare bestämt 10 centimeter längre än deras tidigare flaggskepp Harmony of the seas som alltså fram till nu har kunnat titulera sig världens största. Den 21 april var det dags för oss att gå ombord på detta monster i Barcelona hamn på dess blott tredje resa och allra första vanliga kryssning. De tidigare två var för besättning och resebranschen. Men vi börjar som vi brukar från början.

Vi valde att boka denna resa via Ving som ändå får klassas som vårt favoritresebolag. Men resan kan med fördel också bokas direkt via Royal Caribbean med kompletterande flyg eller via annat resebolag. Via Ving kunde vi välja lite olika alternativ för flyg ner och vårt föll på ett direktflyg med Norwegian från Stockholm till Barcelona. Därmed satt vi åter igen i bilen på väg mot Arlanda i arla morgonstund den 20 april. Flygningen ner gick toppenfint och kändes kort med tanke på att den senaste tidens flygningar varit bra mycket längre.

Barcelona

Att landa i Barcelona var lite speciellt för Andreas som har bott där i ett år för ett antal år sedan. Själv hade jag aldrig förut besökt staden om man bortser från en mellanlandning på väg till en bartenderskola på Mallis för snart 17 år sedan.

Vår resa var planerad på så sätt att vi hade hela fredagen i Barcelona och därefter en natt på hotell innan vi skulle gå ombord på båten på lördagen. Vi nyttjade fredagen till max och Andreas visade runt mig på några av de där ställena i Barcelona man bara måste se. Med ett 10-kort på tunnelbanan stoppade vi först vid La Sagrada familia.

Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag hade förväntat mig. Barcelona är en sådan stad jag inte på något vis har något emot att åka till men som jag själv aldrig har haft på min bucket-list och därmed fanns det inte heller några direkta förväntningar. Men att komma upp ifrån tunnelbanan och vända sig och om och se La Sagrada Familia var bland de mäktigaste upplevelserna jag har varit med om. Den är inte bara stor, den är enorm och inklämd mellan helt vanliga byggnader. Där ligger den, med den lite knepiga historien kring att den aldrig blir färdigbyggd. Återstår att se om de hinner få klart den till 2026 som nu är, den något omdiskuterade, planen.

Poublenou och Melia

Därefter åkte vi ut till det område där Andreas bodde under sin tid i Barcelona, El Poblenou. Vi promenerade i kvarteren där och han fick titta till sitt gamla hus innan vi åkte 24 våningar upp i hotell Meliá Barcelona Sky och deras takbar för att avnjuta sommarens första glas rosé och blicka ut över hela Barcelona.

Tapas och Avicii

En barceloneta senare hade vi slagit oss ner för lite tapas när nyheten om Avicii kablades ut över världen. För egen del har jag inget förhållande till vare sig honom eller hans musik men berördes ändå mycket av nyheten. Det är väl nu man inser att man är gammal. Alla våra duktiga svenska DJ:s flyter liksom ihop för mig och jag visste knappt skillnaden på Avicii, Maxwell/\Ingrosso eller Swedish house mafia. Det blev väl inte bättre sen när vi lyssnade igenom flera av hans låtar som jag förvisso kände igen men inte riktigt fick ihop när det gällde sången.

Jag är möjligen lite gammalmodig men för mig blir det så märkligt att säga att ”detta är Avicii” om en låt som någon helt annan sjunger på. Lite som att säga ”detta är Lasse Holm” om Främling med Carola.
Hur som helst, missförstå mig rätt, jag är djupt berörd av Tims öde och skall inom kort se dokumentären, jag har bara inte hängt med i svängen. Och det var otroligt mäktigt att ungefär ett dygn senare stå på översta däck på båten och glida ut ur Barcelona hamn i solnedgången till tonerna av Wake me up. Utan tvekan ett ögonblick jag aldrig någonsin kommer att glömma.

