Det bästa och det värsta med att reseblogga – är andra resebloggare

Jag bloggar inte bara om resor och jag utger mig inte för att vara en ”riktig” resebloggare. Men jag skriver en hel del om resor. Långa och korta. Lyxiga och mindre lyxiga. Mitt fokus är ofta själva upplevelsen mer än själva resan. Och ett besök på spa här i hemstaden får lika mycket plats i bloggen som en Thailandsresa.

Men att skriva om resor får en naturlig följd och den är att man (läs jag) börjar följa andra resebloggare. Och DET mina vänner, är det absolut bästa med att själv räkna sig åtminstone nästan som att var en resebloggare.

Vet ni vad det värsta är? Det är att följa andra resebloggare.
Ni läste inte fel.
Att följa andra resebloggare är det absolut bästa och det absolut värsta med att reseblogga.
Låt mig förklara.

Trodde jag var först

När jag började blogga 2007 på min andra blogg var min inriktning hälsa och viktminskning. Nu trodde jag i min enfald att jag var den första som skrev på detta tema och jag insåg snart att jag hade fruktansvärt fel. Men resultatet blev att jag fick kontakt med andra så kallade viktbloggare. Vissa av dem följer jag fortfarande. Andra av dem finns nu i min närmaste krets även in real life.

När jag för mindre än två månader sedan tog beslutet att hals över huvud börja blogga här på litemerarosa.com med fokus på vardagslyxen och glädjen i livet var såklart bland de första aktiviteterna att jag gjorde research och hittade andra bloggare. Och ganska snabbt hittade jag flera fantastiska. Och det behövde inte gå många dagar innan det började kännas som en liten digital familj. Med dagens möjlighet till stories på Instagram följer man ju faktiskt sina digitala kontakter lika mycket som de i den närmaste familjen.

Och det är det absolut bästa med att reseblogga. Man stöter på intressanta historier, fantastiska berättelser och nya reseidéer. Man inspireras och förundras.

Det absolut värsta

I nästa andetag är det det absolut värsta. För förutom att inspireras och förundras så får man både lite prestationsångest och reseabstinens.

I detta nu är statusen denna för det jag på kort tid har börjat se som ”min” resefamilj:

Jennifer på jennifersandstrom.se, Charlotte på readyfortakeoff.se och Lisa på livetfrandenljusasidan.se är alla i Österrike tillsammans för skidresa i samarbete med Visit Tirol.

Lindha på resamedfamiljen.se är på semester i tre månader med familjen i Vietnam och Thailand och det är även Elin på Researkivet.

Isabelle på thatswedishtraveller.com har just bokat en resa innan nyår och Annika på resfredag.se åker i början av nästa år med Plan Sverige till Myanmar och sedan vidare för semester i Thailand.

Jag har säkert missat någon, för familjen börjar bli stor nu, men jag tror att ni förstår poängen. För någon som älskar resandet så är ovanstående facit både ångestframkallande och… och… och… och… alldeles, alldeles underbart.

För jag får följa alla dessa inspirerande och spännande resor på nära håll. Jag får inspireras av härliga förebilder, att göra bättre ifrån mig och kanske också ha möjligheten i framtiden att åka på resor i samarbete med reseaktörer och jag får härliga tips på platser att besöka i jordens alla hörn.

Så alla ni resebloggare. Ni är ibland de allra värsta men visst är det tur att det positiva överväger stort och att ni också är de absolut bästa!!!

Tack för att ni finns och delar med er!

Följa gärna Lite mera rosa på Facebook eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller följ mig på Instagram för mer bilder och tankar. Tack för att du läser mina tankar.