Ett inlägg om dagen – hela oktober

Jag hoppade på Annikas utmaning och tänkte mig att en nytändning i bloggskriveri var precis rätt tillfälle denna månad. Ett inlägg var redan schemalagt den första i månaden. Ett annat skrevs den andra. Resten av månaden var planerad när jag fick samtalet från min vän den första oktober. Den där sjukdomen som börjar på c hade slagit till och plötsligt kändes ett blogginlägg om dagen HELT oviktigt. Ett inlägg till blev det ändå och det inför den där händelsen som jag planerat sedan i februari.

Workation i Palma

Ända sedan februari hade jag planerat och längtat. Eller egentligen mycket längre än så. Sedan 2018. Då såg jag ett instagraminlägg från Carina Sunding som väckte tanken. Och nu var det äntligen min tur. Och inte bara min tur. Jag skulle åka dit i Carinas regi. Jag skulle yoga i soluppgången på Castillo de Bellver. Jag skulle vandra mellan Sollér och Deia. Jag skulle workshoppa och jag skulle framför allt jobba med mitt företag. Sätta riktningen framåt.

Men allt var inte självklart. Ända fram till avresa var det en magkänsla som sa mig att jag inte skulle åka. Men självklart hade jag peppande människor runt mig och även jag själv som trodde det var den vanliga resfebern. Jag sammanfattade mina tankar i ett inlägg kvällen innan avresa och sedan gav jag mig iväg. Men ganska snabbt insåg jag att det var något som inte stämde. Jag som brukar stortrivas i sammanhang med mängder av likasinnade drog mig tillbaka till rummet. Sömnen var rubbad och natten till lördagen kände jag en välbekant och ovälkommen smärta i magen som gjorde att jag hoppade över vandringen som jag hade sett så mycket fram emot.

Istället för att stanna till torsdagen för egen workation så åkte jag hem redan på måndagen. Och tur var väl det. Sakta men säkert under min resa hade jag börjat inse att strävan efter mer, andra vägar, andra riktningar inte var det jag behövde just nu. Utan trygghet och det där alldeles vanliga livet. Vardagen. Närheten till familjen. Inga omsättningsrekord och nya företagsdrömmar.

Tre dygn på KAVA

Väl hemma efter en lång resdag med känningar av mina magproblem kraschlandade jag. Det stog semester i kalendern. Jag skulle ju ha hängt på Hotel Feliz i Palma. Och ledighet blev det. Men kanske inte den jag hade tänkt mig. Jag fortsatte vara snäll mot min mage. Det är nu snart tretton år sedan jag fick veta vad det är jag har. Divertiklar. På svenska – tarmfickor. Och blir de inflammerade så kallas det Divertikulit. Första och förra gången de tog mig till KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning) hade det dessutom blivit en liten perforering på en av dem. Och det ska det inte bli. Det är inte alls bra.

Och efter några dagar på hemmaplan kändes tydligt att något liknande var situationen även denna gång. Ett par besök på akuten senare fick jag återse KAVA och klarade mig med nöd och näppe från en operation.

Ena fredagen soluppgång över Palma. Andra fredagen soluppgång över Linköping från våning 18 på KAVA. Och ännu en tankeställare vad som är viktigt här i livet.

Ledighet och Mega Dance Week

Men visst finns det alltid något positivt att fokusera på. Och i detta fallet att jag blivit en hejare på att vara ledig och inte ens bry mig det minsta om vad som händer i inkorgen på jobbet. Det var inte en dag för tidigt. Och till slut så var jag tillräckligt frisk för att avsluta oktober med ett par dagar på Mega Dance Week i Uppsala med min dansanta dotter som tävlade i hela fem klasser. Mysig övernattning på Clarion Hotel Gillet. Intensiva dagar och fina kvällar med Victorias danskompisar och deras föräldrar.

Tack och hej oktober 2024

Jag tar med mig så mycket från månaden som gått.

Att är okej att ändra sig. Att det är okej att byta inriktning. Att det är okej att vara ledig och inte alltid uppkopplad och att det är helt okej att lita på sin magkänsla. Det ska jag definitivt göra nästa gång även om jag tror att det fanns en mening med att jag i alla fall åkte till Palma och insåg allt det där jag kanske inte insett annars.

Det planerade inlägget för den 31 oktober – det som hade arbetsnamnet I did it blev det aldrig något av. Det och nästan alla andra inlägg i oktober.

Inlägget Tack och hej oktober 2024 – vilken käftsmäll du bjöd på dök först upp på lite mera rosa.

Och visst är det så att de också säger det i det finstilta. Men jag hade kanske en förhoppning om att även om den inte kan hitta all info så kan den åtminstone tolka informationen den får rätt.

Anledning 1 – Nej Linköpings domkyrka kallas inte Sankt Larskyrkan

En annan fråga jag ställde till ChatGPT var om lista 10 sevärdheter i min hemstad Linköping. På plats nummer 4 berättar den om Linköpings domkyrka som jag förvisso verkligen rekommenderar ett besök i men…

Nej, Linköpings domkyrka och Sankt Larskyrkan är två helt olika kyrkor. Domkyrkan är domkyrkan inget annat. Rent hittepå alltså som vi säger i Skåne.

Anledning 2 – Linköping water festival?

På plats nummer sex över sevärdheter och upplevelser i Linköping hittar vi – Linköping water festival. Festivalen som fokuserar på stadens många vattendrag… hmmm.

Ska det vara Stångån och Tinnerbäcken då? Kanske den lilla dammen i Trädgårdsföreningen? Nej men kom igen. Var i all världen har man hittat denna information.

Anledning 3 – hmpf, vaddå inte någon betydande online närvaro.

Självklart kunde jag inte heller motstå att fråga denna lilla kunniga robot om mig själv. Ni vet väl om att det kan vara bra att googla sig själv då och då för att se vad man får upp och nu tänkte jag fråga ChatGPT samma sak.

Visst finns det en specifik person med namnet Cornelia Tonéri. Och bara en. I hela världen. Hon kanske inte är känd offentligt och kanske är det inte en betydande närvaro online för dig. Men att just du som läser detta är betydande för mig i min närvaro online – det är en sak som är säker.

Jag hoppas du tar den sista punkten med glimten i ögat och så hoppas jag att mina reseskildringar och berättelser här får fortsätta läsas även om chatbotar, AI och annat gör anspråk på att kunna både det ena och det andra.

Så länge vill jag rekommendera dig att läsa en annan av mina resebloggarkollegors bloggar – Annika på Resfredag. Tack för idén om inlägget Annika i ditt senast inlägg om 5 tankar om resor och digitalisering.

Inlägget 3 anledningar att inte lita på ChatGPT dök först upp på lite mera rosa.

Med vår midsommarhelg i Kiruna i färskt minne vill jag slå ett slag för hur mycket det finns att uppleva här hemma i Sverige. Låt oss fortsätta göra det. En resa utanför Sveriges gränser är bokad. Den blir av om den blir av. Kanske blir det en till. Eller så blir det ingen. Men jag har en önskelista för året som kommer. En önskelista som känns rimlig och uppnåbar. En lista som rymmer platser jag vill besöka, människor jag vill träffa, upplevelser jag vill uppleva och saker jag vill åstadkomma. Den kommer på bloggen i början på 2022 som en liten påminnelse till mig själv. Jag ser fram emot 2022.
Det känns på samma sätt som 2020 gjorde som ett jämnt och bra år. Ett år med alla förutsättningar att bli bättre än det som varit. För allting blir ju vad man gör det till.

Från inlägget rese- och upplevelseåret 2021

Det blev inte bara en utan faktiskt tre utlandsresor. Men framför allt blev det just vad vi gjorde det till. Med massor av upplevelser här hemma i Sverige och vissa nästan intill husknuten. Och vet ni vad. Flera av sakerna på önskelistan uppfylldes också. Men låt mig återkomma om det och till den där enda saken som står på önskelistan för 2023. Och innan detta inlägget är slut får jag skriva de där orden jag ska blicka tillbaka på om ett år.

Januari

Djurönäset och Bageri Normandie

Vi startade 2022 med sedvanligt besök på spa med barnen. Denna gången hade jag bokat in oss på Djurönäset och deras lovpaket när barnen också är välkomna. Djurönäset har jag tidigare varit på konferens på och då besökte vi inte spadelen. Det var en miss helt klart för det var trevligt och vi är alla rörande överens om att utomhuspoolen med utsikt över Stockholms skärgård var den absoluta höjdpunkten. På plats två kommer för mig frukostens äggröra, en av de godaste jag ätit. Och så gillade vi rummen. Enkla rum men möjligheten att öppna upp emellan och få lite mer space är alltid välkommet för en familj.

Genomgående för året verkar också vara att jag inte har skrivit så mycket om våra upplevelser. För Djurönäste har ännu inte fått något eget inlägg precis som mycket andra resor och upplevelser under året.

Något jag däremot har skrivit om är ett ett ganska nytt bageri i Linköping som just firat ett år. Det heter Bageri Normandie. Och förutom att jag är fullkomligt förälskad i deras bakverk är jag ofantligt nöjd med rubriken – Från polis i Paris till Bageri Normandie.

Medan kylan låg över slätten passade vi på att nyttja upplevelserna vårt närområde ger möjlighet till. Grill vid vindskyddet med vackraste utsikten över Landeryds kyrka är en av dem.

Västervik & Gamla Linköping

Den tjugonde dagen i månaden satte jag mig på tåget och drog sydöst ut. Mot workation Västervik med min poddkollega Linda. Fyra dagar gick alldeles för snabbt. Vi hann allt och inget. Vi pratade mängder, planerade mindre. Och besökte mysiga 96bageri och bodde i ett mysigt airbnb som jag inte heller har hunnit skriva om. Minnesvärt från resan är definitivt våra två besök på Restaurang Guldkant som vi blev mycket förtjusta i. Så förtjusta att vi även frågade om möjlighet att få låna lokalerna till fotografering. Duktiga fotograf Rokåkå förevigade oss för bilder till podd och hemsida. Och på den vägen fick vi även möjlighet att besöka Hotell Fängelset i Västervik. Hotellet som varit just fängelse till för inte alls längesedan.

Innan januari var slut lämnade jag av dottern med kompis på Fenomenmagasinet i Gamla Linköping medan jag själv strosade runt i kvarteren som jag under åren skulle få lov att besöka ännu mer, men det visste jag inte då. Jag passade på att besöka Skönfärgaregården för en våffla och för att spana in de magiska målningarna i byggnadens tak. De ska ni inte missa.

Blogg & podd januari 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var inlägget om Stenkullen. Månandens poddavsnitt av vår resepodd Jordenruntpodden handlade om New York efter Lindas besök i staden som aldrig sover.

Februari

Livgrenadjärsmässen & kallbad

Första fredagen i februari checkade vi in på Livgrenadjärsmässen här i Linköping. På det gamla garnisonsområdet är ett av husen idag ett hotell med historien vackert bevarad men nytänket närvarande i varje detalj. Och inte heller detta har jag ännu skrivit om inser jag nu. Och historien om när jag letade efter en speciell dörr den borde egentligen berättas även här och inte bara på Instagram.

Restaurangbesöket den kvällen blev Hey Lucy. Och det har jag skrivit om. Dessvärre har Hey Lucy nu stängt. Synd eftersom det var ett välkommet inslag på Linköpings restaurangscen.