Men tillbaka till Barcelona och det lilla tapashaket. Vi spanade på folk och åt gott innan vi tog en promenad genom hamnen, upp på ramblan och genom det supermysiga El Raval innan vi 23 087 steg senare landade gott i sängarna på vårt hotell Tryp Barcelona Apolo.

Med mig från Barcelona som favoriter tar jag definitivt El Raval. Dit kommer jag tillbaka. Och så Mc Donalds. Hittills det enda Mc Donalds där jag kunnat äta getostburgare och öl. Gillas.

Ombordstigning på Symphony of the seas

Efter en god natts sömn och en stadig frukost var dagen för ombordstigning här. Vårt hotell låg väldigt när hamnen och det slog oss att vi kanske skulle ta oss en promenad ner till båten. Vi reser lätt och det kändes inte som en så dum idé men tack och lov kom vi till bättre insikt när vi såg vägen ut mot hamnen. Att åka ut till de olika terminalerna i Barcelona är enkelt. Från början av hamnområdet, precis i närheten av Columbus-statyn går det shuttle-bussar ut till de olika terminalerna. Det kostar 3 Euro enkel och 4 Euro tur och retur per person och är väl värt pengarna. I vårt fall var båten så stor att det användes två terminaler och vi som bodde i fören på båten gick in igenom terminal B.

Att gå ombord liknar i mångt och mycket att boarda ett flygplan. Säkerhetsrutinerna är likadana och i fallet med Symphony of the seas, och kanske alla så stora båtar, lämnar man även bagaget innan och får det sedan levererat till rummet en stund senare. På så sätt blir ombordstigningen mycket smidig och vi kunde, när vi gick på, njuta i varje sekund av att nu vara på väg på en av en de absolut största äventyren vi upplevt.

Båten

Att i text och bild försöka beskriva båten blir inte lätt, men jag skall försöka. Mina förväntningar var att det skulle vara galet stort.
Det var större!

Jag kan inte ens räkna antalet olika restauranger, barer och caféer som fanns på båten. Och bara det faktum att vi till och med den sista dagen på båten hittade saker vi aldrig sett förr visar lite på exakt hur stor båten är. Runt däck fem där man boardar går en löparbana, jajamen, en riktig löparbana. Och med en båt som är 363 meter lång tar det nästan exakt åtta minuter att ta sig runt denna bana i en hyfsat rask promenadtakt.

Efter ombordstigning på lördagen hade vi några timmar i hamn innan vi så sakta styrde kosan ut på böljan blå och Mallorca. Men mer om de olika stoppen tänkte jag mig lite längre fram.

Enklast blir det nog att berätta om båten med hjälp av bilder. För alla siffror på längder, bredder, djup, antal passagerare och knop säger i alla fall inte mig så mycket. Och går dessutom för den intresserade att läsa exempelvis på Royal Caribbeans hemsida.

Och varför inte fortsätta på temat träning och visa min enda bild från det gigantiska gymmet. Bilden är tagen under säkerhetsgenomgången som är obligatorisk. Säkerhetsgenomgången utförs på den plats dit man ska bege sig i händelse av en inte helt förutsedd situation.

Hytten

Vår hytt. Vi hade inte valt till balkonghytt, något man kan göra och få utsikt både ut mot havet och in mot Central park. Vi hade istället fönster och bodde i fören strax under kommandobryggan. Rummen som är utan fönster på båten är utrustade med en skärm som visar den plats man är på just då. Allt för att simulera en fin utsikt.

Barer

Vår favoritställe på båten. Solarium bar. Det rådde inte brist på olika alternativ på barer, restauranger och platser att hänga på. Men detta blev utan tvekan det ställe vi hängde på absolut mest. Mysiga soffor och stolar som den på bilden ovan, beläget i aktern på båten med magisk utsikt och väldigt fotovänliga utsmyckningar. Också det enda stället på båten där det var åldersgräns på 16 år.

