I mitt handbagage

Jag har åkt jorden runt med handbagage men till Aarhus med incheckad väska. Handbagaget har bestått av allt ifrån en liten ryggsäck till en kabinväska så stor som den får vara när den är som störst. Handbagage kan väcka starka känslor. Inte minst när ens medresenärer maxat lite väl. Det går att skriva spaltmeter om den bästa väskan och måtten på desamma. Men letar du efter det så får du hitta en annan blogg. Här pratar vi istället essentials – det där jag inte kan vara utan i mitt handbagage.

Inspirerad av Helena på Oh darling let´s be adventurers och även Freedom Travels som båda skrivit inlägg på ämnet har nu det där inlägget som legat och mognat till sig någon månad blivit klart. Tankarna har format sig och blivit redo att möta världen.

Aldrig utan mina lurar

Det finns en sak jag skulle riskera att missa planet för att åka hem och hämta om jag glömde dem. Mina brusreducerande hörlurar. Första resan de fick åka med på var resan till Thailand. Och nu förstår jag inte hur jag någonsin har kunnat flyga utan dem. Jag erkänner att jag var skeptisk. Trodde att min teknikgalne sambo bredde på förträffligheten i dessa lurar för att få anledning till ett nytt inköp. Jag ber lurgudarna (och Andreas) om ursäkt. De är fantastiska. Vare sig du behöver utestänga barnskrik eller snarkningar eller inget mer än flygplansljudet så är de fullständigt oersättliga. Jag reser aldrig mer utan mina lurar.

Batteripack

Förvånansvärt många plan och de allra flesta flygplatser har numera möjlighet att ladda telefonen. Och det är ju fint såklart men jag skulle ändå inte våga åka utan mitt batteripack. Ser iPhones fotoalbum ut som nedan efter varje resa så kan du kanske förstå att det går åt lite batteri. För det är inte några nedladdade filmer eller serier som slukar mina procent. Det är fotograferande och möjligen lite Spotify. Jag ska återkomma till det.

Skrivböcker och pennor

Jag glömmer aldrig Andreas totalt oförstående blick när han spanade ner i min handväska på vår första gemensamma resa. Den gick till Mallis och det var hösten 2015. När vi ska plocka ur bagaget ur vår bil ser han att min kalender, min skrivbok och mitt pennskrin ligger i min handväska och han börjar helt sonika plocka ur det ur väskan innan jag säger. men vad gör du? Ska du ha med dig kalendern, undrar han. Varför ska jag inte ha med mig kalendern, undrar jag.

Här kanske jag delar min läsarskara som Moses delade Röda havet i Bibeln. Men ni som är lika analoga som jag förstår förtjusningen. Aldrig får jag så mycket lugn och ro att sitta och pyssla, skriva och planera som på ett plan. Allra helst om det inte finns WiFi. Och aldrig någonsin skulle jag drömma om att resa utan min kalender. Stackars Andreas. Men han har vant sig nu.

Offlinelistor på Spotify

Spellistor med den där musiken som får mig lugn är min melodi. Numera krävs de inte i syfte att dämpa någon flygrädsla utan mer för att få mig i rätt stämning. Och efter vår resa mellan London och San Francisco där de hade ASMR-ljud med regn så finns även det i mina nedladdade listor på Spotify.

Jag har rört vid ämnet förr. Jag tror att det är min tid som flygrädd som gör att flygplanens entertainment-utbud inte blir utslitet av just mig. Ett och annat avsnitt av Vänner har jag sett på någon flygning men i övrigt har jag trots mina vid detta laget ganska många timmar på flyg bara sett en hel film. Det var på planet mellan München och Los Angeles och filmen var Mama Mia Here we go again.

Patiens-appen

När allt är skrivet. Molnen och flygplansvingen fotograferad tillräckligt många gånger. När det blivit för trist att kolla var på vår jord planet befinner sig och maten är uppäten. När till och med jag börjar bli lite uttråkad. Då åker Patiens-appen fram. Jag är inte mycket för sällskapsspel men patiens kan jag pyssla med hur länge som helst. Lagom monotont och lagom lätt att göra utan att behöva använda för mycket hjärnceller.

Pass & analoga biljetter

Kanske det mest självklara. Pass och biljetter. Jag har skrattat många gånger åt min kollegas berättelse när han la passet i väskan och checkade in den. Det var på håret att de hann stoppa den innan den försvann ner i flygplatsens underjord. Men han är liksom jag tidigare varit hysteriskt flygrädd och hade nerverna utanpå kroppen den där dagen. Att höra honom berätta historien med glimten i ögat är en av de där grejerna som verkligen får mig att klucka av skratt.

Visst kan man resa utan pass inom EU, men det är ju dumt att chansa. Personligen är jag en av de där som också har med mig biljetter och boardingpass utskrivet. Att jag skriver ut boarding-pass har med mina samlarinstinkter att göra. Jag har boardingpass-sparade ända sedan min första resa till Sri Lanka 1999. Men det skall också sägas att jag behövt dem när jag ansökt om ersättning vid försenat flyg på senare år, så helt onödigt har det inte varit att jag skrivit ut dem och inte bara haft dem i appen.

Att jag inte litar på att ha både biljetter och boardingpass i just appar eller digitalt har kanske att göra med att jag ändå jobbar med just telefoni på mitt vanliga ”människojobb”. Våra smarta telefoner är som jag brukar säga bland det osmartaste vi har. Och att riskera att det är det enda stället där jag har en värdehandling kommer inte på fråga. Precis vad som helst kan hända.

Lösgodis

Har jag möjligheten så brukar det slinka ner en liten påse med favoritgodisarna i handbagaget. Få saker är så gott att ha där som en påse favoriter. Jag försöker hålla mig. Försöker glömma bort att det finns och när minst halva resan har gått då är det dags att plocka fram det.

Svårare än såhär är det inte enligt mig. Åker jag med bara handbagage ser jag till att packa ner kläder och hygienartiklar också såklart. Och datorn. Men åker jag med incheckat bagage får just det oftast åka med under planet.

Vad har du i ditt handbagage? Har du något du inte kan resa utan som du vill tipsa världen om. Då finns det ett kommentarsfält precis här nedanför.