Bara någon dag senare var det dags att åka på jobbuppdrag och det stora testet. Uppdraget var för Visit Östergötland som jag under året har jobbat några procent för inom min tjänst på Region Östergötland. Och nu skulle jag besöka en typisk sommarplats på vintern och vinterbada. Jag som knappt badar i sjön eller havet på sommaren skulle nu kliva ner i en isvak. Hur tänkte jag här?

På vår resa ut i skärgården stannade vi till för söndagslunch på Stegeborgs hamnkrog som ligger alldeles intill en av Östergötlands vackraste slottsruiner – Stegeborgs slottsruin.

Slutmålet för dagen var Mon skärgårdsbyn. En riktig idyll som jag verkligen inte ville lämna efter två härliga dygn. Och Mon, den vistelsen har jag skrivit om både här på bloggen och på Visit Östergötland.

Semmelkreationer från Östgötaslätten

Slutet av februari bjöd på en massa snö och fint vinterväder och jag reste Östergötland runt i jakt på olika semmelkreationer. Minnesvärda varianter var semmelvåfflan på Café Belvederen i Trädgårdsföreningen i Linköping, inte minst för utsikten.

Men allra bäst gillade jag definitivt semmel-cannelonin på Camarda delikatesser i Borensberg. Den hoppas jag kommer tillbaka 2023.

Blogg & podd februari 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var 20 vandringsleder i Östergötland. I februari släpper vi för ovanlighetens skull två avsitt av Jordenruntpodden. Del två om New York, vi hade helt enkelt för mycket att prata om om denna magiska stad för att det skulle få plats i ett avsnitt. Och så släppte vi avsnittet vi spelade in under vår workation i Västervik i slutet av januari. Avsnittet om Att leva som digital nomad och ha hela världen på sin bucketlist med årets första gäst – Anna på Anna round the world

Mars

Tåkern & Staycation på The Box

I början av mars åkte vi till ett av Östergötlands många naturfenomen, får man kalla den så, fågelsjön Tåkern. Tåkern ligger alldeles i närheten av Omberg och tidigare har vi bara besökt det sommartid. Här har bland annat Prinsessan Estelle som ju är Hertiginna av Östergötland en egen sagostig och här finns också ett av Sveriges Naturrum. Det går vandringsleder runt sjön och här finns flera olika naturreservat. Värt ett besök både sommar och vinter.

Några dagar senare checkade vi in på hotell i vår egen stad. Det var inte första och säkerligen inte sista gången vi tog in på Quality Hotel The Box. Vi har på senare tid gått över från att samla poäng på SAS till att samla poäng på Nordic Choice och det resulterar då och då till en poängnatt – alltså en kostnadsfri natt. [Reklam för egen verksamhet] Vill du läsa mer om hur vi gör för att resa billigare och bättre bland annat genom poängintjäning. Då har jag gjort en guide som just nu finns till kampanjpris – 29 kr. Du laddar ner den enkelt här och betalar med kort eller swish.

På The Box finns också The Wellbox. Hotellets mysiga spa-avdelning. Den kunde vi naturligtvis inte låta bli att besöka. Innan vi sedan tog en promenad in till Linköping för lite middag och för mig ett första besök på mysiga Bierhaus. Ett härligt ölhus som ligger i källaren till ett av Linköpings äldsta hus.

Gamla Linköping och Villa Baro

I mars gör jag ett första besök i Gamla Linköping. Ja inte ett första besök någonsin men ett första besök för att grotta ner mig ordentligt i verksamheterna Dahlbergs café och Hilma Winblads B&B som ansvarig för deras sociala medier. Ett uppdrag som jag älskat varje sekund av och som jag även kommer fortsätta med under 2023.

Sista dagen i mars åkte jag söderut i till Åtvidaberg för att inom uppdraget för Visit Östergötland checka in på Villa Baro för vandringspaket och mer om det har jag skrivit både på just Visit Östergötland och här på bloggen i form av en vandringberättelse som rundslingan Bysjön runt.

I mars gör jag också mitt första inlägg som gästskribent för mina resebloggarkollegor på Freedom Travlnews och självklart skriver jag om ett favoritämne – Åtta slott i Östergötland.

Blogg & podd mars 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var mitt inlägg om Stenkullens värdshus. I mars släpper Jordenruntpodden sitt hittills absolut mest populära avsnitt. Att resa med tåg i Europa – allt du behöver veta inför din resa.

April

Inga spöken på Södertuna slott men väl ett företag som föddes i april

I april är det sedan dags att åka på årets spökresa. Jag och min vän Linda har jag gjort några stycken av det slaget nu. Vi började med att bo helt ensamma på Husby säteri sedan åkte vi till Stenkullens Värdshus, det mytomspunna hotellet intill E4:an strax norr om Norrköping. 2022 var det dags för Södertuna slott som vi hört en hel del om. Inte heller den vistelsen har du kunnat läsa så mycket om här på bloggen och det handlar nog till lika delar om att vi inte kände av några spöken över huvud taget som att vi faktiskt blev ganska besvikna på vistelsen i stort. Inget att skriva om helt enkelt. Och så är det ju ibland. Men hoppet om ett nytt äventyr inför 2023 lever.

Istället slog jag mig en dag i april ned i lobbyn på The Box här i Linköping, det stället där jag känner mig som mest kreativ och så bestämde jag mig. Tonéri media föddes på riktigt. Det blev ett Instagramkonto den dagen. En liten egensnickrad logo och ett statement. Ett halvår senare fick företaget också en egen sida här under på bloggen. Och förhoppningsvis kommer jag också staka ut vägen ytterligare under 2023.

Om pärlorna nära, lite längre bort och på Mallis

I april gör jag utflykter i mitt närmaste närområde. Till Stafsäters gårdsglass bland annat. Det blev lite påsksmak på glassen som fick följa med hem till frysen. Och sedan var det dags för ytterligare ett uppdrag för Visit Östergötland när vi på självaste Skärtorsdagen styrde kosan mot ett ställe jag sett fram emot att besöka sedan jag skrev inlägget om Fem unika boenden i Östergötland i juni 2020 – Borkhult Lapphem. Vilken upplevelse. På alla sätt. Du kan läsa mer om den om du klickar dig vidare hit.

När april blev maj hade vi landat på en av mina favoritöar, Mallorca. En klassisk charter. Ett nytt ställe för mig på Mallis. Cala d’Or. Och med semester i semestern när vi åkte till Palma för en övernattning och besök på La Perla. Inte heller detta har ni kunna läsa om här på bloggen. Men inte alls av samma anledning som Södertuna ovan utan för att jag halt enkelt verkar ha kommit av mig när det gäller att berätta om mina resor och äventyr.

Blogg & podd april 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var mitt matiga inlägg om 50 tips på upplevelser i Östergötland. I april tipsar Jordenruntpodden om 20 svenska sommarpärlor. Vi väljer ut varsina tio jag och Linda och lyckas pricka helt olika vilket resulterar i ett matigt tipsavsnitt.

Maj

Corren Sommar och massor av Östergötland

Precis efter hemkomst från Mallis har jag stämt möte med Correns reporter på min favoritplats Gamla Linköping. Jag ska få äran att tipsa om 10 sommarpärlor i Linköping för Correns Sommarbilaga. Resultatet hittar ni här.

I maj återser jag Arlanda men inte för att resa, inte för en egen övernattning och flightspotting utan för konferens. Vår växelleverantör Mitel – det där jag sysslar med på mitt människojobb – hade den goda smaken att förlägga sin årliga konferens på Clarion Arlanda. Och det vet vi ju sedan tidigare att det är ett favoritplace för mig. Ljuvligt är ordet. Och faktum är att det är mitt enda besök på Arlanda under 2022. Flygresorna under året har nämligen gått från Jönköping, Göteborg och Kastrup.

I maj gör vi också återbesök på ett riktigt favoritställe i Östergötland – Pizzamakarna. Nästan på dagen ett år efter vårt första besök.

Jag besöker Norrköping och två café som jag länge velat besöka – Marikas café och inredning (som hon nu vid årsskiftet lämnar över till nya ägare) samt Tinas mat o sånt i mysiga Knäppingsborg.

Ett hotell jag sedan inser att jag har besökt många gånger under året är Quality Hotel The Box. I maj är vi där igen och testar det där ordet jag älskat sedan jag hörde det första gången – Sprulle. Spa och frukost. Barnen har studiedag och vi börjar den på det viset och avslutar den med att göra pass i Nyköping.

Västmanland, magi och Jordenruntpodden-meetup

I slutet av maj nyttjar vi en poängnatt igen när vi åker till Comfort hotel Västerås. Vi äter på Pinchos och ser Västerås från ovan på Skybar Plaza. Efter en god natts sömn möter vi upp Andreas syster med familj på Wåffelbaren på Björnö, ytterligare en plats jag sett fram emot att besöka sedan jag skrev inlägget om Sveriges bästa våfflor. Och jag blev inte besviken.

På väg emot Arboga blev det sedan lite slottssafari med besök på både Tidö slott, en överraskande fin upplevelse och återbesök på ett av de kungliga slotten Strömsholm.

Direkt efter hemkomst till Östergötland var det sedan dags för födelsedagsövernattning för Andreas. Detta året gick den till Naturlogi utanför Linköping och vi upplevde ett helt magiskt dygn i ett av deras skogsrum. Går inte att förklara egentligen men jag har gjort ett försök här.

Innan maj blir juni möter jag spontant upp min resepoddarkompis Linda som varit på morsdagsbrunsch i Linköping. Vi spanar på slussning vid Tannefors slussar i Kinda kanal och så planerar vi resten av poddåret på en riktigt favoritplats – Boställets vedugnsbageri.

Blogg & podd maj 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var återigen inlägget om Stenkullen. I maj har Linda besökt Malta och vårt tionde avsnitt av Jordenruntpodden blir ett avsnitt helt om den fina ön i Medelhavet.

Juni

Båttur, vandring & ny Questropolis

I början av juni åker jag tillsammans med Östergötlands turistrådsrepresentanter den nya båten M/B Stockholm från Linköping till Berg och Bergs slussar. Det är en lite regnig dag men det är ändå magiskt att få testa att slussa i Nykvarns sluss och uppleva en färd mellan Kinda och Göta kanal och dessutom få höra lite mer om planerna för den östgötska sommaren.

Innan semestrarna drar igång beger vi oss ut mot skärgården och Stegeborg och går en rundslinga av Östgötaleden som jag varit nyfiken på ett tag, Stegeborgsslingan. Den rekommenderas varmt, och jajamen, här passerar vi både en flygplats, en herrgård och två borgruiner. Inte illa för 1,2 mils vandringsled.

Sommarlov firas in i med den nya Questropolis-banan i Gamla Linköping och sedan avnjuter vi en fyrarätters meny på en av Linköpings absolut härligaste restauranger Stångs Magasin.

Midsommar med Östgötaroadtrip

När klockan slår midsommarafton är vädret precis sådär som man vill att det ska vara en midsommarafton i Sverige. Vi beger oss ut på roadtrip söderut och stannar till på Landets goda i Kisa på väg mot vår slutdestination en plats som också stått på önskelistan ett bra tag Valö café i Björkfors. Där spanade vi på förberedelserna inför eftermiddagens firande och avnjöt räkmacka innan det blev ett lugnt hemmafirande med lite bubbel som sig bör och ett litet bokslut över det första halvåret 2022.

Blogg & podd juni 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var mitt inlägg om Stendörrens naturreservat. I juni släpper vi också sista avsnittet av Jordenruntpodden innan sommaruppehållet och slår på stort med ett matigt vandringsavsnitt med Emma V Larsson.