Bionic bar. Ett måste att testa på även om jag inte ens var sugen på en drink. Beställningen görs via plattor och drinkarna tillagas av roboten på bilden. Just så.

För att förstå ungefär hur stor båten är

Båten! Det är omöjligt att göra dess storlek rättvisa på bild. Men som en jämförelse kan man om man förstorar bilden se människor på asfaltytan till höger om båten. Och även några som håller på att gå i land där. Den var gigantisk.

Underhållning och nöjen

Underhållning. Ständigt underhållning. Denna killen stod när bilden togs på Royal Promenade som är båtens huvudgata. En annan dag åkte han förbi med sitt ambulerande i piano i en av hissarna. Och orkade man inte ta sig ut för att delta i underhållningen gick det bra att sätta på rätt kanal på TV:n i hytten. Där fanns det en egen kanal så kunde man framförallt på kvällstid kunde följa allt. Det fixade båtens eget TV-team.

Båtens egen godisaffär. Här med en bråkdel av utbudet. Och vattenrutschbanor, här är en av alla på båten.

The rising tide — Rising Tide bar. Ibland på däck 5, ibland på däck 8. Ibland på väg upp eller ner. Och som gäst fick man åka med. Bar och hiss kombinerat helt enkelt.

Lekmöjligheter eller kanske omöljligheter om du frågar Andreas.

Ulimate abyss. Inomhusrutschbanan med något skräckinjagande ingång som du kan välja om du vill åka 10 våningar ner och inte tar hissen.

Att bli sjuk på kryssning

Sa jag att det fanns allt på båten?
Till och med en liten välutrustad vårdcentral.
Tack och lov för det när de berömda tarmfickorna gjorde sig påminda någonstans mellan Rom och Neapel.

Vill inte ens tänka på hur många meter ner under detta glasgolv havet är.

Maten

Åh herregud. Maten!
Skulle kunna skriva ett helt inlägg om bara maten men ovanstående bilder är från det som blev ett av favoritställena.
El Loco fresh. Tacos i mängder och varianter.
Och gillar du inte mexikanskt kanske något av dessa faller i smaken.

Utöver mat och aktiviteter är båten full med områden att bara strosa runt på som exempelvis Boardwalken som var på bild en bit upp eller en lite lummigare variant, Central park. Här kan jag också rekommendera en liten mysig restaurang vid namn Vintage. En kväll delade vi en flaska vin och tog en tapastallrik till förrätt där. Betyget var fantastiskt. Så fantastiskt att jag glömde fota. Ja ni förstår.

Och skulle du råka ha någon plats kvar i magen efter maten kan det hända att du hittar någon liten efterrätt också.

Och är inte desserter något för dig så finns det mjukglassmaskiner på flera ställen. Bara att ta, så mycket du orkar.

Glass glass glass…

Och har man inte fått nog, då kan man boka nästa resa på båten direkt.

Och allt som inte fastnade på bild

Det finns mängder av saker jag inte har fotograferat eller berättat om. Som zipline-banan över hela boardwalken där du kan åka 10 våningar upp över hela fartyget. Eller som restaurangen Wonderland där allt är som en magisk saga. Inte heller teatern som är flera våningar hög där både musikalen Hairspray spelas. Och en av kvällarna hamnade vi där på en ruskigt bra is-show. Eller casinot. Och hur ska man kunna fotografera den fantastiska servicen och personalen. Eller organisationen. På ett fartyg där det får plats upp emot 6000 passagerare behövs ordning och redan. Som exempelvis matnyttiga interaktiva skärmar överallt.

Inför vår resa tittade jag en hel del på vloggar både från tidigare resor med Symphony of the seas och andra liknande fartyg, men en sak är klar. Det går aldrig att förstå exakt hur det är att vara ombord på en sånhär båt. Det måste upplevas!

Vill du läsa mer om de stopp vi upplevde på vägen klickar du dig vidare hit. Läs också 7 myter om kryssning – sant eller falskt.