Juli

Gräv där du står och kanske lite i Västmanland

I vanlig ordning passade vi på att jobba när alla andra var lediga men det hindrar inte korta små roadtrips i närområdet och en eftermiddag i juli begav jag mig ut på jakt efter bildmaterial till ett inlägg på Visit Östergötlands Instagram. Resan tog mig söderut mot Brokind i fotspåren av mitt eget blogginlägg 11 mysiga stopp på vägen mellan Linköping och Brokind. Jag stannade till i mysiga Fornhem, en hembygdsgård och friluftsmuseum med äldre byggnader från Bjärka-Säbys olika gårdar. Och så upptäckte jag den oerhört mysiga slussvaktarstugan i Brokind. Strax intill det ligger Brokinds herrgård eller slott om man så vill. Men det är tyvärr privatägt och ska bara beskådas på håll.

Fem dagar in i juli checkade vi in i rum Hilda på Hilma Winblads och avnjöt premiären av Tisdagar i Trädgårn, en serie konserter som hålls i Dahlbergs cafés trädgård. Perfekt start på sommaren.

Vi fortsatte våra upptäckter i Östergötland med ett besök på Rykets gårdsglass där man gör gelato på fårmjölk och sedan gjorde vi sommarens (ja faktiskt hela årets) enda vandring på Omberg när vi gick Ellen Keyes led.

När våra små hjärtan anlände blev det sedan minigolf i Berg innan vi åter tog oss norrut för besök i Eskilstuna på Parken Zoo och sedan övernattning i Comfort Hotel Västerås härliga familjerum med åtta bäddar innan uppskattat besök på Jump Yard, även det i Västerås.

V, V & V – Västergötland, västkusten och Vadstena

Sista delen av juli blev det sedan en hel massa V. Vi åkte på roadtrip till Västergötland och västkusten, något jag berättade mer om här. Västergötland fick jag verkligen mersmak för och hoppas kunna återvända snart.

Med besök av Andreas mamma gjorde vi sedan en roadtrip till Vadstena, promenerade i de mysiga stadskvarteren och avnjöt glass på Kungens glass. Ännu ett litet V blev det när jag vinkade av de små som åkte till Sardinien för kompishäng medan vi här hemma firade min spök-kompis Linda som gick och gifte sig.

Blogg & podd juni 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var en gammal sommarfavorit. Inlägget om Godaste glassen i Sverige – landskap för landskap. I juli har jag och Linda poddsemester.

Augusti

Cypern och kaffeglass på Halvars

Andra veckan i augusti avslutar vi sommarlovet med en härlig semestervecka på Cypern. Det är närmare 20 år sedan jag var där sist (om inte mer) och jag blir inte besviken. Snarare längtar jag mer än någonsin tillbaka. Jag hade glömt hur magiskt vädret är på denna vackra ö.

Vi åkte med TUI och bodde på Althea Beach. Något jag heller inte har skrivit om. Om man inte räknar med reflektionerna i inlägget ”Kan en resebloggare ta semester” som delvis handlar lite om just den resan.

Sommaren hann inte mer än starta så var den över. Ja det var i alla fall lite så det kändes. För vips var det dags för den sista av konserterna i Dahlbergs trädgård. Den med Kvartetten från Slätten och vi njöt i fulla drag.

I övrigt passade vi på att njuta av de sista sommarkvällarna på Linköpings sommarställen så som samarbetet mellan dåvarande Funky Corks och Backen på deras innergård. Efter god öl på innergården landade vi på Malt & Humle med ett glas vin, lakrits och På Spåret-spelet.

I augusti hittade jag också kanske den godaste glassen jag någonsin ätit. Jag är svag för mjukglass och på Halvars i Norrköping hittade jag just det – med kaffesmak. HYSTERISKT gott. Det enda dumma är att jag hittade den så sent att jag nu måste vänta ett helt år innan jag kan äta den igen.

Jolla, Dolce Vita och Farfarsstugan

Augusti är utflykternas månad. Vi besöker Jolla choklad som öppnat på nytt ställe vid Vänneberga bro intill Göta kanal. En verklig liten oas att njuta i. En annan nyöppnad pärla är Doce Vita som gått från en vagn till ett mysigt litet fik i Vallastaden i Linköping. Här avnjöts äkta Italiensk gelato men det finns också andra Italienska delikatesser.

I augusti hann jag också besöka Övralid och Farfarsstugan precis innan våffelstugan stängde för säsongen men medan sommarvärmen ännu var på plats. Övralid var Werner von Heidenstams hem och jag kan verkligen förstå att han fann inspirationen här. Bland de absolut vackraste platserna jag besökt i hela Östergötland. Hit måste jag återkomma och spendera mer tid.

När jag ändå var på plats i Motala passade jag på att besöka slussarna som är förvillande lika Bergs slussar och de sista (eller om du vill första) slussarna i Göta kanals östgötasida. Efter jobbmöte tog jag sedan de kringelikrokiga vägarna söder om Boren hem och stannade till vid Ekebyborna kyrka. Den Heliga Birgittas hemkyrka när hon bodde på Ulvåsa och ett oerhört vackert hamn om du frågar mig.

En workshop och ett efterlängtat möte

Sista dagarna i augusti tog jag sedan tåget till den lilla orten Tenhult i Småland. Att det fick att åka tåg hit hade jag ingen aning om. Men här skulle jag äntligen få träffa en av personerna som stod på min önskelista att få träffa inför 2022. Inbokat var wokshopen Hitta din företagsröst i dagarna två och tillsammans med ett gäng inspirerande tjejer förkovrade vi oss i Kajsas snälla företagartänkande i Lina Isakssons magiska tornhus. Två dagar jag verkligen tog med mig in i hösten på så många olika sätt.

Blogg & podd augusti 2022

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var återigen inlägget om Godaste glassen i Sverige – landskap för landskap en sanna favorit under sommarmånaderna. I augusti är jag och Linda tillbaka med avsnitt 12 av Jordenruntpodden där vi summera sommarens bästa och pratar om höstens längtanslista.

September

Kakslott, kungligt slott och en pärla

Närområdet står åter i fokus när vi går in i första höstmånaden. Jag mötet upp Jessica på ett av stans mysigaste café Babettes. Vi grillar vid vindskyddet. Jag jobbar en av mina favoritlobbys på &hotel och hösten knallar på.

En bit in i september åker vi på roadtrip till Sörmland och två besöksmål jag länge sett fram emot. Taxinge slott, eller kakslottet som det kallas. Jag vann ett presentkort på deras kakbuffé för ett par år sedan och det var det dags att nyttja nu. Ja jösses. Det är inte många kakor man får ner när man väl försöker insåg jag och skrev om det här.

Efter Taxinge stod mitt sista kungliga slott på agendan. Ett riktigt drömslott – Gripsholms slott i Mariefred. Men efter kakslottet fanns inte tillräckligt med tid att uppleva inomhus så det får vi helt enkelt göra nästa gång. Utöver Gripsholm blev jag T O T A L T förälskad i Mariefred. Varför har ingen berättat om hur mysigt det är förr? Hit vill jag definitivt återvända och uppleva mer.

En besvikelse och en trolig upprättelse

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Här ska ni hitta mina ärliga åsikter här i bloggen. Jag kommer inte att försköna något som inte var bra, jag berättar hellre för platsen jag besökt mina ärliga återkopplingar och ger möjlighet till förbättring. Därför har jag inte heller skrivit om vårt korta besök på en typ av ”glamping” här i Östergötland i september. En plats jag har sett fram emot att besöka länge som sett helt magisk ut men som absolut inte höll måttet när vi kom fram.

Vi valde att avbryta vår vistelse och åkte hem. Väl hemma mailade jag dem och berättade att de inte behövde komma med frukost dagen därpå då vi valt att åka och så berättade jag varför samt skickade med bilder. Jag fick svar med vändande post att de var så ledsna. Att de skulle betala tillbaka mina pengar (något de inte behövde enligt villkoren) och att de gärna bjöd på en övernattning framöver. Den har inte skett ännu och jag lovar att berätta hela historien då.

Äpplets dag och Kulturnatt

Man missar det lätt men september ska inte underskattas. Vilken månad det är. Skördetid och magiska dagar. I slutet av månaden firades Äpplets dag och i vissa fall Äpplets helg i Gamla Linköping och så var det Kulturnatt i Norrköping. Som jag älskar min grannstad. Medan det stora hjärtat gjorde sig redo för dansuppvisning strosade jag runt och tittade på folkmyllret. Är det någon stad som vet hur man lever upp så är det Norrköping. Nej nu rättar jag mig själv. Jag tar bort upp. Är det någon stad som vet hur man lever så är det Norrköping.

Blogg & podd september 2022

När det gäller månadens mest lästa inlägg tar återigen Stenkullenberättelsen över förstaplatsen. I september släpper vi vårt stora kryssningsavsnitt i Jordenruntpodden. Vi pratar med kryssningsexperterna och eldsjälarna Anna & Tinna på Bäckman & Berg i Kalmar.

Oktober

Vandringshelg, ännu mera roadtrip och Bubbel – Bistor Bubbel

Om september var ganska lugn på rese- och upplevelsefronten var oktober det motsatta. Vi rivstartade med vandringshelg på Åkeshofs slott och det har jag berättat mer om här. Väl hemma i Linköping igen gick jag guidad tur för Linköpings guideklubb på tema brott – Brottsplats Linköping.

Under året har jag haft möjlighet att uppleva flera saker inom mitt uppdrag för Visit Östergötland. I oktober var det dags för mer när jag besökte både Hagdahls smide strax utanför Linköping och Ullspinneriet i Brink norr om Roxen. Båda dessa besöken och ytterligare två som jag gjorde i november resulterade i en artikel om att handla lokalt under granen. Men det är ju inte bara under granen det gäller utan året om.

En torsdag i oktober begav vi oss sedan till den lilla orten Åby utanför Norrköping och till restaurangen med mitt favoritnamn – Bistro Bubbel. Hit kommer jag definitivt att återkomma. Och jag skrev mer om besöket här.

Så mycket Italien du kan hitta i Sverige och Italien på riktigt

I mitten av oktober förverkligades så en av de där sakerna på önskelistan 2022. En skrivhelg på egen hand i Sigtuna på Sigtunastiftelsen. Första och enda besöket hittills där gjorde jag 2013 och sedan dess har jag längtat tillbaka. Här skulle jag kunna skriva en bok var min första tanke när jag klev innanför dörrarna då, redan innan jag visste att så många redan hade gjort just det. Känslan var densamma när jag återvända drygt nio år senare. Det blev ingen bok denna gång men däremot summering av året som gått och planer framåt. Men också sightseeing i Sigtuna. Vilken stad. Här ligger stenhögarna på rad. Det finns en anledning att jag en gång i tiden skrev detta inlägget… Om Sigtunastiftelsen blir så mycket Italien du kan hitta i Sverige så blev nästa resa så mycket Italien du kan hitta i Italien.

Historien bakom att jag en av de sista helgerna i oktober satte mig på planet för min allra första pressresa någonsin är smått galen. Jag måste återkomma till den i ett eget inlägg. Men nu var det dags. Toscana i dagarna fyra totalt men två av dem på plats med ett fullspäckat schema. Jag var där som skribent för Freedom Travel där det redan finns en publicerad artikel. Men jag kan lova att jag kommer att återkomma till resan även här på Lite mera rosa.

Blogg & podd oktober 2022

När mörkret lägger sig i oktober växlar mest lästa inlägg på bloggen till 10 tips på spa i Östergötland. Jordenruntpodden tar i oktober greppet om de lite udda weekendstäderna och berättar om två vi själva har besökt.

November

Spökslott, resemässa och mer lokala entreprenörer

Med november på kalenderns sidor åker jag till Ekenäs slott på guidad tur. Temat är Mörkt & Mystiskt och jag väljer den lite snällare familjevarianten. Trots att jag besökt slottet tre eller fyra gången förr så fick jag besöka en plats jag tidigare inte sett. Fängelsehålan, och det i totalt mörker och bara slottsfogdens lykta som sken. En spöklik vandring här rekommenderas varmt. Nästa gång får de bli en av de lite läskigare. Men då får man vara ute i god tid. Biljetterna säljer som det berömda smöret i solsken.

I november var det sedan också dags för något så exotiskt som mässa på riktigt. Efter några år av den lilla gröna grejen så är det nästan så man inte vet hur man ska bete sig längre. Och framför allt klarar inte huvudet av ljudvolymen lika bra som innan. Ändå var det fantastiskt trevligt att för första gången besöka Travel News market i Stockholm. Absolut trevligast var det att träffa på resebloggarkollegor, både de jag träffat förr och många som jag aldrig förr träffat IRL.

Hemma i Östergötland satte jag mig sedan åter igen i bilen och besökte ytterligare två entreprenörer och konstnärer till min artikel om att handla lokalt under granen. Anneli på Hjortlunds i Kisa och Viktor på Design Viktor Lenper i Valdemarsvik. Numera har jag hela Östergötland på mitt finger. Tack vare Viktor.

Innan jag for vidare från Kisa till Valdemarsvik på de magiskt vackra vägarna i de sydligare delarna av Östergötland passade jag också på att göra ett besök på Café Columbia i Kisa och Emigrantmuseet. Ja jösses vad mycket jag har att berätta om för er.

Julmarknad och efterlängtad tjejhelg med Fia

Sedan avslutades november på allra bästa sätt. Jag och min vän Fia brukar ju mötas upp och bo på hotell en och ibland två gånger per år. Men nu var det lite drygt ett år sedan. Vi har tidigare tagit oss till platser som Clarion Collection Hotel Victoria i Jönköping, Saltsjöbaden, Story hotell och Stallmästaregården. Men nu var det dags för Fia att komma till Linköping. Vi prickade första julmarknadshelgen i Gamla Linköping och vaknade upp i vårt rum Lovisa på Hilma Winblads med utsikt över den mysigaste julmarknad jag vet i hela världen. Ett magiskt avslut på november.

Blogg & podd november 2022

I november återtar Stenkullen sin plats på toppen som bloggens mest lästa inlägg. På Jordenruntpodden publicerar vi kanske mitt favoritavsnitt från året när vi träffar vår resebloggarkollega Maria på Fantasydining. Hon ger oss 16 (!) tips i fyra olika kategorier. Allt i Sverige. Annorlunda övernattningar, annorlunda restauranger, annorlunda barer och annorlunda upplevelser. I detta avsnitt kan du samla på dig semestertips för flera år framöver. Har du Spotify som din poddlyssnar-app klickar du dig enkelt in på avsnittet här nedan.

December

Event & Danny

Det är inte utan att det känns lite som att jag detta året sparade det bästa till sist. Men å andra sidan finns det så mycket som är så bra. Kanske känns det så för att december är månaden som ligger närmast i minnet? Jag börjar månaden med att åka på två event för Visit Portugal i Stockholm och passar på att testa ett hotell jag stötte på av misstag och sedan blev helt förälskad i – Freys hotel ett stenkast från Centralen i Stockholm.

Både Freys och eventet var toppen och dessutom fick jag till en härlig arbetsdag med resebloggarkollegan Helena på Freedom Travel. Det smällde också högt.

Jag hann knappt hem innan det var dags att åka igen. Vi tog Snälltåget till Malmö och gick på en konsert som skjutits upp i tre år. Danny gjorde sin sista spelning av The Runway Show på Malmö Arena och vi var där. Utöver Danny upplevde jag även tre andra favoriter. Crispy Beef på Lemongrass, ett glas bubbel på Skybaren på Malmö Live och övernattning på Comfort hotel. Ett favorithotel i Malmö. Nära centralen och väldigt mysigt. Prisvärt dessutom även om vi denna gång nyttjade en poängnatt – till. Det har blivit några sådana under året.

Och mitt livs bästa hotellupplevelse

Den elfte i månaden och bara några dagar efter hemkomst från Malmö satte vi oss så i bilen och korsade landet västerut. Jag skulle få min 45-årspresent i form av en natt på Jacy´z hotel i Göteborg. ESS Group som äger exempelvis Steam hotell och Ystad Saltsjöbad öppnade i november sin nya resort i Göteborg. Jag hade
H Ö G A förväntningar och blev inte besviken. Natten på hotellet i hotellet, JQ´s, klassar jag som min absolut bästa hotellupplevelse – hittills. Jag har såklart inget emot att något överträffar den. Men ohotad ett är numera denna upplevelse som jag skrivit om här.

Blogg & podd december 2022

I december släpper SVT dokumentären Mitt livs hotell. En fantastisk berättelse om Maria på Stenkullen. Det bidrar även till att mitt inlägg om Stenkullen får de mest osannolika läsarsiffrorna och avlutar 2022 på högsta topp. Även Jordenruntpodden slutar på topp med att summera 2022 både resemässigt och poddmässigt samtidigt som vi tillsammans med tre reseprofiler blickar framåt mot 2023 och resetrenderna som komma skall. Du hittar avsnitt 16 av Jordenruntpodden här.

Rese- och upplevelseåret 2022 en liten summering

Som vanligt är känslan när året är summerat som ovan att det var ju alldeles alldeles underbart. Ord som poppar upp är tacksamhet och glädje. Och ni vet väl att ordet rosa i Lite mera rosa står för just det. Glädje. Att prioritera glädjen. För mig är det glädje med guldkant i vardagen. Små upplevelser helt nära likväl som stora på andra sidan jorden. Varje resa är ett äventyr och jag mår som allra allra bäst när jag är på väg. Och på väg är jag på många olika sätt.

År 2023 hoppas jag kunna uppleva ännu mer inom ramen för mitt eget företag Tonéri media (eller Toner i media som en av mina uppdragsgivare gärna kallar det). Oavsett om det är genom att jag hjälper besöksmål att berätta om dem här på Lite mera rosa eller som stöd i deras egna kanaler. Jag vill inspirerar mer genom föreläsningar och moderatorsuppdrag inom besöksnäringen både i Östergötland och resten av Sverige och det är mitt mål. Önskelistan 2023 återstår att formulera och den kommer att bli kort. För jag har bara en punkt på den. Även om jag har fler planer.

Jag spår att det nog blir ungefär lika många utlandsresor 2023 som 2022. För jag har liksom landat i att det känns ganska bra som det är just nu. I dagarna klippte vi våra AMEX och har bestämt oss för att bonuspoäng på SAS inte är något vi fokuserar på att samla just nu. Vi återkommer säkert. Men just nu fokuserar vi närmare. Med de orden tackar jag för att du vill följa mig här och i mina sociala kanaler. Utan Dig vore detta liksom så väldigt mycket tråkigare.

Ny fiken på tidigare års sammanfattningar? Då hittar du dem här: 2021, 2020, 2019 och 2018.

Inlägget Rese- och upplevelseåret 2022 dök först upp på lite mera rosa.

Radiotystnad på Selma spa i Sunne

Det händer ganska sällan att jag kopplar ner helt från internet när jag är på resande fot. Vad jag kan dra mig till minnes är det en gång jag har varit på en plats jag skulle kalla resmål och faktiskt inte överhuvudtaget berättat om det. Det var mitt under brinnande pandemi och vi tog bilen från Linköping till Selma Spa i Sunne. Då var det verkligen helt tyst från min sida. Kanske lika mycket för att jag inte ville skapa någon debatt som för att jag faktiskt behövde koppla bort allt och bara vara. Och är det någonstans jag gör det så är det just på Selma Spa i Sunne. Den platsen. Jag besökte den första gången sommaren 2020 efter att ha drömt om det sedan jag var liten och jag älskade det. Och det skrev jag också om. Men när vi åkte tillbaka våren 2021 var alltså en av de gånger jag inte ens la upp något om det på Instagram. Det var både befriande och lite märkligt.

En annan resa jag verkligen tog semester på – Cypern 2022

När vi avslutade sommarlovet 2022 med att åka på en riktig familjesemester charterstyle, ja då blev det inte heller mycket uppdaterat. Några få stories, ett inlägg på min privata Facebook men inte ett ord om det i bloggen. Än så länge i alla fall. Inte för att vi inte hade det bra. Vi hade det magiskt. Men faktum är att jag inte fokuserade på att ta de där bilderna som skulle bli ett riktigt tipsinlägg. Mer för det privata familjealbumet.

Så kan en resebloggare ta semester?

Ja och nej skulle jag säga. Jag kan koppla av utan att känna att jag måste uppdatera eller ta reda på saker för ett blogginlägg. Men jag kan nog aldrig riktigt låta bli att tänka som en resebloggare. Så vem vet. Kanske dyker det upp ett inlägg om vår vecka på Cypern vad det lider. För om en resebloggare kan ta semester på riktigt måste det ju vara ett bra ställe. Så länge får ni gärna spana in hotellets hemsida för det rekommenderas verkligen. Vi åkte med TUI men det finns fler arrangörer som åker hit.

Och så fick du se lite bakom kulisserna då. Och naturligtvis blev jag hysteriskt sugen på att skriva ett inlägg om vår resa till Cypern när jag nu letade fram bilderna.

Inlägget Kan en resebloggare ta semster? dök först upp på lite mera rosa.

Kanske var det för att det är fyrverkerier i bakgrunden jag fick för mig att det var nyårsafton och också snö. För fyrverkerier är det men som jag tolkar det är det för att de firar nationaldagen, 14 juli. Så någon snö föll aldrig medan han promenerade över broarna i Paris. Och någon snö föll inte heller över mig när jag åkte på min skrivresa i december 2018. Regn föll. Men ingen snö.

Det är nästan lite kusligt när jag går tillbaka i mina blogginlägg och ser att det är så när som på en dag exakt fyra år senare jag sätter mig för att titta på den där filmen igen.

Jag vet inte om Lasse Hallström hade några underliggande moraliska budskap med filmen eller om det bara är mig den talar till men likväl som jag fick ett budskap den där dagen för fyra år sedan, likväl talar den till mig nu men på ett helt annat sätt. Ger mig tankeställare om var jag är var jag vill. Vad jag ska satsa på och framför allt varför.

För likväl som Hassan i filmen får och tar chansen att åka till Paris och jobba på de stora krogarna så är det väl någonstans åt ett liknande scenario man själv styr sin väg. Mot något större. Men när man är där är det lätt att glömma varför man en gång startade. Vad kärnan i ens passion är. Min passion är att få tipsa som unika upplevelser som ger guldkant i vardagen. Och det är lätt att dra iväg i tanken och tro att det skulle vara bättre om den där upplevelsen som gav guldkanten låg på Bora Bora eller Maldiverna. Istället är det precis lika bra eller kanske bättre om den finns några mil bort på Naturlogi och Hilma Winblad eller kanske möjligen på andra sidan Sverige, i Halland på Ästad vingård.

I en lyckokaka på Chop chop förra veckan fick jag ett budskap som jag först fnös lite åt men sedan tänkte till kring och tog till mitt hjärta.

Morgondagens blomma är frön som du sår idag

Då för fyra år sedan behövde jag inspirationen att boka den där skrivresan. Bloggen var nyss startad. Det var rätt läge. Nu fyra år senare är det inte den inspirationen jag behöver utan eftertanken att landa i vad det egentligen är jag brinner för. Min kärna. För Hassan var det det indiska köket. För mig är det att hitta de unika upplevelserna och berätta om dem för dig. Berätta om dem på det där sättet att du känner att det skulle de dig lika mycket som det gav mig att få uppleva det. Det är det jag är bra på.

Morgondagens inlägg du läser om här är idéer jag får och arbetar för att kunna uppleva idag. Inte planer jag sätter att jag ska göra imorgon eller nästa år. Eller som Carina Sundling säger i sin bok Make it happen. Vilka babysteps kan du göra idag?

Och när jag går tillbaka till kärnan så skriver jag lika bra i en hotell-lobby i Linköping eller på ett rum i Sigtuna (som kommer bli verklighet i höst, jippie) för när det kommer till kritan så snöade det aldrig i Paris.

Inlägget Det snöade aldrig i Paris dök först upp på lite mera rosa.

Min bloggkollega Tina skrev en gång att hon brukar redigera bilderna så att de blir så som hon tyckte att hon såg det med sina egna ögon när hon var där. Jag gillar den beskrivningen. Även om jag ibland tror att vi redigerar bilderna så som vi ville att det skulle se ut.

Händelsen vid Golden Gate-bron är några år gammal men i veckan dök det upp ett par bilder i mitt flöde som fick mig att tänka på de där orden igen. För i jakten på att publicera de absolut bästa, kanske något tillrättalagda, bilderna riskerar vi också att förmedla en verklighet som inte finns eller som i alla fall är väldigt svår att se med blotta ögat.

Bilderna i mitt flöde som får mig att tänka på detta är de här ovan och kommer från VisitStockholm och Sweden och visar upp en tur med en skärgårdsbåt och en tågresa på Inlandsbanan. Och i de bästa av världar så får vi ett litet uns av hur det ser ut på bilderna men långt ifrån alltid.

Vad tycker du om att försköna? Jag är helt klart med på att vi måste visa upp det allra bästa av Sverige för att locka hit turister men vi vill inte heller att de ska bli besvikna. Kanske är det läge att blanda upp med lite mer verklighetstrogna bilder också emellanåt.

Inlägget Är det konstigt att man blir besviken? – Om problemet med att bara visa de bästa bilderna dök först upp på lite mera rosa.

Vi åker från Arlanda tidigt på lördagen och flyger SAS Plus de dryga elva timmarna över Atlanten. Sover en natt i LA och åker hem på söndagen. Då i Business class för allra första gången.

Det är en märklig och lite galen resa och när jag sitter där på Starbucks i arla morgonstund känns världen så oändligt stor men ändå så väldigt liten. Här sitter jag klockan fem på söndagsmorgonen i Los Angeles. Hemma är klockan två på eftermiddagen och själv ska jag nästa dag hem och hämta barnen på fritis. Tidsskillnaden och jetlagen får mig helt ur balans.

Jag tittar omkring mig.

Det är jag och ett par hemlösa män som skrapat ihop till morgonkaffet.

Och jag tänker att jag är tacksam för allt jag får chansen att vara med om och uppleva. Tacksam för min plats i livet.

Det är söndagseftermiddag på LAX, Los Angeles flygplats. Vi har just gått på planet tillbaka till Sverige efter att vi ha hunnit besöka två olika lounger. Planet är lite försenat. Men vad gör det. Vi ska få flyga Business class. För allra allra första gången. Jag känner mig lite obekväm och malplacerad när flygvärdinnan kommer och serverar mig champagne. Vet inte riktigt hur jag ska sitta. Inte ens säkerhetsbältet är likadant som jag är van vid.

En stund senare kommer våra medresenärer in i planet. De som ska sitta på de andra två platserna på rad ett. Det är kungen och drottningen av Sverige. De slår sig ner. Silvia börjar jobba. Kungen ber om en konjak, men det finns tyvärr inte så han får välja något annat. Jag tittar på menyn. Två av oss på första raden har sitt hem avbildat på framsidan av SAS Businessclass-meny och det är inte jag och Andreas.

Jag tittar omkring mig.

Det är jag och Sveriges kungapar som troligen inte sparat så länge till denna biljetten.

Och jag tänker att jag är tacksam för allt jag får chansen att vara med om och uppleva. Tacksam för min plats i livet.

Inlägget Om några möten en februaridag i Los Angeles dök först upp på lite mera rosa.

#Längdskidor

Jag vill lära mig åka längdskidor. Och innan du som skidentusiast med liv och lust kommenterar här nedanför och erbjuder dina tjänster kan jag berätta att jag aldrig – jag menar aldrig –  har stått på ett par längdskidor. På slalomskidor har jag stått en gång. Men de åkte av illa kvickt. Så, någon som är sugen att ta sig an en 44-årig novis och få henne att älska att skida?

#Ta porträttbilder med Sofia

Jag vill ta porträttbilder under körsbärsblomningen med Sofia Regnander. När blommorna slog ut 2021 skrev jag att nästa år är det min tur till Sofia. Jag vet inte om hon tog det som en bokning men det var det. Förutom fotona ser jag verkligen fram emot att få möta denna inspirationskälla till människa och få göra det hon förespråkar så hårt. Föreviga mig och prioritera det. Och var skulle jag göra det om inte under de rosa träden. När är det körsbärsträden blommar Sofia?

#Uppleva polarnatten

Sommaren 2021 var året då jag äntligen fick uppleva midnattssolen. Det har stått på min bucketlist sedan alltid tillsammans med önskan om att se norrskenet. Och visst finns även norrskenet kvar. Men det har fått konkurrens av polarnatten. Tiden på året då solen inte går upp och landskapet i norra Sverige är som mest magiskt. Och vem vet, kanske med norrskenet som bonus. Det vill jag göra vintern 2022/2023.

#Träffa Kajsa

Jag vill träffa Kajsa Kromner och prata kreativitet, snällhet och livet. Det finns ett gäng människor jag har ”lärt känna” via sociala medier som jag verkligen skulle vilja träffa på riktigt. Kajsa är en sådan person som sedan den första gången hon dök upp i mitt flöde skapade den önskan.

#Skrivresa till Sigtunastiftelsen

Jag vill åka till Sigtunastiftelsen och skriva. Första, och enda, gången jag besökt Sigtunastiftelsen (hittills) var mars 2012 och utan att veta historien var min första kommentar om platsen att ”här ska jag skriva en bok”. Jag skrev ner det på min dåvarande blogg. Senare samma kväll fick vi en guidad tur och jag fick veta att flera av våra stora författare genom tiderna faktiskt gjort exakt det där. Numera är bokidén utbytt mot lite andra texter. Men att jag vill åka till Sigtunastiftelsen och skriva är fortfarande ett faktum. Inte mindre blev det ett måste efter att jag läste Sofia på Fantasiresors blogginlägg om när hon gjorde just det under 2021.

Där har du min önskelista. Jag ser fram emot att uppfylla punkterna en efter en året som kommer. Har du någon önskelista

Inlägget Min önskelista 2022 dök först upp på lite mera rosa.

När 2021 nu ska sammanfattas har jag krupit upp i soffan i den lilla Airbnb-stuga vi hyrt några dagar efter jul. En halvtimme hemifrån. Det behöver ju inte vara längre bort än så för att det ska bli mysigt. Med brasan tänd och Happy New Year med ABBA i lurarna går jag in i en stämning väl värd att sammanfatta ett år med. Så vad avslutade jag inlägget om 2020 med då? Hur såg jag fram emot 2021? Jo såhär.

”Jag är inte känd för att vara pessimisten i min omgivning och jag tänker inte vara det nu heller. Jag väljer att kalla det realist. För när klockan slår tolv imorgon kväll och vi lämnar 2020 bakom oss kommer ju faktiskt ingenting vara förändrat. Det tar lite längre tid än så. Och aldrig har det väl varit tydligare att våra egenpåhittade magiska gränser som årsskifte och tolvslag egentligen inte betyder någonting.

Jag siar inte fram emot några längre resor 2021. Blir det så blir det. Och blir det inte så vet jag att det finns så rasande mycket mer att uppleva både i min absoluta närhet och i Sveriges avlånga land om den möjligheten ges.

Med det säger jag tack till rese- och upplevelseåret 2020. Det blev balans och oskrivna blad och det blev helt fantastiskt.”

Från inlägget rese- och upplevelseåret 2020

När vi nu stänger 2021 gör vi det på ungefär samma plats som förra året. Men med ett vaccin som hjälpt oss en bit på den väg som nog blir vår vardag ett ganska bra tag framöver. 2021 blev det trots allt en lite längre resa. Eller egentligen två. Den ena söderut mot solen. Den andra norrut i just det avlånga land jag pratade om i avslutningen på 2020. Vårt vackra Sverige.

Januari

Vi började januari med en kort tur till grannstadens stolthet nämligen Vildmarkshotellet i Kolmården. Här har vi varit förr och vi vet att vi gillar det. Både platsen, spaavdelningen och maten. Denna gången slog vi till på ett Äventyrspaket där det ingick ett besök i djurparken och en delfinshow. En av de mysigaste sakerna med det var att vandra genom parken kvällstid med marschaller som lyste upp vår väg in emot Delfinariet.

När januari gått över halvtid gjorde vi sedan en roadtrip till en plats som jag besökt flera gånger i år. Fler än vad jag mindes skulle det visa sig när jag gjorde lite research för detta inlägg, Vadstena. Det var en bitande kall dag. Vi strosade genom Vadstena och längs med vattnet ut på piren med den lilla fyren. Isen låg tjock både på Vättern och på piren och det var lite av ett under att jag inte trillade på kuppen. Vadstena är alltid vackert. Alldeles särskilt i rimfrostskrud.

Och man kan säga att vi fortsätter på just det kylslagna vintertemat denna januari. För en gångs skull fick vi rejält med snö i Östergötland och det är nästan som att jag är lite lamslagen av det när jag tittar på mina bilder. Eller så laddar jag bara batterierna för vad som komma skall?

Vi besöker favoritplatserna helt nära här hemma. Tannefors slussar klädda i vitt och is. Likaså Hovetorps sluss och Bjärka-Säby nya slott som jag lyckades föreviga medan några av få solstrålar denna månad tittade fram.

Januari månads mest lästa inlägg på bloggen var: Stens hus- ett undangömt smultronställe utanför Norrköping

Februari

Utomhusaktiviteter var helt uppenbart inte att föredra dessa vintermånader om man är en fryslort som jag och istället drar jag mig inåt värmen.

Simons Rosteri & Bageri i Linköping är en ny bekantskap för mig detta år som fått ta ordentlig plats. Vi börjar den första fredagen i februari då vi testar munkar. Varje fredag är det nämligen munkfredag på Simons. Just munkarna, som jag även testat fler gånger, föll mig inte helt i smaken men det gjorde både frukost och lunch. Jag ska återkomma till det om en stund.

Det var verkligen vintrigt i Linköping i början på 2021. Alldeles särskilt minns jag den där morgonen jag drog upp rullgardinen och möttes av en rasande vacker halo. Det hör inte till vanligheterna. Senare samma dag mötte jag upp min vän Lina på Storan och föll pladask för deras Löjromschips och Svampmacka.

Vintertemat fortsätter och så även slusstemat. En krispig promenad till. Kinda kanal vid Slattefors sluss och det blir inte mycket vackrare än så.

I mitten av februari trillar jag sedan över en ny bekantskap. Hur det går till låter jag vara osagt, det är så ofta jag trillar på pärlor och inte har en aning om hur de kom in i mitt liv.

Vi är i Mjölby för käk på Chop Chop (tack gode gud att det öppnat i Linköping nu, jag återkommer till det). Men min vana trogen måste jag ju undersöka om det finns något att besöka på vägen. Jag är inne på en eftermiddagsfika och letar efter fik i Mjölby. Hittar ett som ska ha goda semlor. Så goda att de just då toppade Arlas lista över Sveriges bästa semla faktiskt.

Jag slår in adressen i GPS:en och vi hamnar inte i Mjölby utan i Sya som ligger utanför Mjölby. Resten är historia. Både mitt första möte med Open New Doors Banhof och det som skulle komma att bli Semmelgate. Oavsett. Open New Doors Banhof är värt ett besök oavsett tid på året.

I mitten av februari gör vi sedan en riktig spontanare och drar till Arlanda. Nästan om på den gamla goda tiden. Det är spöklikt och tyst och jag är glad att jag fick uppleva det så. De gånger vi besökt Arlanda senare under året har det varit lite mer som vanligt. Men i februari 2021 var det verkligen spöklikt tyst och tomt.

Vi är naturligtvis inte där för att flyga utan för att bo på Comfort Arlanda och se oss om i trakterna runt. Min alla hjärtans dags-present från Andreas blir en slottstur. Och slott finns det gott om. Vi besöker Noors, Skokloster Wenngarn och Rosersberg.

Väl på hemmaplan igen är det sportlov och vi tar med barnen på dagspa på Gränsö slott. Riktigt bra spa och relaxavdelning som varmt kan rekommenderas.

Februari månads mest lästa inlägg på bloggen var: Open new doors Banhof i Sya.

Mars

I början av mars åker vi på roadtrip upp emot Andreas hemlandskap Västmanland. Vi stannar till och tittar närmare på det slott som brukar bli svaret när någon frågar mig vilket som är mitt favoritslott. Stora Sundby slott. Ett sagoslott på riktigt skulle man kunna säga, eller hur?

Resan fortsätter sedan till en av de mäktigaste fornlämningar jag beskådat. Anundshög utanför Västerås och innan vi sedan tar en tur till Arboga besöker vi även Ängsö slott.

Men trots att det var en riktigt innehållsrik resa så minns jag allra bäst solnedgången som mötte oss vid Hjälmaresund på vägen hem. Kanske var det då våren började?

I mitten på mars har jag bokat in mig på kontor för en dag på en plats jag länge velat besöka. Det före detta kungliga sommarresidenset Villa Fridhem utanför Norrköping. Jag hade höga förväntningar och alla införlivades eller mer. Dagen på Villa Fridhem i mars när det fortfarande pågick renovering, gav mersmak och innan året är slut är vi tillbaka. Men mer om det lite senare. Vill du läsa om min upplevelse från kontor för en dag klickar du dig istället vidare hit.

Mot slutet av mars har jag sedan ett inlägg på gång här i bloggen och ännu en gång styr jag skutan söderut mot Brokind, tittar förbi Bjärka-Säby nya slott som jag besökt tidigare under vintern. Men lägger också till Hamra sluss, Bjärka-Säby gamla slott och Sturefors slott. Alltihop och lite till resulterar i ett klassiskt gräv där du står-inlägg om 11 mysiga stopp på vägen mellan Linköping och Brokind – du kan läsa det här.

Den 25:e dagen i mars infaller en favoritdag för mig – Våffeldagen. Detta året förärade jag dagen med ett mastodontinlägg om Sveriges godaste våffla – landskap för landskap. Dessa inlägg är sjukt jobbiga att göra men så värt det. Dels eftersom de ofta blir uppskattade men också för att jag får kontakt med så många härliga entreprenörer och företagare.

Innan mars sedan var över hann jag med frukost på nya favoriten Simons. Jag tog dock lite fel på tid när de öppnade och ”tvingades” strosa runt i några av Linköpings både äldsta och vackraste kvarter en stund – men vem kan klaga över en sådan sak.

Den 30:e i månaden checkade jag åter igen i på kontor för en dag. Denna gången på mysiga Vårdnäs stiftsgård som ju också finns med på listan över stoppen mellan Linköping och Brokind.

Mars månads mest lästa inlägg på bloggen var: Glamping i Östergötland – 5 tips från lyxcamping till glashus

April

När jag summerar både april och maj, utan att för den sakens skull gå händelserna i förväg, så slår det mig en viktig sak som också var tydlig för mig i höstas. Nämligen att vi sällan uppskattar våren så mycket som vi borde. Det är som att vi inte ger dessa dagarna tillräckligt med uppmärksamhet. De får bara gå. De blir ljusare och ljusare och varmare och varmare men det är först vid sommarsolståndet vi upptäcker det. Och då ojjar vi oss och säger hur tråkigt det är att det vänder. Och sen fokuserar vi så hysteriskt på att det blir mörkare och mörkare. Tills det vänder. Men då menar vi på att det står still ett tag och så missar vi att vara tacksamma för ljusets återkomst. För egen del ska det bli ändring på det. Mitt nyårslöfte inför 2022 är att ta till vara på våren.

Det gjorde jag även i april 2021 men inte lika medvetet.

Vi började med en härlig roadtrip i Östergötland. Vi besökta Adelsnäs i Åtvidaberg, fortsatte ner emot Falerum och tog en fika på Mor & Dotter. Hittade av en händelse magiskt vackra Hannäs kyrkoruin när vi var på jakt efter det blåa slottet från TV – Hägerstad slott.

Dagen efter blev det en lite nättare roadtrip till Berg för att testa burgare på Kanalkrogen Delimo och vandra en liten bit längsmed Göta kanal. Ser du den lite märkliga reflektionen i vattnet?

Dag fyra i april var det dags för lite längre roadtrip igen och nu med övernattning.

Vi åkte mot Örebro med stopp i vad som är lite av en spökstad – Björnhammaren. Min resebloggarkollega Helena har skrivit och skildrat Björnhammaren så vackert på sin blogg här. Sedan stannade vi till vid Boo kyrka och slott och så fick jag säga de där orden min sambo aldrig trodde han skulle få höra:

– Älskling, kan vi stanna vid denhär slagghögen?

Jag talar såklart om Kvarntorpshögen i Kumla. Så nära vi kommer Island i Sverige. Väl värt ett besök. Du kan läsa mer om vårt eget här.

Sedan landade vi till slut i Örebro. Besökte Wadköping och testade glassen från Hjortkvarn. Åt och drack gott på favoriten Sorella. Och övernattade på Clarion Collection Hotel Borgen som kan ha varit en av 2021:s bästa hotellupplevelser. Av en alldeles speciell anledning. Du läser mer om det här.

Dagen efter var tanken att vi skulle besöka Garphyttans nationalpark med svåger och svägerska. Men våra sommardäck hade inte räknat med att vi skulle vakna upp till ett snötäckt Örebro och så ändrade vi våra planer i sista stund.

Den nionde i månaden stod så en hett efterlängtad upplevelse på agendan. Vi, jag och min spökjägarkompis Linda, checkade in på Stenkullens värdshus utanför Norrköping.

Hur många gånger har jag inte åkt förbi och blickat upp emot den stora vita, ganska nedgångna, villan och undrat vem som bor där. Nu vet jag. Och du kan också få veta om du klickar dig vidare hit. Det blev ett häftigt besök vi sent ska glömma oavsett om vi nu såg några spöken eller ej.

April blev en härlig månad med fler möten. Helgen efter Stenkullen åkte jag till Stockholm. Mötte upp Fia och åkte till Skytteholm för kompishelg. Något som ännu inte ens har dokumenterats ordentligt här i bloggen.

När våren blev varmare drog vi på oss vandringsskorna igen. Det blev runt milen på Bjänleden som ligger strax norr om Roxen. Och det dokumenterade jag såhär.

En annan dag i april blev jag frälst – i en pizza. Det var Pappa Grappa och jag hittade den absolut godaste tryffelpizzan jag någonsin ätit. Sedan försvann den och återkom inte förrän till födelsedagsmånaden. Så låt mig återkomma till det.

I april hittar jag också en slottsruin mitt i ett industriområde i Norrköping. Låter det märkligt? Det är inget emot vad det var på riktigt. Hade jag varit som du hade jag läst mer om det i detta inlägget.

Tre härliga saker återstod när fyra dagar var kvar av månaden. Vi invigde Linköpings nyaste restaurang Smaksak, jag checkade in för ännu en kontor-för-en-dag på Rimforsa strand och så besökte jag Park hotel, Linköpings Fawlty towers.

När jag summerar april 2021 undrar jag om månaden bara hade 30 dagar eller om den kryddats med lite mer för att få plats med så många härliga upplevelser. Och då visste jag inte att maj skulle bli lite liknande.

April månads (och även 2021:s) mest lästa inlägg på bloggen var: Stenkullens värdshus – det mytomspunna hotellet där tiden stått stilla

Maj

Maj månad började med en roadtrip som inte går av för hackor. Planen var att åka till Gränna, stanna till på Brahehus som jag faktiskt inte besökt tidigare utan bara åkt förbi och sedan vandra en liten led i Gränna som jag hade hittat på Naturkartan. Vi stannade till på Brahehus. Vilken mäktig plats för övrigt. Men när vi sedan hittade leden insåg vi att den inte alls var så mysig som vi trott. Så vi satte oss i bilen och åkte dit näsan ledde oss.

Det blev en ordentlig runda runt om i de södra delarna av Östergötland och norra delarna av Småland.

Vi hittade Sveriges minsta café i Linderås. Vi hittade Gripenbergs slott, ett vackert gult slott i trä. Vi stannade till vid Boxholms kyrka som precis som Stens hus är byggd helt i slaggsten. Oerhört vacker. Sedan fortsatte vi till Malexander och jag blev helt tagen av naturen här nere i det som kallas Östergötlands vildmark. Tidersrums kyrka fick besök. En riktigt häftig gammal träkyrka. Och innan vi var klara för dagen hade vi gjort ett kort stopp i vackra Eksjö samt i Katthult.

Man skulle kunna tro att vi var trötta på att sitta i bilen efter denna tur. Och kanske var vi det. Det hindrade oss dock inte från att dagen därpå åter sätta oss i den och åka på en kortsemester. Och när jag skriver semester så var det faktiskt årets enda. Låter det märkligt? Det var årets enda resa jag inte dokumenterade på blogg eller Instagram över huvud taget.

Vi åkte till vår avkopplingsplats nummer ett. Selma spa i Sunne. Vill du läsa om vårt tidigare besök där kan du klicka dig vidare hit.

På vägen stannade vi till i Karlstad och spanade in stan men också denna häftiga gamla stenvalvsbro som är Sveriges längsta stenvalvsbro.

Väl hemma väntade flera upplevelser jag sett fram emot ett tag.

Den tionde i månaden tog jag min lilla väska och checkade in för staycation i min egen stad. Och inte på vilken plats som helst utan på Hilma Winblads B&B i Gamla Linköping. Jag kan inte nog tala mig varm för detta ställe. Jag vill verkligen rekommendera dig att klicka dig vidare hit och läsa mer om min upplevelse. Jag hade inte tvekat att göra det igen.

Sedan följer några veckor av underbart försommarväder när vi faktiskt nyttjade varje minut. Som när vi spontant traskade ner till den lokala kvarterskrogen och köpte med oss en pizza som vi avnjöt nere vid Kinda kanal och Hjulsbro sluss. Eller när vi tog med oss kvällsmaten till Tinnerö eklandskap.

På jobbet gjorde vaccinationsjobbet att jag flängde över länet med diverse utrustning till vaccinationsmottagningarna. Det var vid ett av de besöken i Norrköping jag hittade slottsruinen i Industrilandskapet. Lite mindre dramatiskt var det när jag passade på att ta mig en titt på Charlottenborgs slott på besök i Motala.

En annan upplevelse jag sett fram emot mycket var dagen då vi åkte dryga åtta mil enkel väg för en pizza. Vi besökte Pizzamakarna i Igelfors, Vivi & Victor. Ännu en plats jag inte vet hur jag hittade men när jag hittade dem föll jag som en fura direkt. För storyn bakom. Och väl på plats för alltihop. Det är verkligen en ynnest att få möta dessa eldsjälar som brinner för hantverket och för sin rörelse. Mer om Pizzamakarna kan du läsa här – det är lite av en order.

I maj öppnade också ett nytt hotell i Linköping. Best Western and hotell. Jag fick en visning av hotellet och passade såklart på att lobbyjobba lite i de härliga miljöerna. Mer om hotellet har jag skrivet här.

Den 27:e i månaden maj är det alltid födelsedagsfirande som gäller. Detta året med ett litet besök på Högby spa med dagspa i form av Kvällsro. Som en liten hint om vad som komma skulle.

Sedan avslutade vi maj som vi började den. Med en roadtrip. Vi besökte Ukna som ligger precis på gränsen till Östergötland men i Småland. Där har man både en vacker kyrkoruin och en fin kyrka med något så unikt som en gravsten med runor på. Vi fortsatte sedan mot Valdemarsvik, åt en rasande god löjromspizza i Fyrudden. Stannade till på Edgards på Lagnö och besökte Tyrislöt.

Och återigen kan jag konstatera att månaden fylldes med mängder av härliga upplevelser. Heja vårmånaderna.

Maj månads mest lästa inlägg på bloggen var: Att vandra på Omberg – allt du behöver veta inför din vandring och lite till

Juni

De första dagarna i juni laddade vi upp för hemlig resa som skulle starta den 6:e. Andreas hade fyllt 35 och jag hade bokat något jag trodde skulle bli en speciell upplevelse. Det blev det också. Besöket på Ästad vingård & Sinnenas spa i Halland fick 5 stjärnor av oss båda och du kan läsa allt om både hotellet och spaet i detta inlägget.

På hemvägen stannade vi till på en mysig rastplats i närheten av Torup och strövade runt vid ett fint vattenfall. Och väl hemma passade vi på att ta ytterligare en liten promenad för att se Nykvarns sluss efter upprustningen. Nykvarns sluss är första eller om du så önskar sista slussen i Kinda kanal som 2021 fyller 150 år.

En bit in i juni mötte jag upp en fellow resebloggarkollega, Emilie på travelsbyknutte, för att testa Linköpings nyaste glassplace på Strandgatan 2. Vi hamnade mitt i stundfirande och kände livet i oss.

På resefronten var juni något lugnare än de två föregående månaderna. Men det hände ändå en stor sak denna månad som jag inte pratat så mycket om här i bloggen. Strax innan midsommar kontaktades jag av Visit Östergötland som ville höra sig för om jag var intresserad av att ta hand om deras Instagram-konto under sommaren. Det fanns ju inget annat svar än ett rungande ja på den frågan. Och så körde jag på. Jag började perioden med att åka så långt jag kan bort ifrån Östergötland men mer om det alldeles strax.

Det var fantastiskt kul att få ta hand om den kanalen under sommaren och även om jag ett bra tag nu lagt stort fokus på att marknadsföra och skriva om Östergötland i mina egna kanaler var detta något helt annat. Och jo då, jag har fått möjligheten att fortsätta uppdraget och även utöka det. Men det tänker jag att jag kan berätta mer om i ett eget inlägg framöver.

Men som sagt, jag började min period på Visit Östergötland med att resa så långt bort det bara gick men ändå hålla mig inom Sverige. Juni månads lite längre resa har stått på min bucket-list så länge jag kan minnas. Vi bokade resan ganska nära inpå och men jag hann ändå längta lite till midsommarafton i midnattssolens land.

Dagen innan midsommarafton landade vi i Kiruna. Det var den första flygresan på nästan ett och ett halvt år och en makalös upplevelse att få se vidderna och landskapet såhär långt norrut. Och självklart är omslagsbilden till inlägget om 2021 tagen klockan 00:00 på midsommarafton.

Vi stod på Luossavaratoppen i Kiruna, solen gömde sig lite bakom molnen men vad gjorde det? Dagsljuset var så uppenbart närvarande ändå. Midsommarmagi 2.0

De kommande dagarna upptäckte vi Kiruna med omnejd från Riksgränsen till Jukkasjärvi, från Gällivare och Malmberget till Nikkaluokta. Det resulterade i inlägget om 18 upplevelser i Kiruna med omnejd.

Sedan hann vi inte mer än hem och packa om innan vi packade in oss och barnen i bilen och drog västerut mot Borås. Dit hann vi lagom till stadens 400-årsjubileum. Vår vana trogen bodde vi i airbnb. Denna gången i ett coolt litet minihus strax utanför Borås. Vi badade, njöt, gick på djurpark och besökte ett nästintill nyöppnat Leos när vädret svek oss. Men då hade juni hunnit vända blad till…

Juni månads mest lästa inlägg på bloggen var: Stenkullens värdshus

Juli

Sista dagen på vår minisemester bytte vi 25 kvadrat airbnb till tvåvåningsrum på Nääs fabriker. En vistelse som det ännu inte blivit nedtecknat något om här i bloggen. Men håll ut, det kommer. Så länge får du gärna njuta av omgivningarna runt Nääs, inte så dumt va?

Högsommarvärmen var här med besked och även om jag vidhåller att midsommarafton i Kiruna var en av sommarens höjdpunkter så känns det som att sommaren peakar den 4 juli. Vi är hemma igen efter vår semesterresa i Västergötland. Lugnet är fullkomligt och stressen obefintlig. Vi tar bilen till Borensberg och vandrar längs med kanalen ut till Glasbrukets vandrarhem & café där jag förutom att glömma mina solglasögon testar Langosvåffla. Jo, det är nog faktiskt här sommaren peakar.

Några dagar senare möter jag lite nervös upp det som ska bli min poddkollega. Vi har dittills haft ett antal videomöten och peppat och spånat. Nu möts vi i Skärblacka på Lingon & dill där vi testar glasskreationer och kommer fram till att vår resepodd ändå är något att satsa på. Någon månad senare ser det första avsnittet dagens ljus.

Vi fortsätter upptäckandet på hemmaplan. Strosar lite på Linköpings sommargågata, går en av Visit Linköpings digitala guidade turer och besöker kanske Linköpings mysigaste café – Åbacka café.

När värmen blir för tryckande flyr vi den med barnen till Fenomenmagasinet i Gamla Linköping. När vi sedan är på tu man hand flyr vi värmen till Stockholm och lyxhotell, eller? Det var så många tankar som väcktes när vi checkade in på At Six i Stockholm. Du hittar dem alla här.

Dagen efter bytte vi sedan från At Six till det dåvarande nyaste hotellet i Nordic Choice-portföljen i Stockholm. Clarion Collection Hotel Tapetfabriken.

Men innan vi checkade in där besökte vi ett svalt Vasamuseum. För att väga upp lite tog vi sen en tur till Skansen kanske sommarens varmaste dag. Say no more.

Sickla var mysigt. Vi gillade Tapetfabriken. Sjöstaden var ljuvlig att promenera igenom en sommarkväll och Skybaren som är helt ny där var helt okej. Ungefär så.

Dagen efter styrde vi kosan mot Västmanland. På vägen tittade vi på och åt lunch vid Ulriksdals slott. Stannade till på Haga slott i Enköping och så landade vi i Arboga och besökte det där glassplacet jag hört så mycket om. Glass & Berså. Himla mysigt alltså. Glasskreationer att minnas och omgivningar att njuta i.

Västmanlandsturen avslutades sedan med hela familia i Stendörrens naturreservat. Med lite vandring, mycket sol, bad och SUP för några av oss. Besökte resulterade i att jag till slut skrev ner mina bästa tips för dig som ska besöka hängbroarnas rike.

Ännu var vi bara i halva juli. Vi njöt vidare på hemmaplan. Av det allra närmaste i Tinnerö eklandskap och det lite längre bort vid Birgittas udde på Ulvåsa vid Borens södra strand.

En annan dag tog vi bilen till Hovetorps sluss. Parkerade där och vandrade Östgötaleden till Bjärka-Säby slott för fika. Det blev några besök på slottet detta året. Det är en ynnest att ha så många vackra platser i sin absoluta närhet.

Och så avslutade vi juli med stadsvandring jag och min nyvunna vän Pia.

Juli månads mest lästa inlägg på bloggen var: Godaste glassen i Sverige – landskap för landskap

Augusti

Augusti var bara några dagar gammal när jag gjorde en sån där grej som låter helt galen. Via Instagram hade jag fått nys om en liten stuga som såg makalöst fin ut. Den låg i Fornåsa och hyrdes ut på Airbnb. Jag skrev till ägaren och fick boka en träff. Men det var inte helt enkelt att hitta. Jag fick instruktionen att åka till macken i Fornåsa och där skulle jag möta upp Lars-Håkan.

Sagt och gjort, från macken i Fornåsa ringde jag Lars-Håkan som kom sladdande och vinkade åt mig att köra efter honom. Vad vore jag utan alla dessa möten? Men självklart ska man också tänka efter före. I detta fallet var det fantastiskt att få komma ut och besökta det som MÅSTE vara Östergötlands absolut mysigaste airbnb. Jag har berättat mer om denna pärla på mitt Instagram-konto men faktiskt inte kommit mig för att skriva något här på bloggen. Tanken var att vi skulle bott ett par nätter på Pilgården i september men det fick bokas av på grund av sjukdom. Nytt tillfälle att boka in står på min to do. Men kanske kan jag inte vänta med att dela med mig till dess. Vi får se.

En annan högt efterlängtad händelse i augusti är min ego-dag. Den som tog mig till Vadstena, Öjebro och Skänninge med fullt fokus på historia, en hel del heliga Birgitta och några solrosor. Mer ifrån den dagen i text och bild hittar du här.

I augusti fick jag också en privat och väldigt personlig visning av ett av de där slotten jag besökte flera gånger under året – Bjärka-Säby slott. Slottet ägs av Pingstförsamlingen och en bekant till mig som är med i församlingen hade fiskat upp mitt slottintresse. Jag fick vandra runt i slottets salar i flera timmar och inte bara det, ända upp i klocktornet kom jag. Hur det gick till är oklart, men häftigt var det. Eftersom det inte var en officiell visning är jag lite försiktig med dokumentationen men detta är två av favoritbilderna.

Högt men på ett annat sätt blev det några senare när vi checkade in på Scandic Victoria Towers i Stockholm kvällen innan en heldag på Gröna Lund. Vistelsen var en tidig födelsedagspresent till hon med samma namn som det där hotellet.

En av sommarens sista varma helger åkte tog vi Skärgårdskompaniets båt Ellen af Harstena från Fyrudden till Harstena och njöt till fullo av havet och sensommarvärmen. Mer om Harstena och vår allra första, men inte sista, tur dit, kan du läsa här.

På hemvägen stannade vi till lite i Valdemarsvik och spanade in landskapsgränsen. Vi gjorde stopp i Söderköping och vandrade lite i Drothemskvarteren och väl hemma i Linköping testade vi en av Linköpings nyaste restauranger. Noi3 och deras löjromspizza – Löjan.

Augustis absolut sista dagar spenderade jag sedan i Malmö och två kära återseenden med Helen och Pernilla. Mina fina vänner från Malmö-tiden. Vi pratade, drack vin och åt gott på Escama Gastrobar. Och dagen efter pratade jag och Helen vidare, åt frukost och jobbade från hotellets frukostmatsal innan rasande god pizza på ett riktigt restaurangtips – V Malmö.

Augusti månads mest lästa inlägg på bloggen var: Stendörrens naturreservat – detta behöver du veta inför ditt besök

September

Och vips var hösten här. Åtminstone kalendermässigt. Början av september bjöd nämligen på finfint sensommarväder. En av de första dagarna tog jag en tur ut till Lambohov och spanade in Lambohovs säteri. Något jag känner att jag skulle vilja skriva mer om vad det lider.

Första helgen i september gick sedan Östgötadagarna av stapeln och jag bevakade både av eget intresse och för Visit Östergötlands del.

Min tur tog mig till Lilla Pralinen som ligger i princip nästgårds hemifrån, via Brådtom sluss till Cocosbollsfabriken i Skärblacka. Ett stop blev det på Södra Hults gamla folkskola och dess skolmuseum innan jag avslutade med något som jag blev förvånad att jag inte kände till och också en plats jag hoppas få besöka lite mer framöver – Tuna kungsgård utanför Linköping.

Så kommer vi till den där dagen jag var osäker på om den skulle komma under 2021. Dagen då vi åker till Arlanda för att checka in och åka utomlands. Den tolfte september gick vi ombord på Sunclass Airlines och lyfte för en vecka på en vecka på en favorit-ö. Skiathos.

Vi var där i juli 2017 och har längtat tillbaka sedan dess. Nu var det det självklara valet när vi så hett ville utomlands men ändå ville åka till något bekant. Vilken vecka. Som om vi aldrig gjort något annat och ändå exotiskt som om vi åkt till andra sidan jordklotet.

Tacksam att vi fick känna värmen och uppleva denna magiska ö under former som kändes bra i det läge världen befinner sig.

Ännu roligare var det att träffa på en person jag följt på Instagram ett bra tag. Vad är oddsen att vara på samma plats vid samma tidpunkt liksom?

Efter hemkomsten från Skiathos var det tydligt att hösten tagit sitt grepp om Sverige och när jag körde ut mitt lilla hjärta på dop i Vreta klosters kyrka passade jag på att föreviga kanske höstens vackraste ögonblick.

Den 29:e dagen i september släppte sedan jag och Linda vårt allra första avsnitt av vår alldeles egen podd – Jordenruntpodden. Mäkta stolta var vi och är fortfarande när nu det fjärde avsnittet är både inspelat och släppt.

När september sjöng på sista versen och ända in i oktober åkte jag på konferens i Stockholm. Om konferensen i sig och arrangemanget runt säger jag inget här. Den feedbacken har istället hotellet fått direkt. Men det dröjer ett tag innan jag bokar in något liknande på Radisson Royal Viking igen.

Maten höjer jag dock till skyarna. I samma hus ligger Stockholm Fisk och det var ett par riktiga toppenmåltider vi fick njuta av.

Månadens mest lästa inlägg på bloggen var i september: Vandringsleder i Östergötland – 20 tips

Oktober

I oktober var det återigen dags för att möta upp min vän Fia för tjejhelg. Denna gången hade jag valt Royal Park Stockholm på Secret Escapes. Det finns en anledning att jag inte prata som mycket om den hotellvistelsen här. Det mesta var verkligen inte bra. Men något som höll absolut högsta klass var frukosten och vi lämnade Frösundavik mätta och belåtna. Secret Escapes har fått ta del av vår upplevelse, vi har fått kompensation och jag kan inte rekommendera någon att boka hotell på Royal Park Stockholm.

Desto bättre hade istället jag och Andreas det helgen efter när vi äntligen checkade in ett dygn på Villa Fridhem. Platsen jag besökte för kontor för en dag tidigare i våras. Nu var renoveringen klar och det var en fröjd att få spendera ett dygn där. Vi lyckades dessutom boka vår vistelse på Champagnens dag och med en nyexaminerad sommelier som var servitör kan det hända att slank ner ett och annat glas av den ädlare sorten.

Samma helg återvände vi sedan till Bråvikens norra sida och vandrade Kvarseboklintsleden.

Oktober var lite som lugnet före stormen. Det mesta återgick till det nästan normala och jag och min kollega Linda hade äran att få åka på event med jobbet till Växjö. Sedan jag var där sist hade det hänt en hel del och jag kände knappt igen mig. Men kvällens middag innan vi rusade till tåget var av sorten man lägger på minnet. Izakaya Moshi. Lägg det på minnet. Hett restaurangtips när du är i Växjö om du gillar asiatiskt.

Tre dagar återstod av oktober och även tre härliga upplevelser.

Kvällsspa på Klosterhotellet i Vadstena på fredagskvällen. Brunch på Stångs magasin på lördagsförmiddagen och så en roadtrip i Sörmland på söndagen.

Vi besökte Hedenlunda och Rockelstad slott, stannade till och åt lunch i och upptäckte Strängnäs innan vi åkte vidare mot Västerås där vi spanade in slottet men också Gamla stan, Domkyrkan och kvarteren runt Svartån.

Oktober månads mest lästa inlägg på bloggen blev: Stenkullens värdshus

November

Födelsedagsmånad! Min månad. Jag började med lunch på stan med Emilie på Travelsbyknutte och senare samma kväll upptäckte jag till min stora glädje att tryffel-pizzan på Pappa Grappa från april var tillbaka. Vilken start på en födelsedagsmånad.

Sedan spenderade vi ett dygn med barnen på höstlovet i Norrköping. Vi besökte Visualiseringscenter och kollade på 3D-filmen Making Magic. Och den var verkligen magisk. Vi bodde på Scandic Strömmen och njöt av deras releaxavdelning i ljuvligt höstregn med utsikt över Norrköpings skyline och dagen efter rastade vi av oss på Event Center i Mirum Galleria.

Novembers vardagsliv kryddades också med kontor-för-en-dag i And hotels lobby innan jag den trettonde dagen gick helt utanför min Comfort zone och tog med mig stora hjärtat till Gusum för att – rida islandshäst! Mer om den fantastiska upplevelsen kan du läsa här.

I mitten av november fick jag den kanske bästa födelsedagspresenten när favoritrestaurangen Chop Chop slog upp portarna här i Linköping. Om du undrar exakt hur mycket jag tycker om Chop Chop? Då kan du läsa här.

Det var ingen snö men det var Skyltsöndag när vi den 21:a i månaden besökte Gamla Linköping, köpte lite klappar och testade skridskobanan på Kryddbodtorget.

I övrigt är det novembers magiska morgonpromenader jag minns mest. Jag säger det igen. Det är en ynnest att få lov att ha så vackra omgivningar in på knuten och denna morgonen var lite av peaken på hösten.

Samma helg begav vi oss mot Vadstena för Gammeljul på Vadstena slott. Vi tog vägen över Omberg för att insupa lite av vårt favoritberg och sedan stannade vi till vid Roglösa kyrka som tyvärr var stängd för dagen.

Gammeljul på Vadstena slott var mysigt men ganska litet. Kanske var det efter omständigheterna. Annars hade man kunnat nyttja bland annat gårdsplanen mycket mer. Men vem är jag att klaga när jag får åka på julmarknad på slott.

Sedan avslutades november med grillning i vårt nyaste och närmaste naturreservat – Ullaberg.

November månads mest lästa inlägg på bloggen blev: Spa i Östergötland – 10 tips på total avkoppling

December

Ännu en gång är vi framme vid årets sista månad och det känns som man nyss kom tillbaka från sommarsemestern. Vi började månaden lite lugnt och tog med oss stora hjärtat på adventsfika på favoritstället Boställets vedugnsbageri.

Sedan tog frosten över och lade Linköping under sig. Inget ont som inte för något gott med sig. Det blir magiska bilder i sådant väder – eller hur?

Elfte dagen i december var det dags att njuta av födelsedagspresent i Stockholm. Presenten innehöll hotell, middag på Izikaya på Tak och konsert med GES på Cirkus. Mest minnesvärt blev solklart att jag för första gången någonsin testade ostron.

Men också glädjen som hela GES utstrålar. Kan inte beskriva det bättre än jag gjorde i inlägget på instagram dagen efter.

Sedan blev jag och många med mig uppslukade av jobb årets sista arbetsdagar. Någon gång under årets sista veckor sa jag högt att det enda jag önskade mig var att få åka till en stuga med naturen inpå knuten. Enda kravet var att stugan hade möjlighet till brasa på ett eller annat sätt. Och så blev det. På juldagen efter att ha firat med våra små och öppnat paket på julaftonskvällen checkade vi in i en liten stuga på 26 kvadrat på landet med Östgötaslätten utanför knuten och Roxen en bit bort. Vi eldade i braskaminen, åt våra medhavda favoriter från julbordet, promenerade och läste i två dygn som gick alldeles för fort men fyllde på energidepåerna i mängder.

2021 års sista timmar och 2022 års första spenderade vi sedan i den lilla orten i Östergötland som satts på kartan ordentligt på senare tid – Rimforsa. I Visit Sweden och deras kampanj Upptäck originalet lyfts ett antal svenska orter som fått ge namn till IKEA-produkter. Rimforsa är en av dem. Inte bara en köksö utan en fin liten ort mitt i sjöarnas rike i södra Östergötland. Där firade vi in 2022 med våra vänner.

December månads mest lästa inlägg på bloggen blev till slut: Ästad vingård och Sinnenas spa

Om 2022

Och så är det då dags att skriva de där orden, orden som blickar framåt mot året som kommer och som kommer att citeras när jag om ett år sitter här och summerar 2022. Det är inte utan att jag känner lite press.

Men vad kan man egentligen säga mer än att det handlar om att hålla i och hålla ut. Anpassa sig till rådande omständigheter och framför allt inte lägga för mycket energi på att sörja saker som man inte kan göra något åt.

Med vår midsommarhelg i Kiruna i färskt minne vill jag slå ett slag för hur mycket det finns att uppleva här hemma i Sverige. Låt oss fortsätta göra det. En resa utanför Sveriges gränser är bokad. Den blir av om den blir av. Kanske blir det en till. Eller så blir det ingen. Men jag har en önskelista för året som kommer. En önskelista som känns rimlig och uppnåbar. En lista som rymmer platser jag vill besöka, människor jag vill träffa, upplevelser jag vill uppleva och saker jag vill åstadkomma. Den kommer på bloggen i början på 2022 som en liten påminnelse till mig själv.

Jag ser fram emot 2022. Det känns på samma sätt som 2020 gjorde som ett jämnt och bra år. Ett år med alla förutsättningar att bli bättre än det som varit. För allting blir ju vad man gör det till.

Inlägget Rese- och upplevelseåret 2021 dök först upp på lite mera rosa.